Författare Salman Tepsaev och författare Carina Blomqvist har i lika stor omfattning bidragit till alla delar i examensarbetet.
REFERENSER
Brottsförebyggande rådet, Brå (2014). Brott i nära relationer. En nationell kartläggning.
Rapport 2014:8. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. Hämtad 18 januari 2021 från
https://www.bra.se/download/18.9eaaede145606cc8651ff/1399015861526/2014_8_Brott_i_n ara_relationer.pdf#__utma=1.348919341.1599463912.1610490539.1610958160.7&__utmb=
1.4.10.1610958160&__utmc=1&__utmx=-&__utmz=1.1610958160.7.3.utmcsr=bing|utmccn=(organic)|utmcmd=organic|utmctr=(not%2 0provided)&__utmv=-&__utmk=225744282
Eriksson, K. (2018). Vårdvetenskap: vetenskapen om vårdandet: om det tidlösa i tiden. Stockholm: Liber.
Feder, L., Holditch-Niolon, P., Campbell, J., Whitaker, D., Brown, J., Rostad, W. & Bacon, S. (2018). An intimate partner violence prevention intervention in a nurse home visitation program: A randomized clinical trial. Journal of Women's Health, 27(12), 1482-1490. doi: 10.1089/jwh.2017.6599
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering,
analys och presentation av omvårdnadsforskning. (4. uppl.) Stockholm: Natur & Kultur.
García-Moreno, C., Pallitto, C., Devries, K., Stöckl, H., Watts, C., Abrahams, N. & Petzold, M. (2013). Global and regional estimates of violence against women: prevelance and health effects
of intimate partner violance and non-partner sexual violance. WHO. Hämtad från
https://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/85239/9789241564625_eng.pdf;jsessionid=C 9E7FB92448BBB537DB8F248B9FB941C?sequence=1#__utma=1.1923204042.1610096923
.1610693761.1610952876.4&__utmb=1.3.10.1610952876&__utmc=1&__utmx=-&__utmz=1.1610952876.4.3.utmcsr=google%7Cutmccn=(organic)%7Cutmcmd=organic%7 Cutmctr=(not%20provided)&__utmv=-&__utmk=96178716
Gupta, J., Falb, K., Ponta, O., Xuan, Z., Campos, P-A., Arellano-Gomez, A.,...Díaz-Olavarrieta, C. (2017). A nurse-delivered, clinic-based intervention to address intimate partner violence among low-income women in Mexico City: findings from a cluster randomized controlled trial.
Hou, W-L., Ko, N-Y. & Shu, B-C. (2016). Effects of a strengths-based perspective support group among Taiwanese women who left a violent intimate partner relationship. Journal of
Clinical Nursing 25(3-4), 543-554. doi: 10.1111/jocn.13091
Jack, S., Boyle, M., McKee, C., Ford-Gilboe, M., Wathen, N., Scribano, P....MacMillan, H. (2019). Effect of addition of an intimate partner violence intervention to a nurse home visitation program on maternal quality of life. A randomized clinical trial. JAMA, Journals of the
American Medical Association, 321(16):1576-1585. doi: 10.1001/jama.2019.3211
Karolinska institutet (i.d.). Svenska MeSH. Hämtad 18 januari 2021 från https://mesh.kib.ki.se/
Krasnoff, M. & Moscati, R. (2002). Domestic violence screening and referral can be effective.
Annals of Emergency Medicine, 40(5), 485-492. doi:10.1067/mem.2002.128872
Kvinnofridslinjen (i.d.). Om mäns våld mot kvinnor. Kvinnofridslinjen. Hämtad 23 mars, 2021, från https://kvinnofridslinjen.se/sv/
Laughon, K., Sutherland, M. & Parker, B. (2011). A brief intervention for prevention of sexually transmitted infection among battered women. Journal of Obstetric, Gynecologic &
Neonatal Nursing, 40(6), 702-708. doi: 10.1111/j.1552-6909.2011.01305.x.
Lundgren, E., Heimer, G., Westerstrand, J. &Kallioski, A-M. (2001). Slagen dam. Mäns våld
mot kvinnor i jämställda Sverige, en omfångsundersökning. Umeå: Brottsoffermyndigheten.
Hämtad från https://www.brottsoffermyndigheten.se/Filer/B%C3%B6cker/Slagen%20dam.pdf#__utma=1. 892844575.1558097251.1610615487.1610615487.1&__utmb=1.1.10.1610615487&__utmc= 1&__utmx=-&__utmz=1.1610615487.1.1.utmcsr=se.search.yahoo.com|utmccn=(referral)|utmcmd=referral |utmcct=/&__utmv=-&__utmk=150456374
McFarlane, J., Malecha, A., Gist, J., Watson, K., Batten, E., Hall, I. & Smith, S. (2004). Increasing the saftey-promoting behaviors of abused women. The American Journal of Nursing,
104(3), 40-50. doi: 10.1097/00000446-200403000-00019
McFarlane, J., Groff, J-Y., O'Brien, J-A. & Watson, K. (2006). Secondary prevention of intimate partner violence: a randomized controlled trial. Nursing Research, 55(1), 52-61. doi: 10.1097/00006199-200601000-00007
Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK (2010). Att fråga om våldsutsatthet som en del av
anamnesen. Uppsala: Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK. Hämtad från http://kunskapsbanken.nck.uu.se/nckkb/nck/publik/fil/visa/492/nck-rapport-att-fraga-om-valdsutsatthet-som-en-del-av-anamnesen-2010-4.pdf
Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK (i.d.a). Kriminalistik och våldsutsatthet. Uppsala: Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK. Hämtad 12 januari, 2021, från
https://nck.uu.se/kunskapsbanken/amnesguider/att-mata-vald/kriminalstatistik-och-valdsutsatthet
Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK (i.d.b). Medicinska och psykosociala konsekvenser av
våld. Uppsala: Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK. Hämtad 18 januari 2021 från
https://nck.uu.se/kunskapsbanken/amnesguider/vald-i-nara-relationer/medicinska-och-psykosociala-konsekvenser-av-vald-i-nara-relationer/
Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK (2017). Uppsalamodellen. Att möta våldsutsatta
kvinnor inom hälso- och sjukvården. NCK-rapport 2017:1. Uppsala: Nationellt centrum för
kvinnofrid, NCK. Hämtad från http://kunskapsbanken.nck.uu.se/nckkb/nck/publik/fil/visa/557/NCK_Uppsalamodellen_low.p df#__utma=1.348919341.1599463912.1610484333.1610487331.5&__utmb=1.3.10.1610487 331&__utmc=1&__utmx=-&__utmz=1.1610095758.2.2.utmcsr=bing|utmccn=(organic)|utmcmd=organic|utmctr=(not%2 0provided)&__utmv=-&__utmk=228499229
O’Doherty, L., Hegarty, K., Ramsay, J., Davidson, LL., Feder, G. & Taft A. (2015). Screening women for intimate partner violence in healthcare settings. Database of Systematic Reviews,
2015(7). doi:10.1002/14651858.CD007007.pub3.
Rivas C., Ramsay J., Sadowski L., Davidson LL., Dunne D., EldridgeS.,...Feder G. (2015). Advocacy interventions to reduce or eliminate violence and promote the physical and psychosocial well-being of women who experience intimate partner abuse. Cochrane Database
Systematic Review2015(12). doi:10.1002/14651858.CD005043.pub3.
Sandman, L. & Kjellström, S. (2013). Etikboken: etik för vårdande yrken. Lund: Studentlitteratur.
SBU (2016). Screening i hälso- och sjukvård för partnervåld mot kvinnor. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. Hämtad 8 januari 2021 från https://www.sbu.se/sv/publikationer/sbu-kommentar/osakert-om-screening-for-vald-hjalper-utsatta-kvinnor/
Segersten, K. (2017). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvantitativ forskning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats, vägledning för litteraturbaserade
examensarbeten (s.119-127). Lund: Studentlitteratur.
SFS 2019:1144. Lag (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtad från https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460
Socialstyrelsen (2014). Att vilja se, vilja veta och att våga fråga. Vägledning för att öka
förutsättningarna att upptäcka våldsutsatthet. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/vagledning/2014-10-30.pdf
Socialstyrelsen. (2018). Frågor om våld. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad från https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2018-3-28.pdf
Socialstyrelsen. (2019). Att upptäcka och ställa frågor om våld i nära relationer. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 18 januari 2021 från https://www.socialstyrelsen.se/stod-i-arbetet/vald-och-brott/vald-i-nara-relationer/upptacka-vald/
SOSFS (2014:4). Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer. Socialstyrelsen. Hämtad 12 januari 2021 från https://www.socialstyrelsen.se/regler-och- riktlinjer/foreskrifter-och-allmanna-rad/konsoliderade-foreskrifter/20144-om-vald-i-nara-relationer/
Stevens, J., Scribano, P., Marshall, J., Nadkarni, R., Hayes, J. & Kelleher, K-J. (2015). A trial of telephone support services to prevent further intimate partner violence. Violence Against
Svensk sjuksköterskeförening (2017). ICN:s etiska kod försjuksköterskor. Stockholm: Svensk
sjuksköterskeförening. Hämtat 12 mars 2021 från
https://beta.swenurse.se/download/18.9f73344170c0030623146a/1584003553081/icns%20eti ska%20kod%20f%C3%B6r%20sjuksk%C3%B6terskor%202017.pdf
Tiwari, A., Leung, W-C., Leung, T-W., Humphreys, J., Parker, B. & Ho, P-C. (2005). A randomized controlled trial of empowerment training for Chinese abused pregnant women in Hong Kong. BJOG: An International Journal of Obstetrics & Gynecology, 112(9), 1249-1256. doi: 10.1111/j.1471-0528.2005.00709.x
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad från https://lincs.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf
WHO (2013). Responding to intimate partner violence and sexual violence against women,
WHO clinical and policy guidelines. World Health Organization. Hämtad från
https://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/85240/9789241548595_eng.pdf;jsessionid=E CC1CD89827F0AAB7986B0423AE1F1D6?sequence=1
Willman, A., Stoltz, P. & Bahtsevani, C. (2015). Evidensbaserad omvårdnad. En bro mellan
BILAGOR
Bilaga 1. Översikt av inkluderade artiklar
Författar e, År, Land.
Titel Syfte Design och metod Deltagare Huvudsakligt resultat/slutsats Kvalitet
Feder et al., 2018 USA An intimate partner violence prevention intervention in a nurse home visitation program. A randomized clinical trial Undersöka effektiviteten av IPV- förebyggande intervention inbäddat i NFP (NurseFamilyP artnership program). Design: RCT
Urval: Alla kvinnor som ingick i hembesöksprogrammet i Oregon & mötte inklusionskriterierna (1056) inlkuderades och randomiserades till en interventionsgrupp (n=530) och en kontrollgrupp (n=526).
Intervention: The NurseFamily Partnership (NFP) är ett evidensbaserat hembesöksprogram för att främja mödrars och barns hälsa. Interventionen NFP+ innebar att gruppen fick hembesök med tillägg av en multikomponent för IPV, vilket inkluderade säkerhetsplanering, våldsmedvetenhet, hänvisning till socialt stöd. Utfördes av SSK som var specifikt utbildad om IPV. Sjuksköterskorna i kontrollgruppen hade inte fått någon utbildning och var inte medvetna om studiens detaljer.
Utfallsmått: Utsatthet för fysiskt, sexuellt och psykologiskt intimt partnervåld (ConflictTacticsScaleRevised).
Analys: Logistisk regressionsmodell med dikotomiserade utfall Etik: Forskningsprojektet övervakades av MCHD’s NFP
Inklusionskriterier: första graviditet, behörig till näringsprogrammet Kvinnor, spädbarn och barn (WIC), 15 år och äldre, engelsk eller spansktalande. Exklusionskriterier: Framgick inte Bortfall: Totalt 865 personer dvs ca 82 %. Av de var det flera som inte kunde kontaktas, inte samtyckte till att delta eller
var ointresserade.
Interventionen var ineffektiv eller t.o.m. potentiellt skadlig för de som faktiskt utsattes för våld av sin partner vid studiens start, då kvinnorna i interventionsgruppen i högre utsträckning än kontrollgruppen rapporterade signifikant fler sexuella övergrepp 2 år efter interventionen. Interventionen var dock effektiv för att minska vissa former av våld (t.ex. fysiskt våld) bland de kvinnor som
inte upplevt våld i en nära relation vid
baseline. Hög Gupta et al., 2017. Mexiko A nurse-delivered, clinic-based intervention to address intimate partner violence among low-income Att utvärdera effekten av en SSK-ledd intervention till våldsutsatta kvinnor
Design: RCT (Enkelblindad, kluster-randomiserad).
Urval: 42 slumpmässigt utvalda statliga kliniker, stratifierade efter distrikt och slumpmässigt tilldelat "intervention" eller "kontroll".
29 947 kvinnor tillfrågades om deltagande, varav 950 mötte inklusionskriterierna och var villiga att delta i studien (470 i interventionsgruppen och 480 i kontrollgruppen).
Intervention: 1) integrerad vålds- och hälsoscreening, 2) stödjande vård, 3) säkerhetsplanering och skadereducerande rådgivning, inkl reproduktiv hälsa,
Inklusionskriterier: Kvinnor mellan 18 och 44 år i en heterosexuell relation med erfarenhet av fysiskt och/eller sexuellt våld under det senaste året. Inte gravida eller gravida i första
I både interventions- och kontrollgruppen observerades en signifikant minskning av våld, ökad säkerhetsplanering och ökad mental livskvalitet vid T3 jämfört med baseline. Endast interventionsgruppen rapporterade en signifikant minskning av sexuellt/reproduktivt tvång och ökad användning av samhällsresurser.
women in Mexico City: findings from a cluster randomized controlled trial
4) remittering, 5) ytterligare ett rådgivningstillfälle tre månader efter det första. Leddes av SSK som genomgått tredagarsutbildning i ämnet. Kontrollgruppen fick standardvårdoch skriftlig information om våld och tillgängliga hälso- och samhällsresurser.
Utfallsmått: Fysiskt och sexuellt våld (WHO IPV-skala), användning av samhällets resurser, säkerhetsplanering, sexuellt/reproduktivt tvång, psykiskt välbefinnande (SF-12).
Analys: Intention-to-treat analysis (ITT). SAS v9.2. Oddskvoter, 95% KI användes för binära utfall, medan β, 95% KI användes för kontinuerliga utfall. Resultaten jämfördes över tid (T1=baseline, T2=3 mån, T3=15 mån) och mellan grupperna, mhamultilevelanalysis/multipla regressionsmodeller. Etik: Informerat samtycke.Möjlighet att dra tillbaka sin medverkan när som helst och svaren hölls hemliga.
Godkänd av etiskt råd.
trimestern. Exklusionskriterier: Kvinnor som hade planer på att flytta inom de närmaste två åren eller hade kognitiv nedsättning. Bortfall: Ca 18% vid första uppföljningen och ca 25% vid andra uppföljningen
Det fanns ingen statistisk signifikant skillnad mellan grupperna avseende något utfallsmått över tid (15 månader).
Däremot tyder resultatet på att interventionen gav statistiskt signifikanta förbättringar i
säkerhetsplanering och livskvalitet 3 månader efter baseline (kort sikt) jämfört med kontrollgruppen, men inte vid 15-månadersuppföljningen (lång sikt). Jack et al., 2019. USA Effect of addition of an intimate partner violence intervention to a nurse home visitation program on maternal quality of life. A randomized clinical trial Att utvärdera effekten på moderns livskvalitet av ett hembesöksprog ram som förstärkts med en IPV-intervention, jämfört med vanligt hembesöks-program. Design: RCT (Klusterbaserad, enkelblindad).
Urval: 15 hembesöksprogram i 8 amerikanska stater randomiserades till antingen ett standard- eller utökat hembesöksprogram. 1789 potentiella patienter tilläts till studien, varav 492 blev behöriga till studien. 229 deltagare ingick i interventionsgruppen och 263 deltagare ingick i kontrollgruppen. Intervention: Interventionsgruppen fick ett hembesök med en
multikomponent för IPV, vilket inkluderade information om våld, säkerhetsplanering och hänvisning till socialt stöd. Kontrollgruppen fick standardsjuksköterskeprogram för hembesök.
Utfallsmått: Livskvalitet (WHOQOL), våld i nära relation (Composite Abuse Scale), PTSD (SPAN), depression (PRIME-MD), alkoholbruk och andra droger (TWEAK), fysisk och mental hälsa.
Analys: Multilevel Models for Windows (MLwiN; Centre for Multi- level Modelling) version 2.1031.
Etik: Godkänd av Hamilton Integrated Research Ethics Board mfl. Skriftligt informerat samtycke. Inklusionskriterier: engelskspråkiga kvinnor >16 år, socioekonomisk utsatthet, förstföderska inskriven före 28 graviditetsveckan. Exklusionskriterier: Framgick inte Bortfall: Initialt bortfall (som inte inkluderades till studien pga. olika skäl) var 72 % Bortfall från studien var ca 14%.
Hembesöksprogram med
multikomponent för IPV- intervention ledde inte till signifikant förbättrad livskvalitet jämfört med
standardprogrammet. Samtidigt som de såg förbättringar gällande IPV och samtliga andra utfallsmått fanns ingen statistisk signifikant skillnad mellan grupperna.
McFarlane et al., 2004. USA Increasing the safety-promoting behaviors of abused women Att utvärdera effekten av en omvårdnadsåtg ärd (telefonsamtal om säkerhet) som syftar till att öka antalet ”säkerhetsfrämj ande
beteenden” hos våldsutsatta kvinnor.
Design: Kvasi-experimentell tvågruppsdesign med upprepade mätningar Urval: Alla engelskspråkiga eller spansktalande kvinnor som ansökte och kvalificerade för en skyddsorder mot en intim partner vid en specifik juridisk familjevåldsenhet bjöds in studien. Kvinnorna delades systematiskt in i kontroll- resp. interventionsgrupp, beroende på studievecka, tills dess att de var 75 personer i varje grupp (pgapowerberäkning).
Intervention: Interventionsgruppen (n=75) fick förutom vanlig vård även sex telefonsamtal under 8 veckors tid av en SSK, där säkerhetsfrämjande handlingar och beteenden diskuterades och SSK gav råd & stöd. Kontrollgruppen (n=75) fick vanlig vård, inga telefonsamtal förutom uppföljningssamtalen.
Utfallsmått: Självrapporterat antal säkerhetsbeteenden, mätt med Safety-PromotingBehaviorChecklist.
(Bestod av 15 punkter, tex. att be grannar ringa polisen om de hörde bråk, att ta körkort, gömma undan pengar, kläder & dokument ifall de behövde fly, mm).
Analys: Effekten av interventionen utvärderades tre, sex, 12 och 18 månader månader efter det att interventionen slutförts mha upprepad variationsanalys (RM-ANOVA) och paired t-test.
Etik: Godkänd av “the institutional human subjects review board”. Skriftligt informerat samtycke erhölls.
Inklusionskriterier: Se urval
Exklusionskriterier: Framgick inte Bortfall: 1 kvinna dog under studiens gång.
Utförandet av säkerhetsfrämjande beteenden ökade signifikant över tid bland kvinnor i interventionsgruppen, och de fortsatte att utöva dessa beteenden i 18 månader.
I genomsnitt rapporterade kvinnor i interventionsgruppen att de praktiserade ytterligare två säkerhetsfrämjande beteenden 18 månader efter interventionen. Statistisk signifikant skillnad mellan grupperna. Hög McFarlane , Groff, O'Brien & Watson, 2006. USA Secondary prevention of intimate partner violence. A randomized controlled trial
Att bedöma och jämföra säkerhetsbeteen det, användningen av samhällets resurser och omfattningen av våld efter två nivåer av intervention.
Design: RCT (randomiserad kontrollerad studie)
Urval: Rekryteringen genomfördes i två primärvårds-kliniker och två kliniker för kvinnor, spädbarn och barn (WIC) i ett storstadsområde. 360 kvinnor rekryterades till studien (pgapower) och 73 kvinnor avböjde. Randomisering till intervention eller kontroll skedde beroende på studievecka.
Intervention: Kvinnorna i interventionsgruppen fick en The Marchof Dimes säkerhetsplan. Dessutom fick varje kvinna 1. Stödjande vård där
sjuksköterskan hade rollen att vara aktiv lyssnare om det upplevda våldet. 2. Anticiperad vägledning om vad som kan hända om kvinnan väljer att söka juridisk hjälp riktad för sig själv eller mot våldsutövaren. 3. Skräddarsydda remisser efter kvinnans behov (t.ex. jobbutbildning, invandring och bostäder).
Kontrollgruppen erbjöds ett kort från det lokala kvinnocentret som innehöll
Inklusionskriterier: kvinnor mellan 18 och 44 år, pratar engelska eller spanska utsatta för våld under de senaste 12 månaderna av en partner Exklusionskriterier: Framgick inte Bortfall: Totalt 41 kvinnor dvs ca 11% kunde inte lokaliseras under flera
Två år efter behandling rapporterade båda grupperna betydligt färre hot om övergrepp, övergrepp, risker för mord och trakasserier på arbetet, men det fanns inga signifikanta skillnader mellan grupperna. Jämfört med baseline antog båda grupperna signifikant fler säkerhetsbeteenden efter 24 månader. Användning av samhällsresurser minskade dock avsevärt för båda grupperna. Det fanns inga signifikanta skillnader mellan grupperna.
en säkerhetsplan och källor för IPV-tjänster (skydd, juridisk rådgivning och polis).
Utfallsmått: Hot om våld och våld mätt med
SeverityofViolenceAgainstWomenScale (SAVAWS) risk för mord (DangerAssesmentScale, DAS), trakasserier på arbetsplatsen, säkerhetsbeteenden (SafteyBehavoirchecklist), användning av samhällsresurser. Analys: Anova Etik: Godkänd uppföljningar. Tiwari et al., 2005. Kina A randomised controlled trial of empowerment training for Chinese abused pregnant women in Hong Kong Att utvärdera effektiviteten av en empowerment-intervention för att minska våld mot intima partner (IPV) och förbättra hälsotillståndet Design: RCT
Urval: Av 2361 kvinnor i graviditetsvecka 18–30 screenades 117 positivt för IVP. 110 av dessa samtyckte och randomiserades till en interventionsgrupp med 55 kvinnor och en kontrollgrupp med 55 kvinnor.
Intervention: Interventionsgruppen fick en 30 min lång individuell empowerment-träning med en barnmorska+broschyr med samma
information. Kontrollgruppen fick vanlig vård för våldsutsatta kvinnor i form av ett kort i plånboksstorlek med information om samhällsresurser för misshandlade kvinnor, inkl. jourtelefon.
Utfallsmått: IPV (CTS, ConflictTacticsScale), hälsorelateradlivskvalitet (Short Form Health Survey, SF-36) och postnatal depression (Edinburgh Postnatal Depression Scale).
Analys: Intention-to-treat-analysis (ITT), “relative risk and mean difference”, 95% konfidensintervall. Data samlades in vid studiestart samt 6 veckor postpartum.
Etik: Skriftligt informerat samtycke. Samtal med kvinnorna ägde rum i ett privat rum utan närvaro av partner. Godkänd av etiskt råd.
Inklusionskriterier: kinesiska kvinnor med över 18 och mindre än 30 veckors graviditet, identifierade som våldsutsatta, där partnern inte var närvarande under vårdbesöket. Exklusionskriterier: våldsutövaren var någon annan än partner. Bortfall: 4 personer, dvs ca 3,5% En empowerment-intervention speciellt utformad för kinesiska gravida kvinnor utsatta för intimt partnervåld var effektiv för att minska IPV och förbättra kvinnors
hälsotillstånd. Efter sessionen hade
interventionsgruppen signifikant högre fysisk funktion och signifikant förbättrad handlingsförmåga (role limitation). De rapporterade också mindre psykiskt (men inte sexuellt) våld, mindre (men inte signifikant) fysiskt våld och hade signifikant lägre postnatal depression. De rapporterade dock mer kroppssmärta än
kontrollgruppen.
Hou et al., 2016. Taiwan Effects of a strengths-based perspective support group among Taiwanese women who left a violent intimate partner relationship Att undersöka effekterna av en 8-veckors gruppsintervent ion på hopp, motståndskraft och depression på taiwanesiskakvi nnor som lämnat ett våldsamt partnerförhållan de.
Design: Tvågrupps-, kvasiexperimentell design med upprepade mätningar. Urval: Deltagarna rekryterades från två våldsförebyggande institutioner som tillhandahåller tjänster till våldsutsatta kvinnor i södra Taiwan. Av de 75 kvinnor som tillfrågades valde endast 29 kvinnor att delta (38,7%). Deltagarna fick välja om de ville ha interventionen eller ingå i kontrollgruppen.
Intervention: Experimentgruppen (n = 8) genomgick en 8-veckors styrkebaserad gruppintervention á 90 min vilken inkl. hopp-relaterad psykoedukation och rådgivning. Leddes av försteförfattaren, doktorand och specialist-SSK. Kontrollgruppen (n = 16) fick inget ingripande.
Utfallsmått: Hopp (mättes med den kinesiska versionen av State Hope Scale), motståndskraft (mättes med 25-item ResilienceScale) och depressionsnivå (mättes med Taiwanese Depression Questionnaire).
Analys: Utfallsmåtten evaluerades innan interventionen (pre test), 8 veckor efter interventionen (posttest 1) samt 12 veckor efter interventionen (posttest 2). Depression och motståndskraft mättes med ANOVA. För utfallsmåttet hopp användes Mann Whitney U-test och Wilcoxonsignedrank test. Etik: Godkänd av Institutional Review Board of the University Hospital Ethics Committee. Skriftligtinformeratsamtycke.
Inklusionskriterier: Kinesisk- eller mandarin-språkiga kvinnor över 18 år som utsatts för fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld av en partner och som lämnat relationen för minst ett år sen. Exklusionskriterier: Kvinnor med psykiatriska diagnoser förutom depression och ångest exkluderades Bortfall: 61,3% av de tillfrågade valde att inte delta.5 av 29 kvinnor avslutade inte studien, ca 17% bortfall.
Signifikant lägre depressionsnivåer hos interventionsgruppen jämfört med kontrollgruppen, både 8 och 12 veckor efter interventionen.
Interventionsgruppen hade signifikant bättre poäng på subskalan
”pathwayofhope” än kontrollgruppen vid posttest 1.
Alla andra resultat var inte statistiskt signifikanta. Medel Laughon, Sutherland & Parker. 2011. USA. A brief intervention for prevention of sexually transmitted infection among battered women Att testa genomförbarhet en och acceptansen av en kort omvårdnadsinte rvention för att förebygga sexuellt överförbara infektioner och intimt partnervåld bland kvinnor på landsbygden
Design: Engruppsdesign med pretest/posttest
Urval: Rekryteringen genomfördes på två kliniker för familjeplanering på landsbygden. 88 kvinnor screenades för IPV varav 19 kvinnor screenade positivt och 18 deltog i studien
Intervention: En kort omvårdnadsintervention (BNI) ledd av sjuksköterska i form av 10 minuters rådgivning. Interventionen bestod av fyra komponenter. IPV-information, riskbedömning, säkerhetsplanering och samhällsresurser. Utfallsmått: Frekvensen och svårighetsgraden av IPV (The
SeverityofViolenceagainstWomenScales, SVAWS), antal säkerhetsbeteenden (IPV SafetyBehaviors), antalet säkrare sexstrategier (Safer Sex Strategies). Analys: Wilcoxonsignrank test användes för att mäta och jämföra
utfallsmåtten vid baseline och 3 månader efter interventionen.
Inklusionskriterier: engelsktalande kvinnor >18 år, utsatta