Emma Cronquist och Rebecka Johansson har i lika stor omfattning bidragit till alla delar av denna uppsats.
Referenser
Anell, A., & Beckman, A. (2013). Changes in health care utilisation following a reform involving choice and privatisation in Swedish primary care: a five-year follow-up of GP-visits. BMC Health Services Research. 13:452 doi:10.1186/1472-6963-13-452
Codex, (2019). Hämtad 2020-01-25 från http://www.codex.vr.se/forskarensetik.shtml
Cooper., S-A. McLean., G. Guthrie, B., McConnachie, A., Mercer, S., Sullivan, F &
Morrison, J. (2015). Multiple physical and mental health comorbidity in adults with intellectual disabilities: population-based cross-sectional analysis. BMC Family Practice. 16:110. 1-11. doi 10.1186/s12875-015-0329-3
Erasmus, E. (2014). The use of street-level bureaucracy theory in health policy analysis in low- and middle-income countries: a meta-ethnographic synthesis. Health Policy and Planning, 29(3),70-78. doi-org.ezproxy.bib.hh.se/10.1093/heapol/czu112
Folkhälsomyndigheten, (2016). Slutrapportering av regeringsuppdrag inom ramen för ”En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011– 2016” Hämtad 2020-04-13 från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/a9f9f81fd47c40ecb2241b5d2658 bfe2/slutrapport-funktionshindersuppdraget-2011-2016.pdf
Glenngård, H. A., Anell, A., & Beckman, A. (2011). Choice of primary care provider: Results from a population survey in three Swedish counties. Elsevier, 103 (1), 31-37.https://doi-org.ezproxy.bib.hh.se/10.1016/j.healthpol.2011.05.014
Honkavuo, L. (2014). Serva ad ministrare - Tjänandets ethos i vårdledarskap. Hämtad 2020-
04-24 från https://www.doria.fi/bitstream/handle/10004-24/94510/honkavuo_leena.pdf?sequence=2
&isAllowed=y
Hälso- och sjukvårdslag (SFS 1982:763). Hämtad
2020-04-08 från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30
Katz, G., & Lascano-Ponce, E. (2008). Intellectual disability: definition, etiological factors, classifikation, diagnosis, treatment and
prognosis. Instituto Nacional de Salud Publica, 50 (2), 132-141.
https://www.medigraphic.com/cgi-bin/new/resumenI.cgi?IDREVISTA=79&IDARTICULO=19124&IDPUBLICACION=1954
Lag (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor. Hämtad 2020-01-24 från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460
Lag (2008:962) om valfrihetssystem. Hämtad 2020-03-31
från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2008962-om-valfrihetssystem_sfs-2008-962
Landstinget Halland (2006) Ersättningsmodell för primärvård/Närsjukvård ”Vårdval Halland”. Hämtad 2020-05-18 från
http://www.natverken.se/media/7343/Halland%20-%20Ersättningsmodell%20-%202006.pdf
Landstinget i Halland, (2007). Vårdval Halland – sätter hallänningen i centrum. Hämtad
2020-05-05 från http://natverken.se/media/52020-05-054/070314_Vardval_Halland.pdf
Lindgren, P. (2014). Ersättning i sjukvården: modeller, effekter, rekommendationer. SNS förlag: Stockholm. Hämtad 2020-05-02 från https://www.sns.se/artiklar/ersattning-i-sjukvarden-modeller-effekter-rekommendationer/
Lindgren, P. (2019). Ersättningen och e-hälsan. SNS förlag: Stockholm. Hämtad 2020-05-02 från
https://snsse.cdn.triggerfish.cloud/uploads/2020/02/ersattningen-och-e-halsan.pdf Lipsky, M. (2010). Street-level bureaucracy. Dilemmas of the individual in public services. Russel Sage Foundation. New York.
Patientlag (2014:821). Hämtad 2020-05-19 från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821
Martin, A-E., & O´Connor, M., R. (2012a). Non-verbal communication between Registered Nurses Intellectual Disability and people with an intellectual disability: An exploratory study of the nurse’s experiences. Part 1. Journal of Inellectual Disabilities. 16(1) s.
61-75. https://doi-org.ezproxy.bib.hh.se/10.1177/1744629512440938
Martin, A-E., & O´Connor, M., R. (2012b). Non-verbal communication between Registered Nurses Intellectual Disability and people with an intellectual disability: An exploratory study of the nurse’s experiences. Part 2. Journal of Inellectual Disabilities.16 (2)
97-108. https://doi-org.ezproxy.bib.hh.se/10.1177/1744629512442033
McKenzie, J., & McConkey, R. (2016). Caring for Adults with Intellectual Disability: The Perspectives of Family Carers in South Africa. Journal Of Applied Research In Intellectual Disabilities. 29(6). 531–54. doi:10.1111/jar.12209
Melville, CA., Finlayson, J., Cooper,SA., Allan, L., Robinson, N., Burns, E., & Martin, G.
(2005). Enhancing primary health care services for adults with intellectual disabilities. Journal Of Intellectual Disability Research. 2005; 49 (3) s. 190-198.
Melville, CA., Cooper, SA., Morrison, J., Finlayson, J., Allan, L., Robinson, N., Burns, E., & Martin, G. (2006). The outcomes of an intervention study to reduce the barriers experienced by people with intellectual disabilities accessing primary health care services. Journal Of Intellectual Disability Research. 2006; 50 (1) s. 11-17.
Myndigheten för vård- och omsorgsanalys. (2017) Vården ur patienternas perspektiv – 65 år och äldre. En jämförelse mellan Sverige och tio andra länder. PM 2017:2 Stockholm:
Myndigheterna för vård och omsorgsanalys. Hämtad
2020-04-18 från https://www.vardanalys.se/wp-content/uploads/2017/11/PM-2017-2-rapport-web.pdf
Nygren-Zotterberg, A., Skär, L., Olsosn, M., & Söderberg, S. (2015). District nurses’ views on quality of primary healthcare encounters. Scandinavian Journal of Caring Sciences. 2015;
29 s. 418–425.
Pelleboer-Gunnink H.A., Van Oorsouw W.M.W.J., Van Weeghel J., & Embregts P.J.M.C.
(2017). Mainstream health professionalsˈ stigmatising attitudes towards people with intellectual disabilities: a systematic review. Journal of Intellectual Disability Research. 2017; 61 (5) s. 411-434.
Proposition (2008/09/29). Hämtad
2020-01-25 från https://www.regeringen.se/49bbdc/contentassets/ad60d10b5a6f48c083f7a5768b44d19 7/lag-om-valfrihetssystem-prop.-20080929
Riksrevisionen (2014:22). Primärvårdens styrning – efter behov eller efterfrågan? Hämtad 2020-04-12 från
:https://www.riksrevisionen.se/download/18.78ae827d1605526e94b2fc81/1518435446126/RI R_2014_22_%20v%C3%A5rdval_Anpassad_2.pdf
Socialstyrelsen, (2012). Valfrihetssystem ur ett befolknings- och patientperspektiv. Artikelnr 2012-2-9. Hämtad
2020-04-15 från https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2012-2-9.pdf
SOU 2017:104. Etikprövning – en översyn av reglerna om forskning och hälso- och sjukvård.
Hämtad 2020-01-10 10 från
https://www.regeringen.se/4af253/contentassets/ed856646e3b1470da82edd2b9193a0e0/etikpr ovning--en-oversyn-sou-2017_104_webb.pdf
Strauss, A. & Corbin, J. (1998). Basics of qualitative research. Techniques and procedures for developing grounded theory. Sage publications. Thousand Oaks, California.
Svensk sjuksköterskeförening, (2019). Distriktssköterskeföreningen i Sverige.
Kompetensbeskrivning avancerad nivå distriktssköterska. Hämtad 2020-05-03
från https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer- svensk-sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/distriktssjukskoterskor-kompetensbeskrivning-2019-klar-for-webb.pdf
Thorén-Jönsson, A-L. (2017). Groundet theory. I B, Höglund, Nielsen och
M, Granskär (Red) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. (3., [rev.] uppl.).
(s.153–178). Lund: Studentlitteratur.
Tideman, M., Lövgren, V., Szönyi, K., Bergkvist, C., Haghjo, A. (2017) Forskning I korthet.
Intellektuell funktionsnedsättning och arbete. Stockholm: Tryckeri AB Orion.
Urbas, A., Mineur, T., Arvidsson, J., Tideman,
M. (2015). Valfrihetssystem inom primärvården och personer med intellektuell funktionsneds ättning - en kunskapsöversikt. Nordisk Administrativt Tidsskrift. 92(2).
S.18-36. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:865718/FULLTEXT01.pdf
Weise, J., Pollack, A., Britt, H, & Trollor, J, N. (2017). Primary health care for people with an intellectual disability: an exploration of consultations, problems identified, and their
management in Australia. Journal of Intellectual Disability Research. 61(5). S.399–
410. doi: 10.1111/jir.12352
Bilaga 1
Enkät.
Ekonomisk ersättningsmodell inom Vårdval Halland och vuxna med intellektuell funktionsnedsättning
Kryssa i eller ringa in det alternativ som passar dig eller din situation Man Ålder:__________
Profession
Verksamhetschef Läkare Distriktssköterska Sjuksköterska Arbetsterapeut Sjukgymnast År inom yrket:
Anställd inom:
⃝
⃝ ⃝ ⃝ ⃝ ⃝ ⃝ _________
Kvinna
⃝ Privat
vårdgivare ⃝ Vårdgivare
inom offentlig verksamhet ⃝
1. I vilken utsträckning känner du till den ekonomiska ersättningsmodell som gäller inom Vårdval Halland?
12345
Inte alls I mycket hög utsträckning
2. I vilken utsträckning förstår du den ekonomiska ersättningsmodell som gäller inom Vårdval Halland?
12345
Inte alls I mycket hög utsträckning
3. Vilken är din erfarenhet av den ekonomiska ersättningsmodell som gäller inom Vårdval Halland när det gäller vuxna med intellektuell funktionsnedsättning?
1
12345 Mycket dålig Mycket bra
4. I vilken utsträckning diskuteras den ekonomiska ersättningsmodell som gäller inom Vårdval Halland på er arbetsplats?
12345
Inte alls I mycket hög utsträckning
5. I vilken utsträckning anser du att den ekonomiska ersättningsmodell som gäller inom Vårdval Halland påverkar vårdgivarnas (offentliga och privata) arbete gentemot vuxna med intellektuell funktionsnedsättning?
12345
Inte alls I mycket hög utsträckning
6. Hur anser du att den ekonomiska ersättningsmodell som gäller inom Vårdval Halland påverkar vårdgivarnas (offentliga och privata) arbete gentemot vuxna med intellektuell funktionsnedsättning?
--- --- --- --- --- 7. I vilken utsträckning anser du att den ekonomiska ersättningsmodell som gäller inom
Vårdval Halland påverkar ditt/ert dagliga arbete gentemot vuxna med intellektuell funktionsnedsättning?
12345
Inte alls I mycket hög utsträckning
8. Hur anser du att den ekonomiska ersättningsmodell som gäller inom Vårdval Halland påverkar ditt/ert dagliga arbete gentemot vuxna med intellektuell funktionsnedsättning?
--- --- 2
---
--- 9. Vilka är enligt din uppfattning styrkorna och fördelarna med den ekonomiska
ersättningsmodell som gäller inom Vårdval Halland när det gäller ditt/ert arbete gentemot vuxna med intellektuell funktionsnedsättning?
--- --- --- --- --- 10. Vilka är svagheterna och riskerna enligt din uppfattning med den ekonomiska
ersättningsmodell som gäller inom Vårdval Halland när det gäller arbetet gentemot vuxna med intellektuell funktionsnedsättning?
--- --- --- --- --- 11. Finns det förändringar i den ekonomiska ersättningsmodell som gäller inom Vårdval Halland som du skulle vilja se genomförda? Om ja, vilka?
3
--- --- --- --- --- 12. Hur lång tid i minuter har du till ditt förfogande i mötet/konsultation med patienter som har intellektuell funktionsnedsättning?
---
13. I vilken utsträckning anser du att tiden är tillräcklig? 12345 Inte alls I mycket hög utsträckning
14. I vilken utsträckning anser du att du har tillräckligt med medicinsk information om patienter med intellektuell funktionsnedsättning för att kunna göra en adekvat bedömning i samband med en tillfällig åkomma?
12345
Inte alls I mycket hög utsträckning
15. Var får du informationen ifrån? ---
--- 16. I vilken utsträckning anser du att du har tillräckligt med medicinsk information om
patienter med intellektuell funktionsnedsättning som söker på mottagningen för att kunna göra en adekvat bedömning i samband med en kronisk eller långvarig åkomma?
12345 Inte alls
17. Var får du informationen ifrån?
I mycket hög utsträckning 4
--- --- 18. I vilken utsträckning anser du att du har tillräcklig med information om patienter med intellektuell funktionsnedsättning sociala situation som söker på mottagningen för att kunna göra en adekvat bedömning?
12345
Inte alls I mycket hög utsträckning
19. Var får du informationen ifrån? ---
--- 20. I vilken utsträckning anser du att du har möjlighet att kommunicera med patienter med intellektuell funktionsnedsättning?
12345
21. Använder ni er av hjälpmedel som stöd i kommunikationen med personer med intellektuell funktionsnedsättning?
Ja Nej
22. Om ja på föregående fråga, vilket eller vilka hjälpmedel använder ni er av?
--- --- --- 23. Har er vårdcentral inrättat teamarbete kring patienter med intellektuell
funktionsnedsättning?
Ja Nej
24. Om ja på föregående fråga, vilket eller vilka hjälpmedel använder ni er av?
5
---
--- --- 25. Finns det något du skulle vilja tillägga när det gäller den ekonomiska ersättningsmodell som gäller inom Vårdval Halland och vuxna med intellektuell funktionsnedsättning?
--- --- --- --- --- 6
Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 Postadress: Box 823, 301 18 Halmstad Emma Cronquist