Julia Malin Eklöf och Lorraine Mhlongo Ravn har i lika stor utsträckning medverkat till att färdigställa denna magisteruppsats. Författarparet J.M.E och L.M.L. har haft en kontinuerlig diskussion och ett fortgående samarbete genom arbetets delar in corpore.
Inledning har skrivits gemensamt. J.M.E har haft ett övergripande ansvar för innehåll i texten Den vårdande relationen och L.M.R har haft ansvaret över innehållet i texten Schizofreni. Text och innehåll i Metod, Metoddiskussion och Matriser, Tabeller och Bilagor har utförts tillsammans. Planläggning och utförande av Databassökning samt Dataanalys gjordes gemensamt. Kvalitets-, och relevansbedömning utfördes först enskilt för att sedan grundligt gå igenom resultatet tillsammans för att uppnå enighet.
Sammanställning av arbetet med slutsatser och layout av arbetets helhet genomfördes gemensamt i arbetets slutfas.
Referenser
31 Benner, P. (2000). The roles of embodiment, emotion, and lifeworld for rationality and agency in nursing practice. Nursing Philosophy, 1, s.5-19.
https://doi.org/10.1046/j.1466-769x.2000.00014.x
Bettany-Saltikov, J., & McSherry, R. (2016). How to do a systematic literature review in nursing. A step by step guide, second edition. Open University Press, McGraw- Hill Education, New York
Buber, M. (1963). Jag och Du. (Tyska originalets titel: Ich und Du. Första upplagan 1923). Bonniers, Stockholm
Bressington, D., Badnapurkar, A., Inoue, S., Yeung Ma, H., Tong, W., Neison, D., &
Gray R. (2018). Physical Health Care for People with Servere Mental Illness: The Attitudes, Practices, and Training Needs of Nurses in Three Asian Countries.
Environment Research and Public Health, 15(2).
https://doi.org/10.3390/ijerph15020343
*Chambers, M., Guise, V., Välimäki, M., Antónia Rebelo Botelho, M., Scott, A., Staniuliené, V., Zanotti, R. (2010). Nurse`s attitudes to mental illness: A comparison of a sample of nurse`s from five European countries. Int J Nurs Stud, 47(3):350-62.
doi: 10.1016/j.ijnurstu.2009.08.008
Codex (2016). Regler och riktlinjer för forskning. Hämtades den 20 april 2020 från http://www.codex.vr.se/index.shtml
Correll, C.U., & Schooler, N.R. (2020). Negative Symptoms in Schizophrenia: A Review and Clinical Guide for Recognition, Assessment, and Treatment.
Neuropsychiatric Disease and Treatment, 16: 519-534. doi: 10.2147/NDT.S225643 Covington, H. (2005). Caring presence: providing a safe space for
patients. Holistic Nursing Practice,19(4), s.169-72.
Dahlberg, K., & Segesten, K. (2013). Hälsa och vårdande: I teori och praxis.
Stockholm: Natur & Kultur
*De Jacq, K., Norful, A, A., & Larson, E. (2016). The Varity of Nursing Attitudes Toward Mentall Illness: An Intergrative Review. Arch Psychiar Nurs, 30(6): 788-796.
doi: 10.1016/j.apnu.2016.07.004.
Edvardsson, D., & Innes, A (2010). Measuring person-centered care: A critical comparative review of published tools. The Gerontologisk, 50(6) 834–846.
32 Ekman, I., & Norberg, A. (2014). Personcentrerad vår: teori och tillämpning. I A-K Edberg, A. E Eriksson, K. (1988). Vårdprocessen. (4:e uppl.). Stockholm: Almqvist
& Wiksell
Eriksson, K. (1987). Vårdandets idé. Stockholm: Norstedts Förlag AB Eriksson, K. (1994). Den lidande människan. Arlöv: Liber Utbildning Eriksson, K., & Lindström, U.A. (2000). Siktet, sökandet, slutandet – om
den vårdvetenskapliga kunskapen. I K. Eriksson & U.A. Lindström (red.) Gryning.
En vårdvetenskaplig antologi. (s.5–18).
Vasa: Åbo Akademi, Institutionen för vårdvetenskap.
Flyckt, L., & Torell, P. (2001). Schizofreni är fortfarande en stigmatiserande sjukdom. Lakartidningen. 2001;112: DEYY
Forchuk, C. (1995). Teori om relationsaspekten i omvårdnad. I Rooke, L. (Red.). (s.
11–68). Anteckningar om Omvårdnadsteorier II. Lund: Studentlitteratur Forsberg, C., & Wengström, Y. (Red.). (2016). Att göra systematiska
litteraturstudier: Värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning.
Stockholm: Natur & Kultur
Gallagher, A. (2004). Dignity and respect for dignity – two key health professional values: implications for nursing practice. Nursing Ethics, 11(6), 587-99
*Gardner, A. (2010). Therapeutic friendliness and the development of therapeutic leverage by mental health nurses in community rehabilitation settings. Journal for the Australian nursing profession, 34(2): doi: 10.5172/conu.2010.34.2.140
George, J.B. (2010). Nursing theories. The base for professional nursing practice. 6th edition. Department of nursing Califonia State University, Fullerton, CA
*Gunnmo, P., Fatouros Bergman, H.F. (2011). What to individuals with
schizophrenia need to increase their well-being. International Journal of Qualitative Studies in Health and Well-being, 6(1): 10.3402/qhw, v6i1.5412.
Helgesson, G. (2015). Forskningsetik. Lund: Studentlitteratur AB
Hellzén, O., PorskrogKristiansen L., Norbergh, K. G. (2003). Nurses`attitudes towards older residents with long-term schizophrenia. Journal of Advanced Nursing, 43(6). Https:// doi.org/10.1046/j.1365-2648.2003. 02760.x
33 Kaqeyama, M. & Yokoyama, K. (2018). Child-rearing Support Provided by Public Health Nurses to People with Mental Illness: Qualitative Descriptive Study. Open Nurse Journal, 12: 162–170. doi: 10 2174/1 874 434 601 812 010 162
Kasén, A. (2002) Den vårdande relationen (Doktorsavhandling). Åbo: Åbo Akademi Kasén, A. (2012). “Patient” och “sjuksköterska” i en vårdande relation. I L. Wiklund Gustin, & I. Bergbom (Red.), Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik (s. 99–
113). Lund: Studentlitteratur
Lévinas, E. (1969). Totality and Infinity. Pittsburgh: Duquesne University Press Lévinas, E. (1988). Etik och oändlighet. Stockholm/Lund: Symposion Bokförlag &
Tryckeri AB.
Lévinas, E. (1992). Tiden och den andre. (Originalets titel: Le temps et láutre, 1979).
Översättning och inledning av Erik van der Heeg och Sven-Olov Wallenstein). Brutus Östlings Bokförlag Symposium, Stockholm
*Linden, M., & Kavanagh, R. (2012). Attitudes of Qualified vs. Student Mental Health Nurses Towards an Individual Diagnosed With Schizophrenia. Journal of Advanced Nursing, 68(6):1359-68.
*Mahone, I.H., Maphis, C.F., & Snow, D.E (2016). Effective Strategies for Nurses Empowering Clients With Schizophrenia: Medication Use as a Tool in Recovery.
Journal in Issues in Mental Health Nurses, 37(5), 372–379.
Hpps://doi.org/10.3109/0162840.2016.1157228
*Martinsson, G., Fagerberg, I., Lindholm, C., & Wiklund-Gustin, L. (2012).
Struggling for existence- Life situation experiences of the older persons with mental disorders. International Journal of Qualitative Studies in Health and Well-being. Doi:
10:3402/qhw. v7i0.18422
*McCorkindale, S., Flemming, M.P., & Martin, C.R. (2017). Perceptions of learning disability nurses and support staff towards people with a diagnosis of schizophrenia, 24(5): https://doi.org/10.1111/jpm.12381
Meijel, C., Kruitwagen, M., van der Gaag, M., Kahn, R.S., & Grypdonck, M.H.F.
(2006). An Intervention Study to Prevent Relapse in Patients With Schizophrenia.
Journal of Nursing Scholarship, 38(1), 42-49.
Moncrieff, J., Cohen, D., & Mason, J.P. (2009). The subjective experience of taking antipsychotic medication: a content analysis of Internet data.
34 https://doi.org/10.1111/j.1600-0447.2009.01356.x
*Moonen, C., Lemiengre, J., & Gastmans, C. (2015). Dealing With Existential Suffering of Patients With Severe Persistent Mental Illness. Archieves of Psychiatric Nursing,30(2), 219–225. Hpps://doi.org/10.1016/j.apnu.2015.10.005
Ottosson, J.-O. (2015). Psykiatri. Stockholm: Liber
*Pazargadi, M., Fereidooni, M., Fallahi-Khoshknab, M., Alijani Renani, H., Molazem, Z. (2015). The Therapeutic Relationship in the Shadow: Nurses'
Experiences of Barriers to the Nurse-Patient Relationship in the Psychiatric Ward.
Issues In Mental Health Nursing, 36(7):551-7
Peplau H.E. (1952). Interpersonal relations in nursing. New York: G.P. Putnam ́s Sons
Peplau, H. E. (1997). Interpersonal relations in nursing. London: The Macmillan Press LTD. 13
Pietrini, F., Albert, U., Ballerini, A., Calo, P., Maina, G., Pinna, F., Vaggi, M., Boggian, I., Fontana, M., & Carpiniello, B. (2019). The modern perspective for long-acting injectables antipsychotics in the patient-centered care of schizophrenia.
Neuropsychiatric Disease and Treatment, 15: 1045-1060. doi: 10.2147/NDT.S199048
Polit, D, E & Beck. (2018). Essentials of Nursing Research. Wolters Kluwer.
Sandman, L., & Kjellström, S. (2018). Etik boken- Etik för vårdande yrken. Lund Studentlitteratur
Sandberg, H. (2014) Sjuksköterskans samtal. Studentlitteratur AB: Lund. SFS (1982:763). Hälso- och sjukvårdslagen. Svensk författningssamling
Statens Beredning för medicinsk och social Utvardering. (2014). Utvarderingen av metoder i hälso. Och sjukvården. En handbok. Stockholm: Elanders Sverige AB.
Shamma, T., Bamford, M., & Dodman, D. (2015). Person-centered care: an overview of reviews. Contemp Nurse. doi: 10,1080/1 037 617 8,2 016. 1 150 192
SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Svensk författningssamling. Hämtad 20-03-26 från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460
35 Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Hämtat 2020-04-02 från
https://www.swenurse.se/Sa-tycker- vi/publikationer/Kompetensbeskrivningar-och-riktlinjer/kompetensbeskrivning-for-legitimerad-sjukskoterska/
Socialstyrelsen (2011). Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Stöd för styrning och ledning. Stockholm. Hämtad 2020-04-01 från https://www.socialstyrelsen.se/regler-och-riktlinjer/nationella-riktlinjer/slutliga-riktlinjer/schizofreni/
Svensk sjuksköterskeförening. (2019). Sjukskoterskeforening levnadsvanor halsoframjande omvardnad. Hämtad 2020-02-14 från
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
*Thibeault. C. (2016). An Interpretation of Nurse-Patient Relationships in inpatient Psychiatry. Understanding the mindful Approach. Global Qualitative Nursing Research, 3: 1–10. Doi:10. 1177/2333393616630465.
Thorsén, H. (1997). Omvårdnadsmodeller, människosyn, etik. Stockholm: Liber AB Tofthagen, R., Talseth, A-G., & Fagerström, L. (2014). Mental Health
Nurse`s Experriences of Caring for Patients Suffering from Self-Harm. Nursing Research and Practice. http://dx.doi.org/10.1155/2014/905741
Travelbee J. (1963). What do we mean by RAPPORT? American Journal of Nursing, 63(2), 70–72. http://dx.doi. org/10.2307/3452595
Travelbee J. (1971). Interpersonal aspects of nursing. Philadelphia: F.A. Davies Company.
Watson, A.C., Corrigan, P., Larsson, J.E., & Sells, M., (2007). Self-stigma in people with mental illness. Schizophrenia Bull.; 33(6):1312–8
Watson J. (1985). Nursing. The philosophy and Science of Caring. Colorado:
University Press
Watson J. (1988). Nursing Human Science and Human Care A Theory of Nursing.
(2nd ed.). New York: National League for Nursing
36 Wiklund Gustin, L. (Red). (2010). Vårdande vid psykisk ohälsa - på avancerad nivå.
Lund: Studentlitteratur
Wiklund Gustin, L. (2012). Katie Erikssons teori som referensram för förståelsen av lidande och lidandets drama. I Bidstrup Jörgensen, B., och Östergaard Stenfeldt V.
(Red.). (s.102–136)., Omvårdnadsteori som referensram. Stockholm: Liber
White, D.L., Newton-Curtis, L & Lyons, K.S. (2008). Develpment and Initial Testing of a Measure of Person-Directed Care. The Gerontologist, 48 (SPEC.ISS)), 114–123
*Zhao Y., Osaka, K., Yasuhara, Y., King, B., & Tanioka, T., (2019). A Reflective Journey of Caring: A Case Study Between A Patient with Schizophrenia and the Interdisciplinary Team. The Journal of Medical Investigation, 66(1.2):15-18.
doi: 10.2152/jmi.66.15
1 Bilaga A: Artikelmatris
Författare, år, land, kvalitetsbedömning
Syfte Metod, urval och analys Resultat och slutsats
Chambers, M., Guise,
Att beskriva och jämföra attityder till mental sjukdom. Urvalet av deltagare utgjordes av registrerade sjuksköterskor som arbetade inom både sluten och öppen psykiatrisk vård. Deltagarna kom från fem europeiska länder och de faktorer som är förknippade med denna attityd belystes.
Data samlades in med hjälp av gemensamma attityder jämtemot mental III (CAMI) skalan, som är ett 40-artikels självrapportfrågeformulär. Data analyserades med hjälp av kvantitativa metoder.
Sjuksköterskans attityder var främst positiva. Attityderna skilde sig åt mellan olika länder då portugisiska
sjuksköterskors attityder var mer positiva och litauiska sjuksköterskors attityder var mer negativa i jämförelse med övriga deltagare. Positiva attityder förknippades med att vara kvinnlig och att inneha en högre position i
organisationen.
Studiens metodologiska kvalitet utvärderades med hjälp av kvalitetsbedömningsverktyg för
observationsgrupper och tvärsnittsstudier (QATOCCS) från National Institute of Health, National Heart, Lung and Blood Institute. QATOCCS modifierades för att passa behoven i tvärsnittsstudier, eftersom många frågor endast var relevanta för kohortstudier. Två forskarebedömde kvaliteten på studierna och 100%
konsensus om varje studie kvalitet uppnåddes. Studien bedömdes på tertiler: låg kvalitet (0 - 33%), måttlig kvalitet (34 - 66%) och hög kvalitet (67 - 100%).
Inledande databassökning gav 2615 artiklar, 2 343 återstod efter att duplikat tagits bort. Efter titelscreening
identifierades 770 artiklar som potentiellt kvalificerade sig och 701 artiklar uteslöts efter titel och abstraktgranskning, 69 artiklar var då kvar för fulltextscreening. Fjorton artiklar uppfyllde inklusionskriterier. Sökning i referenslistor för de 14 sista artiklarna gav fem nya artiklar som berättigades till inkludering. Fulltextgranskning av två forskare utfördes igen och en av de fem artiklarna ingick i den slutliga
granskningen, vilket gav 15 studier som uppfyllde de ursprungliga kriterierna för behörighet.
2
Författare, år, land, kvalitetsbedömning
Forskningsfokus/ Syfte Metod, urval och analys Resultat och slutsats
Gardner, A. (2010).
Australien. Medelhög studiekvalitet.
Att rapportera om några av de inledande föreställningar som växer fram ur studien genom ett utforskande av processen vari psykiatri-sjuksköterskor etablerar terapeutiska relationer och hur de upprätthåller professionella gränser.
Kvalitativ utforskande
intervjustudie där man satt ansikte mot ansikte. (Open ended, semistructured). Intervjuaren använde en uppsättning av guidande frågor för att främja intervjuprocessen.
Konstruktionistisk Grounded Theory.
Resultatet visar i stora drag hur ett bemötande bestående av
tillmötesgående hjälpsamhet erbjuder ett läkande sammanhang i vilket den terapeutiska relationen kan utvecklas. Men för att göra detta möjligt behövs en balansering av den terapeutiska relationen och ett konstant upprätthållande av de professionella gränserna.
Gunnmo, P., Fatouros Bergman, H. (2011).
Sverige. Hög studiekvalitet.
Att fördjupa kunskapen om hur personer med schizofreni själva beskriver vad de behöver för att få ett större välbefinnande i sin vardag.
Kvalitativ intervjustudie med explorativ, utforskande ansats.
Grounded Theory användes för att analysera resultatet.
Resultatet visade fem kategorier vilka belyser hur patienter med schizofreni hanterar sin kamp för ett normalt liv. Vikten av att olika parter delges information om sjukdomen betonades av patienten. Vikten av sociala kontakter, som att kunna delta på träffpunkter och få
hembesök och en meningsfull anställning betonades. Ett närvarande deltagande i pålitliga professionella relationer poängterades.
Huvudsakligen uttrycktes ett behov av kontinuitet i dessa relationer och en önskan att bli lyssnad till och sedd av de professionella. Support för att kunna upprätthålla ett självständigt liv genom praktisk hemhjälp och ekonomiskt stöd betonades. Hjälpen beskrevs av deltagarna främst vara kopplad till aktiviteter i den övergripande livssituationen istället för endast till deras psykossjukdom.
3
Författare, år, land, kvalitetsbedömning
Forskningsfokus/ Syfte Metod, urval och analys Resultat och slutsats
Linden och Kavanagh, (2011). Irland. Hög studiekvalitet.
Artikeln är en rapport från en studie på Irland som syftade till att jämföra attityder mellan studenter, 66 sjuksköterskor och 121 psykiatrisjuksköterskor vad gäller attityder till psykisk ohälsa. Multivariatanalys användes för att testa utfall och effekt av kvalifikation, arbetsmiljö, yrkeserfarenhet och vidareutbildning.
Mindre erfarna sjuksköterskor och anställda i slutenvården uttryckte mer negativa attityder och önskade mindre social interaktion med patienterna jämfört med sjuksköterskor med större erfarenhet av mental ohälsa och vilka var kommunalt anställda.
Mahone, I.H., Maphis, C.F., Snow, D.E.USA.
(2016). Medelhög studiekvalitet.
Att ge en överblick över effektiva strategier som sjuksköterskor använder då de samverkar med personer med schizofreni, då läkemedel användes som ett verktyg i återhämtningen.
Kvalitativ design. En Case study beskrivs, vilket minskar antalet ämnen som kan undersökas och därav generaliserbarheten i metod och de strategier som används. Dock är studien förankrad i verkliga situationer och ger en klinisk helhetsbild av delat beslutsfattande.
Den kroniska aspekten av schizofreni gör att det krävs ett kontinuerligt engagemang mellan klient och behandlingsteamets medlemmar. En transparens i delandet av information och en tydlig kommunikation är grundläggande för att etablera behandlingsbeslut som stödjer klienten i hens personliga mål. Psykiatrisjuksköterskor spelar här en avgörande roll. Genom kunskap och skicklighet i hur man använder sig av hjälpmedel som delat beslutsfattande, främjar psykiatrisjuksköterskan en integrering av delat beslutsfattande i den kliniska praktiken för att förbättra klientens läkemedelsföljsamhet.
4
Författare, år, land, kvalitetsbedömning
Forskningsfokus/ Syfte Metod, urval och analys Resultat och slutsats
Martinsson, G.,
Att belysa hur äldre personer med psykisk sjukdom som bor hemma och tar emot hjälp av psykiatrin (och/eller hemtjänst) upplever sin livssituation.
Kvalitativa intervjuer med sju äldre patienter. Texten analyserades med en fenomenologisk hermeneutisk forskningsmetod i enlighet med Paul Ricoeur.
I resultatet framkom ett huvudtema i de äldres berättelser som var
“att kämpa för sin existens”. Studien belyser vikten av att
sjuksköterskan undviker att fokusera på diagnosen, tvärtom behöver istället den äldres person och hens livsvärld erkännas.
Sjuksköterskan behöver vara närvarande i relationen och hjälpa till att återuppbygga värdigheten i personens identitet.
McCorkindale, S., Flemming, M.P., Martin, C.R. (2017).
Storbritannien. Hög studiekvalitet.
Syftet var att använda en modifierad version av
frågeformuläret (Barrowclough et al. 2001a) för att identifiera specialutbildade sjuksköterskors patienter med inlärningssvårigheter (n = 210), och schizofreni slutförde en modifierad version av ”The Illness Perception Questionnaire
Schizophrenia Carers Version (IPQ-SCV). En beskrivande
korrelationsanalys utfördes på alla IPQ-SCV underskalor.
Resultatet visade att sjuksköterskornas uppfattning om psykisk sjukdom och schizofreni var pessimistisk när det gällde konsekvenserna för personer med schizofreni och svårigheter relaterat till deras anhöriga samt sjukdomsförloppet. I underskalor fanns en signifikant positiv korrelation mellan relativ konsekvens och patientens konsekvenser (0,495, P <0,001).
5
Författare, år, land, kvalitetsbedömning
Forskningsfokus/ Syfte Metod, urval och analys Resultat och slutsats
Moonen, C., sjukdom och som har eget boende.
Kvalitativ design med semistrukturerade djup-intervjuer. Grounded Theory-perspektiv vid datainsamling och analys. Qualitative Analysis Guide of Leuven’ (QUAGOL), underlättade dataanalys-processen.
Resultatet av omvårdnadsprocessen visade på fyra faser; att möta och känna patienten, att erkänna patienten som en individ och som en som lider, byggandet av en personlig vårdande relation baserad på en länk av tillit och respekt för patienten som person, samt en avslutande fas. Den vårdande relationen mellan sjuksköterskan och patienten var den grundläggande beståndsdelen i omvårdnadsarbetet.
Thibeault, (2015).
Kanada. Hög studiekvalitet.
Att belysa olika typer av relationer mellan patienter
fenomenologisk ansats. Data bestående av narrativa berättelser och betraktelser
transkriberades för att få fram olika teman eller mönster av samhörighet.
Av de teman som framkom, visade temat “ett meningsfullt bemötande” att sjuksköterskorna brydde sig om patienterna med ångest och oro, och att de strategiskt skapade möten för att etablera en bas för det pågående terapeutiska arbetet.
6
Författare, år, land, kvalitetsbedömning
Forskningsfokus/ Syfte Metod, urval och analys Resultat och slutsats
Pazargadi M.,
Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenhet av att arbeta på psykiatrisk avdelning och att undersöka hinder i patient-sjuksköterskeförhållandet.
En kvalitativ
innehållsanalysstudie som genomfördes under 2012 och 2013 med deltagande av 15 sjuksköterskor som arbetade på psykiatriska avdelningar på sjukhusen i Avaz södra Iran.
Resultatet av studien visade att olika element så som personlig karaktär hos både sjuksköterska och patient, eller organisatoriska faktorer samt sjuksköterskans attityder till patienten och relationsprocessen, kunde kasta en skugga över sjuksköterska-patientförhållandet. I slutändan kan det leda till brist i patientens omvårdnadskvalitet. Därför rekommenderas det att en större hänsyn tas till dessa faktorer vid vårdplanering på psykiatriska avdelningar. som lever med schizofreni genom att använda “Carpers ways of knowing”. Personlig kunskap presenteras genom patientens och familjens lins och via det stigma som associeras med psykisk in nursing användes som en omvårdnadsbaserad modell för att analysera återhämtning.
Resultatet påvisade att det var nödvändigt att sjuksköterskan (och teamet) visade medkänsla och omtänksamhet samtidigt som de levererade högkvalitativ och klinisk omvårdnad. Dessutom var det viktigt att känna till patientens underliggande drömmar och förhoppningar vilket främjade resultatet av patientens målsättningar. Mest viktigt var att sjuksköterskan stödjande vård, tillhandahöll kontinuerlig motivation. detta för att patientens mål skulle kunde uppnås, ett internaliserande av uppgifter syntes samt för att växa tillsammans i den vårdande alliansen
7
1