Författare 1. Ulrica Moberg och författare 2. Matilda Rydkvist har i lika stor omfattning bidragit till alla delar i examensarbetet.
Referenser
Abrahamsson, B-L. (2003). Demens-omsorg och omvårdnad. Stockholm: Bonnier utbildning AB.
Berglund, M., Gillsjö, C. & Svanström, R. (2019). Keys to person-centred care to persons living with dementia- Experiences from an educational program in Sweden. Dementia,
30(7-8) 2695-2708.
BPSD-registret. (2010). Instruktioner till NPI. Hämtad 2020-05-20 från
https://www.bpsd.se/wp-content/uploads/2010/05/0BB_Instruktioner_till_NPI.pdf
BPSD-registret. (2020). Om BPSD-registret. Hämtad 2020-02-20 från https://bpsd.se/om- bpsd-registret/
Brooker, D. (2007). Person-centred dementia care: making services better. London: Jessica Kingsley Publishers.
CODEX. (2020). Regler och riktlinjer för forskning. Hämtad 2020.05.18 från: http://www.codex.vr.se
Colomer, J. & de Vries, J. (2016). Person-centred dementia care: a reality check in two nursing homes in Ireland. Dementia, 15(5), 1158-1170.
Cooney, A. & O’Shea, E. (2019). The impact of life story work on person-centred care for people with dementia living in long-stay care settings in Ireland. Dementia, 18(7-8), 2731- 2746.
Duane, F M., Geoeman, D P., Beanland, C. & Koch, S H. (2015). The role of a clinical nurse consultant dementia specialist: A qualitative evaluation. Dementia, 14(4), 436-449.
Edberg, A-K., Ehrenberg, A., Friberg, F., Wallin, L., Wijk, H. & Öhlen, J. (Red.). (2013).
Omvårdnad på avancerad nivå – kärnkompetenser inom sjuksköterskans specialistområden.
Edberg, A-K. (Red.). (2011). Att möta personer med demens. Lund: Studentlitteratur AB.
Edling, C. & Liljeros, F. (Red.). (2016). Ett delat samhälle-makt, intersektionalitet och social
skiktning. Stockholm: Liber AB.
Edvardsson, D. (Red.). (2010). Personcentrerad omvårdnad i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Edvardsson, D., Fetherstonhaugh, D. & Nay, R. (2010). Promoting a continuation of self and normality: person-centered care as described by people with dementia, their family members and aged care staff. Journal of Clinical Nursing, 19, 2611-2618.
Edvardsson, D., Winblad, B. & Sandman, PO. (2008). Person-centred care of people with severe Alzheimer´s disease: current status and ways forward. Lancet Neurol, 7, 362-367.
Ericson-Lidman, E., Franklin Larsson, L-L. & Norberg, A. (2014). Caring for people with dementia disease (DD) and working in a private not-for-profit residential care facility for people with DD. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 28, 337–346.
Eriksson, I., Kjellström, S. & Hellström, I. (2011). Creating relationships with persons with moderate to severe dementia. Dementia, 12(1), 63-79.
GDPR (2020). Hämtat 200518 från: http://datainspektionen.se/lagar-- regler/dataskyddsforordningen/
Graneheim, U.H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achive trustworthiness. Nurse Education Today, 24, 105-112.
Hayajneh, F. A. & Shehadeh, A. (2014). The impact of adopting person-centred care approach for people with Alzheimer´s on professional caregivers’ burden: An interventional study.
Henricson, M. (2017). Vetenskaplig teori och metod. Från idé till examination inom
omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.
Hugo, J. & Ganguli, M. (2014). Dementia and cognitive impairment: Epidemiology, diagnosis and treatment. Clinical Geriatric Medicin, 30(3), 421-442.
Hunter, P.V., Hadjistavropoulos, T. & Kaasalainen, S. (2016). A qualitative study of nursing assistants’ awareness of person-centred approaches to dementia care. Aging and Society, 36, 1211-1237.
Jonasson, L-L., Nyström, M. & Rydström, I. (2017). Reflective team in caring for people living with dementia: a base for care improvement. Reflective practice, (18)4, 435-447.
Karlsson, E., Sävenstedt, S., Axelsson, K. & Zingmark, Z. (2014). Stories about life narrated by people with Alzheimer’s disease. Journal of Advanced Nursing, 70(12), 2791-2799.
Kitwood, T (1997a). Dementia reconsidered. The person comes first. Buckingham: Open University press.
Kitwood, T (1997b). The experience of dementia. Aging & Mental Health. 1(1), 13-22.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB.
Lillekroken, D., Hauge, S. & Slettebø, Å. (2015). Enabling resources in people with dementia: a qualitative study about nurses’ strategies that may support a sense of coherence in people with dementia. Journal of Clinical Nursing, 24, 3129-3137.
Marcusson, J., Blennow, K., Skoog, I. & Wallin, A. (2011). Alzheimers sjukdom och andra
kognitiva sjukdomar. Stockholm: Liber.
Marcusson, J. & Sandman, PO. (2004). Individen med svår demenssjukdom. Helsingborg: H Lundbeck AB.
McCormack, B. & McCance, T. (2006). Development of a framework for person-centred nursing. Journal of advanced nursing 56(5), 472-479.
McCormack, B. & McCance, T. (2017). Person-Centred Practise in Nursing and Health
Care: Theory and Practise. New Jersey: Wiley-Blackwell.
McKeown, J., Clarke, A., Ingleton, C., Ryan, T. & Repper, J.(2010). The use of life story work with people with dementia to enhance person-centred care. International Journal of
Older People Nursing, 5, 148-158.
Melander, C., Sävenstedt, S., Olsson, M. & Wälivaara, B-M. (2018). Assessing BPSD with the support of the NPI-NH: a discourse analysis of clinical reasoning. International
Psychogeriatrics (30)4, 581-589.
O´Brien, J. & Thomas, A. (2015). Vascular dementia. The Lancet, 386 (24), 1698-1706.
Polit, D. F., & Beck, C. T. (2017) Nursing research: Generating and Assessing Evidence for
Nursing Practice. Wolters Kluwer Health: Lippincott Williams & Wilkins.
Rosvik, J., Kirkevold, M., Engedal, K., Brooker, D. & Kirkevold, O. (2011). A model for using the VIPS framework for person-centred care for persons with dementia in nursing homes: a qualitative evaluative study. International Journal of Older People nursing,6, 227- 236.
Sandberg, L., Rosenberg, L., Sandman P-O. & Borell, L. (2017). Risks in situations that are experienced as unfamiliar and confusing – the perspective of persons with dementia.
Dementia, 16(4), 471-485.
Sandman, L. & Kjellström, K. (2013). Etikboken. Etik för vårdande yrken. Lund: Studentlitteratur.
Scerri, A., Innes, A. & Scerri, C. (2015). Discovering what works well: exploring quality dementia care in hospital wards using an appreciative inquiry approach. Journal of Clinical
Seiger Cronfalk, B., Ternstedt, B-M. & Norberg, A. (2017). Being a close family member of a person with dementia living in a nursing home. Journal of Clinical Nursing, 26, 3519-3528.
SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslagen. Hämtad från:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso-- och-sjukvardslag_sfs-2017-30
Sjögren, K., Lindkvist, M., Sandman, P-O., Zingmark, K. & Edvardsson, D. (2017). Organisational and environmental characteristics of residential aged care units providing highly person-centred care: a cross sectional study. BMC Nursing, 16(44), 1-9.
Smythe, A., Bentham, P., Jenkins, C. & Oyebode, J R. (2015). The experiences of staff in a specialist mental health service in relation to development of skills for the provision of person centred care for people with dementa. Dementia, 14(2), 184-198.
Socialstyrelsen. (2017). Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom, stöd
för styrning och ledning.
Socialstyrelsen. (2016). Din rätt till vård och omsorg, en vägvisare för äldre.
Socialstyrelsen. (2012). Demenssjukdomars samhällskostnader i Sverige.
Stranz, A. & Sörensdotter, R. (2016). Interpretations of person-centred dementia care: Same rhetoric, different pracites? A comparative study of nursing homes in England and Sweden.
Journal of Aging Studies, 38, 70-80.
Svanström, R. & Johansson, Sundler, A. (2015). Gradually losing one´s foothold – A fragmented existence when living alone with dementia. Dementia, 14(2), 145-163.
Swaffer, K. (2014). Dementia: Stigma, Language, and Dementia-friendly. Dementia, 13(6), 709–716.
Bilaga 1
Intervjuguide
Intervjun inleds med en orientering där intervjupersonen kortfattat informeras om syftet med intervjun. Hen informeras även om att intervjun kommer spelas in. Vidare tillfrågas
intervjupersonen om hen har några ytterligare frågor innan intervjun påbörjas.
Vad innebär personcentrerad omvårdnad för dig?
Kan du berätta hur du arbetar på ett personcentrerat sätt?
Kan du berätta om en situation där personcentrerad omvårdnad har varit ett stöd vid omvårdnad av personer med demenssjukdom?
Kan du berätta om en situation då det har varit svårt att vårda utifrån personcentrerad omvårdnad?
Vilka möjligheter behövs för att kunna ge en personcentrerad omvårdnad?
Vad saknar du vid vård med personcentrerad omvårdnad?
Bilaga 2
Informationsbrev till enhetschefer
Till enhetschefer på aktuella demensboenden
Information om:
”Erfarenheter av personcentrerad omvårdnad av personer med demenssjukdom på särskilt boende” En kvalitativ intervjustudie.
Studien om personcentrerad omvårdnad inom demensvården och undersköterskornas
beskrivningar av sina erfarenheter görs inom ramen för utbildning till specialistsjuksköterska inom demensvård på magisternivå vid Högskolan i Dalarna. Du tillfrågas härmed som enhetschef om undersköterskor som arbetar på demensavdelning inom ert särskilda boende önskar delta i denna studie?
Syftet med studien är att beskriva undersköterskors erfarenheter av att arbeta med
personcentrerad omvårdnad för personer med demenssjukdom. Personcentrerad omvårdnad är en viktig del i omvårdnaden av personer med demenssjukdom och Socialstyrelsen (2010) beskriver att all omvårdnad och vård av personer med demenssjukdom bör baseras på ett personcentrerat förhållningssätt. Personcentrerad omvårdnad innebär att fokus läggs på personen och inte demenssjukdomen. Personcentrerad omvårdnad innebär vidare att inriktningen på omvårdnaden är den demenssjukes upplevelse av sin egen verklighet och utgår från information om den demenssjukes livsmönster och värderingar.
Det vi söker är undersköterskor som har arbetat minst ett år inom demensvården. Vi söker … undersköterskor. För att få ett resultat med olika infallsvinklar önskar vi deltagare med olika lång erfarenhet, ålder och kön. Den datainsamlingsmetod som planeras är intervjuer enskilt med undersköterskorna.
Insamlade uppgifter kommer endast att användas för denna studie och resultatet kommer att presenteras så att det inte går att utläsa enskilda personers utsagor eller vilka som har deltagit i studien. Alla uppgifter om personer i studien samt boendet är skyddade enligt Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Resultatet kommer redovisas i en magisteruppsats. Materialet behandlas i enlighet med Offentlighets- och sekretesslagen (SFS 2009:400). Endast
författarna och handledaren kommer att ha tillgång till det insamlade materialet. Materialet kommer förvaras så att inte obehöriga kommer åt det.
Högskolan Dalarna är ansvarig för behandlingen av personuppgifter i samband med
examensarbetet. Som deltagare i studien har du enligt Dataskyddsförordningen (GDPR) rätt att få information om hur dina personuppgifter kommer behandlas. Du har också rätt att ansöka om ett så kallat registerutdrag, samt att få eventuella fel rättade. Vid frågor om behandlingen av personuppgifter kan du vända dig till Högskolans dataskyddsombud: dataskydd@du.se
Deltagande i studien är helt frivilligt och du har rätt att när som helst avbryta boendets medverkan utan att ange anledning. Om du tackar nej eller vill avbryta medverkan kommer inte du eller boendet påverkas på något vis. Ytterligare information lämnas av författarna.
Härmed ger jag mitt samtycke till att undersköterskor på arbetsplatsen får delta i intervju
Underskrift enhetschef: ____________________________
Datum: _______________ Ort: _____________________
Ytterligare uppgifter lämnas av nedanstående ansvariga:
Ulrica Moberg Matilda Rydkvist ulrika.moberg@lidkoping.se h18matry@du.se 073-064 84 04 073-516 54 17
Bilaga 3
Informationsbrev till undersköterska
Till dig som undersköterska på aktuellt demensboende
Information om:
”Erfarenheter av personcentrerad omvårdnad av personer med demenssjukdom på särskilt boende” En kvalitativ intervjustudie.
Studien om personcentrerad omvårdnad inom demensvården och undersköterskornas
beskrivningar av sina erfarenheter görs inom ramen för utbildning till specialistsjuksköterska inom demensvård på magisternivå vid Högskolan i Dalarna. Du tillfrågas härmed som undersköterska på demensavdelning om att delta i denna studie?
Syftet med studien är att beskriva undersköterskors erfarenheter av att arbeta med
personcentrerad omvårdnad för personer med demenssjukdom. Personcentrerad omvårdnad är en viktig del i omvårdnaden av personer med demenssjukdom och Socialstyrelsen (2010) beskriver att all omvårdnad och vård av personer med demenssjukdom bör baseras på ett personcentrerat förhållningssätt. Personcentrerad omvårdnad innebär att fokus läggs på personen inte demenssjukdomen. Personcentrerad omvårdnad innebär vidare att inriktningen på omvårdnaden är den demenssjukes upplevelse av sin egen verklighet och utgår från information om den demenssjukes livsmönster och värderingar.
Vi söker dig som undersköterska och som har arbetat minst ett år inom demensvården. Den datainsamlingsmetod som planeras är enskilda intervjuer. Intervjuerna uppskattas ta cirka 30- 45 minuter att genomföra där vi ställer frågor om dina erfarenheter kring personcentrerad omvårdnad av personer med demenssjukdom som bor på särskilt boende.
Insamlade uppgifter kommer endast att användas för denna studie och resultatet kommer att presenteras så att det inte går att utläsa enskilda personers utsagor eller vilka som har deltagit i studien. Alla uppgifter om personer i studien samt boendet är skyddade enligt Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Resultatet kommer redovisas i en magisteruppsats. Materialet behandlas i enlighet med Offentlighets- och sekretesslagen (SFS 2009:400). Endast
författarna och handledaren kommer att ha tillgång till det insamlade materialet. Materialet kommer förvaras så att inte obehöriga kommer åt det.
Högskolan Dalarna är ansvarig för behandlingen av personuppgifter i samband med
examensarbetet. Som deltagare i studien har du enligt Dataskyddsförordningen (GDPR) rätt att få information om hur dina personuppgifter kommer behandlas. Du har också rätt att ansöka om ett så kallat registerutdrag, samt att få eventuella fel rättade. Vid frågor om behandlingen av personuppgifter kan du vända dig till Högskolans dataskyddsombud: dataskydd@du.se
Deltagande i studien är helt frivilligt och du har rätt att när som helst avbryta din medverkan utan att ange anledning. Om du tackar nej eller vill avbryta medverkan kommer inte du påverkas på något vis. Ytterligare information lämnas av författarna.
Härmed ger jag mitt samtycke till att delta i studien:
Underskrift: __________________________________
Datum: _________________ Ort: ___________________
Ytterligare uppgifter lämnas av nedanstående ansvariga:
Ulrica Moberg Matilda Rydkvist ulrika.moberg@lidkoping.se h18matry@du.se 073-064 84 04 073-516 54 17
Bilaga 4
Blankett för etisk egengranskning av studentprojekt som involverar människor
Ja Tveksamt Nej 1 Kan frivilligheten att delta i studien ifrågasättas dvs. omfattar studien
deltagare som kan betraktas tillhöra en sårbar grupp t.ex. barn (under 18 år), personer med nedsatt kognitiv förmåga, psykisk funktionsnedsättning eller sådana som har en beroendeställning till den som genomför studien t.ex. som patienter eller elever till densamma?
x
2 Innebär undersökningen att informerat samtycke inte kommer att
inhämtas (d.v.s. forskningspersonerna kommer inte att få full information om undersökningen och/eller möjlighet att avsäga sig ett deltagande)?
x
3 Innebär undersökningen någon form av fysiskt ingrepp på forskningspersonerna?
x
4 Kan undersökningen påverka forskningspersonerna fysiskt eller psykiskt?
x
5 Används biologiskt material som kan härledas till en levande eller avliden människa (t.ex. blodprov)?
x
6 Avser du behandla känsliga personuppgifter, som etnicitet, politiska
åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse, medlemskap i fackförening, hälsa eller sexualliv?
x
7 Avser du behandla personuppgifter om lagöverträdelser, som brott,
domar i brottmål, straffprocessuella tvångsmedel eller administrativa frihetsberövanden?
x
8 Avser du att behandla personuppgifter? Observera att:
• Samtliga uppgifter som kan kopplas till en levande person betraktas som personuppgifter, även om de är kodade eller krypterade.
• I händelse av att studentarbetet INTE omfattar några känsliga personuppgifter och heller INTE deltagare som tillhör en sårbar grupp eller deltagare som INTE står i beroendeställning till den som genomför studien, behöver inte någon ansökan till
Forskningsetiska nämnden vid Högskolan Dalarna göras. • Vid behandling av personuppgifter ska dock ALLTID anmälan
om detta göras på avsedd blankett som sänds till: dataskydd@du.se
x