• No results found

Emma Fagerberg och Erika Grundberg har i lika omfattning bidragit till alla delar av denna magisteruppsats.

33

REFERENSER

Aberdeen, S. M. & Byrne, G. (2018). Concept mapping to improve team work, team learning and care of the person with dementia and behavioural and psychological

symptoms. Dementia, 17(3), 279-296. Doi: 10.1177/1471301216641785

Bang, J., Spina, S. & Miller, B. (2015). Frontotemporal dementia. The Lancet, 386(10004), 1672–1682. Doi: 10.1016/S0140-6736(15)00461-4

Basun, H., Skog, M., Wahlund, L-O. & Wijk, H. (2013). Boken om demenssjukdomar. Stockholm: Liber.

Beard, R-L., Knauss, J. & Moyer, D. (2009). Managing disability and enjoying life: How we refraim dementia through personal narratives. Journal of Aging Studies, 23(4), 227–235. Doi: 10.1016/j.jaging.2008.01.002

Beerens, H-C., Zwakhalen, S., Verbeek, H., Tah, F., Jolani, S., Downs, M., Ruuward, D. & Hamers, J. (2018). The relation between mood, activity, and interaction in long-term dementia care. Aging & Mental Health, 22(1), 26–32. Doi: 10.1080/13607863.2016.1227766

BPSD: Svenskt register för beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom. Hämtad 200305 från: http://www.bpsd.se/om-bpsd-registret/om-svenskt-bpsd-register/

Brady-Germain, P. & Cummings, G. (2010). The influence of nursing leadership on nurse performance: a systematic literature review. Journal of Nursing Management, 18(4), 425– 439. Doi: 10.1111/j.1365-2834.2010.01100.x

Brooker, D. & Latham, I. (2006). Person- centered dementia care: Making services better with the VIPS framework. London: Jessica Kingsley Publishers.

Brown, J. (2015). Advanced care planning in dementia. The Lancet Psychiatry 2(9), 774-775. Doi: 10.1016/S2215-0366(15)00311-9

34 Bränsvik, V., Granvik, G., Minthon, L., Nordström, P. & Nägga, K. (2020). Mortality in

patients with behavioural and psychological symptoms of dementia: a registry-based study. Aging & Mental Health. Hämtad 200330 från:

https://doi.org/10.1080/13607863.2020.1727848

Chenoweth, L., Merlyn, Jeon, Y., Tait & Duffield, C. (2014). Attracting and retaining qualified nurses in aged and dementia care: Outcomes from an Australian study. Journal of Nursing management, 22(2), 234–247. Doi: 10.1111/jonm.12040

Cerejeira, J., Lagarto, L. & Mukaetova- Ladinska, E-B. (2012). Behavioural and psychological symptoms of dementia. Frontiers in Neurology, 3(73). Doi: 10.3389/fneur.2012.00073

Cole, L., Samsi, K. & Manthorpe, J. (2018). Is there an ”optimal time” to move in to a care home for a person with dementia? A systematic review of the literature. International psychogeriatrics, 30(11), 1649–1670. Doi: 10.1017/S1041610218000364

Cooney, A; O`Shea, E. (2019). The impact of life story work on person-centered care for people with dementia living in long-stay care settings in Ireland. Dementia, 18(7–8), 2731– 2746. Doi: 10.1177/1471301218756123

Cooper, E., Spilsbury, K. McCaughan, D., Thompson, C., Butterworth, T. & Hanratty, B. (2017). Priorities for the professional development of registered nurses in nursing homes: a Delphi study. Age and Ageing, 46(1), 39-41. Doi: 10.1093/ageing/afw160

Dennings, T. & Thomas, A. (2013). Oxford textbook of old age psychiatry, 2: nd edition. Oxford: Oxford University Press.

Duane, F., Goeman, D-P., Beanland, C-J. & Koch, S-H. (2015). The role of a clinical nurse consultant dementia specialist: A qualitative evaluation. Dementia, 14(4), 436–449. Doi: 10.1177/1471301213498759

35 Edberg, A. K., Bird, M., Richards, D. A., Woods, R., Keeley, P. & Davis- Quarrell, V. (2008). Strain in nursing care of people with dementia: nurses ‘experience in Australia, Sweden, and United Kingdom. Aging & Mental Health, 12(2), 236-43. Doi: 10.1080/13607860701616374

Edberg, A. K., Ehrenberg, A., Friberg, F., Wallin, L., Wijk, H. & Öhlen, J. (2013). Omvårdnad på avancerad nivå – kärnkompetenser inom sjuksköterskans specialistområden. Lund: Studentlitteratur.

Edvardsson, D. (red.) (2010). Personcentrerad omvårdnad i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.

Edvardsson, D., Sandman, P-O. & Borell, L. (2014). Implementing national guidelines for person-centered care of people with dementia in residential aged care: effects on perceived person-centeredness, staff strain, and stress of conscience. International Psychogeriatrics, 26(7), 1171-1179. Doi: 10.1017/S1041610214000258

Edvardsson, D., Sandman, P-O., Nay, R. & Karlsson, S. (2008). Predictors of job strain in residential dementia care nursing staff. Journal of Nursing Management, 17(1), 59-65. Doi: 10.1111/j.1365-2834.2008.00891

Fazio, S., Pace, D., Flinner, J. & Kallmyer, B. (2018). The fundamentals of person- centered care for individuals with dementia. The Gerontologist, 58(1), 10-19. Doi:

10.1093/geront/gnx122

Feast, A., Orrell, M., Charlesworth, G., Melunsky, N., Poland, F. & Monzi- Cook, E. (2016). Behavioural and psychological symptoms in dementia and the challenges for family carers: systematic review. The British Journal of Psychiatry, 208(5), 429- 434. Doi:

10.1192/bjp.bp.114.153684

Frisoni, G. B., Rozzini, L., Gozzetti, A., Binetti, G., Zanetti, O., Bianchetti, A., Trabucchi, M. & Cummings, J. L. (1999). Behavioral syndromes in Alzheimer´s disease: description and correlates. Dement. Geriatric Cognitive Disorder, 10(2), 130–138. Doi: 10.1159/000017113

36 German Millberg, L., Berg, L., Björk Brämberg, E., Nordström, G. & Öhlén. J. (2014).

Academic learning for specialist nurses: a Grunded Theory study. Nurse Education in Practice, 14(6), 714-721. Doi: 10.1016/j.nepr.2014.08.008

Grand, J., Caspar, S. & MacDonald, S. (2011). Clinical features and multidisciplinary approaches to dementia care. Journal of Multidisciplinary Health Care, (4), 125-147. Doi: 10.2147/JMDH.S17773

Graneheim, U. H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), 105–112.

Griffiths, A., Knight, A., Harwood, R. & Gladman, J. (2013). Preparation to care for confused older patients in general hospital: a study of UK health professionals. Age and Ageing, 43(4), 521–527. Doi: 10.1093/ageing/aft171

Hain, D., Touhy, T.A., Compton Sparks, D. & Engström, G. (2014). Using Narratives of Individuals and Couples Living with Early Stage Dementia to Guide Practice. Journal of Nursing Practice Applications & Reviewes of Research 4 (2). Doi:

10.13178/jnparr.2014.0402.0408

Hattink, B., Meiland, F., Van der Roest, H., Kevern, P., Abiuso, F., Bengtsson, J., Giuliano, A., Duca, A., Sanders, J., Basnett, F., Nugent, C., Kingston, P. & Dröes, R.M. (2015). Web- based STAR E -Learning Course Increases Empathy and understanding in Dementia

Caregivers: Results from a Randomized Controlled Trial in the Netherlands and the United Kingdom. Journal of medical Internet Research, 17(10). Doi: 10.2196/jmir.4025

Hayajneh, F-A; Shehadeh, A. (2013). The impact of adopting person-centered care approach for people with Alzheimer`s on professional caregivers` burden: An interventional study. International Journal of Nursing Practice, 20(4), 438–445. Doi: 10.1111/ijn.12251

Helsingforsdeklarationen. (2018). Hämtad 2020-02-06 från

https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-for- medical-research-involving-human-subjects/

37 Henricsson, M (red). (2018). Vetenskaplig teori och metodik. Från idé till examination inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.

Hunter, P., Hadjistavropoulos, T., Thorpe, L., Lix, L. & Malloy, D. (2016). The influence of individual and organizational factors on person – centered dementia care. Aging & Mental Health. 10 (7). 700-708. Doi: 10.1080/13607863.2015.1056771

Jameton, A. (1984). Nursing practice: the ethical issues. Englewood Cliffs.

Jennings, A-A., Foley, T., Walsh, K-A., Coffey, A., Browne, J-P. & Bradley, C-P. (2018). General practitioners’ knowledge, attitudes and experiences of managing behavioural and psychological symptoms of dementia: A mixed- methods systematic review. Geriatric Psychiatry, 33(9), 1163-1176. Doi: 10.1002/gps.4918

Johnell, K., Jonasdottir- Bergman, G., Fastbom, J., Danielsson, B., Borg, N. & Salmi, P. (2016). Psychotropic drugs and the risk of fall injuries, hospitalisations and mortality among older adults. Journal of Geriatric Psychiatry, 32(4), 414-420. Doi: 10.1002/gps.4483

Karlsson, E., Sävenstedt, S., Axelsson, K. & Zingmark, K. (2014). Stories about life narrated by people with Alzheimer`s disease. Journal of Advanced Nursing, 70(12), 2791–2799. Doi: 10.1111/jan.12429

Karlsson, I. & Wimo, A (2019) Läkemedelsboken: Demens. Hämtad 200330 från

www.lakemedelsboken.se/kapitel/psykiatri/demens.html?search=demens&id=s7_4#s7_4

Kitwood, T. (1997). Dementia reconsidered. The person comes first. Open University press.

Kolanowski, A., Fick, D., Frazer, C., Penrod, J. (2010). It´s about time: Use of

nonpharmacological interventions in the nursing home. Journal of Nursing Scholarship, 42(2), 214- 222. Doi: 10.1111/j.1547-5069.2010.01338

Korczyyn, A-D., Vakhapova, V. & Grinberg, L-T. (2012). Vascular dementia. Journal of Neurological Sciences, (322), 2-10. Doi: 10.1016/j.jns.2012.03.027

38 Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:

Studentlitteratur.

Lundberg, K. (2018). Dementia care work situated between professional and regulatory codes of ethics. Ethics and Social Welfare, 12 (2). Doi:10.1080/17496535.2017.1321679

Marshall, S. & Rossman, G. (2016). Designing qualitative research (6. ed.). Los Angeles: Sage.

Melander, C., Sävenstedt, S., Olsson, M. & Wälivaara, B-M. (2017). Assessing BPSD with the support of the NPI-NH: a discourse analysis of clinical reasoning. International

Psychogeriatrics, 30(4), 581-589. Doi: 10.1017/1041610217002009

McCabe, M., Mellor, D., Karantzas, G., Von Treuer, K., Davidsson, T-E. & O`Connor, D. (2015). Organizational factors related to the confidence of workers in working with residents with dementia or depression in aged care facilities. Aging & Mental Health, 21(5), 487-493. Doi: 10.1080/13607863.2015.1118011

McCann, T., Baird, J. & Muir-Cochrane, E. (2014). Attitudes of clinical staff toward the causes and management of aggression in acute age psychiatry inpatient units. Bio Med Central Psychatry 14:80. Doi: 10.1186/1471-244X-14-80

McCormack, L., Tillock, K. & Walmsley, B. D. (2017). Holding on why letting go: trauma and growth on the pathway of dementia care in families. Aging & Mental Health, 21(6), 658- 667. Doi: 10.1080/13607863.2016.1146872

McPherson, S., Hiskey, S. & Alderson, Z. (2015). Distress in working on dementia wards -A threat to compassionate care: A grounded theory study. International Journal of Nursing Studies, (53), 95-104. Doi: 10.1016/j.ijnurstu.2015.08.013

Mullan, M. & Sullivan, K. (2015). Positive attitudes and person-centered care predict of sense competence in dementia care staff. Aging & Mental Health, 20(4), 407-414. Doi:

39 Mork- Rokstad, A-M., Vatne, S., Engedal, K. & Selbæk, G. (2013). The role of leadership in the implementation of person- centered care and dementia care mapping, and its effects on the quality of nursing home residents with dementia. Aging & Mental Health, 21(9), 991-996. Doi: 10.1111/jonm.12072

Nilsson, J., Engströn, M., Florin, J., Gardulf, A. & Carlsson, M. (2018). A short version of the nurse professional competence scale for measuring nurses´ self- reported competence. Nurse Education Today, (71), 233-259. Doi: 10.1016/j.nedt.2018.09.028

Ostasszkiewicz, J., Lakhan, P., O`Connell, B. & Hawkins, M. (2015). Ongoing challenges responding to behavioural and psychological symptoms of dementia. International Nursing Review. 62(4), 506-516. Doi: 10.1111/inr.12180

Polit, D. & Beck, C (2020). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice. Philadelphia: William & Wilkins

Pulsford, D., Duxbury, J. & Hadi, M. (2011). A survey of staff attitudes and responses to people with dementia who are aggressive in residentialcare settings. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 18(2), 97-104. Doi: 10.1111/1365-2850.2010.01646

Riesberg, B., Shao, Y., Golomb, J., Monteiro, I., Torossian, C., Boksay, I., Shulman, M., Heller, S., Zhu, Z., Atif, A., Sidhu, J., Vedvyas, A. & Kenowsky, S. (2017). Comperesive, Individualized, Person – Centered Management of Community – Residing Persons with Moderate–to–Severe Alzheimer Disease: A Randomized Controlled Trial. Dement Geriatric Cognition Disorder, 43(1-2), 100–117. Doi: 10.1159/000455397

Samsi, K., Manthorpe, J., Nagendran, T. & Heath, H. (2011). Challenges and expectations of the mental capacity act 2005: an interviewed-based stydy of specialist nurses working in dementia care. Journal of Clinical Nursing. 21. 1697-1705. Doi: 10.1111/j.1365-

2702.2011.03912.x

Schmidt, S.G., Dichter, M.n., Bartholomeyczik, S. & Hasselhorn, H.M. (2014). The satisfaction with the quality of dementia care and the health, burnout and work ability of

40 nurses: A longitudinal analysis of 50 German nursing homes. Geriatric Nursing, 35(1), 42– 46. Doi: 10.1016/j.gerinurse.2013.09.006

Selbaek, G., Kirkevold, O., Sommer, O-H. & Engedal, K. (2008). The Reliability and Validity of the Norweigan Version of the Neuropsychatric Inventory, Nursing Home version.

International Psychogeriatrics, 20(2), 375–382. Doi: 10.1017/S1041610207005601

Seppala, L., Wermelink, A., de Vires, M., Ploegmakers, K., van de Glind, E., Daams, J., Van der Velde, N. (2018). Fall-Risk-Increasing Drugs: A Systematic Review and Meta-Analysis: Psychotropics. The Journal of Post-Acute and Long-Term Care Medicine, 19(4), 11–17. Doi: 10.1016/j.jamda.2017.12.098

Shin, H-Y., Gadzhanova, S., Roughead, E., Ward, M, & Pont, L. (2016). The use of antipsychotics among people treated with medications for dementia in residential age care facilites. International Psychogeriatrics, 28(6), 977–982. Doi: 10.1017/S1041610215002434

Sjögren, K., Lindkvist, M., Sandman, P-O., Zingmark, K. & Edvardsson, D. (2017).

Organisational and environmental characteristics of residental aged care units providing higly person-centered care. A cross sectional study. BMC Nursing, 16 (44). Doi: 10.1186/s12912- 017-0240-4

Socialstyrelsen. (2012). Demenssjukdomarnas samhällskostnader i Sverige 2012. (Artikelnummer 2014-6-3). Hämtad 200401 från:

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/statistik/2014-6-3.pdf

Socialstyrelsen. (2017). Vård och omsorg vid demenssjukdom. Stöd för styrning och ledning. (Artikelnummer 2017-12-2). Hämtad 200401 från:

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella- riktlinjer/2017-12-2.pdf

Statens beredning för medicinsk utvärdering. (2008). Dementia- Etiologi and Epidemiology. A systematic review. Hämtad 200330 från:

41 Traynor, V., Inove, K. & Crookes, P. (2011). Literature review understanding nursing

competence in dementia care. Journal of clinical Nursing, 20(13–14), 1948–1960. Doi: 10.1111/j.1365-2702.2010.03511.x

Turner, A., Eccles, J-R., Elvish, F., Simpson, J. & Keady, J. (2015). The experience of caring for patients with dementia within a general hospital setting: a meta-synthesis of the qualitative literature. Aging & Mental Health, 21(1), 66–76. Doi: 10.1080/13607863.2015.1109057

World Health Organization. (2018). Towards a Dementia Plan: a WHO guide. Hämtad 200401 från: apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/272642/9789241514132-eng.pdf?ua=1

42

Bilaga 1

Informationsbrev

Till dig som är områdeschef för sjuksköterskor som arbetar i demensvården.

Vi läser specialistutbildningsprogram med inriktning demensvård vid Högskolan Dalarna. I vår magisteruppsats kommer vi att intervjua sjuksköterskor som arbetar i demensvården om deras upplevelser kring stöd i arbetet med beteendemässiga och psykiska störningar vid demens. Intervjuerna kommer att ske enskilt och beräknas ta ca 30 minuter.

Alla uppgifter om personerna som intervjuas, vårdarna och boendet är skyddade enligt Offentlighet och Sekretesslagen (2009:400) samt Personuppgiftslagen (1998:204). Endast vi som skriver uppsatsen och vår handledare kommer att ha tillgång till materialet som kommer förvaras inlåst. Resultaten kommer att presenteras på ett sådant sätt att enskilda personer, patienter eller boenden inte kan identifieras.

Deltagandet i studien är frivilligt och kan när som helst avbrytas utan att ange anledning.

Med vänliga hälsningar

___________________________ ______________________________

Erika Grundberg Emma Fagerberg

E-post: erikagrundberg@hotmail.com E-post: emma.fagerberg@vetlanda.se

43

Bilaga 2

Informationsbrev

Till dig som arbetar som sjuksköterska i demensvården.

Vi läser specialistutbildningsprogram med inriktning demensvård vid Högskolan Dalarna. I vår magisteruppsats vill vi intervjua Er som sjuksköterska i demensvården om Dina

upplevelser kring stöd i arbetet med beteendemässiga och psykiska störningar vid demens. Intervjuerna kommer att ske enskilt och beräknas ta ca 30 minuter.

Alla uppgifter Ni lämnar är skyddade enligt Offentlighet och Sekretesslagen (2009:400) samt Personuppgiftslagen (1998:204). Endast vi som skriver uppsatsen och vår handledare kommer att ha tillgång till materialet, som kommer förvaras inlåst. Resultaten presenteras på ett sådant sätt att enskilda personer, patienter eller boenden inte kan identifieras.

Deltagandet i studien är frivilligt och kan när som helst avbrytas utan att ange anledning. Om Ni undrar över något kontakta oss. Vi hoppas att Ni vill vara med och berätta om Era

upplevelser!

Med vänliga hälsningar

___________________________ ______________________________

Erika Grundberg Emma Fagerberg

E-post: erikagrundberg@hotmail.com E-post: emma.fagerberg@vetlanda.se

44

Bilaga 3

Related documents