Susanne Karlsson och Jenny Stenvall har tillsammans i lika stor omfattning bidragit till alla delar i denna litteraturöversikt.
35
REFERENSER
* Artiklar inkluderade i resultatet
*Abudari, G., Hazeim, H., & Ginete, G. (2016). Caring for terminally ill muslim patients: Lived experiences of non-muslim nurses. Palliative & Supportive Care, 14(6), 599 - 611. https://doi.org/10.1017/S1478951516000249
Arlegård, J. (2013). Grundläggande vårdetik. Studentlitteratur.
*Atzmona, R-E., & Popescu, L. (2014). Transcultural nursing in the end‐of‐life: factors affecting nurse’s ability to cope with culturally diverse patients and families. Journal of
Clinical Nursing, 2, 89 - 101.
Baggens, K., & Sandén, I. (2014). Kommunikation och lärande: Omvårdnad genom
kommunikativa handlingar. Ingår i F. Friberg., & J. Öhlén (Red.). Omvårdnadens grunder:
Perspektiv och förhållningssätt (2. uppl. s. 507 - 532). Studentlitteratur.
Bansal, A. (2010). Cultural competency training is a vehicle to promote patient‐centred care.
The Clinical Teacher, 7(3), 225–226. https://doi.org/10.1111/j.1743-498X.2010.00389.x
Bettany-Saltikov, J., & McSherry, R. (2016). How to do a systematic literature review in
nursing. McGraw-Hill Education/Open University Press.
Busolo, D., & Woodgate, R. (2015). Palliative care experiences of adult cancer patients from ethnocultural groups: a qualitative systematic review protocol. JBI Database of Systematic
Reviews and Implementation Reports, 13(1), 99–111. https://doi.org/10.11124/jbisrir-2015-
1809
Caldwell, K., Henshaw, L., & Taylor, G. (2011). Developing a framework for critiquing health research: An early evaluation. Nurse Education Today, 31(8), e1–e7.
https://doi.org/10.1016/j.nedt.2010.11.025
Cancerfonden. (u.å). Statistik om cancer. www.cancerfonden.se/om-cancer/statistik
Castillo, R., & Guo, K. (2011). A framework for cultural competence in health care organizations. The Health Care Manager, 30(3), 205–214.
36 Chan, E., Tsang, P., Ching, S., Wong, F., & Lam, W. (2019). Nurses’ perspectives on their communication with patients in busy oncology wards: A qualitative study. PloS One, 14(10), e0224178–e0224178. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0224178
CODEX. (2020). CODEX- regler och riktlinjer för forskning: Om forskningsetik. http://www.codex.vr.se/forskningsetik.shtml
Cullerton, K., Gallegos, D., Ashley, E., Do, H., Voloschenko, A., Fleming, M., Ramsey, R., & Gould, T. (2016). Cancer screening education: can it change knowledge and attitudes among culturally and linguistically diverse communities in Queensland, Australia? Cancer screening education in CALD communities. Health Promotion Journal of Australia, 27(2), 140–147. https://doi.org/10.1071/HE15116
Ejlertsson, G. (2012). Statistik för hälsovetenskaperna (2. uppl.). Studentlitteratur.
* Fearon, D., Kane, H., Aliou, N., & Sall, A. (2019). Perceptions of palliative care in a lower middle-income muslim country: A qualitative study of health care professionals, bereaved families and communities. Palliative Medicine, 33(2), 241–249.
doi.org/10.1177/0269216318816275
Folkhälsomyndigheten. (13 juni 2019). Hälsa hos personer som är utrikes födda - skillnader i hälsa utifrån födelseland. www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-
material/publikationsarkiv/h/halsa-hos-personer-som-ar-utrikes-fodda--skillnader-i-halsa- utifran-fodelseland/?pub=61466
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier. Värdering,
analys och presentation av omvårdnadsforskning. Natur & Kultur.
Friberg, F. (2017). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbete. Studentlitteratur.
Friedrichsen, M. (2012). Sjuksköterskans roll - anpassning och balans. Ingår i B. Beck–Friis, & P. Strang (Red.). Palliativ medicin (s.366–372). Liber.
Friedrichsen, M., Lindholm, A., & Milberg, A. (2011). Experiences of truth disclosure in terminally ill cancer patients in palliative home care. Palliative & Supportive Care, 9(2), 173– 180. https://doi.org/10.1017/S1478951511000046
37 * Green, A., Jerzmanowska, N., Green, M., & Lobb, E. A. (2018). ‘Death is difficult in any language’: A qualitative study of palliative care professionals’ experiences when providing end-of-life care to patients from culturally and linguistically diverse backgrounds. Palliative
Medicine. 2018;32(8):1419-1427. https://doi.org/10.1177/0269216318776850
Gysels, M., Evans, N., Meñaca, A., Andrew, BA., Bausewein, C., Gastmans, C., Gómez- Batiste, X., Gunaratnam, Y., Husebø, S., Toscani, F., Higginson, I., Harding, R., Pool, R., & Project Prisma (2012). Culture Is a Priority for Research in End-of-Life Care in Europe: A Research Agenda. Journal of Pain and Symptom Management, 44(2), 285–
294. https://doi.org/10.1016/j.jpainsymman.2011.09.013
Hanssen, I. (2007). Omvårdnad i ett mångkulturellt samhälle. (3. uppl). Studentlitteratur.
Hemberg, J.A.V., & Vilander, S. (2017). Cultural and communicative competence in the caring relationship with patients from another culture. Scandinavian Journal of Caring
Sciences, 31(4), 822–829. https://doi.org/10.1111/scs.12403
Hughson, J-A., Marshall, F., Oliver Daily, J., Woodward-Kron, R., Hajek, J., & Story, D. (2018). Health professionals´views on health literacy issues for culturally and linguistically diverse women in maternity care: barriers, enablers and the need for an integrated approach.
Australian Health Review.42 (1) 10-20. https://doi.org/10.1071/AH17067
Hultkvist, S., & Olsson, M. (2013). Kuratorn i det palliativa teamet. Ingår i P. Strang & B. Beck-Friis. (Red.). Palliativ vård och medicin. (4 uppl., s.389 - 394). Liber.
Hyatt, A., Lipson‐Smith, R., Schofield, P., Gough, K., Sze, M., Aldridge, L., Goldstein, D., Jefford, M., Bell, M. L., & Butow, P. (2017). Communication challenges experienced by migrants with cancer: A comparison of migrant and English‐speaking Australian‐born cancer patients. Health Expectations, 20(5), 886–895. https://doi.org/10.1111/hex.12529
* Iranmanesh, S., Ghazanfari, Z., Sävenstedt, S & Häggström, T. (2011). Professional development: Iranian and Swedish nurses' experiences of caring for dying people. Journal of
palliative care, 27(3):202-9. https://doi.org/10.1177/082585971102700304
Jarkman Björn, G., Gustafsson, P. A., Sydsjö, G., & Berterö, C. (2013). Family therapy sessions with refugee families; a qualitative study. Conflict and health, 7(1).
38 Jirwe, M., Momemi, P., & Emami, A. (2014). Kulturell mångfald. Ingår i Friberg., & J.
Öhlen. (Red.). Omvårdnadens grunder, Perspektiv och förhållningssätt (s. 341–357). Studentlitteratur.
Karlsson, M. (2013). Hantering av svåra symtom. Ingår i B. Andershed, B-M. Ternestedt & C. Håkansson, (Red.), Palliativ vård: begrepp och perspektiv i teori och praktik (s. 405–416). Studentlitteratur.
Karolinska Institutet. (u.å.a). Svensk MeSH. https://mesh.kib.ki.se
*Kirby, E., Lwin, Z., Kenny, K., Broom, A., Birman, H., & Good, P. (2018). “It doesn’t exist…”: negotiating palliative care from a culturally and linguistically diverse patient and caregiver perspective. BMC Palliative Care, 17(1), 90–90. https://doi.org/10.1186/s12904- 018-0343-z
Kjellström, S. (2012). Forskningsetik. Ingår i M. Henricsson, (Red.), Vetenskaplig teori och
metod – från idé till examination inom omvårdnad, (2. uppl., s. 69 – 94). Studentlitteratur.
Klarare, A., Lind, S., Hansson, J., Fossum, B., Fürst, C., & Lundh Hagelin, C. (2020). Leadership in specialist palliative home care teams: A qualitative study. Journal of Nursing
Management, 28(1), 102–111. https://doi.org/10.1111/jonm.12902
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik: För studenter
inom hälso- och sjukvård. Natur & Kultur.
Leininger, M. (2002a). Transcultural nursing and globalization of health care: Importance, focus and historical aspects. In M. Leininger & M. R. McFarland (Eds.), Transcultural
nursing: Concepts, theories, research & practice (3. ed., pp. 3-44). McGraw-Hill Companies.
Leininger, M., (2002b). PART I. The theory of culture care and the ethnonursing research method. In M. Leininger & M. R. McFarland (Eds.), Transcultural nursing: Concepts,
theories, research & practice (3. ed., pp. 71-98). McGraw-Hill Companies.
Leininger, M., & McFarland, M. (2002). Transcultural nursing: concepts, theories, research
39 Loftin, C., Hartin, V., Branson, M., & Reyes, H. (2013). Measures of Cultural Competence in Nurses: An Integrative Review. The Scientific World Journal, 13(13), 1-10.
https://doi.org/10.1155/2013/289101
Mangrio, E., & Sjögren Forss, K. (2017). Refugees’ experiences of healthcare in the host country: a scoping review. BMC Health Services Research, 17(1), 814–814.
https://doi.org/10.1186/s12913-017-2731-0
Mazanec, P., Verga, S., Foley, H., & Mehta, A.K. (2019). The need for cultural inclusivity in global palliative nursing: Caring for selected underserved populations in the United States.
Journal of Hospice & Palliative Nursing. 2019: 21(6): E1-E8.
https://doi.org/10.1097/NJH.0000000000000575
McCane, T., McCormack, B., & Dewing, J. (2011). An Exploration of Person-Centredness in Practice. The Journal of Issue in Nursing, 16(2).
https://doi.org/10.3912/OJIN.Vo116No02Man01
McFarland, M., & Wehbe-Alamah, H. (2019). Leininger’s Theory of Culture Care Diversity and Universality: An Overview With a Historical Retrospective and a View Toward the Future. Journal of Transcultural Nursing, 30(6), 540–557.
https://doi.org/10.1177/1043659619867134
* Menon, S., Kars, M. C., Malhotra, C., Campbell, A. V., & van Delden, J. (2018). Advance care planning in a multicultural family centric community: A qualitative study of health care professionals’, patients’, and caregiver’ perspectives. Journal of Pain and Symptom
Management 56(2), 213–221.e4. https://doi.org/10.1016/j.jpainsymman.2018.05.007
*Milberg, A., Torres, S., & Ågård, P. (2016). Health Care Professionals’ Understandings of Cross-Cultural Interaction in End-of-Life Care: A Focus Group Study. PloS One, 11(11), e0165452–e0165452. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0165452
Minnican, C., & O’Toole, G. (2020). Exploring the incidence of culturally responsive communication in Australian healthcare: the first rapid review on this concept. BMC Health
40 Molina-Mula, J., & Gallo-Estrada, J. (2020). Impact of nurse-patient relationship on quality of care and patient autonomy in decision-making. International Journal of Environmental
Research and Public Health, 17(3), 835. https://doi.org/10.3390/ijerph17030835
Mårtensson, L., & Hensing, G. (2012). Health literacy – a heterogeneous phenomenon: a literature review. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 26(1), 151–160.
https://doi.org/10.1111/j.1471-6712.2011.00900.x
Mårtensson, L., Lytsy, P., Westerling, R., & Wångdahl, J. (2020). Experiences and needs concerning health related information for newly arrived refugees in Sweden. BMC Public Health, 20(1),
1044–1044. https://doi.org/10.1186/s12889-020-09163-w
Nationalencyklopedin. (15 november 2020). Kommunikation. www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kommunikation
* Neiman T. (2019). Nurses’ perceptions of basic palliative care in the Hmong population.
Journal of Transcultural Nursing, 30(6), 576–586.
https://doi.org/10.1177/1043659619828054
O’Brien, J., Fossey, E., & Palmer, V. (2021). A scoping review of the use of co‐design methods with culturally and linguistically diverse communities to improve or adapt mental health services. Health & Social Care in the Community, 29(1), 1–17.
https://doi.org/10.1111/hsc.13105
O´Callaghan, C., Schofield, p., Butow, P., Nolte, L., Price, M., Tsintziras, S., Sze, M., Thein, T., You, D., Mireskandari, S., Goldstein, D., & Jefford, M. (2016). “I might not have cancer if you didn’t mention it”: a qualitative study on information needed by culturally diverse cancer survivors. Supportive Care in Cancer, 24(1), 409–418. https://doi.org/1007/s00520-015-2811- 9
O' Callaghan, C., Dharmagesan, G.G., Roy, J., Dharmagesan, V., Loukas, P., & Harris-Roxas, B. (2021). Enhancing equitable access to cancer information for culturally and linguistically diverse (CALD) communities to complement beliefs about cancer prognosis and treatment.
41 Olsson, I. (2007). Kulturmöten och kulturkrockar i vården. Moris Förlag AB.
Ozkan, S., Ozkan, M., & Armay, Z. (2011). Cultural meaning of cancer suffering. Journal of
Pediatric Hematology/oncology, 33 (2), S102–S104.
https://doi.org/10.1097/MPH.0b013e318230db09
* Pentaris, P., & Christodoulou, P. (2020). Knowledge and attitudes of hospice and palliative care professionals toward diversity and religious literacy in Cyprus: A cross sectional study.
Journal of Palliative Medicine. doi.org/10.1089/jpm.2020.0011.
Periyakoil, V., Stevens, M., & Kraemer, H. (2013). Multicultural Long‐Term Care Nurses’ Perceptions of Factors Influencing Patient Dignity at the End of Life. Journal of the American
Geriatrics Society (JAGS), 61(3), 440–446. https://doi.org/10.1111/jgs.12145
Pham, T., Berecki-Gisolf, J., Clapperton, A., O’Brien, K., Liu, S., & Gibson, K. (2021). Definitions of Culturally and Linguistically Diverse (CALD) : A Literature Review of
Epidemiological Research in Australia. International Journal of Environmental Research and
Public Health, 18(2), 737–. https://doi.org/10.3390/ijerph18020737
Polit, D., & Beck, C. (2017). Nursing research: generating and assessing evidence for
nursing practice (10th ed.). Wolters Kluwer.
Price, B. (2006). Exploring person-centered care. Nursing Standard, 20(50), 49-56. https://doi.org/10.7748/ns2006.08.20.50.49.c4487
Purnell, L. & Paulanka, B. (2008). Transcultural health care: a culturally competent
approach. F.A. Davis, cop
Regeringen. (2001). Döden angår oss alla - Värdig vård vid livets slut. SOU 2001:6. https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2001/01/sou- 20016/
Regionala Cancercentrum i Samverkan. (2021). Nationellt vårdprogram i palliativ vård. https://kunskapsbanken.cancercentrum.se/globalassets/vara-uppdrag/rehabilitering-palliativ- vard/vardprogram/nationellt-vardprogram-palliativ-vard.pdf
42 Rosén, M. (2012). Systematisk litteraturöversikt. Ingår i M. Henricsson, (Red.), Vetenskaplig
teori och metod – från idé till examination inom omvårdnad, (2. uppl., s. 429 – 446).
Studentlitteratur.
Samuelsson, J. (2003). Kulturella skillnader i synen på lidande och död. Ingår i Svensk medicin Den utmätta tiden - Palliativ medicin i modern sjukvård. Läkardagarna i Örebro 2003, nr 73. Gothia.
Sandman, L., & Woods, S, (2011). Introduktion. Ingår i L. Sandman., & S. Woods. (Red.).
God palliativ vård - etiska och filosofiska aspekter. (s. 9 - 27). Studentlitteratur.
*Schrank, B., Rumpold, T., Amering, M., Mase, E.K., Watzke, H., Schur, S. (2017). Pushing boundaries-culture-sensitive care in oncology and palliative care: a qualitative study.
Psychooncology, 26(6):763-769. https://doi.org/10.1002/pon.4217
Seffo, N., Krupic, F., Grbic, K., & Fatahi, N. (2014). From immigrant to patient: experiences of bosnian immigrants in the Swedish healthcare system. Materia Socio-Medica, 26(2), 84– 89. https://doi.org/10.5455/msm.2014.26.84-89
*Semlali, I., Tamches, E., Singy, P., & Weber, O. (2020). Introducing cross-cultural
education in palliative care: focus groups with experts on practical strategies. BMC Palliative
Care, 19(1), 1–171. https://doi.org/10.1186/s12904-020-00678-y
SFS 2014:821. Patientlag. Regeringen. https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821
SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag. Riksdagen. https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30
Shaw, J., Kearney, C., Glenns, B., & McKey, S. (2016). Interprofessional team building in the palliative home care setting: Use of a conceptual framework to inform a pilot evaluation.
Journal of Interprofessional Care, 30(2), 262-264.
http://doi.org/10.3109/13561820.2015.1115395
*Shepard, S., Willis-Esqueda, C., Newton, D., Sivasubramaniam, D., &Paradies, Y. (2019). The challenges of cultural competence in the workplace: perspectives of healthcare providers.
43 Silbermann, H. (2011). Cultural perspectives in cancer care: impact of Islamic traditions and practices in Middle Eastern countries. Journal of Pediatric Hematology/oncology, 33 Suppl 2, S81–S86. https://doi.org/10.1097/MPH.0b013e318230dab6
Socialstyrelsen. (Maj, 2013). Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede - Vägledning, rekommendationer och indikatorer.
www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/kunskapsstod/2013- 6-4.pdf
Socialstyrelsen. (29 september 2016). Palliativ vård i livets slutskede - indikatorer och underlag för bedömningar. www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-
dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2016-12-12.pdf
Statiska Centralbyrån (2016). Finland och Irak de två vanligaste födelseländerna bland utrikes födda. www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2016/Finland-och-Irak-de-tva-vanligaste-
fodelselanderna-bland-utrikes-fodda/
Statistiska Centralbyrån (18 september 2020). Invandring till Sverige. www.scb.se/hitta- statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/invandring-till-sverige/
Svensk sjuksköterskeförening (2017a). Jämlik vård och hälsa. https://beta.swenurse.se/publikationer/jamlik-vard-och-halsa
Svensk Sjuksköterskeförening. (2017b). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor.
https://beta.swenurse.se/download/18.9f73344170c0030623146a/1584003553081/icns%20eti ska%20kod%20f%C3%B6r%20sjuksk%C3%B6terskor%202017.pdf
Svensk Sjuksköterskeförening. (2019). Kompetensbeskrivning avancerad nivå - Specialistsjuksköterska med inriktning palliativ vård.
https://beta.swenurse.se/download/18.2583e78a172e5093ed635b/1593001299928/kompetens beskrivning-palliativ-v%C3%A5rd-2019.pdf
Thai, A., Tacey, M., Byrne, A., White, S., & Yoong, J. (2018). Exploring disparities in receipt of adjuvant chemotherapy in culturally and linguistically diverse groups: an Australian centre’s experience: Disparities in adjuvant chemotherapy. Internal Medicine Journal, 48(5), 561–566. https://doi.org/10.1111/imj.13572
44 * Vincent, D., Rice, J., Chan, J., & Grassau, P. (2019). Provision of comprehensive, culturally competent palliative care in the Qikiqtaaluk region of Nunavut: Health care providers’
perspectives. Canadian Family Physician, 65(4), e163–e169.
* Weber, O., Sulstarova, B., & Singy, P. (2016). Cross-cultural communication in oncology: Challenges and training interests. Oncology Nursing Forum, 43(1), E24–E33.
https://doi.org/10.1188/16.ONF.E24-E33
Westin, M., Åhs, A., Bränd Persson, K., & Westerling, R. (2004). A large proportion of Swedish citizens refrain from seeking medical care—lack of confidence in the medical services a plausible explanation? Health Policy (Amsterdam), 68(3), 333–344.
https://doi.org/10.1016/j.healthpol.2003.10.008
Wikberg, A., & Eriksson, K. (2003). Vårdande ur ett transkulturellt perspektiv [doktorsavhandling]. Åbo Akademi.
World Health Organization. (25 augusti n.d). WHO definition of Palliative Care. www.who.int/cancer/palliative/definition/en/
Yelland, J., Riggs, E., Szwarc, J., Casey, S., Duell-Piening, P., Chesters, D., Wahidi, S., Fouladi, F., & Brown, S. (2016). Compromised communication: a qualitative study exploring Afghan families and health professionals’ experience of interpreting support in Australian maternity care. BMJ Quality & Safety, 25(4), e1–e1. https://doi.org/10.1136/bmjqs-2014- 003837
Ödegård, S. (2013). Patientsäkehet. Ingår i J. Leksell & M. Lepp. (Red). Sjuksköterskans
kärnkompetenser. (s. 253 – 294). Liber.
Öhlander, M. (2004). Problematic Patienthood: "Immigrants" in Swedish Health Care.
Ethnologia Scandinavica, 34: 89–107
Östlundh, L. (2017). Informationssökning. Ingår i F. Friberg (Red.), Dags för uppsats:
Bilaga A Datainsamling i PubMed och CINAHL
Databas Datum
Sökord Avgränsningar
Antal träffar Antal
lästa abstract Lästa artikler Inkluderade artiklar 2020-12-11 PubMed Begränsningar:: last 10
years, adults, English,
culturally competency* AND transcultural nursing * OR cultural diversity* AND palliative care* 45 45 8 6 2020-12-11 Cinahl Begränsningar - Peer Reviewed; Abstract Available; Published
culturally competency *AND transcultural nursing *OR cultural diversity* AND palliative care*
74 74 10 5
2020-12-11 PubMed
Begränsningar: last 10
years, adults, English,
CALD* AND oncology* AND palliative care*
4 (2 från tidigare sökning kom upp) 2 2 2 2021-01-03 Fritextsökning Cinahl
Begränsningar: Full text,
peer reviewed, engelska, svenska
Palliative Transcultural Nursing*
Bilaga B Artikelmatris Författare Titel År Land Tidsskrift Syfte Metod (Urval, datainsamling, analys) Deltagare (Bortfall) Resultat Kvalitet/ Typ Abudari, G Hazeim, H Ginete, G Caring for terminally ill Muslims patients: Lived experiences of non-Muslims nurses 2016 Saudi Arabian Palliative and Supportive Care
Studiens syfte var att undersöka icke muslimska sjuksköterskors erfarenheter av att vårda palliativt muslimska patienter och deras närstående både fysiskt,
psykiskt, socialt samt andligt och kulturellt. Design: Kvalitativ Urval: Sjuksköterskor Datainsamling: Semistrukturerade intervjuer Analys: För dataanalysen användes en modifierad Stevick-Colaizzi Keen-metod
10 (0) Resultatet visade att sjuksköterskor uppvisade en brist kring
kulturkännedom, medvetenhet och
okunskap kring sedvänjor och mångkultur framkom klart i studien.
Sjuksköterskan upplevde även bristen på formell kulturell utbildning.
K II
Randomiserad kontrollerad studie (RCT), Klinisk kontrollerad studie (CCT), Icke - kontrollerad studie (P), Retrospektiv studie (R), Kvalitativ studie (K)
Atzmona, R-E Popescu, L. Transcultural Nursing in the end-of-Life factors effecting nurses’ ability to cope with culturally diverse patients and families 2014 Israel Journal of Clinical Nursing
Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter samt identifiera faktorer som påverkar sjuksköterskors metoder i relation till kulturell mångfald till patienter med familjer i livets slutskede. Design: Kvalitativ Urval: Sjuksköterskor inom palliativ vård Datainsamling: Fokusgrupper Analys: Kvalitativ Innehållsanalys 26 (0) Resultatet redovisades i två huvudkategorier: 1. Bristande kulturell medvetenhet hos sjuksköterskan upplevdes vid skillnad vid sorg hantering som ett hinder och utgjorde en svårighet att bemöta patienter och dennes familj i livets slutskede. När sjuksköterskan hade kulturell medvetenhet kunde de bättre hantera situationer som handlade om död och förlust och ha en bättre förståelse kring detta.
K II
Randomiserad kontrollerad studie (RCT), Klinisk kontrollerad studie (CCT), Icke - kontrollerad studie (P), Retrospektiv studie (R), Kvalitativ studie (K)
Fearon, D Kane, H Aliou, N Sall, A. Perceptions of palliative care in a lower middle- income Muslim country: A qualitative study of health care professionals, bereaved families and communities. 2019 Mauretanien Palliative Medicine
Syftet med studien var att se om uppfattningen hos sjuksköterskan kring en god död överensstämde med patienter och nära anhörigas uppfattningar. Öka förståelsen kring uppfattningen kring livsbegränsande sjukdomar samt död. Design: Kvalitativ Urval: Sjuksköterskor, läkare samt närstående. Datainsamling: Halvstrukturerade intervjuer och fokusgrupper. Dataanalys: Intervjuer och fokusgrupper spelades in, transkriberades och översattes.
31 (0) Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde att de muslimska
patienterna hade
bristande kunskaper kring livsförkortande
sjukdomar, samt
innehade en stark tro att det var ödet som styrde. De upplevde även en bristande kommunikation mellan vårdpersonal samt patient/anhöriga. En god död skapas genom samspel mellan religion och kulturell kompetens.
K II
Randomiserad kontrollerad studie (RCT), Klinisk kontrollerad studie (CCT), Icke - kontrollerad studie (P), Retrospektiv studie (R), Kvalitativ studie (K)
Green, A Jerzmanowska, N Green, M Lobb, A Death is difficult in any language’: A qualitative study of palliative care professionals’ experiences when providing end-of-life care to patients from culturally and linguistically diverse backgrounds. 2018 Australien Palliative Medicine
Syftet med studien var att utforska och identifiera de olika behoven hos patienter med olika kulturell bakgrund. Samt finna
strategier för att minska att hinder uppstår samt skapa en förståelse för att kunna ge god palliativ vård. Design: Kvalitativ Urval: Vårdpersonal inom palliativ vård. Datainsamling: Gruppdiskussioner. Dataanalys: Öppen kodning av transskript av forskarna. Granskning samt summering av transkripten samt uppdelning i enheter
28 (0) Ett behov uppdagades i resultatet, ett behov som framkom var hur samtal kring diagnos samt prognos behövde ändras. Ett annat centralt behov som framkom var att öka patientförståelsen samt försöka förstå patienten utifrån den migrerades perspektiv för att kunna ge patientsäker och god palliativ vård. Vikten av att kunna skapa en god död är att ge
tillhandahålla en god upplevelse hos både patient samt anhöriga. Påpeka vikten av stöd till anhöriga.
K I
Randomiserad kontrollerad studie (RCT), Klinisk kontrollerad studie (CCT), Icke - kontrollerad studie (P), Retrospektiv studie (R), Kvalitativ studie (K)
Iranmanesh, S Ghazanfari, Z Sävenstedt, S Häggström, T Professional Development: Iranian and Swedish nurses´ experiences of caring for dying people 2011 Sverige/ Iran Journal of Palliative Care
Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med invandrarbakgrun d i livets slutskede Design: Kvalitativ Urval: 8 sjuksköterskor från en onkologisk
avdelning i Iran samt 8 sjuksköterskor från en palliativ vårdavdelning i Sverige Datainsamling: Intervjustudie med öppna frågor Dataanalys: Analysen skedde genom en fenomenologisk hermeneutisk metod. Iran: 8 (0) Sverige: 8 (0) Sjuksköterskorna i Sverige upplevelse av att arbeta i team uppgavs vara
stimulerande och en viktig del för omvårdnaden. Professionell utveckling = dela kunskap, erfarenheter och ansvarsområden. Iranska sjuksköterskornas upplevelse av att arbeta i team var att det var ett bristande samarbete mellan de olika teammedlemmarna.
Både de iranska och svenska sjuksköterskorna beskriver utvecklingen av professionen innebär en förvärvad kunskap för att kunna ge en optimal palliativ vård i livets slutskede.
K I
Randomiserad kontrollerad studie (RCT), Klinisk kontrollerad studie (CCT), Icke - kontrollerad studie (P), Retrospektiv studie (R), Kvalitativ studie (K)
Kirby, E Lwin, Z Kenny, K Broom, A Birman, H Good, P. “It doesn’t exist…”: negotiating
palliative care from culturally and linguistically diverse patient and caregiver perspective 2018 Australia Palliative medicine Utforska den upplevda erfarenheten hos CALD patienter och vårdares övergång till vård i livets slutskede Design: Kvalitativ Urval: Vårdpersonal samt patienter Datainsamling: Semistrukturerade intervjuer Dataanalys: Intervjuerna transkiberades i sin helhet, en kvalitativ temaanalys genomfördes. Patient: 22 (6) Vårdpersonal: 17 (3) I resultatet framkom svårigheter i kommunikationen kring övergången till palliativ vård, kommunikationen påvisades även ha en viktig roll för att förstå kulturella behov och för att förstå patientens grad av smärta. I resultatet framkom även önskan kring när man skall prata om döden och när man inte skall prata om
diagnos/prognos. Kulturer har olika synsätt kring den religiösa tron som
hanteringsstrategi för att kunna hantera döendet.
K I
Randomiserad kontrollerad studie (RCT), Klinisk kontrollerad studie (CCT), Icke - kontrollerad studie (P), Retrospektiv studie (R), Kvalitativ studie (K)