3 Sjukfall från och med dag 15 till och med dag 90
5 Sjuk under ledighet m.m
5.1 Sjuk under tjänsteresa
6–7 §§ SjLL 3 kap 15 § AFL
Om arbetstagaren blir sjuk under en tjänsteresa i landet eller utomlands har han rätt till sjuklön och sjukpenning som vanligt. Av SjLL följer att arbetsgivaren är skyldig att betala sjuklön även under en tjänsteresa utomlands. Enligt AFL har en arbetstagare rätt till sjukpenning under utlandsvistelse om han insjuknar medan han utför arbete som ett led i en i Sverige bedriven verksamhet. Arbetstagaren har därför rätt till sjukpen-ning fr.o.m. dag 15 i sjukperioden om han fortfarande vistas utomlands då.
5.2 Sjuk under semester
6–7 §§ SjLL 3 kap 15 § AFL Förordning 1408/71
Konventioner om social trygghet
5.2.1 Sjuklön under semester
Sjukdom under ledighet ger rätt till sjuklön endast i den omfattning som ledigheten är förenad med rätt till lön. Det gäller t.ex. ledighet för ett fackligt uppdrag eller permittering om permitteringslön skulle ha beta-lats. Det innebär att sjukdom under semester ger rätt till sjuklön endast om arbetstagaren uppbär semesterlön och, enligt semesterlagens
före-5 Sjuk under ledighet m.m.
dag beräknas sjuklönen som om arbetstagaren inte skulle ha haft semes-ter. Om arbetstagaren avstår från att begära ändrad semesterförläggning blir det inte aktuellt med sjuklön eftersom semesterlön betalas.
Om arbetstagaren redan är sjuk när semestern inleds fortsätter sjuklöne-perioden att löpa under semestern även om arbetstagaren av någon an-ledning inte begär förändrad semester. Det gäller även fridagar, helg-dagar eller helg-dagar med ledighet för annat ändamål än semester. Även tid då strejk eller lockout pågår behandlas på motsvarande sätt. Se även avsnitt 5.5.
Arbetstagaren blir sjuk utomlands eller reser utomlands under sjukdom Arbetsgivarens skyldighet att betala sjuklön gäller även när den anställde vistas utomlands.
Regeln att begära uppskov med semestern gäller dock även vid utlands-vistelsen.
Om en arbetstagare insjuknar under utlandsvistelse betalar försäkrings-kassan normalt inte sjukpenning efter sjuklöneperioden. Det beror på att det kan vara svårt för försäkringskassan att bedöma rätten till sjukpenning för en arbetstagare som befinner sig utomlands. Sjukpenning kan dock betalas vid vistelse i ett EU/EES-land.
I vissa fall kan en arbetstagare som redan är sjuk när han reser till utlandet få sjukpenning. För att försäkringskassan ska betala sjukpen-ning i en sådan situation krävs att arbetstagaren fått ett medgivande av försäkringskassan att resa. Medgivande krävs även om den försäkrade reser till ett EU/EES-land eller till länder som Sverige har ingått konven-tioner med.
När försäkringskassan betalar sjukpenning under utlandsvistelse ska arbetsgivaren göra sjukavdrag på samma sätt som när arbetstagaren vis-tas i Sverige.
5 Sjuk under ledighet m.m.
5.2.2 Sjukpenning under semester
3 kap 1 och 10 §§ AFL
15 § Semesterlagen (1977:480)
För att en anställd som inte har rätt till sjuklön ska få tim/dagberäknad sjukpenning för de första 14 dagarna i en sjukperiod, krävs enligt AFL att den försäkrade skulle ha utfört förvärvsarbete om han inte varit sjuk.
Med tid för förvärvsarbete jämställs enligt AFL ledighet med semester.
Ledigheten jämställs dock inte med förvärvsarbete om den försäkrade uppbär semesterlön enligt semesterlagen och enligt samma lag kan be-gära att dag då han är oförmögen till arbete på grund av sjukdom inte ska räknas som semesterdag.
Fr.o.m. dag 15 i sjukperioden kan sjukpenning betalas samtidigt som semesterlön. Semesterlön betraktas inte som lön i minskningsregelns mening. Försäkringskassan ska därför inte minska sjukpenningen även om den betalas för samma tid som semesterlön.
5.3 Uttag av semester under sjukledighet
Vid korta sjukfall
Huvudsyftet med semester är rekreation. Det är därför olämpligt att vid upprepade tillfällen byta ut kortare sjukledighet mot semester. Obser-vera också att en semesterdag aldrig kan räknas som en karensdag efter-som efterföljande sjukdag i sjuklöneperioden då blir en karensdag istäl-let.
Vid långa sjukfall
Däremot är det fullt möjligt för en arbetstagare som är långvarigt sjuk att både få sjukpenning och ta ut semesterdagar samtidigt. Semesterdagarna kan vara sparade sedan tidigare eller årets om han har rätt till några. Att arbetstagaren får ”dubbel” ersättning under perioden, sjukpenning och semesterlön samtidigt, har ingen betydelse. För att få rätt till sjukpenning krävs enligt AFL endast att arbetstagaren ska vara förhindrad att arbeta
För arbetsgivaren kan det i vissa situationer vara en fördel att arbetstagaren tar ut semester samtidigt som han är långtidssjuk. Om den sparade semesterkvoten är full måste arbetsgivaren annars betala ogul-den semesterlön för de semesterdagar som arbetstagaren inte kunnat ta ut på grund av sin sjukdom.
5.4 Sjuk under ledighet utan lön
6 § SjLL
Den som är tjänstledig utan lön kan inte byta ut ledigheten mot sjuklön.
Enligt SjLL kan man bara få sjuklön för de dagar man skulle ha arbetat om man inte blev sjuk. Däremot kan en arbetstagare byta ut tjänst-ledigheten mot sjukledighet genom att sjukanmäla sig till försäkringskas-san och arbetsgivaren. Ingen sjuklön betalas av arbetsgivaren under de 14 första dagarna i sjuklöneperioden men från dag 15 kan arbetstagaren få sjukpenning från försäkringskassan och därmed också kollektivavtalad ersättning från arbetsgivaren.
5.5 Sjuk under arbetskonflikt
7 § SjLL
3 kap 4, 10 och 10a §§ AFL
Om en arbetstagare blir sjuk under tid då strejk eller lockout pågår in-leds inte någon sjuklöneperiod. En förutsättning för att en sjuklöneperiod ska inledas är enligt SjLL att arbetstagaren skulle ha arbetat om han inte varit sjuk. Någon sjuklön ska därför inte betalas i en sådan situation. Om arbetstagaren fortfarande är sjuk när konflikten upphör inleds en sjuklöne-period från den första dag han skulle ha arbetat.
Om arbetstagaren redan är sjuk när strejken eller lockouten inleds löper sjuklöneperioden fr.o.m. den första arbetsdagen som arbetstagaren avstår från arbete och de därpå följande 13 kalenderdagarna som vanligt.
Angående s.k. läkarintygsföreläggande i pågående sjukfall se avsnitt 2.2.2.
5.6 Sjuk under föräldra- eller havandeskapsledighet
3 kap 4, 5, 7, 9 och 10–10c §§ samt 4 kap 6 § och 14–14a §§ AFL 9 kap 8 § ALFA
För att ha rätt till sjukpenning under de första 14 dagarna krävs enligt AFL att en arbetstagare skulle ha arbetat om han eller hon inte hade blivit sjuk. Det finns dock vissa undantag. Det gäller t.ex. för tid då en arbetstagare annars skulle ha uppburit föräldra- eller havandeskapspen-ning, eftersom föräldrapenningen/havandeskapspenningen ersätter en arbetsinkomst under ledigheten.
Den första dagen i sjukperioden blir som alltid en karensdag. Därefter betalas sjukpenning ut för alla dagar, även fridagar. Sjukpenningen kalenderdagsberäknas i dessa fall. Sjukpenning betalas ut med den om-fattning som motsvarar arbetsförmågans nedsättning, dvs. hel sjukpen-ning om arbetsförmågan är helt nedsatt p.g.a. sjukdom.
Arbetsgivaren betalar således ingen sjuklön under de första 14 da-garna. Arbetsgivaren ska göra löneavdrag för varje kalenderdag med 3,3 procent av den fasta lönen. Från dag 15 ska vanligt sjukavdrag göras. Se avsnitt 3.2.2.
5 Sjuk under ledighet m.m.
6.1 Sjukbidrag och förtidspension
7 kap AFL 6 kap 7 a § ALFA
7 kap 23–25 §§ Pensionsavtal PA -91
Ersättning enligt lag
En arbetstagare kan få sjukbidrag eller förtidspension om arbetsförmå-gan är nedsatt med minst en fjärdedel på grund av sjukdom. Sjukbidrag betalas vid nedsatt arbetsförmåga för avsevärd tid, dvs. minst ett år, och förtidspension betalas vid varaktigt nedsatt arbetsförmåga till och med 64 års ålder.
Sjukbidrag och förtidspension kan beviljas i fyra olika omfattningar:
hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels omfattning beroende på arbetsförmågans nedsättning.
Ersättning enligt kollektivavtal
En arbetstagare som får sjukbidrag eller förtidspension ska enligt ALFA ha löneavdrag som svarar mot förmånens omfattning, dvs. hel, tre fjärde-dels, halv eller en fjärdedels förmån.
Vid sjukbidrag och förtidspension betalar Statens pensionsverk (SPV) s.k. tillfällig sjukpension och sjukpension med 21 procent av pensions-underlaget upp till 7,5 prisbasbelopp. Mellan 7,5 och 20 prisbasbelopp är tillägget 81 procent av pensionsunderlaget och mellan 20 och 30 pris-basbelopp 40,5 procent. Bestämmelserna om detta finns i Pensionsavtal PA -91.
Övergångsbestämmelser
Om försäkringskassan har fattat beslut före den 1 januari 1997 om