Lön och förmåner vid. sjukfrånvaro. En vägledning för statliga arbetsgivare

(1)

2 Lön och förmåner vid

sjukfrånvaro

(2)

Lön och förmåner vid sjukfrånvaro

En vägledning för statliga arbetsgivare

(3)

Produktion: Arbetsgivarverket, 2002 Grafisk form: Ozelot Konsult AB Tryck: Elanders Novum AB

(4)

Innehåll

Förkortningar 7

Förord 9

1 Översikt 11

1.1 Ersättning vid sjukdom enligt lag 11

1.2 Ersättning vid sjukdom enligt kollektivavtal 12

2 Sjukfall till och med dag 14 15

2.1 Ersättning enligt lag 15

2.1.1 Allmänt 15

2.1.2 Kvalifikationsregler 18

2.1.3 Sjuklöneperiod och sjukperiod 19

2.1.4 Återinsjuknanderegel 21

2.1.5 Sjuklönens storlek 23

2.1.6 Allmänt högriskskydd 25

2.1.7 Särskilt högriskskydd 26

2.1.8 Sjukanmälan 28

2.1.9 Försäkran för sjuklön 28

2.1.10 Läkarintyg 29

2.1.11 Sjukkontroll 30

2.1.12 Anmälnings- och upplysningsskyldighet

för arbetsgivaren 31

2.1.13 Reseersättning som ett alternativ till sjukpenning/

sjuklön 33

2.1.14 Begränsningar i rätten till sjuklön 34

2.1.15 Tystnadsplikt och sekretess 35

2.1.16 Försäkring mot kostnader för sjuklön 35

2.1.17 Sjuklönegaranti 36

(5)

2.2 Ersättning enligt kollektivavtal 39

2.2.1 Sjukanmälan och försäkran 39

2.2.2 Läkarintyg 39

2.2.3 Sjukavdrag 41

3 Sjukfall från och med dag 15 till och med dag 90 45

3.1.1 Sjukpenning 45

3.1.2 Minskningsregeln 46

3.1.3 Särskilt läkarutlåtande från dag 29 47

3.2.1 Kompletterande sjuklön 48

3.2.2 Sjukavdrag 48

4 Sjukfall från och med dag 91 51

5 Sjuk under ledighet m.m. 53

5.1 Sjuk under tjänsteresa 53

5.2 Sjuk under semester 53

5.2.1 Sjuklön under semester 53

5.2.2 Sjukpenning under semester 55

5.3 Uttag av semester under sjukledighet 55

5.4 Sjuk under ledighet utan lön 56

5.5 Sjuk under arbetskonflikt 56

5.6 Sjuk under föräldra- eller havandeskapsledighet 57

6 Andra tillfällen med rätt till ersättning 59

6.1 Sjukbidrag och förtidspension 59

6.2 Förebyggande behandling 60

6.3 Rehabilitering 61

6.4 Smittbärare 63

6.5 Arbetsskada 64

(6)

7 Sjukvårdsförmåner 67 7.1 Rätt till ledighet vid läkarbesök m.m. 67 7.2 Ersättning för sjukvårdskostnader m.m. 67

7.3 Beskattning av sjukvårdsförmåner 70

8 Sjuklönebestämmelser – en historik 73

Sakregister 77

(7)

(8)

Förkortningar

AD Arbetsdomstolen

AFL Lagen (1962:381) om allmän försäkring ALFA Allmänt löne- och förmånsavtal

AVA Affärsverksavtalet EU Europeiska unionen

LAF Lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring LRA Lagen (1974:371) om rättegång i arbetstvister MBL Lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet Prop. Proposition

PSA Avtal om ersättning vid personskada RFFS Riksförsäkringsverkets författningssamling RFV Riksförsäkringsverket

SCB Statistiska centralbyrån SekrL Sekretesslagen (1980:100) SGI Sjukpenninggrundande inkomst SjLL Lag (1991:1047) om sjuklön SofL Socialförsäkringslag (1999:799) SPV Statens pensionsverk

Prisbasbelopp

Aktuellt prisbasbelopp finns på www.scb.se och www.rfv.se Prisbasbeloppet för år 2002 är 37 900 kronor.

(9)

(10)

Förord

Denna skrift behandlar frågor om ersättning vid sjukfrånvaro. Den är avsedd att vara ett hjälpmedel för statliga arbetsgivare som tillämpar det allmänna löne- och förmånsavtalet för statsanställda (ALFA).

Rätten till ersättning vid sjukdom regleras dels i lagar, dels i kollektivavtal. Lagreglerna finns främst i lag (1991:1047) om sjuklön (SjLL) och lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL). Reglerna om kollektiv- avtalad lön under sjukfrånvaro för statligt anställda finns i allmänt löne- och förmånsavtal (ALFA) och i affärsverksavtalet (AVA) samt i några mindre omfattande avtal. I denna handbok redogörs för ALFA:s bestämmelser.

Observera att det utöver ALFA kan finnas lokala avtal med avvikelser från ALFA.

I lagar och avtal delas ersättningen vid sjukfrånvaro upp i följande tre perioder:

• sjukfall till och med dag 14

• sjukfall mellan dag 15 och dag 90

• sjukfall som pågår efter dag 90.

Skriften inleds med en översikt av ersättningen vid sjukdom enligt lag och avtal. Därefter beskrivs ersättningen under de tre perioderna mer ingående.

De därpå följande avsnitten tar upp frågor om sjukdom under ledighet, rätt till ersättning vid andra tillfällen än sjukdom och sjukvårdsförmåner.

Skriften avslutas med en historik över sjuklönebestämmelserna från år 1921 och framåt.

(11)

(12)

1.1 Ersättning vid sjukdom enligt lag

Sjukfall t.o.m. dag 14

Under de 14 första dagarna som den anställde är frånvarande från arbetet på grund av sjukdom regleras ersättningen i lag (1991:1047) om sjuk- lön (SjLL). SjLL omfattar alla arbetstagare oavsett om arbetstagaren har en statlig, kommunal eller privat arbetsgivare. För att omfattas av lagen måste arbetstagaren uppfylla vissa kvalifikationsvillkor. Enligt SjLL är arbetsgivaren skyldig att betala sjuklön till arbetstagaren under de 14 första dagarna av sjukfrånvaron. Den första dagen i sjuklöneperioden är enligt SjLL en karensdag då ingen sjuklön betalas. Fr.o.m. dag 2 t.o.m.

dag 14 är ersättningen 80 procent av månadslönen och andra anställnings- förmåner som arbetstagaren går miste om på grund av sjukfrånvaron.

Sjukfall mellan dag 15 och dag 90

Fr.o.m. dag 15 i sjukperioden får arbetstagaren sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL). Sjukpenningen betalas av försäkringskassan. Ersättningsnivån är 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI). Inkomster över 7,5 prisbasbelopp (284 200 kronor för år 2002) är inte sjukpenninggrundande.

Sjukfall som varar mer än 90 dagar

Om arbetstagaren fortfarande är sjuk efter den 90:e dagen i sjukperioden får han eller hon fortsatt sjukpenning från försäkringskassan enligt AFL.

Ersättningsnivån är 80 procent av SGI:n.

1 Översikt

1 Översikt

(13)

1.2 Ersättning vid sjukdom enligt kollektivavtal

Sjukfall t.o.m. dag 14

Under de första 14 dagarna som den anställde är frånvarande från arbetet på grund av sjukdom regleras ersättningen i SjLL. Se ovan under rubriken ”Ersättning vid sjukdom enligt lag”. Under sjuklöneperioden kan det i kollektivavtalen endast regleras t.ex. vad som ska ingå i underlaget till sjuklön och hur man tekniskt ser till att arbetstagaren får rätt ersättning.

Sjukfall mellan dag 15 och dag 90

Fr.o.m. dag 15 t.o.m. dag 90 i sjukperioden kompletterar arbetsgivaren enligt ALFA arbetstagarens sjukpenning med ytterligare 10 procent av lönen. Utöver dessa 10 procent ersätter arbetsgivaren arbetstagare med inkomster över 7,5 prisbasbelopp (maximal SGI) så att de får en ersätt- ning som motsvarar 80 procent av lönedelar över 7,5 prisbasbelopp. Det innebär att ersättningsnivån under denna period blir ca 90 procent av den totala inkomsten för samtliga arbetstagare.

Sjukfall som varar mer än 90 dagar

Efter dag 90 betalar arbetsgivaren inte någon ersättning på 10 procent till arbetstagaren. Däremot kompenseras arbetstagare som har inkomster över 7,5 prisbasbelopp med 80 procent av lönedelar över 7,5 basbelopp.

(14)

Sjukersättning vid en månadsinkomst på 23 683 kr (maximal SGI år 2002)

Sjukersättning vid en månadsinkomst på 30 000 kr

Prisbas- beloppstak (80 % av max SGI)

dag 1* dag 2-14 dag 15-90 från dag 91

Prisbas- beloppstak (80 % av max SGI)

dag 1* dag 2-14 dag 15-90 från dag 91

sjuklöneperiod sjukpenningperiod

10 % från arbetsgivaren enligt kollektivavtal

utfyllnad med 80 % av lön från arbetsgivaren enligt kollektivavtal

* karensdag

sjuklön från arbetsgivaren

1 Översikt

(15)

(16)

Under sjuklöneperioden regleras ersättningsnivåerna och villkoren för att få sjuklön av SjLL:s bestämmelser samt genom reglerna i ALFA om löneavdrag.

2.1 Ersättning enligt lag

1, 2 och 4 §§ SjLL 3 kap AFL

Regeringens proposition 1990/91:181 om sjuklön, m.m.

6 kap ALFA

Riksförsäkringsverkets (RFV:s) allmänna råd 1998:3

2.1.1 Allmänt

Lagen om sjuklön gäller sedan den 1 januari 1992. Den 1 april 1993 infördes en karensdag i sjuklönesystemet. Fr.o.m. den 1 januari 1998 är sjuklönens kompensationsnivå 80 procent och fr.o.m. den 1 april 1998 är sjuklöneperioden 14 dagar.

Syftet med reglerna är bl.a. att öka arbetsgivarens ansvar för de an- ställdas arbetsmiljö och hälsa, samt att tillförsäkra de anställda en rättvis kompensation för inkomstförluster på grund av sjukdom.

SjLL ska utgöra grunden för sjukersättning framför allt vid korta sjukdomsfall. Enligt lagen ges en anställd rätt att under de första 14 dagarna i sjukperioden behålla en viss del av den lön och andra anställnings- förmåner som han eller hon skulle ha fått om han eller hon fullgjort sina arbetsuppgifter. För den första dagen i sjuklöneperioden betalas ingen ersättning (karensdag). För återstående dagar i perioden har den an-

2 Sjukfall till och med dag 14

2 Sjukfall till och med dag 14

(17)

Personkrets

SjLL gäller den som omfattas av ett anställningsförhållande. Uppdrags- tagare och egenföretagare omfattas inte av sjuklönereglerna. För dessa grupper gäller istället AFL. Varken SjLL eller AFL innehåller någon definition av begreppen arbetsgivare och arbetstagare. I de flesta fall är det dock enkelt att fastställa om ett anställningsförhållande föreligger. Om det skulle uppkomma en tvist i frågan så får den avgöras enligt veder- tagna arbetsrättsliga principer. Se vidare avsnitt 2.1.18.

Kollektivavtal

SjLL är tvingande till den anställdes förmån. Från vissa av lagens regler kan dock avvikelser göras genom kollektivavtal. En förutsättning är att avtalet har träffats eller godkänts på förbundsnivå på arbetstagarsidan.

Bl.a. kan den närmare beräkningen av lön och andra anställningsförmåner ske utifrån bransch- och arbetsanpassade avtalsbestämmelser. Det får dock inte göras någon principiell avvikelse från lagens sjuklönenivåer.

Nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom

Den grundläggande förutsättningen för rätt till ersättning enligt SjLL är att arbetstagarens arbetsförmåga är så nedsatt på grund av sjukdom att han är förhindrad att utföra sitt vanliga, eller därmed jämförligt, arbete.

Det är arbetsgivaren som ska bedöma att villkoren för rätt till sjuklön är uppfyllda. Det gäller t.ex. i vilken utsträckning sjukdomen sätter ner arbetstagarens arbetsförmåga. Arbetsförmågan kan vara helt eller delvis nedsatt. Nedsättningen av arbetsförmågan bedöms enligt en glidande skala från 1 till 100 procent. Vanligast är dock sjukskrivning till 25, 50, 75 eller 100 procent.

Sjukdomsbegreppet

SjLL innehåller inte någon definition av begreppet sjukdom. Enligt SjLL:s för- arbeten ska den tolkning av sjukdomsbegreppet som används vid tillämp- ningen av sjukpenningreglerna i AFL också gälla vid tillämpningen av SjLL.

Inte heller AFL innehåller någon definition av begreppet sjukdom. I äldre förarbeten till lagen finns dock en del uttalanden som fortfarande anses vara vägledande. Enligt dessa bör man vid bedömning av om sjukdom föreligger hålla sig till vad som enligt vanligt språkbruk och gäl- lande läkarvetenskaplig uppfattning anses vara sjukdom. Med denna ut-

(18)

gångspunkt kan varje onormalt fysiskt eller psykiskt tillstånd, som inte hör ihop med den normala livsprocessen, betecknas som sjukdom.

Sjukdomsbegreppet har efterhand utvidgats genom ändrad rättspraxis.

Ett exempel på det är den utveckling som skett beträffande synen på stör- ningar under graviditet, operativa ingrepp samt sorg- och trötthetstillstånd.

Tillstånd under graviditet som enligt nu gällande rättspraxis anses kunna ge rätt till sjukpenning är bl.a. hotande förtidsbörd, tvillinggraviditet, hotande missfall, otillräcklig fostertillväxt och s.k. RH-immunisering.

Exempel på operativa ingrepp som kan ge rätt till sjukpenning är t.ex.

kejsarsnitt, abort, sterilisering, skönhetsoperationer och organ- eller vävnadsdonation. Även sorg- och trötthetstillstånd, t.ex. vid nära anhörigs död, kan ge rätt till sjukpenning och därmed även till sjuklön.

Exempel – undersökning m.m. inför operation

En arbetstagare skrivs in på sjukhus för att genomgå en större operation.

Redan under inskrivningsdagen påbörjas omfattande undersökningar och provtagningar som leder till ett sjukdomstillstånd. Undersökningarna och provtagningarna pågår under några dagar fram till dagen för operationen.

Sjuklön kan betalas från dagen efter inskrivningsdagen (karensdag) eftersom ett sjukdomstillstånd har inträtt redan då förberedelserna för operationen började.

Enligt AFL ska vid bedömningen av arbetsförmågans nedsättning bortses från arbetsmarknadsmässiga, ekonomiska, sociala och liknande förhållan- den. Syftet med detta är att motverka att ersättning från sjukförsäkringen utges för sociala och generella livsproblem. Däremot kan naturligtvis sjukdomstillstånd som orsakats av sådana problem ge rätt till sjukpenning och sjuklön.

Behandling i förebyggande syfte

Av SjLL framgår att en förutsättning för rätt till sjuklön är att arbetstagarens arbetsförmåga är nedsatt på grund av sjukdom och att han eller hon avhåller sig från arbete. Denna förutsättning är inte uppfylld när en arbetstagare är frånvarande från arbetet i samband med behandling som syftar till att förebygga sjukdom. Arbetstagaren har därför inte rätt till sjuklön enligt SjLL i dessa situationer. Rätten till ersättning får i dessa fall prövas

(19)

2.1.2 Kvalifikationsregler

3 § SjLL

Lagen om sjuklön omfattar den som anställts tills vidare eller har en tidsbegränsad anställning på minst en månad. Om den avtalade anställ- ningstiden avser kortare tid än en månad fordras enligt SjLL att den anställde har tillträtt anställningen och därefter varit anställd under en sammanhängande tid av 14 kalenderdagar. Dag då arbetstagaren varit från- varande utan giltigt skäl medräknas inte i perioden.

Den anställde anses ha tillträtt anställningen när han eller hon faktiskt har infunnit sig på arbetsplatsen. Som tillträde bör enligt SjLL:s förarbeten också godtas fall när den anställde har påbörjat den direkta färden till arbetsplatsen, men under färden råkar ut för sjukdom eller skada som hindrar honom från att infinna sig.

Exempel – anställd minst en månad

En arbetstagare har avtalat om en anställningstid på en månad. Hon ska börja anställningen den 7 januari. Den 5 januari blir hon sjuk och kan inte komma till arbetet förrän den 13 januari. Arbetstagaren omfattas av SjLL:s bestämmelser fr.o.m. den 7 januari. Hon får sjuklön fr.o.m. den 8 januari t.o.m. den 12 januari eftersom den första dagen i sjuklöneperioden är en karensdag.

Exempel – anställd kortare tid än en månad

En arbetstagare har avtalat om en anställningstid på tre veckor. Han börjar anställningen den 13 januari. Den 27 januari blir han sjuk. Under tiden den 13 januari till den 26 januari har han varit frånvarande från arbetet två dagar utan giltigt skäl. Han får därför sjuklön först fr.o.m. den 30 januari. Då har han varit anställd under en sammanhängande tid av 14 kalenderdagar, borträknat två dagar med ogiltig frånvaro och en karensdag.

Återanställd hos samma arbetsgivare

Även tidigare anställningar hos samma arbetsgivare (myndighet) ska räk- nas med i 14-dagarsperioden om det gått mindre än 14 kalenderdagar mellan anställningarna.

(20)

Exempel – återanställd hos samma arbetsgivare

En person anställs för tiden fr.o.m. den 2 april t.o.m. den 6 april (5 dagar). Den 9 april anställs hon hos samma arbetsgivare för tiden den 9 april t.o.m. den 13 april (5 dagar). Den 20 april anställs hon ytterligare en gång av samma arbetsgivare. Denna gång sträcker sig anställningstiden fr.o.m. den 20 april t.o.m. den 30 april (11 dagar). Fr.o.m. den 24 april uppfyller hon kvalifikationsvillkoret för rätt till sjuklön. Hon har då varit anställd i 14 dagar.

För arbetstagare som inte har rätt till sjuklön prövar försäkringskassan om arbetstagaren har rätt till sjukpenning enligt AFL. För att få rätt till sjukpenning krävs bl.a. att arbetstagaren lider av en sjukdom som sätter ned arbetsförmågan med minst en fjärdedel.

2.1.3 Sjuklöneperiod och sjukperiod

4 och 7 §§ SjLL 3 kap 4 och 7 §§ AFL

För att en sjuklöneperiod ska inledas krävs att arbetsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom och att arbetstagaren inte arbetar. (Det kan göras ett undantag från denna regel när arbetsgivaren betalar reseersättning istället för sjuklön, se avsnitt 2.1.13). Ett annat krav är att arbetstagaren skulle ha arbetat om han eller hon inte hade blivit sjuk. Sjuklöneperioden omfattar den första frånvarodagen och de därpå följande 13 kalenderdagarna. Även s.k. arbetsfria dagar (t.ex. lördag och söndag) räknas in i sjuklöneperioden om de följer efter en dag då arbetstagaren skulle ha arbetat om han eller hon inte blivit sjuk.

Det är viktigt att skilja på begreppen sjuklöneperiod och sjukperiod.

En sjukperiod omfattar insjuknandedagen och alla därpå följande dagar som en arbetstagare i följd (helt eller delvis) inte kan arbeta på grund av sjukdom. I sjukperioden ingår även dagar då arbetstagaren har fått sjukpenning i förebyggande syfte eller rehabiliteringspenning. Sjukperioden löper även under tid som arbetstagaren begär semester. En sjuklöne- period omfattar däremot den första dagen som arbetstagaren skulle ha arbetat om han inte blivit sjuk och de därpå följande 13 kalenderdagarna.

(21)

Exempel – sjuklöneperiod

En arbetstagare som arbetar måndag till fredag varje vecka insjuknar på en lördag. Sjuklöneperioden inleds den första dagen han skulle ha arbetat om han inte blivit sjuk.

Veckodag lö sö må ti on to fr lö sö må ti on to fr lö sö må ti

Datum 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18

Sjuk alt. sjuk sjuk sjuk sjuk sjuk sjuk sjuk sjuk sjuk sjuk sjuk sjuk sjuk sjuk sjuk sjuk sjuk sjuk frisk

Dag i – – 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 – –

sjuklöne- perioden

Exempel – sjuklöneperiod

En arbetstagare som arbetar måndag, tisdag ena veckan och måndag t.o.m. onsdag andra veckan insjuknar. Sjuklöneperioden löper från för- sta sjukdagen. Sjuklön får han däremot bara för de dagar han skulle ha arbetat.

Veckodag må ti on to fr lö sö må ti on

arbetsdag arbetsdag fridag fridag fridag fridag fridag arbetsdag arbetsdag arbetsdag

Sjuk alt. sjuk sjuk sjuk sjuk sjuk sjuk sjuk sjuk sjuk sjuk

frisk

Dag i 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Sjuk- ja ja nej nej nej nej nej ja ja ja

avdrag (karens) (sjuklön) (sjuklön) (sjuklön) (sjuklön)

Flera arbetsgivare

Om en arbetstagare har flera arbetsgivare, t.ex. två myndigheter, gäller sjuklönelagens regler för varje arbetsgivare för sig. För en sådan arbetstagare kan sjuklöneperioderna infalla olika i tiden hos olika arbetsgivare beroende på vilken dag som skulle ha varit den första arbetsdagen hos respektive arbetsgivare. Det innebär bl.a. att arbetstagaren under en och samma sjukperiod kan få avdrag för karensdag från två olika arbetsgivare.

(22)

Anställningen upphör

Om en anställd slutar sin anställning mitt i en sjuklöneperiod upphör också rätten till sjuklön. Vid övergång till en anställning hos en annan arbetsgivare börjar en ny sjuklöneperiod med en ny karensdag att löpa hos den nya arbetsgivaren om kvalifikationsvillkoren är uppfyllda. Om villkoren inte är uppfyllda kan arbetstagarens rätt till sjukpenning enligt AFL prövas av försäkringskassan.

Om sjuklöneperioden har löpt ut hos den föregående arbetsgivaren och arbetstagaren fortfarande är sjuk börjar inte någon ny sjuklöneperiod hos den nya arbetsgivaren. Arbetstagarens rätt till sjukpenning enligt AFL prövas då av försäkringskassan.

Exempel – anställningen upphör

Den anställde insjuknar den 15 april. Han slutar sin anställning den 19 april. Sjuklön betalas ut t.o.m. den 19 april.

2.1.4 Återinsjuknanderegel

7 § SjLL

Om en arbetstagare blir sjuk igen inom fem kalenderdagar från det att hans eller hennes föregående sjukperiod avslutades räknas inte någon ny karensdag. Den nya sjukperioden anses som en fortsättning på den tidigare sjuklöneperioden. Detta gäller vid beräkning av karensdag och sjuklöneperiodens längd.

Exempel – återinsjuknanderegeln

En arbetstagare arbetar normalt heltid måndag t.o.m. fredag. Han är sjuk tisdag och onsdag, blir frisk och arbetar torsdag och fredag. På måndagen blir han sjuk igen. Eftersom han blir sjuk igen inom fem dagar räknar man inte med någon ny karensdag. Den nya sjukperioden räknas där- med som en fortsättning på den tidigare sjuklöneperioden och måndagen blir således den tredje sjukdagen i sjuklöneperioden – se nästa sida.

(23)

ti on to fr lö sö må ti on

sjuk sjuk frisk frisk frisk frisk sjuk sjuk sjuk

Dag i sjuk- 1 2 – – – – 3 4 5

löneperioden

Åter- – – 1 2 3 4 5 – –

insjuknande inom fem dagar

Sjukavdrag ja ja nej nej nej nej ja ja ja

(karensdag) (sjuklön) (sjuklön) (sjuklön) (sjuklön)

Återinsjuknande på en arbetsfri dag

Då en arbetstagare återinsjuknar på en fridag fortsätter inte sjuklöne- perioden att löpa förrän den första dagen som arbetstagaren skulle ha arbetat om han inte hade blivit sjuk igen.

Exempel – återinsjuknande på en arbetsfri dag

En arbetstagare som normalt arbetar måndag till fredag återinsjuknar en lördag efter att ha varit frisk och arbetat under torsdagen och fredagen.

Eftersom hon blir sjuk inom fem kalenderdagar från det att den tidigare sjukperioden avslutades betraktas den nya sjukperioden som en fortsätt- ning på den tidigare sjukperioden och ingen ny karensdag tillkommer.

Sjuklöneperioden fortsätter dock att löpa först fr.o.m. måndagen som är den första dag då arbetstagaren skulle ha arbetat om hon inte hade blivit sjuk.

ti on tor fr lö sö må ti on

sjuk sjuk frisk frisk sjuk sjuk sjuk sjuk sjuk

Dag i sjuk- 1 2 – – – – 3 4 5

löneperioden

Återinsjuk- – – 1 2 3 – – – –

nandedag

Sjukavdrag/ ja ja – – nej nej ja ja ja

ersättning (karensdag) (sjuklön) (sjuklön) (sjuklön) (sjuklön)

När återinsjuknandedagen infaller på en fridag, t.ex. en söndag, kan det vara svårt för arbetstagaren att sjukanmäla sig. Sjukanmälan kanske kan

(24)

göras först på den sjätte dagen efter det att den förra sjukperioden avslutades. I dessa fall kan det vara svårt för arbetsgivaren att avgöra när återinsjuknandet verkligen inträffade. Om arbetstagaren inte har ett läkar- intyg får arbetsgivaren bedöma om det verkar troligt att söndagen var insjuknandedagen. Därmed slipper arbetstagaren en ny karensdag. Om arbetstagaren insjuknat först på måndagen ska avdrag för en ny karensdag göras, eftersom det då gått mer än fem dagar från föregående sjukperiod.

Exempel – femte återinsjuknandedagen är en fridag

sjuk frisk frisk frisk frisk sjuk sjuk sjuk sjuk

Dag i sjuk- 1 – – – – – 2 3 4

löneperioden

Återinsjuk- – 1 2 3 4 5 6 – –

nandedag

Sjukavdrag ja – – – – nej ja ja ja

(karensdag) (lön) (sjuklön) (sjuklön) (sjuklön)

2.1.5 Sjuklönens storlek

2, 6–7 och 15 §§ SjLL

Karensdag

För den första dagen i sjuklöneperioden (karensdagen) betalas enligt SjLL ingen sjuklön. SjLL innehåller inget krav på att sjukfrånvaron ska ha varit viss minsta tid för att en karensdag ska föreligga. Av detta följer att en arbetstagare som blir sjuk på arbetsplatsen och går hem tidigare den dagen går miste om sjuklön enbart för frånvarotiden och inte för en hel dag. I ALFA finns dock särskilda bestämmelser om partiellt sjukavdrag när en arbetstagare är sjuk del av en karensdag. Se vidare avsnitt 2.2.3.

Karensdagen gäller även vid arbetsskada. För övriga ersättningar från försäkringskassan, t.ex. rehabiliteringspenning och sjukpenning vid fö- rebyggande behandling/rehabilitering, gäller inte karensdagen.

(25)

En karensdag kan inte bytas ut mot annan ledighet. Även om arbetsgivaren skulle medge att första arbetsdagen i sjuklöneperioden tas ut som en semesterdag eller kompensationsledighet blir den första arbetsdagen därefter en karensdag om arbetstagaren fortfarande är sjuk. En sjuklöneperiod inleds enligt SjLL alltid med en karensdag. De enda undantagen från denna regel inträffar vid återinsjuknande och högriskskydd.

Se vidare avsnitten om dessa bestämmelser.

Sjuklönen under dag 2–14

För dag 2–14 i sjuklöneperioden betalas sjuklön med 80 procent av månadslönen och eventuella andra anställningsförmåner som arbetstagaren går miste om på grund av sjukfrånvaron. En arbetstagare får endast sjuklön för de dagar han eller hon skulle ha arbetat under sjuklöne- perioden. Om en arbetstagare insjuknar på en fridag, t.ex. en lördag eller en söndag, blir den första dagen han eller hon skulle ha arbetat en karensdag.

Exempel – ersättningsbar tid

En arbetstagare är sjuk fredag t.o.m. torsdag. Lördagar och söndagar är arbetsfria dagar och då betalas inte någon sjuklön. För fredagen betalas inte någon sjuklön (karensdag). För måndag t.o.m. torsdag betalas sjuk- lön med 80 procent av arbetstagarens lön och andra anställningsförmåner.

Beräkningsunderlag

Beräkningen av sjuklön ska grundas på den lön och andra anställnings- förmåner som normalt skulle ha utgetts om arbetstagaren hade varit i arbete. Någon allmän regel ges inte i SjLL om hur lönen ska beräknas.

Det är oftast inget problem att beräkna sjuklönen om arbetstagaren har fast lön i form av exempelvis månadslön. Är det däremot fråga om timlön ska sjuklönen beräknas efter vad som skulle ha utgjort arbetad tid. Sjuklön ska således endast betalas för tid då arbetstagaren skulle ha arbetat.

En löne- eller anställningsförmån som inte går förlorad på grund av sjukdom, t.ex. förmån av fri bostad eller bil, ska inte räknas in i beräknings- underlaget. Naturligtvis ska inte heller ersättning som avser sådana kostnader som arbetstagaren endast har när han eller hon utför sitt arbete räknas in i underlaget.

(26)

Kollektivavtal

Enligt SjLL kan arbetsmarknadens parter genom kollektivavtal, som träffats eller godkänts på förbundsnivå på arbetstagarsidan, träffa avtal om den närmare beräkningen av sjuklönens storlek. I ALFA finns bestämmel- serna om beräkning av lön under sjukfrånvaro i 6 kap 4 - 6 §§. Se vidare avsnitt 2.2.3.

2.1.6 Allmänt högriskskydd

6 § SjLL

För att inkomstförlusten till följd av karensdagar inte ska bli alltför stor för anställda som ofta är sjuka finns det ett s.k. allmänt högriskskydd i SjLL. Det innebär att antalet karensdagar för en anställd inte får överstiga 10 under en tolvmånadersperiod. För att tillämpa denna regel krävs en rullande uppföljning av antalet karensdagar. (Detta sköts automatiskt i de flesta lönesystem). Om en sjuklöneperiod t.ex. inleds den 15 april ska beräkningen av tolvmånadersperioden således utgå från den 15 april året innan. Då 10 karensdagar uppnåtts ska arbetsgivaren betala sjuklön med 80 procent, även för den första dagen i varje ny sjuklöneperiod under återstoden av de 12 månaderna. Då de 12 månaderna förflutit börjar en ny period att löpa med 10 nya karensdagar.

Högriskskyddet gäller oberoende av orsaken till sjukfrånvaron. Om inget beslut om läkarintygsföreläggande finns behöver den anställde inte visa läkarintyg. Arbetsgivaren bör dock uppmärksamma om en arbetstagare drabbas av många återkommande sjukdomsfall utan att någon uppenbar medicinsk förklaring kan ges. Många korta sjukdomsfall kan vara en signal om att arbetstagaren har problem av något slag. Det kan gälla medicinska, sociala eller arbetsmiljöproblem. Vad gäller läkarintygs- föreläggande, se avsnitt 2.2.2.

Flera arbetsgivare

Det allmänna högriskskyddet gäller för varje arbetsgivare för sig. Det innebär att antalet sjukfall hos en arbetsgivare inte ska läggas ihop med antalet sjukfall hos en annan arbetsgivare eller hos försäkringskassan.

(27)

2.1.7 Särskilt högriskskydd

13–16 §§ SjLL

Allmänt

I SjLL finns också ett s.k. särskilt högriskskydd. Syftet med detta är att underlätta situationen på arbetsmarknaden, bl.a. för personer med hög sjuklighet eller arbetshandikapp. Skyddet innebär att arbetsgivarens kostnader för sjuklön och sociala avgifter ersätts av försäkringskassan.

Ansökan och beslut

En arbetstagare måste göra en skriftlig ansökan till försäkringskassan för att kunna omfattas av det särskilda högriskskyddet. Ett beslut om särskilt högriskskydd gäller i regel ett år i taget.

Omfattande sjukfrånvaro

Försäkringskassan kan fatta beslut om särskilt högriskskydd om sökanden har en sjukdom som under en tolvmånadersperiod

1. kan antas medföra ett större antal sjukperioder (alternativ 1 nedan) eller 2. medföra risk för en eller flera längre sjukperioder (alternativ 2 nedan).

Donation

Fr.o.m. den 1 januari 2002 kan försäkringskassan fatta beslut om hög- riskskydd även i samband med donationer (alternativ 3 nedan).

Alternativ 1

I de fall sökanden har en sjukdom som kan antas medföra ett större antal sjukperioder under en tolvmånadersperiod (alt. 1) ska arbetsgivaren be- tala sjuklön med 80 procent av lönen redan från den första dagen i varje sjuklöneperiod.

För att kunna få särskilt högriskskydd enligt alternativ 1 krävs att arbetstagaren har en medicinskt väl dokumenterad sjukdom, som kan antas medföra att arbetstagaren kommer att drabbas av betydligt fler kortvariga sjukdomsfall än vad som är normalt. Med lagtextens uttryck

”större antal” avses att antalet avslutade sjukdomsfall under en tolv- månadersperiod kan bedömas överstiga 10 stycken. Det kan t.ex. bli aktuellt för personer med allergi eller återkommande ryggbesvär.

(28)

Alternativ 2

Försäkringskassan kan fatta beslut om särskilt högriskskydd för anställda som riskerar att återkommande insjukna under längre perioder. Det kan t.ex. röra sig om personer som har reumatism eller cancer. Med ”längre sjukperiod” avses fler än 28 dagars sjukfrånvaro i följd under en tolv- månadersperiod.

I de fall den anställde får rätt till särskilt högriskskydd enligt alternativ 2 ska arbetsgivaren betala sjuklön som vanligt med 80 procent. Sjuklön ska inte betalas för karensdagen men arbetsgivarens kostnader ersätts av försäkringskassan.

Alternativ 3

Fr.om. den 1 januari 2002 kan försäkringskassan fatta beslut om särskilt högriskskydd för donatorer. Det gäller arbetstagare som är givare av organ eller annat organiskt material och som till följd av detta får sin arbetsförmåga nedsatt. I en sådan situation ska arbetsgivaren betala sjuklön med 80 procent redan från den första dagen i sjuklöneperioden.

Ersättning till arbetsgivaren

En arbetsgivare som har haft kostnader för sjuklön för en arbetstagare som omfattas av det särskilda högriskskyddet, kan efter ansökan få ersättning för sina kostnader från försäkringskassan. Arbetsgivaren får ersättning för hela sjuklöneperioden. Förutom den sjuklön som arbetsgivaren har betalat till arbetstagaren omfattar ersättningen också beräk- nade lönekostnader i form av sociala avgifter och särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster. Även avgifter som arbetsgivaren betalat enligt lagen om allmän löneavgift omfattas av ersättningen.

Ersättning ges bara för den sjuklön och andra lönekostnader som en arbetsgivare är skyldig att betala enligt SjLL. Ersättning betalas inte för eventuell sjuklön som betalas enligt avtal.

Ansökan till försäkringskassan

Arbetsgivaren måste göra en skriftlig ansökan till försäkringskassan för att få ersättning för den betalda sjuklönen. För detta ändamål finns det en särskild blankett hos försäkringskassan ”ANSÖKAN om försäkrings-

(29)

Arbetsgivaren måste, om han anmodas till det, kunna styrka att han betalat den sjuklön som han grundar sitt ersättningsanspråk på. Ett löne- besked godtas i de flesta fall.

Preskription

Enligt SjLL får ersättning inte utges för längre tid tillbaka än 12 månader före ansökningsmånaden.

2.1.8 Sjukanmälan

8 § SjLL

För att få sjuklön måste arbetstagaren sjukanmäla sig till arbetsgivaren.

Sjukanmälan ska göras första sjukdagen. Arbetsgivaren är inte skyldig att betala sjuklön innan sjukanmälan gjorts.

Undantag kan göras ifall arbetstagaren varit förhindrad att göra en anmälan. Anmälan ska då göras omedelbart efter det att hindret har upphört. Vid bedömning av om den anställde varit förhindrad att göra anmälan bör arbetsgivaren ta hänsyn till i vilken utsträckning sjukdomen kan ha påverkat den anställdes förmåga att själv göra anmälan, eller uppdra åt någon annan att göra anmälan.

I SjLL regleras inte på vilket sätt sjukanmälan ska göras. Arbetsgivare och arbetstagare får komma överens om lämpliga rutiner för sjuk- anmälningar.

2.1.9 Försäkran för sjuklön

2 och 9 §§ SjLL

När arbetstagaren är tillbaka på arbetet måste han lämna en skriftlig försäkran om att han har varit sjuk och i vilken omfattning arbetsförmå- gan varit nedsatt på grund av sjukdomen.

Det finns inte något krav enligt SjLL att den anställde i sin försäkran till arbetsgivaren ska uppge vilken sjukdom han eller hon har haft. Enligt SjLL kan dock parterna träffa kollektivavtal om att försäkran ska inne- hålla ytterligare uppgifter, t.ex. uppgift om sjukdom. Kollektivavtal kan

(30)

även träffas om avvikelser från övriga bestämmelser angående försäkran för sjuklön.

Arbetsgivaren är inte skyldig att betala sjuklön innan den anställde har lämnat en försäkran. Avsikten är att försäkran ska lämnas senast vid sjuklöneperiodens utgång. Den anställde bör dock inte förlora sin rätt till sjuklön bara för att han eller hon dröjt med försäkran.

2.1.10 Läkarintyg

2, 8, 10 och 28 §§ SjLL 6 kap 3 § ALFA

Fr.o.m. den åttonde dagen i en sjukperiod är arbetsgivaren, enligt SjLL, inte skyldig att betala sjuklön om inte arbetstagaren styrker nedsättningen av arbetsförmågan genom intyg av läkare eller tandläkare. Bestämmel- sen innebär att en arbetstagare måste visa intyg för att få ersättning från denna tidpunkt, utan att arbetsgivaren särskilt behöver begära det.

Diagnos

Enligt SjLL får sjukdomsdiagnos utelämnas i intyget om inte annat har avtalats genom kollektivavtal. Någon sådan bestämmelse finns inte i ALFA.

Läkarintyg då sjuklön betalas för tid före anmälan

Det är normalt sjukanmälningsdagen som är utgångspunkt för beräkning av den tidpunkt då arbetstagaren är skyldig att visa läkarintyg. Om sjuk- lön betalas för tid före anmälan ska dock, enligt SjLL, karensdagen eller den första ersättningsdagen anses som sjukanmälningsdag.

Läkarintyg vid återinsjuknande

När en arbetstagare återinsjuknar inom fem dagar ska läkarintyget som regel visas fr.o.m. den åttonde dagen i den nya sjukperioden. Den nya sjukperioden ses inte som en fortsättning på den föregående sjukperioden vad gäller kravet på läkarintyg. Det är endast vid beräkning av sjuklöne- periodens längd och vid bestämmandet av karensdag som sjukperioder-

(31)

Intyg tidigare än åttonde dagen

Enligt SjLL ska försäkringskassan, om särskilda skäl talar för det, själv- mant eller genom en framställan av arbetsgivaren, besluta om att arbetstagaren ska lämna läkarintyg tidigare än från åttonde dagen.

Försäkringskassan kan besluta om att läkarintyg ska lämnas från första dagen i varje sjukperiod, s.k. läkarintygsföreläggande. Försäkringskas- san kan också besluta att arbetstagaren ska visa intyg fr.o.m. en tidigare dag i ett pågående sjukfall.

Särskilda skäl för att tidigarelägga kravet på intyg kan finnas antingen ur rehabiliteringssynpunkt eller ur kontrollsynpunkt. Ett exempel kan vara att arbetstagaren har haft många korta sjukdomsfall under en be- gränsad tid utan att ha kontaktat läkare och utan att det har framkommit uppgifter som tyder på att arbetstagaren lider av någon kronisk sjukdom.

Kollektivavtal

Enligt SjLL kan det genom kollektivavtal införas bestämmelser om arbetstagarens skyldigheter i fråga om läkarintyg som är mer omfattande än kraven enligt SjLL. Ett sådant avtal ska på arbetstagarsidan ha slutits eller godkänts på förbundsnivå. På det sättet kan rätten till sjuklön göras beroende av att arbetstagaren styrker nedsättningen av arbetsförmågan genom intyg som avser en tidigare dag än sjunde kalenderdagen efter sjukanmälningsdagen. I ALFA 6 kap 3 § har införts bestämmelser om att även arbetsgivaren kan besluta om s.k. förstadagsintyg. Se vidare under avsnitt 2.2.2.

2.1.11 Sjukkontroll

11 § SjLL

Försäkringskassan får enligt SjLL utföra sjukkontroll under sjuklöne- perioden genom att

1. göra förfrågan hos den anställde, hans arbetsgivare, läkare eller någon annan som kan antas kunna lämna behövliga uppgifter och genom att 2. besöka arbetstagaren.

(32)

För att sjukkontroll under en sjuklöneperiod ska fylla sitt syfte krävs det att försäkringskassan har möjlighet att vid behov föra resultatet av kon- trollen vidare till den arbetsgivare som har att betala ut sjuklönen.

Enligt SjLL får försäkringskassan därför utan hinder av sekretess lämna ut uppgift till arbetsgivaren om vad som framkommit vid sjukkontroll under en sjuklöneperiod. Uppgift får lämnas endast om den behövs för att arbetsgivaren ska kunna ta ställning till arbetstagarens rätt till sjuklön under sjuklöneperioden.

2.1.12 Anmälnings- och upplysningsskyldighet för arbetsgivaren

12 och 19 §§ SjLL

8 kap 1 § lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring (LAF) 8–9 §§ förordningen (1977:284) om arbetsskadeförsäkring och statligt personskadeskydd

Sjukfall som fortsätter efter sjuklöneperioden

Enligt SjLL är arbetsgivaren skyldig att anmäla de sjukfall som fortsätter efter sjuklöneperiodens slut. Anmälan ska göras till försäkringskassan inom sju kalenderdagar efter sjuklöneperiodens slut. Arbetsgivaren bör göra anmälan inom angiven tid även om han vid den tidpunkten inte vet om arbetstagaren har rätt till sjuklön.

Syfte

Efter sjuklöneperiodens slut prövas arbetstagarens rätt till sjukpenning av försäkringskassan. Det förutsätter att försäkringskassan får information om att arbetstagaren har fått sjuklön under den första fjortondagars- perioden. Den anmälningsskyldighet som den anställde annars har gentemot kassan tas i dessa fall över av arbetsgivaren.

Innehåll

Anmälan bör innehålla arbetstagarens personnummer och uppgift om sjuklöneperiodens första dag. I de fall en sjuklöneperiod omfattar flera sjukdomsfall, på grund av att återinsjuknanderegeln har tillämpats, ska

(33)

Hur anmälan görs

Anmälan kan lämnas per telefon eller genom skriftligt meddelande till försäkringskassan. Anmälan kan göras på en särskild blankett ”SJUK- ANMÄLAN från arbetsgivare till försäkringskassan – fortsatt sjukdom efter sjuklöneperiodens slut” (FKF 7710). Blanketten kan beställas från försäkringskassan.

Den anmälnings- och uppgiftsskyldighet som en arbetsgivare har enligt SjLL är straffsanktionerad med böter.

Anmälan om arbetsskada

En arbetsgivare är enligt LAF skyldig att till försäkringskassan anmäla en arbetsskada som en anställd uppger sig ha råkat ut för. Enligt förordningen om arbetsskadeförsäkring och statligt personskadeskydd ska anmälan göras om skadan har medfört, eller kan antas medföra, rätt till:

• sjukvårdsersättning, sjukpenning eller rehabilitering från den allmänna försäkringen eller

• sjuklön enligt SjLL eller

• ersättning från arbetsskadeförsäkringen.

Anmälan ska även göras om skadan har föranlett, eller kan antas föran- leda, sveda och värk eller lyte eller annat stadigvarande men.

Syfte

Anmälan om arbetsskada har två syften

• ett försäkringsärende initieras hos försäkringskassan och

• uppgifter lämnas till det förebyggande arbetarskyddet.

Hur anmälan görs

Arbetsgivaren ska anmäla en inträffad arbetsskada på en särskild blankett ”ANMÄLAN om arbetsskada” (FKF 9210). Anvisningar om hur blanketten ska fyllas i finns i en särskild folder (FKF 9238) som kan rekvireras från försäkringskassan. Blanketten finns även på Internet under adressen www.fk.se/blankett.

Varje anmälan om arbetsskada som försäkringskassan får sänds till Arbetsmiljöverket. Arbetsmiljöverket använder anmälningarna bl.a. i sin tillsynsverksamhet. Uppgifterna på blanketten registreras också i

(34)

Arbetsmiljöverkets informationssystem om arbetsskador (ISA) för statis- tisk bearbetning.

Förutom anmälan till försäkringskassan ska arbetsgivaren informera arbetstagaren om avtalet om ersättning vid personskada (PSA). Se även avsnitt 6.5.

2.1.13 Reseersättning som ett alternativ till sjukpenning/sjuklön

3 kap 4 och 7 §§ AFL 7 kap 3 § ALFA

Enligt AFL kan försäkringskassan i vissa fall betala reseersättning istället för sjukpenning. Syftet med detta är att underlätta återgång till arbete i samband med ett sjukdomsfall. Enligt AFL får en skälig ersättning ges för den försäkrades merutgifter för resor till och från arbetet. Merutgifterna ska ha uppkommit på grund av att den försäkrades hälsotillstånd inte tillåter honom att utnyttja det färdmedel som han normalt använder för sådana resor. Reseersättning enligt AFL kan inte betalas för samma tid som sjuklön utgår.

Någon motsvarande bestämmelse om reseersättning finns inte i SjLL.

Enligt 7 kap 3 § ALFA kan dock en arbetsgivare lämna ersättning för vård utöver vad som sägs i kapitel 7, om det finns särskilda skäl. I Arbetsgivarverkets allmänna råd för tillämpning av ALFA anges följande angående ”särskilda skäl”. Särskilda skäl att medge ersättning utöver avtalet kan finnas exempelvis när arbetsgivaren anser det angeläget från verksamhetssynpunkt att en arbetstagare får ersättning för taxiresor till och från arbetsplatsen.

Om arbetsgivaren åtar sig att ersätta merkostnaden för resorna under sjuklöneperioden blir det en beskattad förmån för arbetstagaren. Där- med ingår beloppet i löneunderlaget, vilket medför att arbetsgivaren måste betala sedvanliga arbetsgivaravgifter på beloppet. Då rese- ersättningen betalas av försäkringskassan blir den inte förmånsbeskattad för arbetstagaren.

Enligt AFL anses sådana dagar, där den anställde får resekostnader ersatta av arbetsgivaren istället för sjuklön, motsvara sjuklönedagar när

(35)

Exempel – beräkning av sjuklöneperiod vid reseersättning

Maria råkar ut för ett benbrott lördagen den 11 november. Efter gipsning får hon åka hem från sjukhuset. Hon måste dock gå med kryckor i sex veckor och kan inte åka buss och gå till sitt arbete som hon brukar.

Maria arbetar som utredningsassistent på en myndighet. På måndagen den 13 november känner hos sig så pass bra att hon kan arbeta, bara hon får åka taxi till och från arbetet. Arbetsgivaren ersätter hennes merkostnader för taxiresor till och från arbetet fr.o.m. den 13 t.o.m. den 24 november. Sjuklöneperioden börjar löpa på samma sätt som om hon varit frånvarande på grund av sjukdom den 13 november. Fr.o.m. den 27 november tar försäkringskassan över ersättningsansvaret och betalar reseersättning för merkostnader istället för sjukpenning.

2.1.14 Begränsningar i rätten till sjuklön

5 § SjLL

Lag (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt

Enligt SjLL är en arbetsgivare inte skyldig att betala sjuklön om arbetstagaren

1. ådragit sig sjukdomen vid uppsåtligt brott som han har dömts för genom dom som vunnit laga kraft, eller

2. medvetet, eller av grov oaktsamhet, lämnar oriktig eller vilseledande uppgift angående något förhållande som är av betydelse för rätten till sjuklön.

I många fall kan de ovan angivna omständigheterna, som enligt SjLL befriar arbetsgivaren från skyldighet att utge sjuklön, komma till hans kännedom först efter det att lönen har betalats ut. Arbetsgivarens möjlig- het att få ersättning av arbetstagaren för utgiven lön får då bedömas bl.a.

enligt bestämmelserna i lagen om arbetsgivares kvittningsrätt.

(36)

2.1.15 Tystnadsplikt och sekretess

18 § SjLL

7 kap. 11 § Sekretesslagen (SekrL)

Föreskrifterna om tystnadsplikt i SjLL gäller endast i enskild verksamhet.

I det allmännas verksamhet tillämpas enligt SjLL istället SekrL:s bestäm- melser om sekretess.

I SekrL anges vissa fall då uppgifter om enskildas personliga förhål- landen är sekretesskyddade. Sekretess gäller bl.a. i ärenden om arbets- vård och vid åtgärder som har ett anställningsfrämjande syfte eller som ska främja enskildas anpassning till arbetslivet. Sekretessen omfattar inte beslut i ärenden.

Sekretess gäller också i myndigheternas personalsociala verksamhet för uppgifter som hänför sig till psykologiska undersökningar eller be- handlingar.

Även i myndigheternas personaladministrativa verksamhet i övrigt gäller sekretess för uppgifter om enskildas hälsotillstånd. Det omfattar t.ex.

läkarintyg och sådana uppgifter om enskildas personliga förhållanden som hänför sig till ärende om omplacering eller pensionering av an- ställd.

2.1.16 Försäkring för kostnader för sjuklön

17 § SjLL

Förordningen (1991:1395) om försäkring enligt 17 § lagen (1991:1047) om sjuklön

RFV:s allmänna råd 1998:3 Rätten till sjuklön m.m.

Enligt SjLL kan arbetsgivare, vars lönekostnader för ett kalenderår inte beräknas överstiga 130 gånger det gällande basbeloppet, försäkra sig mot kostnader för sjuklön. För år 2002 är 130 gånger prisbasbeloppet cirka 4,9 miljoner kronor.

(37)

Kostnader som försäkringen ersätter

Enligt förordningen om försäkring mot kostnader för sjuklön enligt 17 § SjLL ersätter försäkringen försäkringstagarens kostnader för sjuklön enligt SjLL. Försäkringen ersätter även kostnader för avgifter enligt socialavgifts- lagen och lagen om allmän löneavgift. Den ersätter dessutom skatt enligt lagen om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster. Ersättning betalas ut under förutsättning att avgifterna och skatten är att hänföra till den utbetalade sjuklönen.

Försäkringen ersätter inte kostnader för sjuklön som avser de första två dagarna i varje sjuklöneperiod. Det innebär att ersättning inte betalas för karensdagen samt de därpå följande två dagarna med sjuklön.

Avgift för försäkringen

Avgiften för år 2002 är fastställd till 1,4 procent av den beräknade sam- manlagda lönekostnaden.

Ytterligare upplysningar om försäkringen kan lämnas av försäkrings- kassan. Hos försäkringskassan finns också broschyren ”Försäkringar för arbetsgivare”.

2.1.17 Sjuklönegaranti

20–28 §§ SjLL

Lagen (1974:371) om rättegång i arbetstvister (LRA)

Allmänt

I SjLL finns bestämmelser om s.k. sjuklönegaranti. Syftet med dessa be- stämmelser är att ge arbetstagaren ett ekonomiskt skydd när det uppstår en tvist mellan arbetstagaren och arbetsgivaren vad gäller sjuklönen.

Orsaken till tvisten kan t.ex. vara att arbetsgivaren inte anser att arbetstagarens arbetsförmåga är nedsatt på grund av sjukdom eller att det inte föreligger ett arbetstagarförhållande.

Om arbetstagaren företräds i en tvist om sjuklön av sin fackliga organisation kan lönetvist enligt 35 § MBL uppkomma, vilket innebär att arbetsgivaren omedelbart har att påkalla förhandling i frågan.

(38)

Tvist om rätten till sjuklön

Mål mellan arbetstagare och arbetsgivare om tillämpningen av SjLL ska enligt SjLL handläggas enligt LRA, d.v.s. av tingsrätt som första instans och av AD som slutinstans. Frågor som prövas i denna ordning är bl.a.

rätten till sjuklön, om arbetstagarens arbetsförmåga har satts ned på grund av sjukdom, graden av nedsättning i arbetsförmågan eller om ett arbets- tagarförhållande föreligger.

Under prövning i nämnda domstolar har arbetstagaren möjlighet att ansöka om sjuklönegaranti hos försäkringskassan. Sjuklönegaranti kan enligt SjLL endast betalas ut i de fall tvisten gäller om arbetsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom, nedsättningens omfattning eller om ett arbetstagarförhållande föreligger.

Villkor för sjuklönegaranti

Arbetstagaren ska ansöka om ersättning hos försäkringskassan. Sjuklöne- garanti kan betalas om försäkringskassan bedömer att det finns sanno- lika skäl för att arbetstagaren har rätt till den begärda sjuklönen. Under sin utredning bör försäkringskassan hämta in upplysningar både från arbetstagare och arbetsgivare.

Ersättningens storlek

Enligt SjLL ska sjuklönegaranti betalas med ett skäligt belopp. Det högsta belopp som kan betalas per dag är dock en trehundrasextiofemtedel av 80 procent av maximal SGI (dvs. 7,5 gånger prisbasbeloppet).

Försäkringskassans krav på arbetsgivaren

Det belopp som försäkringskassan betalat till arbetstagaren i form av sjuklönegaranti återkrävs hos arbetsgivaren. Enligt SjLL träder försäkrings- kassan in i arbetstagarens rätt till sjuklön gentemot arbetsgivaren och har rätt att kräva motsvarande belopp som betalats till arbetstagaren.

Om arbetsgivaren inte betalar det krävda beloppet kan kassan föra ärendet vidare till prövning i allmän domstol.

(39)

2.1.18 Tvister m.m.

27 § SjLL LRA 35 § MBL

Mål mellan arbetsgivare och arbetstagare om tillämpning av SjLL hand- läggs enligt LRA. En tvist om sjuklön mellan en arbetsgivare och en arbetstagare avgörs enligt LRA av tingsrätt eller AD. Tingsrättens beslut kan överklagas till AD. AD:s beslut kan inte överklagas.

Mål om vissa tvister som rör organiserade arbetstagare avgörs enligt LRA av AD. Vid tvist som gäller en organiserad arbetstagare är det hans organisation som i första hand har rätt att föra talan. Först om organisationen frånsäger sig rätten att föra talan kan den enskilde ensam föra sin talan vidare. Detta görs då i tingsrätten. Tvist som rör oorganiserade arbetstagare handläggs enligt LRA av tingsrätt.

Medbestämmandelagen

Här finns det skäl att uppmärksamma en särskild föreskrift i lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL). Enligt denna föreskrift ska en arbetsgivare – förutsatt att arbetsgivare och arbetstagarorganisation är bundna av samma kollektivavtal – omedelbart påkalla förhandling om det upp- kommer rättstvist om lön eller annan ersättning till medlem i organisationen. Löses inte tvisten vid förhandlingen är arbetsgivare hänvisad till att väcka talan vid domstol. Om arbetsgivaren underlåter att påkalla för- handling eller att väcka talan har arbetstagarorganisationen tolkningsföre- träde avseende det omtvistade beloppet, under förutsättning att kravet inte är oskäligt.

Yttrande av försäkringskassan

Försäkringskassan är enligt SjLL skyldig att i vissa fall avge ett yttrande när det råder tvist om arbetstagarens rätt till sjuklön. Ett sådant yttrande ska avse frågan om sjukdom har satt ned den anställdes arbetsförmåga eller om nedsättningens omfattning.

Försäkringskassan är enligt SjLL skyldig att avge sådant yttrande efter begäran av arbetsgivare, arbetstagare, arbetstagarorganisation eller domstol.

(40)

2.2 Ersättning enligt kollektivavtal

6 kap 4–7 §§ ALFA

För att arbetstagaren ska få den ersättning under sjuklöneperioden som lagen föreskriver gör arbetsgivaren sjukavdrag på lönen. I ALFA finns också vissa villkor angivna som arbetstagaren måste uppfylla för att få rätt till ersättning.

2.2.1 Sjukanmälan och försäkran

6 kap 2 § ALFA

Enligt ALFA ska en arbetstagare som blir sjuk och därför inte kan arbeta snarast möjligt anmäla detta till arbetsgivaren.

När arbetstagaren återgår i arbete ska han, enligt ALFA, lämna en skriftlig försäkran till arbetsgivaren om att han på grund av sjukdomen helt eller delvis inte har kunnat arbeta.

Arbetsgivaren är, enligt SjLL, inte skyldig att betala ut sjuklön innan anmälan och skriftlig försäkran har gjorts.

2.2.2 Läkarintyg

2, 8 och 10 §§ SjLL

1 kap 3 § och 6 kap 3 § ALFA

RFV:s allmänna råd (1998:2) Rätten till sjukpenning enligt lagen om allmän försäkring (AFL)

Enligt huvudregeln i SjLL ska arbetstagaren visa läkarintyg fr.o.m. den åttonde dagen i sjukperioden, se avsnitt 2.1.10. Enligt SjLL kan det genom kollektivavtal införas bestämmelser om arbetstagarens skyldigheter i fråga om läkarintyg som är mer omfattande än kraven enligt SjLL. Ett sådant avtal ska på arbetstagarsidan ha slutits eller godkänts på förbunds- nivå. Sådana bestämmelser har införts i ALFA. Enligt 6 kap 3 § i ALFA kan även arbetsgivaren besluta om s.k. förstadagsintyg.

(41)

Enligt ALFA kan arbetsgivaren, om det finns särskilda skäl, begära att arbetstagaren ska lämna läkarintyg eller tandläkarintyg

• från och med en tidigare dag än den åttonde i en sjukperiod eller

• från och med den första dagen av varje kommande sjukperiod under högst tolv månader.

Med särskilda skäl avses samma grunder som försäkringskassan tilläm- par. Se vidare nedan.

Arbetsgivaren kan kräva förstadagsintyg antingen i rehabiliteringssyfte eller som en kontrollåtgärd.

Innan arbetsgivaren fattar ett sådant beslut ska, enligt ALFA, den lokala arbetstagarorganisationen informeras om det tilltänkta beslutet. Den lokala arbetstagarorganisationen har rätt att begära förhandling med arbetsgivaren om det tilltänkta beslutet. En sådan begäran ska göras skyndsamt, dock senast inom fem arbetsdagar räknat från den dag då organisationen fick information om beslutet. Om parterna inte enas vid en sådan för- handling, eller om förhandlingen inte begärs inom angiven tid, får arbetsgivaren besluta i frågan.

Läkarintygsföreläggande i ett pågående sjukfall

Läkarintygsföreläggande i ett pågående sjukfall är oftast en kontroll- åtgärd. Enligt ALFA kan det bli aktuellt t.ex. om det finns anledning att misstänka att en arbetstagare sjukskriver sig som en missnöjesyttring i stället för att delta i en strejk som är otillåten enligt lag eller avtal.

Läkarintygsföreläggande i kommande sjukfall

Med särskilda skäl avses enligt ALFA samma grunder som försäkrings- kassan tillämpar.

Enligt RFV:s allmänna råd till försäkringskassorna kan det finnas olika impulser (särskilda skäl) till att kontroll- eller rehabiliteringsinsatser behövs.

En sådan impuls kan vara upprepad korttidsfrånvaro. Med upprepad kort- tidsfrånvaro avses att den anställde har varit frånvarande på grund av sjukdom vid minst sex tillfällen under en tolvmånadersperiod. Med korta sjukfall menas de ersättningsfall som varar högst sex dagar.

Läkarintygsföreläggande som rehabiliteringsåtgärd kan bli aktuellt t.ex.

när den försäkrade sjukanmäler sig under diagnoser som t.ex. migrän, astma eller allergi utan att ha varit i kontakt med läkare.

(42)

Läkarintygsföreläggande som kontrollåtgärd kan motiveras av olika skäl. Ett exempel är att arbetsgivaren av sjukskrivningsmönstret ser att den anställde anmäler sig sjuk en viss veckodag utan att ha haft kontakt med läkare i något fall. Dessutom framkommer det vid utredningen att det inte finns något som förklarar sjukskrivningsmönstret.

Läkarintyg från anvisad läkare

Arbetsgivaren kan också enligt ALFA begära att läkarintyg eller tand- läkarintyg ska vara utfärdade av den läkare eller tandläkare som arbetsgivaren anvisar.

2.2.3 Sjukavdrag

6 kap 5 och 6 §§ ALFA

För att arbetstagaren ska få den ersättning på 80 procent under sjuklöne- perioden som lagen föreskriver gör arbetsgivaren sjukavdrag på lönen.

Avdraget görs för varje arbetsdag som arbetstagaren är frånvarande på grund av sjukdom. För helgdagar och arbetsfria dagar som infaller under sjuklöneperioden görs inget sjukavdrag.

Exempel – sjukavdrag

En arbetstagare som arbetar heltid måndag till fredag är sjuk fr.o.m. tisdagen den 23 december t.o.m. onsdagen den 31 december. För tisdagen, som är en karensdag, betalas ingen sjuklön. För onsdagen (julafton) t.o.m. fredagen den 26 december (annandagen) görs inget sjukavdrag, eftersom de är helgdagar. Lördagen och söndagen är fridagar då inte heller sjukavdrag görs. För måndagen den 29 december t.o.m. onsdagen den 31 december görs sjukavdrag och arbetstagaren får då sjuklön med 80 procent.

(43)

23/12 24/12 25/12 26/12 27/12 28/12 29/12 30/12 31/12

arbetsdag fridag fridag fridag fridag fridag arbetsdag arbetsdag arbetsdag

sjuk sjuk sjuk sjuk sjuk sjuk sjuk sjuk sjuk

Dag i 1 2 3 4 5 6 7 8 9

Sjuk- ja nej nej nej nej nej ja ja ja

avdrag karensdag

Beräkning av sjukavdrag

För att räkna fram ett helt arbetsdagsavdrag multipliceras månadslönen med 12 och divideras därefter med årsarbetstiden. Avdraget under sjuklöneperioden blir därmed lika stort oavsett i vilken månad det görs.

Årsarbetstid

Årsarbetstiden är det genomsnittliga antalet arbetsdagar per vecka mul- tiplicerat med 52. För en anställd som arbetar måndag till fredag är års- arbetstiden 5 dagar x 52 veckor = 260.

Exempel – heltidsanställd

En arbetstagare som arbetar heltid måndag till fredag och har en må- nadslön på 15 000 kronor får helt arbetsdagsavdrag med

Om månadslönen istället är 30 000 kronor blir arbetsdagsavdraget

För en deltidsanställd som arbetar halvtid med arbetstiden förlagd till 3 dagar ena veckan och 2 dagar andra veckan blir årsarbetstiden 2,5 x 52 veckor = 130.

Exempel – deltidsanställd

En arbetstagare som arbetar deltid med arbetstiden förlagd till 3 dagar ena veckan och 2 dagar andra veckan och har en månadslön på 10 000 kronor får ett arbetsdagsavdrag med

15 000 x 12

260 = 692 kronor.

30 000 x 12

260 = 1 385 kronor.

10 000 x 12

130 = 923 kronor.

(44)

20 000 x 12

130 = 1 846 kronor.

Om månadslönen istället är 20 000 kronor blir arbetsdagsavdraget

Löneunderlag för beräkning av sjukavdrag

Sjukavdragets storlek är beroende dels av årsarbetstiden, dels av vad som ingår i arbetstagarens löneunderlag. Sjukavdragets löneunderlag består av de olika inkomster som är samlade i månadslönebegreppet.

Eventuellt övertidstillägg räknas enligt ALFA inte med i underlaget.

Månadslönebegreppet

I månadslönen ingår den fasta lönen, dvs. individuell lön och månadens fasta lönetillägg, samt det genomsnittliga månadsbeloppet av rörliga löne- tillägg som arbetstagaren hade året före insjuknandeåret.

Sjukavdraget under sjuklöneperioden

För karensdagen görs ett helt arbetsdagsavdrag. För dag 2 t.o.m. 14 ska sjukavdraget ge arbetstagaren 80 procent i sjuklön.

Dag 1 100 % x månadslönen x 12 årsarbetstiden

Dag 2–14 20 % x månadslönen x 12 årsarbetstiden

Sjuk del av dag

Då arbetstagaren är sjuk endast en viss del av arbetsdagen görs ett partiellt sjukavdrag, dvs. ett avdrag som motsvarar frånvarons omfattning för alla dagar utom karensdagen. För karensdagen gäller särskilda regler enligt ALFA.

Sjukfrånvarons längd under karensdagen Procent av helt sjukavdrag

högst 25 % av arbetstiden 25 %

mer än 25 % men högst 50 % 50 %

mer än 50 % men högst 75 % 75 %

(45)

Om en arbetstagare vid upprepade tillfällen insjuknar under en arbetsdag och på grund härav inte får avdrag för en hel karensdag, bör arbetsgivaren ifrågasätta rimligheten i detta och ta upp en diskussion med arbetstagaren.

Utbyte av karensdag mot annan ledighet

En karensdag kan inte bytas ut mot annan ledighet. Även om arbetsgivaren skulle medge att första arbetsdagen i sjuklöneperioden tas ut som en semesterdag eller kompensationsledighet, blir den första arbetsdagen därefter en karensdag. En sjuklöneperiod inleds enligt SjLL alltid med en karensdag. De enda undantagen från denna regel inträffar vid åter- insjuknande och högriskskydd. Se vidare avsnitten om dessa bestäm- melser.

(46)

3 Sjukfall från och med dag 15 till och med dag 90

3 kap AFL

Socialförsäkringslag (1999:799) 6 kap 7 § ALFA

RFV:s Allmänna råd 1998:2

3.1 Ersättning enligt lag

3.1.1 Sjukpenning

3 kap AFL

Från den 15:e kalenderdagen i sjukperioden betalar försäkringskassan sjukpenning. Ersättningen är 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI:n) dividerad med 365 dagar. Det innebär att sjukpenningen är kalenderdagsberäknad, dvs. den utbetalas för alla dagar oavsett om de är arbetsdagar eller fridagar.

SGI är den årliga inkomst som en arbetstagare kan antas komma att få tills vidare av anställning eller annat förvärvsarbete. Den fungerar som ett beräkningsunderlag för olika ersättningar inom den allmänna försäkringen.

Det gäller förutom sjukpenning bl.a. föräldrapenning och tillfällig föräldra- penning. Vid beräkning av SGI bortses från sådana inkomster som över- stiger 7,5 prisbasbelopp vilket innebär att gränsen för 2002 är 284 200 kronor per år.

Försäkrad för sjukpenning är arbetstagare som arbetar i Sverige och har en årsinkomst på minst 24 procent av ett prisbasbelopp. För att kunna få sjukpenning måste dessutom arbetsförmågan vara nedsatt på

3 Sjukfall från och med dag 15 till och med dag 90