Pilot i Brunflo, sjukgymnaster barnmorskor, distriktsköterskor och sjuksköterskor har sjukskrivit 2.a veckan.
Utvärdering:
Tidsåtgång per intyg ca 5 min.
Inga nackdelar med att inte läkare utför arbetsuppgiften.
Ökad tillgänglighet för patienten.
De som utför arbetsuppgiften tycker att det känns bra att kunna hjälpa patienten direkt samt att det spar tid för läkaren som då kan nyttja tiden bättre. Fler uppger också att det känns bra att få nyttja sin kompetens.
Läkaren spar tid som kan användas till annat.
Breddinföring
En risk- och konsekvensanalys har gjorts och beslut fattades om att de
hälsocentraler som ville använda arbetssättet kunde anmäla intresse och efter en kortare utbildning börja sjukskriva 2.a veckan för utvalda diagnoser. Arbetssättet gäller för Dsk, ssk och ft. Bedömning kan ske i telefon eller vid fysiskt möte.
Förankring gjord hos 2 stora arbetsgivare Regionen och Kommunen, båda är enbart positiva.
Våren 2017 har följande HC genomfört utbildning och börjat använda arbetssättet:
Hallen, Myrviken, Stugun, Hammarstrand, Krokom, Sveg, Strömsund, Bräcke, Torvalla tot 57 personer.
Motgång
Synpunkter från socialstyrelsen om regelverk och från försäkringskassan angående användning av deras intyg har inkommit. Förslag om att införskaffa skriftligt
medgivande från de största arbetsgivarna för att minimera risken för att
patienterna inte skall få sina sjukintyg godkända av arbetsgivaren. Det har dock inte hänt att någon arbetsgivare har underkänt intyget så långt. Eventuellt kan det bli aktuellt att skapa ett eget intyg som gäller sjukskrivning fram till dag 14. I dag använder både läkare och andra yrkeskategorier försäkringskassans intyg som ligger integrerad i cosmic.
6 Primärvårdens resurser som styrande.
Stiernstedt: ”Den svenska hälso- och sjukvården skiljer sig från många i övrigt jämförbara länder genom sin sjukhustunga struktur. Under utredningens gång har det blivit alltmer tydligt att primärvården har svårt att klara uppdraget som ”första linjens vård” och Sverige får anses vara sämre rustat än många andra länder att möta demografiska utmaningar i form av en ökad multisjuklighet i takt med en åldrande befolkning. Många patienter söker sig till sjukhusakuten i stället för primärvården med följd att patienter inte sällan befinner sig på fel vårdnivå.
Sjukhusens akutvård är väsentligt dyrare än motsvarande vård inom primärvården.
Utredningen bedömer att den nuvarande strukturen och uppdragsfördelningen vad gäller primärvård och sjukhusanknuten vård är en viktig bidragande orsak till ineffektivitet i hela hälso- och sjukvårdssystemet. Primärvården i Sverige är alltför svag med en alltför begränsad funktion vad gäller att koordinera vården, att ha översikt över de insatser som patienten får och att bidra till att knyta samman de samlade insatserna från landstingens hälso- och sjukvård samt kommunernas
sjukvård och socialtjänst. En utmaning för det nuvarande sjukhustunga systemet är att få de resurser som är knutna till sjukhuset att i större utsträckning verka
utanför ”sjukhusets väggar” tillsammans med primärvård och kommunernas omsorg, t.ex. genom verksamhet på vårdcentral, i patientens hem eller på särskilt boende. För många av vårdens storkonsumenter är förmågan till samverkan och samarbete mellan kommunernas vård och omsorg, landstingens primärvård och sjukhusen avgörande både för resultatet för den enskilde patienten och för hur effektivt samhällets resurser används”.
Mats Brännströms reflektioner: I Primärvården finns en stark motivation och
önskan att åstadkomma någonting bättre. Oavsett yrkeskategori så ser alla en stor potential i omfördelning av arbetsuppgifter, från arbetsgruppens perspektiv är det långt ifrån optimalt i dag. Man har en naturlig syn på digitala hjälpmedel liksom tilltro till patienternas förmåga att hantera tekniken. Förebyggande arbete ligger långt upp på listan över arbetssätt i framtidens primärvård. Man vill se det förebyggande arbetet som en mer naturlig del och inte som en sidoaktivitet. I tilltagande omfattning skaffar sig nu patienterna fakta via andra kanaler. Det innebär att andra kunskaper hos hälso- och sjukvården sannolikt kommer att värderas upp t.ex. förmåga att lyssna och förklara och kunna lotsa patienterna rätt i systemet. Behövs det kanske till
och med helt nya
yrkeskategorier?”7 Slutord
Det har varit roligt och lärorikt att få besöka de olika hälsocentralerna och där få ta del av medarbetarnas erfarenheter, utmaningar och utveckling. Mycket kunskap finns i verksamheten och Regionens medarbetare har många goda idéer i stort och smått.
Det finns också en hel del utmaningar i det svåra rekryteringsläge som råder.
Arbetsbelastningen är på fler ställen hög och svårigheter finns i att avsätta tid till utveckling. Det finns också en trötthet bland en del medarbetare ffa vad gäller IT stöd, ekonomisk läge i Regionen, läkarbrist och brist på andra yrkeskategorier. Löneläget i kommunen uppges ofta som en utmaning eftersom en del väljer att byta arbetsgivare för att få upp sin lön. Chefernas arbetssituation präglas av rekryteringssvårigheter där mycket tid går åt till bemanning. Att bemanna med stafettpersonal ställer stora krav till bra ledarskap, tydliga rutiner och övriga medarbetare. Att arbeta med förbättringar som kan gynna den egna arbetsplatsen uppges som värdefullt, och om medarbetare som vill får kliva fram med idéer samt vara drivande i att genomföra förbättringar tror många att det vill öka yrkesstolthet och förhoppningsvis bidra till att personal önskar stanna kvar vilket i sin tur ökar attraktionskraften hos Region Jämtland Härjedalen.
Referenser
Göran Stiernstedts utredning ”Effektiv vård”:
http://www.sou.gov.se/wp-content/uploads/2016/01/SOU-2016_2_Hela4.pdf Mats Brännströms utredning ”Primärvården i fokus”:
http://www.norrlandstingen.se/wp-content/uploads/2017/03/Primarvarden-i-Fokus_rapport-v1.0.pdf
Annika Steiber, teknologie dr i management och organisation, författare till boken ”The Silicon Valley Model – Management for Entrepreneurship".
År 2013 enades den danska regeringen och parterna i den offentliga sektorn
om ett nytt avtal, den så kallade Tillitsreformen, ett nytt styrsystem för den
offentliga sektorn. Avtalet innebär mindre kontroll, och mer på ansvar och tilltro
till medarbetarnas professionalitet och förmåga att leda sig själva.
Framtagningen av Tillitsreformen är en slags motreaktion för att systemet är för detaljstyrt med New Public Management. Vilken effekt har tillitsreformen gett hittills? Hur upplever professionen förändringen? Vad har tillitsreformen betytt för den danska sjukvården som helhet?
Søren Hartz, HR-direktör, Region Hovedstaden. Danmark.
Bilagor
Intyg andra sjukveckan
Bakgrund
De första två veckorna någon är arbetsoförmögen står Arbetsgivaren för sjuklönen. Försäkringskassan blir inblandad först dag 15.
Undantag är de som arbetslösa och de som är föräldralediga. där Försäkringskassan står för sjuklönen från dag 1
Det är praxis att det krävs ett intyg från dag 8 i en sjukperiod, både från arbetsgivaren och från Försäkringskassan. Tidigare har det tolkats att det behövs ett läkarintyg, men det finns inga formella krav att det ska vara just en läkare som skriver detta. Det innebär att andra personalgrupper likaväl kan skriva detta intyg. Det behövs ingen delegation.
Detta heter ”Medicinskt utlåtande för bedömning av förmåga att arbeta vid sjukdom”.
På Brunflo HC har man använt en modell där sjuksköterskor och sjukgymnast skrivit intyg för andra sjukveckan. Det har fallit väldigt bra ut. Det har varit enkelt för patienten och det har uppfattas av personalen att det har gått bra att göra dessa bedömningar och positivt att själv kunna slutföra ärendet.
Primärvården har frågat de två största arbetsgivarna i vårt län och både Östersunds kommun och Region JH ser positivt på förändringen.
Rekommendation i Region JH
För att ge en kostnadseffektiv vård och samtidigt ge tillräckligt god medicinsk säkerhet rekommenderar PV-ledningen att distriktssköterskor/sjuksköterskor och sjukgymnaster/fysioterapeuter kan skriva intyg för andra sjukveckan, dvs dag 8 – 14.
En kortare utbildning i hur detta går till bör ingå i förberedelserna. Beslut om detta arbetssätt fattas av enhetschefen och det bör vara förankrat hos medarbetarna.
Aktuella diagnoser
För distriktssköterska/sjuksköterska
Övre luftvägsinfektion diagnoskod J06 Hosta R05 Influensa J11 Virusinfektion B34 Infektiös diarré, magsjuka A09 Tonsillit, halsfluss J03
Exempel på funktionsnedsättning (vad som syns, fynd, vad patienten berättar, lab): Feber, hosta, heshet, yrsel, illamående, diarré, muskelvärk, huvudvärk.
Exempel på aktivitetsbegränsning (vilka arbetsuppgifter patienten inte kan utföra): Trötthet. Svårt att tala. Svårt att koncentrera sej. Svårt att anstränga sej. Ideliga toalettbesök.
För fysioterapeut/sjukgymnast
Akut lumbago (ryggskott) diagnoskod M545 Cervikalgi (nacksmärtor) M542 Skulderledsjukdom M759 Tendinit M779 Distorsion M255 Torticollis (nackspärr) M436 Myalgi (muskelsmärtor) M791
Exempel på funktionsnedsättning: Smärtor, stelhet, värk, hälta, rörelsehinder.
Exempel på aktivitetsbegränsning: Svårt sitta, stå, gå, lyfta, bära. Svårt koncentrera sej. Nedsatt uthållighet. Specifika arbetsmoment kan påverkas av nedsatt rörlighet.
Arbetssätt
1. Personen berättar om sin situation i telefon eller vid besök. Det framkommer att personen inte är tillräckligt frisk för att kunna arbeta efter sjunde sjukdagen.
Det står också klart att det inte gäller någon svår sjukdom så att det behövs
läkarbesök.
2. Om det gäller de diagnoser som är angivna ovan (luftvägsinfektioner, magsjuka, kortvariga smärttillstånd från rörelseorganen) kan intyg för arbetsoförmåga utfärdas.
3. Intyget som finns i COSMIC:s dokument används. Det sparas automatiskt i
COSMIC. Det står automatiskt rätt yrkeskategori vid underskriften (DSK,SjG,DL).
4. Intyget skrivs ut i två upplagor på papper – men skickas inte till
Försäkringskassan. Intygen lämnas till patienten – ett lämnas till Arbetsgivare och ett behålls av pat.
5. Kontakten journalförs alltid, oavsett om det är ett besök eller ett telefonsamtal.
6. Om det framkommer i telefon att hälsoläget kräver en noggrannare medicinsk bedömning bokas tid för det hos läkare eller sjuksköterska.
7. Avgiften för intyget blir 300 kr om det sker via telefonkontakt, samma som besök.
Manual hur intyget fylls i
Patientuppgifter läggs in automatiskt.
Ruta 1: Ifylls enbart vid avstängning enligt smittskyddslagen.
Ruta 2: Diagnoser ifylls med lämplig diagnos enligt de diagnoser som ingår i detta koncept. Diagnosen ska också anges med kod, tre bokstäver eller siffror.
Ruta 3: Aktuellt sjukdomsförlopp: fyll i vad som hänt sedan sjukdomen debuterade.
(ex - 3 dagar sedan fått halsont och feber, idag dessutom kräkning och huvudvärk) Ruta 4: Funktionsbegränsning: ange vad som syns på patienten, vad som framkommer vid undersökning eller via labprover och de besvär som patienten uppger. Se exempel ovan.
Ruta 5: Aktivitetsbegränsning: ange hur besvären som patienten har påverkar dennes arbetsuppgifter.
Se exempel ovan.
Ruta 6: fyll ej i. Ruta 7: fyll i NEJ.
Ruta 8a fyll i yrke/arbetsuppgifter
Ruta 8b fyll i sjukskrivningsgrad 25 – 100 %. Ange datum på detta sätt: 2017-01-30.
Ruta 10: fyll i JA . Ruta 11: fyll normalt i NEJ. Ruta 12: Fyll ej i något.
Ruta 13: Fyll i om det finns särskilda omständigheter.
Övrigt
Detta arbetssätt kan med fördel också användas när det gäller sk
förstadagsintyg
–dvs då patienten av arbetsgivaren blivit ålagd att uppvisa intyg redan första sjukdagen.
I detta upplägg ingår inte att barnmorska eller PSE skriver intyg andra sjukveckan.
Rekommendation om det kan tillkomma framöver.
Olof Englund
Medicinsk samordnare för Primärvården i Region JH 17 02 06
Rutin: Röntgen remiss som skrives av Sjukgymnast/ Fysioterapeut
Arbetssättet är ett projekt med start 160502 och avslut 161031.
Syftet är att ge patienterna snabbare väg i vården, nyttja sjukgymnast/ fysioterapeuts kompetens fullt ut och att frigöra tid för läkare.
Röntgen används för att bekräfta en diagnos eller utreda mer när kliniken inte är tydlig. Vid misstanke om allvarligt sjukdomstillstånd behöver läkare kontaktas före röntgen.
Varje röntgenundersökning skall vara kliniskt motiverad!
Röntgenundersökningar som ingår:
AC-led Höft (protesbäcken ingår) Nyckelben Lårben
Axel Knä
Överarm Underben Armbåge Fotled Underarm Fot Handled
Hand
Vuxna (Fyllda 18 år)
Konventionell röntgen
Röntgenremiss som inte ingår i projektet och som skrivs av läkare:
Kotpelaren/Ryggen, SI-leder MRT, DT och Ultraljud Barn (<18 fyllda år)
Remissens innehåll
1. Frågeställning:
Var tydlig med frågeställningen, den styr val av metod, projektioner och områden samt underlättar röntgenläkarens bedömning.
Ur primärvårdssynpunkt täcker 6 frågeställningar det mesta:
Artros?
Progress artros?
Felställningar?
Gamla skelettskador?
Annat avvikande?
Om näraliggande trauma har föregått besvären och skelettskada misstänks, kontaktas läkare för att avgöra om akut röntgen skall utföras.
Sjukgymnast skall inte skriva remiss för akut röntgen.
2. Anamnes:
Kortfattad bakgrund, relevanta undersökningsfynd
Undvik förkortningar och långa remisstexter, det medför risk för felbedömningar och missförstånd.
Röntgensvar
Remittenterna får svar på sina remisser i Cosmic under ”att göra” fliken.
Bevaka remissvar minst 2 gånger per vecka. Lämna över uppgiften till annan vid frånvaro.
Remittenten ansvarar för att röntgensvaret hanteras på ett säkert sätt.
Svaret på remissen skall meddelas patienten via telefon eller brevkontakt.
Journalföring: sammanfattning av svar, hur information till patient har givits och vidare handläggning.
Vidimera svaret först när punkterna här ovan är utförda.
Fråga läkare på din Hälsocentral vid oklarheter så som:
Fynd som indicerar fortsatt utredning
Svårtolkade fynd
Svårbegripliga röntgensvar
Frågeställning som inte har besvarats
När utlåtandet inte stämmer med kliniken o Röntgen inte facit utan en pusselbit.
o Röntgen är ett komplement till klinisk undersökning.
-_-_-_-_-_-_-_-_-_-_-_-_-_-_-_-_-_-_-_-_-_-_-_-_-_-_-_-_-_-_-_-_-_-_-_-_-_-Ingår i projektet gör: Evelina Carnebo, Håkan Danielsson, Martin Kristiansson, Erica Fransson, Johan Gustavsson, Birgitta Edfalk, Stefan Jonsson, Katrin Päiviö, Ann-Katrin Ramstedt, Sara Öhlén, Josefin Wangerud och Viktoria Wallin.
För att få delta i projektet har samtliga genomgått projektets endags utbildning 14/4-2016.
Kontaktperson vid eventuella frågor: kristine.bergstrom@regionjh.se
-