Skälen till valet att återuppta gymnasiestudierna

I andra delen analyseras skälen till att respondenterna valde att återuppta och komplettera sina gymnasiestudier vid Komvux utifrån begreppen handlingshorisont, brytpunkter och kapital.

6.2.1 Strävan efter behörighet till högre studier och förbättrade lönevillkor

Det ekonomiska kapitalet består av tillgångar och resurser, i form av pengar, ägodelar och antikviteter (Bourdieu, 1984, 114, 117). Kapitalets betydelse var ett av skälen till valet att komplettera de ofullständiga gymnasiebetygen genom att respondenterna påtalade att ett arbete med högre lön var önskvärt. Det kulturella kapitalet innefattas av utbildning och ett ”kultiverat språkbruk” (Bourdieu & Passeron, 2008, 292). Konstaterandet av det kulturella kapitalets betydelse för respondenternas framtid var påtaglig då de menade att de, utifrån sina tidigare erfarenheter från den svenska arbetsmarknaden, insett att den i högre utsträckning kräver fullständiga gymnasiebetyg. Genom att studera vid till exempel högskolan kan den slutförda utbildningen resultera i en anställning inom ett yrke med goda löneförmåner. Utbildningen, som ingår i det kulturella kapitalet, konverteras på så sätt till en resurs, i form av pengar, inom det ekonomiska kapitalet (Bourdieu & Passeron, 2008, 225). Respondenterna har i efterhand insett betydelsen av en fullföljd gymnasieutbildning med fullständiga betyg eftersom den ökar valmöjligheterna beträffande utbildningsalternativ och arbetstillfällen. Insikten om det fullständiga gymnasiebetygets värde var, förutom förbättrade lönevillkor, en bidragande orsak till respondenternas val att komplettera på Komvux.

34

Det sociala kapitalet innefattar exempelvis vänner, familj och klasskamrater (Bourdieu, 1984, 310, 337). Detta kapital blev avgörande för Elsa i valet att återuppta gymnasiestudierna. Det var via sina vänner som Elsa fick informationen om att det fanns ett kortsiktigt slutdatum för slutbetyg. Även Agnes och Alice har påverkats av sina sociala kapital genom att båda valde att prioritera utifrån familjesituationen. Agnes menade att ett fullständigt betyg skulle innebära möjligheten till att söka in till högskolan, vilket i sin tur skulle generera i en tryggare tillvaro i form av möjligheten till anställning med förbättrade arbets- och lönevillkor. Alice hade också en förhoppning om att studera på högskola och menade att familjesituationen var den främsta påverkansfaktorn i valet att komplettera betygen.

6.2.2 En ljusare framtid efter betygskomplettering

En brytpunkt kan vara självinitierad, påtvingad eller strukturell, alternativt en kombination dem emellan (Hodkinson & Sparkes, 1997, 39). Skälen till att Lucas och Maja återupptog sina gymnasiestudier vid Komvux grundades i en brytpunkt av påtvingad karaktär eftersom valet inte var deras eget. De arbetade på företag som varslade personal vilket innebar att de inte längre kunde arbeta kvar. Deras brytpunkter var även av självinitierad karaktär genom att båda valde att frivilligt återuppta studierna. Alice, William och Agnes brytpunkter var också av självinitierad karaktär eftersom de tog beslutet att komplettera sina studier på eget initiativ. De hade beslutat sig för någon form av förändring och tog tillfället i akt vid en tid som ansågs lämplig.

Elsas ofullständiga betyg hade delvis att göra med att rektorn och personalen på den privata frisörskolan inte hanterade hennes övergång och betygssituation på ett rättvist sätt. Hennes val att börja studera på Komvux var även påverkat av att hon erhållit ny information angående slutdatum för utfärdandet av slutbetyg. Händelserna medförde att brytpunkten blev strukturell, på grund av att den var påverkad av betygssystem, samtidigt som den var självinitierad då beslutet att återuppta studierna togs på eget bevåg. Elsas brytpunkt skulle dessutom kunna anses som påtvingad eftersom hon menade att hon inte valt att komplettera betygen om det inte vore för slutbetygets tidsgräns. Respondenternas beslut att återuppta gymnasiestudierna på Komvux bestod av, trots vissa avvikelser, självinitierade brytpunkter och det låg i deras intresse att med hjälp av ett fullständigt gymnasiebetyg säkerställa en bättre framtid.

35

6.2.3 Nya möjligheter med fullständiga gymnasiebetyg

Begreppet handlingshorisont innefattas av de karriärval som individen anser möjliga och kan både begränsa och/eller vidga perspektiv för vad som anses vara genomförbart och inte. Det är inom handlingshorisonten som beslut fattas och val genomförs och habitus avgör hur individen väljer att förhålla sig till dessa (Hodkinson & Sparkes, 1997, 34-35). I samband med respondenternas val att återuppta sina studier, i strävan efter fullständiga gymnasiebetyg, så kan deras handlingshorisonter komma att vidgas då valmöjligheterna efter avslutad komplettering ökar. Om kompletteringen bidrar med fullständiga betyg för respondenterna kommer betygen att ge behörighet till högre studier samt möjlighet att utbilda sig inom det yrkesområde som önskas. Hittills anser respondenterna att de ofullständiga gymnasiebetygen begränsat dem på grund av att de endast kunnat arbeta inom yrken där arbetsgivaren inte krävt fullständiga gymnasiebetyg och dessa yrken anses inte längre vara alternativ. Till exempel kan William inte bli polis utan fullständiga gymnasiebetyg samt om han inte genomfört polisutbildningen. Handlingshorisonten har hitintills begränsat respondenternas etablering på arbetsmarknaden.

Elsa ansåg att yrkesprogram kan begränsa elever om de väljer eller vill arbeta inom ett annat yrkesområde efter sin fullföljda gymnasieutbildning. Hon grundade sitt antagande på egna erfarenheter då hon inte längre vill arbeta som frisör, trots att hon gick frisörutbildningen på gymnasiet. Vidare menade Elsa att utbildningen från ett yrkesprogram kan innebära ytterligare komplettering när målet är att söka till högskolan, detta eftersom programmet inte automatiskt ger grundläggande behörighet. Handlingshorisonten för elever från yrkesprogram kan därmed komma att begränsas om de väljer att byta yrkesområde eller väljer att komplettera sina betyg.

Efter komplettering vid Komvux kan de fullständiga gymnasiebetygen vidga respondenternas handlingshorisonter genom att de kan ansöka till de utbildningar och yrken som de önskar. Dock kan den begränsas om en elev väljer ett yrkesprogram och sedan vill arbeta inom ett annat yrkesområde eller vill vidareutbilda sig.

36

6.3 Sammanfattning

De ofullständiga betygen tycks ha orsakats av habitus genom att respondenterna identifierat sig i grupper där normen var att bortprioritera skolundervisningen och att de, trots undervisningsfältet, inte tog adekvat hänsyn till den struktur och de regler som existerade. Konflikterna med aktörerna på utbildningsfältet och frånvaron från gymnasieskolan resulterade i icke godkända betyg och eftersom lärarna hade en högre maktposition blev betygssättningen avgörande för respondenternas ofullständiga betyg. Återgången till Komvux grundade sig i att högskolestudier och förbättrade lönevillkor var målet för våra respondenter. Vi tolkar detta som att de hade en önskan om berikade kulturella- och ekonomiska kapital eftersom en högre utbildning skulle kunna konverteras till en anställning med högre lön. Förutsatt att kompletteringen resulterar i fullständiga betyg kommer respondenternas handlingshorisont att vidgas då betygen leder till fler valmöjligheter gällande studier och arbete jämfört med deras nuvarande ofullständiga betyg.

37