3 Resultat
3.1 Skörd
Under resultat redovisas medelskörden och standard
avvikelsen för de olika grödorna ledvis. Rutvisa för
delningen återfinns i Bilaga D–Bilaga G.
3 .1 .1 Vårraps
Vårraps gödslad med enbart mineralgödsel, 80 % av behovet, hade en större spridning mellan minsta och största skörd jämfört med vårraps gödslat med slam.
I medeltal var skillnaden i skörd mellan mineral och slamgödslad vårraps liten, Tabell 1.
2 .6 Provtagning
2 .6 .1 Slam
Slammet analyserades på torrsubstanshalt (TShalt), askhalt, pH, kväve, fosfor och kalium samt tung
metallerna bly, kadmium, koppar, krom, kvicksilver, nickel och zink. Dessutom analyserades de organiska miljöstörande ämnena nonylfenol, s:a PAH och s:a PCB (Bilaga A). Analysen av slam genomfördes av AnalyCen AB.
2 .6 .2 Mark
I samband med spridning av slam togs ett general
prov av marken som analyserades med avseende på pH, lättlösligt fosfor, kalium och magnesium samt bly, kadmium, koppar, krom, kvicksilver, nickel och zink (Tabell 22). Generalprovet analyserades av AnalyCen AB.
Innan slammet spreds tog rutvisa prover i samtliga rutor, förutom reservrutorna. Totalt togs mark
prover. De rutvisa proverna analyserades med av
seende på jordart (Bilaga B). Jordartsbestämningen genomfördes av Provcentralen vid SLU Ultuna.
2 .6 .3 Gröda
Grödan – kärna respektive frö – analyserades rutvis på renhet, rymdvikt, vattenhalt, kväve, kalium och fosfor samt de tungmetallerna bly, kadmium, koppar, krom, kvicksilver, nickel och zink. För oljeväxter till
kommer procent fett och protein (Bilaga D–Bilaga G). Analyserna av gröda genomfördes av AnalyCen AB.
Tabell 3‑1. Avkastningen från odling av vårraps vid gödsling med slam respektive mineralgödsel.
Gröda Antal rutor Behandling Avkastning (kg/ha)1 Min Max Medel Stdav
1 Skörden anges vid vattenhalten 15 %.
De slamgödslade leden gav en bra skördar (Figur
1). Totalt tillfördes 10 kg växttillgängligt kväve fördelad på 27 kg ammoniumkväve från slam samt 78 kg kväve från mineralgödsel till de slamgödslade leden. Skördeeffekten av kväve tillfört vid gödsling med slam och mineralgödsel motsvarar en mineral
gödselgiva om 87 kg kväve. Störst skörd uppnåddes vid en mineralgödselgiva om ca 12 kg och skörden blev då 2 2 kg/ ha.
3 .1 .2 Höstvete
Höstvete gödslat med enbart mineralgödsel gav en något högre skörd än höstvete gödslat med slam kompletterad med mineralgödsel (Tabell 2). Trolig
en beror detta på bättre utnyttjande av kvävet från mineralgödsel. Mineralgödslade rutor uppvisar större spridning i skörden än slamgödslade rutor.
Tabell 3‑4. Avkastningen från odling av havre vid gödsling med slam respektive mineralgödsel Gröda Antal rutor Behandling Avkastning (kg/ha) 1
Min Max Medel Stdav
Havre 16 80 % N 3 870 5 380 4 693 488
Havre 4 Slam-98, 60 % N 4 130 4 790 4 435 349
1 Skörden anges vid vattenhalten 15 %.
Figur 3‑1. Avkastning enligt kvävegödselstege för vårraps och kväveverkan för slamgödslat led.
0 500 1000 1500 2000 2500
Kvävegiva (kg/ ha)
Avkastning (kg/ha)
25 50 75 87 100 125 150
Tabell 3‑2. Avkastningen från odling av höstvete vid gödsling med slam respektive mineralgödsel.
Gröda Antal rutor Behandling Avkastning (kg/ha)1 Min Max Medel Stdav
Höstvete 16 80 % N 2 820 5 530 4 136 876
Höstvete 4 Slam-98, 60 % N 3 260 4 820 3 893 757
1 Skörden anges vid vattenhalten 15 %.
3 .1 .4 Havre
Havre gödslad med slam kompletterad med mineral
gödsel gav en något större skörd jämfört med havre gödslat med enbart mineralgödsel (Tabell ). De slamgödslade rutorna hade en jämnare fördelning och mindre variation mellan olika rutor.
3 .1 .3 Korn
Korn gödslad med slam kompletterad med mineral
gödsel gav en något högre skörd än korn gödslat med enbart mineralgödsel (Tabell ). Korn som gödslats med mineralgödsel uppvisar större variation mellan lägsta och högsta skörd.
Tabell 3‑3. Avkastningen från odling av korn vid gödsling med slam respektive mineralgödsel Gröda Antal rutor Behandling Avkastning (kg/ha) 1
Min Max Medel Stdav
Korn 16 80 % N 3 210 4 700 4 138 478
Korn 4 Slam-98, 60 N % 4 320 5 110 4 643 347
1 Skörden anges vid vattenhalten 15 %.
1
3 .3 Upptag av tungmetaller i frö och kärna
Resultaten som redovisas i Figur 2–Figur 7 nedan visar medelvärdet och standardavvikelsen (felstaplar) för upptaget av tungmetaller i spannmålskärna och oljeväxtfrö. I de fall där inga felstaplar visas upp
mättes inga variationer mellan försöksrutorna. Fel
staplarna i figurerna visar den naturliga variationen i fält. I Bilagorna D till G redovisas upptaget av tung
metaller för respektive gröda rutvis.
3 .2 Tillförsel av tungmetaller till mark
Tungmetaller tillförs marken framför allt från gödsel
medel och deposition (Tabell ). För att beräkna mängden tungmetaller i matjordskiktet (de översta 2 cm av åkermarken) har volymvikten satts till 1,6 kg/liter. Åkermarkens ursprungliga metallmängd innan gödslingsförsöket återfinns även i Tabell .
Tabell 3‑5. Tillförsel av tungmetaller till åkermark på årsbasis (g/ha) Tungmetaller PK 11-21 Slam1,2 Deposition3 S:a
slamgödslat S:a
mineralgödslat Mängd i mat-jordsskiktet
(0–25 cm)4
Kadmium 0,22–0,66 0,8 0,38 1,18 0,6–1,0 600
Bly 25,8 13,2 39 13,2 20 000
Kvicksilver 0,45 0,05 0,50 0,05 180
Koppar 252 17,2 269 17,2 37 000
Krom 23 0,90 23,9 0,90 13 000
Nickel 21,2 1,58 22,8 1,58 10 000
Zink 453 96 549 96 76 000
1 Tillförsel av tungmetaller via slam beräknas för en årsgiva.
2 se Tabell 2-3.
3 se Tabell 2-5.
4 se Tabell 2-2.
Figur 3‑2. Upptag av bly i spannmål och oljeväxter vid gödsling med slam och mineralgödsel.
0,00
3 .3 .1 Bly
Havre är den enda gröda där förhöjda halter av bly kunde konstateras (Figur 2). De förhöjda halterna kan spåras till rutor som ligger intill varandra (ruta 6 t.o.m. 69). Troligen beror upptaget på andra faktorer än höga halter av bly i gödselmedlen. För de övriga grödorna ligger halterna av bly under de
tektionsgränsen (0,0 mg/ kg TS).
3 .3 .2 Kadmium
Det finns inga påvisa skillnader i halter av kadmium mellan slamgödslade och mineralgödslade led (Figur
). Det är större variationer mellan olika grödor än det är mellan gödselmedel. Vårraps och höstvete uppvisar de högsta halterna av kadmium, medan korn har de lägsta.
Figur 3‑3. Upptag av kadmium i spannmål och oljeväxter vid gödsling med slam och mineralgödsel.
3 .3 .4 Krom
Variationerna är små mellan slambehandlade och icke slambehandlade led när det gäller grödornas upptag av krom (Figur ). Variationen kan inte härledas till en särskild behandling, utan halterna varierar till fördel för antigen slambehandlade led eller för mineralgödslade led.
Upptaget av krom i vårraps är betydligt högre jäm
fört med höstvete, korn och havre. Variationen av upptaget av krom är liten mellan de tre spannmåls
grödorna jämfört halterna i oljeväxter.
0,000
Det är små variationer mellan slambehandlade och icke slambehandlade led när det gäller upptag av koppar (Figur ). Variationerna kan inte härledas till en särskild behandling, utan halterna varierar till fördel för antigen slambehandlade eller mineral
gödslade led.
Upptaget av koppar i vårraps är högre jämfört med höstvete, korn och havre. Variationen i upptaget av koppar är litet mellan de tre spannmålsgrödorna jämfört halterna i oljeväxter.
3 .3 .3 Kvicksilver
Halterna av kvicksilver i grödorna ligger under de
tektionsgränsen (0,1 mg/ kg TS) för samtliga försöks
rutor. Inga variationer mellan gödselmedel eller gröda kunde konstateras.
17
Figur 3‑4. Upptag av krom i spannmål och oljeväxter vid gödsling med slam och mineralgödsel 0,0
0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 1,2
Vårraps Höstvete Korn Havre
mg/ kg Ts
Slam, 60N 80N
Figur 3‑5. Upptag av koppar i spannmål och oljeväxter vid gödsling med slam och mineralgödsel.
0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 4,5
Vårraps Höstvete Korn Havre
mg/ kg Ts
Slam, 60N 80N
3 .3 .6 Nickel
Det finns inga entydiga skillnader i halterna av nickel som kan härledas till gödselmedel (Figur 6). Vari
ationen i nickelhalterna är små och halterna ligger
runt 0,10 mg/ kg TS för vårraps, höstvete och korn.
Havre uppvisar betydlig förhöjda halter av nickel för både slamgödslade och mineralgödslade led. Nickel
halterna i havre är ca tre gånger så höga som för övriga grödor.
Figur 3‑6. Upptag av nickel i spannmål och oljeväxter vid gödsling med slam och mineralgödsel.
0,00 0,05 0,10 0,15 0,20 0,25 0,30 0,35 0,40 0,45
Vårraps Höstvete Korn Havre
mg/ kg Ts
Slam, 60N 80N
av slamgödsling jämfört med mineralgödsling. Havre uppvisar något högre halter av zink i kärna jämfört övriga grödor oberoende av om grödan är gödslad med slam eller mineralgödsel.
Figur 3‑7. Upptag av zink i spannmål och oljeväxter vid gödsling med slam och mineralgödsel.
0 10 20 30 40 50 60
Vårraps Höstvete Korn Havre
mg/ kg Ts
Slam, 60N 80N
3 .3 .7 Zink
Halterna av zink i kärna och frö varierar mellan slam
gödslade och mineralgödslade led (Figur 7). Det går inte att påvisa förhöjda halter i skörd på grund
19
3 .4 Tillförsel och bortförsel av kadmium
Både vid användning av slam och vid användning av mineralgödsel sker det en nettotillförsel av kadmium till åkermarken (Tabell 6). Tillförseln av kadmium är något högre, ca 1 %, när slam används som gödselmedel.
för att beräkna hur mycket tilläggsgödsling som be
hövs för att få en normalskörd.
Tungmetaller tillförs åkermark via deposition från atmosfären samt gödsel och kalkningsmedel. Depos
itionen kan inte jordbrukaren själv påverka, medan tillförseln via gödsel och kalkningsmedel går att påverka, under förutsättning att tillgång till analys
data finns. Tillförseln av kadmium via deposition var i samma storleksordning som via det valda mineral
gödselmedlet (ca 0, g/ha och år). Med det aktuella slammet tillfördes ungefär den dubbla kadmium
mängden som via mineralgödseln. Omräknat till för
dubblingstid för Cdhalten i markens matjordskikt (de översta 2 cm) innebär detta ca 10 år vid an
vändning av slam och ca 70 år vid användning av mineralgödsel (inräknat depositionen i bägge fallen).
Den kortaste fördubblingstiden för en metallhalt i matjordsskiktet vid användning av slam (inklusive tillförseln via deposition) var för koppar och zink – ca 10 år. Motsvarande metaller vid användning av mineralgödsel (inkl. tillförseln via deposition) var zink och kadmium – ca 800 år respektive 70 år.
För att kunna konstatera förändringar i markens metallinnehåll krävs en betydligt större tillförsel än den som sker via enstaka givor av slam eller gödsel – respektive kalkningsmedel. För metallerna zink och koppar, där fördubblingstiderna var kortast vid användning av slam, motsvarar en fyrårsgiva ca 0,7 % höjning av metallhalten i matjordsskiktet. Mät
osäkerheten i analysen för metaller i jord är så pass stor (ofta >1 %) att så små skillnader (som 0,7 % ökning) inte kan konstateras. Återkommande prov
tagning av åkermark för att följa förändringar i markens metallinnehåll kan inte rekommenderas för att följa eller konstatera påverkan på marken.
Tabell 3‑6. Tillförsel/ bortförsel av kadmium vid odling av spannmål och oljeväxter gödslade med slam och mineralgödsel.
Gödselmedel Vårraps Höstvete Korn Havre
Tillförsel1 Slam 1,18 1,18 1,18 1,18
Bortförsel med skörd3 Slam 0,033 0,066 0,039 0,051
+/ – Slam +1,15 +1,11 +1,14 +1,13
Tillförsel2 Mineralgödsel 1,04 1,04 1,04 1,04
Bortförsel med skörd3 Mineralgödsel 0,034 0,081 0,039 0,052
+/ – Mineralgödsel +1,00 +0,959 +0,989 +0,988
1 Tillförsel av kadmium med slam är omräknat till årsgiva, se Tabell 3-5.
2 Tabell 3-5.
3 Beräknad från medelskörd, Tabell 3-1-Tabell 3-4 och medelhalt i skörd Bilaga D–Bilaga G.
4 Slutsatser
Resultaten från detta ettåriga försök ska ses i ljuset av att det krävs fleråriga fältförsök med olika mark
och klimatförhållanden för att kunna utvärdera ett gödselmedels effekt på grödor. Dock får inte detta bli ett hinder för att kunna dra slutsatser om ett visst växtår. Slutsatserna från detta fältförsök avser därför enbart växtåret 1998/99.
Skörderesultatet (mängd kärnskörd) påverkades marginellt mellan slam och mineralgödslade led.
Mineralgödslade led hade endast en något högre skörd, med undantag för korn. Det ska dock påpekas att till de slamgödslade leden tillfördes 60 % av grödans kvävebehov som mineralgödsel. Detta för att så mycket som möjligt likställa tillförseln av växt
tillgängligt kväve mellan de olika behandlingsleden.
Trots att 0 % av grödans kvävebehov kom från slam så påverkades skörden bara marginellt. Slammets innehåll av ammoniumkväve kan därför användas
Inga entydiga skillnader mellan halterna av tung
metaller i oljeväxtfrö och spannmålskärna kunde identifieras vid jämförelse mellan led gödslade med slam och led gödslade med mineralgödsel. Via prov
tagning av en grödas metallhalt går det inte att skilja en gröda som är gödslad med slam eller med mineral
gödsel.
Variationen mellan metallhalter i gröda är större mellan olika grödor än mellan valet av gödselmedel.
Vårraps och höstvete hade det största upptaget av kadmium och havre hade det största upptaget av nickel och zink. Upptaget av bly och kvicksilver var under detektionsgränsen för samtliga grödor.
Sammanfattningsvis kan konstateras att en fyra
årsgiva med slam inte ger någon mätbar påverkan på metallhalten i mark eller gröda.
21
Kudsk, T., 2000, Hydro Agri, personligt meddelande.
Naturvårdsverket (199). Användning av avloppsslam i jordbruket. Naturvårds
verkets rapport: 18. Stockholm: Naturvårdsverket.
Naturvårdsverket (199). Kungörelse med föreskrifter om skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket; SNFS (199:2). Stockholm:
Naturvårdsverket.
SFS (1998). Förordning om förbud m.m. i vissa fall i samband med hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter, svensk författningssamling; SFS 1998:9. Stockholm: Fritzes.
IVL (2000). www.ivl.se (Elektroniskt).
Referenser
Bilaga A: Analys av använt slam
(Ryaverket maj–juni, 1998).
Analysnamn Resultat Enhet Analysmetod
Torrsubstans 30,6 %
Glödförlust 49,4 % Ts
pH 7,9 KLK 65:1
Totalkväve (Kjeldahl) 3,1 % Ts NMKL nr 6
Ammoniumkväve 1,2 % Ts KLK 65-1
Fosfor P 2,5 % Ts ICP-AES
Kalium K 0,25 % Ts ICP-AES
Magnesium Mg 0,34 % Ts ICP-AES
Bly Pb 45 mg/ kg Ts ICP-AES
Kadmium Cd 1,4 mg/ kg Ts AAS (grafitugn)
Koppar Cu 440 mg/ kg Ts ICP-AES
Krom Cr 40 mg/ kg Ts ICP-AES
Kvicksilver Hg 0,80 mg/ kg Ts AFS (kallförångning)
Nickel Ni 37 mg/ kg Ts ICP-AES
Zink Zn 790 mg/ kg Ts ICP-AES
Bor B <25 mg/ kg Ts ICP-AES
4-Nonylfenol 30 mg/ kg Ts SNV 3829
PCB 28 0,005 mg/ kg Ts SNV 3829
PCB 52 0,006 mg/ kg Ts SNV 3829
PCB 101 0,012 mg/ kg Ts SNV 3829
PCB 118 0,008 mg/ kg Ts SNV 3829
PCB 153 0,017 mg/ kg Ts SNV 3829
PCB 138 0,026 mg/ kg Ts SNV 3829
PCB 180 0,010 mg/ kg Ts SNV 3829
S:a PCB (7 st) 0,08 mg/ kg Ts
Flouranten 0,56 mg/ kg Ts SNV 3829
Benso(b)flouranten 0,23 mg/ kg Ts SNV 3829 Benso(k) flouranten <0,1 mg/ kg Ts SNV 3829
Benso(a)pyren 0,18 mg/ kg Ts SNV 3829
Benso(g,h,i)perylen 0,17 mg/ kg Ts SNV 3829 Indeno(1,2.3-c,d)pyren 0,12 mg/ kg Ts SNV 3829
S:a PAH (6 st) 1,30 mg/ kg Ts
2
Ruta Glödförlust (%)
Mullhalt (%)
Ler (%) Finmo och grovmo (%)
Mjäla och sand (%)
Mullkod Jordart
86 3,6 2,7 4,1 10,4 85,5 NMH SV L Sand
88 3,7 2,8 2,9 11,5 85,6 NMH SV L Sand
90 4,1 3,2 4,3 13,3 82,4 MMH SV L Sand
91 4,0 3,0 5,2 15,6 79,2 MMH L Sand
92 4,2 3,2 4,6 13,3 82,1 MMH SV L Sand
Medel 4,13 3,28 3,34 10,0 86,6
Stdav 0,832 1,16 1,55 4,69 5,3
2
Bilaga C: Deposition av tungmetaller med nederbörd
Årsmedelhalter av tungmetaller i nederbörd (µg/l).
Station Nedebörd (l/ha)
Nederbörd (mm/år)
Cd Cr Cu Ni Pb Zn Hg
F1 Udden 8060000 806 0,041 0,08 2,15 0,21 1,55 12,8 7,01
Aspvreten 4970000 497 0,097 0,24 3,70 0,26 2,53 20,3 8,3
Bredkärlen 6420000 642 0,027 0,12 0,93 0,13 0,52 10,1 4,3
Arup 7300000 730 0,044 0,12 2,18 0,24 2,00 11,5 8,32
Medel 6687500 668,8 0,052 0,10 2,20 0,21 1,65 13,7 7,0
Stdav 1326684 132,7 0,030 0,07 1,13 0,06 0,85 4,55 1,9
1 Station Rörvik i Kungsback, Hallands län. Nederbörd 626 mm/år.
2 Station Vavihill i Svalöv, Skåne län. Nederbörd 782 mm/år.
Tillförsel av tungmetaller till åkermark via nederbörd (g/ha).
Station Nedebörd (l/ha)
Nederbörd (mm/år)
Cd Cr Cu Ni Pb Zn Hg
F1 Udden 8060000 806 0,330 0,60 17,3 1,7 12,5 103 0,044
Aspvreten 4970000 497 0,482 1,20 18,4 1,3 12,6 101 0,042
Bredkärlen 6420000 642 0,173 0,80 6,0 0,8 3,3 65 0,028
Arup 7300000 730 0,321 0,90 15,9 1,8 14,6 84 0,065
Medel 6687500 668,8 0,327 0,87 14,4 1,4 10,8 88,2 0,045
Stdav 1326684 132,7 0,13 0,23 5,71 0,42 5,04 17,8 0,015
Bilaga D: Skörderesultat vårraps
Skörderesultat för vårraps gödslat med 0 % av N-behovet, PK enligt behov.
Ruta Led Skörd
Skörderesultat för vårraps gödslat med 40 % av N-behovet, PK enligt behov.
Ruta Led Skörd
(kg/ha) Stråstyrka Rymdvikt
(g/l) Tusenkornvikt
Medel 1503 88 626 4,0
Stdav 429 5 8,9 0,6
Skörderesultat för vårraps gödslat med 80 % av N-behovet, PK enligt behov.
Ruta Led Skörd
Medel 2148 75 637 4,0
Stdav 356 12,9 4,55 0,41
Skörderesultat för vårraps gödslat med 120 % av N-behovet, PK enligt behov.
Ruta Led Skörd
(kg/ha) Stråstyrka Rymdvikt
(g/l) Tusenkornvikt
Medel 2257 64 638 4,03
Stdav 269 7,5 4,6 0,34
27
Skörderesultat för vårraps gödslat med slam samt kväve motsvarande 60 % N-behovet.
Ruta Led Skörd
Medel 1978 79 635 3,95
Stdav 238 2,5 8,1 0,31
Skörderesultat för vårraps, Reserv 1, gödslat med 80 % av N-behovet, PK enligt behov.
Ruta Led Skörd
(kg/ha) Stråstyrka Rymdvikt
(g/l) Tusenkornvikt
Medel 2000 77,5 637 4,15
Stdav 307 8,7 5,7 0,24
Skörderesultat för vårraps Reserv 2, gödslat med 80 % av N-behovet, PK enligt behov.
Ruta Led Skörd
Medel 1905 69 640 4,03
Stdav 326 13 3,16 0,29
Skörderesultat för vårraps, Reserv 3, gödslat med 80 % av N-behovet, PK enligt behov.
Ruta Led Skörd
(kg/ha) Stråstyrka Rymdvikt
(g/l) Tusenkornvikt
Medel 1952 72,5 639 4,03
Stdav 142 9,6 2,22 0,33
Vårrapsen innehåll av tungmetaller för led gödslat med 0 % av N-behovet, PK enligt behov (mg/ kg Ts).
Ruta Led Cd Hg Pb Cu Cr Zn Ni
1 A 0,03 <0,01 0,03 2,9 0,9 30 0,16
29 A 0,02 <0,01 <0,03 2,6 0,75 26 0,17
64 A 0,02 <0,01 <0,03 2,5 1,0 22 0,08
86 A 0,01 <0,01 <0,03 2,8 1,1 30 0,09
Medel 0,02 – – 2,69 0,94 27 0,13
Stdav 0,008 – – 0,17 0,15 3,8 0,05
Vårrapsen innehåll av tungmetaller för led gödslat med 40 % av N-behovet, PK enligt behov (mg/ kg Ts).
Ruta Led Cd Hg Pb Cu Cr Zn Ni
2 B 0,03 <0,01 <0,03 3,3 0,9 29 0,22
35 B 0,02 <0,01 <0,03 3,1 0,85 32 0,16
581 B –1 –1 –1 –1 –1 –1 –1
88 B 0,01 <0,01 <0,03 3,0 1,0 27 0,09
Medel 0,02 – – 3,13 0,92 29 0,16
Stdav 0,01 – – 0,15 0,08 2,5 0,07
Vårrapsen innehåll av tungmetaller för led gödslat med 80 % av N-behovet, PK enligt behov (mg/ kg Ts).
Ruta Led Cd Hg Pb Cu Cr Zn Ni
3 C 0,03 <0,01 <0,03 3,4 0,95 40 0,16
31 C 0,02 <0,01 <0,03 3,0 0,93 26 0,16
63 C 0,02 <0,01 <0,03 4,6 1,1 30 0,12
90 C 0,02 <0,01 <0,03 2,8 1,1 25 0,06
Medel 0,02 3,45 1,02 3,25 0,13
Stdav 0,005 0,81 0,09 6,85 0,05
Vårrapsen innehåll av tungmetaller för led gödslat med 120 % av N-behovet, PK enligt behov (mg/ kg Ts).
Ruta Led Cd Hg Pb Cu Cr Zn Ni
4 D 0,03 <0,01 <0,03 3,7 0,91 54 0,15
34 D 0,02 <0,01 <0,03 3,3 0,70 31 0,16
60 D 0,02 <0,01 <0,03 2,8 0,95 30 0,07
91 D 0,02 <0,01 <0,03 3,1 0,99 28 0,06
Medel 0,02 – – 3,23 0,89 36 0,11
Stdav 0,005 – – 0,38 0,13 12,3 0,05
29
Vårrapsen innehåll av tungmetaller för led gödslat med slam samt kväve motsvarande 60 % av N-behovet (mg/ kg Ts).
Ruta Led Cd Hg Pb Cu Cr Zn Ni
5 E 0,02 <0,01 <0,03 3,1 0,97 33 0,15
33 E 0,02 <0,01 <0,03 2,8 0,98 26 0,14
59 E 0,02 <0,01 <0,03 2,9 0,98 26 0,09
92 E 0,02 <0,01 <0,03 2,8 1,1 24 0,08
Medel 0,02 – – 2,90 1,01 27,2 0,12
Stdav – – – 0,14 0,06 3,95 0,04
Vårrapsen innehåll av tungmetaller, Reserv 1, gödslat med 80 % av N-behovet, PK enligt behov (mg/ kg Ts).
Ruta Led Cd Hg Pb Cu Cr Zn Ni
6 F 0,02 <0,01 <0,03 3,2 0,97 30 0,15
30 F 0,02 <0,01 <0,03 3,9 0,89 28 0,43
61 F 0,02 <0,01 <0,03 3,2 0,98 28 0,1
85 F 0,01 <0,01 <0,03 2,9 1,1 28 0,1
Medel 0,018 3,3 0,99 28,5 0,2
Stdav 0,005 0,42 0,09 1 0,16
Vårrapsen innehåll av tungmetaller, Reserv 2, gödslat med 80 % av N-behovet, PK enligt behov (mg/ kg Ts).
Ruta Led Cd Hg Pb Cu Cr Zn Ni
7 G 0,02 <0,01 <0,03 3,3 0,88 32 0,16
32 G 0,01 <0,01 <0,03 2,9 0,81 27 0,14
57 G 0,02 <0,01 <0,03 3,3 0,93 30 0,08
87 G 0,02 <0,01 <0,03 2,8 0,96 29 0,08
Medel 0,018 3,08 0,90 29,5 0,12
Stdav 0,005 0,26 0,07 2,08 0,04
Vårrapsen innehåll av tungmetaller, Reserv 3, gödslat med 80 % av N-behovet, PK enligt behov (mg/ kg Ts).
Ruta Led Cd Hg Pb Cu Cr Zn Ni
8 H 0,03 <0,01 <0,03 3,2 1,0 43 0,24
36 H 0,02 <0,01 <0,03 3,0 0,81 30 0,12
62 H 0,02 <0,01 <0,03 2,8 1,1 27 0,11
89 H 0,02 <0,01 <0,03 2,9 1,1 24 0,07
Medel 0,023 2,98 1,0 31 0,14
Stdav 0,005 0,17 0,14 8,37 0,07
Bilaga E: Skörderesultat höstvete
Skörderesultat för höstvete gödslat med 80 % av N-behovet, PK enligt behov.
Ruta Led Skörd
Medel 3832 95 778 35,2
Stdav 738 4,08 21,4 3,73
Skörderesultat för höstvete gödslat med slam samt kväve motsvarande 60 % av N-behovet.
Ruta Led Skörd
(kg/ha) Stråstyrka Rymdvikt
(g/l) Tusenkornvikt
Medel 3892 95 787 35,2
Stdav 757 4,08 16,6 3,94
Skörderesultat för höstvete, Reserv1, gödslat med 80 % av N-behovet, PK enligt behov.
Ruta Led Skörd
Medel 4282 91 790 33,9
Stdav 1183 2,5 34,3 3,87
Skörderesultat för höstvete, Reserv2, gödslat med 80 % av N-behovet, PK enligt behov.
Ruta Led Skörd
(kg/ha) Stråstyrka Rymdvikt
(g/l) Tusenkornvikt
Medel 4242 94 780 35,2
Stdav 993 2,5 33,8 3,04
1
Skörderesultat för höstvete, Reserv3, gödslat med 80 % av N-behovet, PK enligt behov.
Ruta Led Skörd (kg/ha)
Stråstyrka Rymdvikt (g/l)
Tusenkornvikt (g)
13 M 2970 90 739 32
45 M 4200 95 786 37,4
47 M 4800 90 817 41,5
79 M 4780 95 803 36,1
Medel 4188 100 786 36,8
Stdav 858 – 34 3,91
Höstvetekärnans innehåll av tungmetaller gödslat med 80 % av N-behovet, PK enligt behov (mg/ kg Ts).
Ruta Led Cd Hg Pb Cu Cr Zn Ni
9 I 0,02 <0,01 <0,03 2,5 0,42 36 0,13
44 I 0,02 <0,01 <0,03 2,2 0,38 33 0,11
50 I 0,02 <0,01 <0,03 1,5 0,40 31 0,09
75 I 0,02 <0,01 <0,03 1,5 0,40 28 0,10
Medel 0,02 – – 1,93 0,40 32 0,11
Stdav – – – 0,51 0,02 3,37 0,02
Höstvetekärnans innehåll av tungmetaller gödslat med slam samt kväve motsvarande 60 % av N-behovet (mg/ kg Ts).
Ruta Led Cd Hg Pb Cu Cr Zn Ni
10 J 0,02 <0,01 <0,03 1,8 0,46 33 0,14
46 J 0,02 <0,01 <0,03 3,2 0,42 34 0,15
49 J 0,02 <0,01 <0,03 1,7 0,47 33 0,14
76 J 0,02 <0,01 <0,03 2,2 0,41 31 0,10
Medel – – – 1,8 0,44 33,7 0,11
Stdav – – – 0,56 0,06 6 0,02
Höstvetekärnans innehåll av tungmetaller, Reserv 1, gödslat med 80 % av N-behovet, PK enligt behov (mg/ kg Ts).
Ruta Led Cd Hg Pb Cu Cr Zn Ni
11 K 0,02 <0,01 <0,03 1,4 0,43 35 0,11
43 K 0,03 <0,01 <0,03 2,5 0,52 42 0,14
51 K 0,03 <0,01 <0,03 1,3 0,39 31 0,10
77 K 0,03 <0,01 <0,03 2,0 0,41 27 0,10
Medel 0,028 – – 1,85 0,47 31,5 0,14
Stdav 0,005 – – 0,37 0,06 2,65 0,04
Höstvetekärnans innehåll av tungmetaller, Reserv 2, gödslat med 80 % av N-behovet, PK enligt behov (mg/ kg Ts).
Ruta Led Cd Hg Pb Cu Cr Zn Ni
12 L 0,02 <0,01 <0,03 1,3 0,38 34 0,12
42 L 0,02 <0,01 <0,03 2,0 0,47 33 0,16
48 L 0,02 <0,01 <0,03 2,1 0,53 28 0,18
78 L 0,02 <0,01 <0,03 2,0 0,49 31 0,10
Medel – – – 2,18 0,40 30,8 0,12
Stdav – – – 0,52 0,02 3 0,03
Höstvetekärnanss innehåll av tungmetaller gödslat, Reserv 3, med 80 % av N-behovet, PK enligt behov (mg/ kg Ts).
Ruta Led Cd Hg Pb Cu Cr Zn Ni
13 M 0,02 <0,01 <0,03 1,4 0,38 34 0,14
45 M 0,02 <0,01 <0,03 2,4 0,43 32 0,12
47 M 0,03 <0,01 <0,03 2,4 0,4 27 0,13
79 M 0,03 <0,01 <0,03 2,5 0,39 30 0,08
Medel 0,025 – – 2,18 0,40 30,8 0,12
Stdav 0,005 – – 0,52 0,02 3 0,03
Bilaga F: Skörderesultat havre
Skörderesultat för havre gödslad med 80 % av N-behovet, PK efter behov.
Ruta Led Skörd
Medel 4572 56 535 32,2
Stdav 619 36,4 21,8 0,99
Skörderesultatet för havre gödslad med slam samt kväve motsvarande 60 % av N-behovet.
Ruta Led Skörd
(kg/ha) Stråstyrka Rymdvikt
(g/l) Tusenkornvikt
Medel 4435 60 538 30
Stdav 349 29,7 18,1 2,1
Skörderesultatet för havre, Reserv 1, gödslad med 80 % av N-behovet, PK efter behov.
Ruta Led Skörd
Medel 4855 62,5 546 32,1
Stdav 443 16,6 5,1 0,997
Skörderesultatet för havre, Reserv 2, gödslad med 80 % av N-behovet, PK efter behov.
Ruta Led Skörd
(kg/ha) Stråstyrka Rymdvikt
(g/l) Tusenkornvikt
Medel 4638 61 548 32,2
Stdav 546 24,6 5,07 2,04
Skörderesultatet för havre, Reserv 3, gödslad med 80 % av N-behovet, PK efter behov (mg/ kg Ts).
Ruta Led Skörd (kg/ha)
Stråstyrka Rymdvikt (g/l)
Tusenkornvikt (g)
18 R 4860 50 555 32,0
41 R 5350 60 544 33,0
65 R 4230 30 544 30,8
70 R 4390 50 546 31,9
Medel 4708 48 547 31,9
Stdav 505 12,6 5,25 0,90
Havrekärnans innehåll av tungmetaller, gödslad med 80 % av N-behovet, PK efter behov (mg/ kg Ts).
Ruta Led Cd Hg Pb Cu Cr Zn Ni
14 N 0,02 <0,01 <0,03 1,9 0,44 52 0,32
39 N 0,02 <0,01 <0,03 2,4 0,43 42 0,43
68 N 0,02 <0,01 0,05 2,5 0,42 40 0,29
74 N 0,01 <0,01 <0,03 1,7 0,57 30 0,34
Medel 0,018 – 0,035 2,13 0,47 41 0,35
Stdav 0,005 – 0,01 0,39 0,07 9,02 0,06
Havrekärnans innehåll av tungmetaller, gödslad med slam samt kväve motsvarande 60 % av N-behovet (mg/ kg Ts).
Ruta Led Cd Hg Pb Cu Cr Zn Ni
15 O 0,02 <0,01 <0,03 1,8 0,46 49 0,32
38 O 0,02 <0,01 <0,03 2,4 0,39 40 0,42
66 O 0,02 <0,01 0,04 2,0 0,45 44 0,38
73 O 0,01 <0,01 <0,03 1,9 0,42 30 0,27
Medel 0,018 – 0,033 2,03 0,43 40,8 0,35
Stdav 0,005 – 0,005 0,26 0,03 80,06 0,07
Havrekärnans innehåll av tungmetaller, Reserv 1, gödslad med 80 % av N-behovet, PK efter behov (mg/ kg Ts).
Ruta Led Cd Hg Pb Cu Cr Zn Ni
16 P 0,02 <0,01 0,03 2,4 0,41 53 0,32
40 P 0,01 <0,01 0,03 2,2 0,52 39 0,46
69 P 0,01 <0,01 0,04 2,1 0,42 37 0,2
71 P 0,01 <0,01 0,03 1,8 0,47 34 0,40
Medel 0,018 – 0,035 2,1 0,46 40,8 0,35
Stdav 0,005 – 0,01 0,25 0,05 8,4 0,10
Havrekärnans innehåll av tungmetaller, Reserv 2, gödslad med 80 % av N-behovet, PK efter behov (mg/ kg Ts).
Ruta Led Cd Hg Pb Cu Cr Zn Ni
17 Q 0,01 <0,01 <0,03 2,1 0,45 42 0,33
37 Q 0,01 <0,01 <0,03 2,3 0,52 42 0,64
67 Q 0,01 <0,01 <0,03 2,0 0,41 37 0,25
72 Q 0,01 <0,01 <0,03 1,8 0,45 32 0,25
Medel 2,05 0,46 38 0,37
Stdav 0,21 0,05 4,8 0,19
Havrekärnans innehåll av tungmetaller, Reserv 3, gödslad med 80 % av N-behovet, PK efter behov (mg/ kg Ts).
Ruta Led Cd Hg Pb Cu Cr Zn Ni
Ruta Led Cd Hg Pb Cu Cr Zn Ni