Vad ska eleverna kunna?

Samtliga elever vet om att det finns en ämnesplan samt betygskriterier för ämnet idrott och hälsa. Men eleverna har svårt med att tolka det som står och vidare se hur det skulle motsvaras i praktiken. En av studiens lärare framhåller även att man måste använda sig av väldigt konkreta exempel för att elever ska förstå

nivåskillnader av rörelseförmågan. När eleverna inte kan tolka betygskriterierna och lärarna inte är tydliga med vad som bedöms leder det till att eleverna uppfattar förutsättningar för bedömning som betygsgrundande bedömning. Det handlar om närvaro, deltagande, att försöka samt att lämna in uppgifter. Resultatet från en studie genomförd av Redelius och Hay (2012, s.220) visar att elever har svårt förstå vad som är viktig kunskap att lära sig inom ämnet idrott och hälsa.

Författarna tar även upp att elever uppfattar egenskaper som att vara bra på olika sporter, att alltid göra sitt bästa, vara positiv, ha hög närvaro, gott uppförande, aktivt deltagande, ledarskapsförmåga samt teoretiska kunskaper som viktiga för att nå de högre betygen inom ämnet idrott och hälsa (ibid, s.218-219). Även om någon elev från föreliggande studie försöker förklara nivåskillnader på kroppsligt kunnande dominerar ändå engagemang och deltagande som syn på kunskaper inom ämnet.

Anledningen till elevernas syn på kunskap inom ämnet kan dels bero på

svårigheten med att tolka betygskriterierna. Men det går även att ifrågasätta om eleverna verkligen vet om när de blir bedömda. Lärarna från föreliggande studie påstår att deras elever får veta om när de blir bedömda samtidigt som eleverna snarare upplever det motsatta. Eleverna upplever att de tydligt blir bedömda på

35

teoriuppgifter, då de får tillbaka ett omdöme eller betyg. Detta är något som de saknar när det gäller de praktiska delarna vilket kan bidra till den missvisande bilden av kunskaper. Svårigheten att prata om kunskap i termer av rörelser är något som Larsson (2016, s.109) beskriver. Författaren lyfter fram att kunskap inom ämnet idrott och hälsa oftast uppfattas som boklig kunskap, det vill säga fakta som exempelvis träningslära. Rörelse är något som i första hand inte förstås som kunskap. Vidare beskriver författaren att styrdokumenten framhäver att elever ska få utforska, undersöka och skapa kunskap kring rörelser inom ämnet. Redelius & Hay (2012, s.222) konstaterar att lärare bör samla in mer bedömningsmaterial som både lärare och elever kan ta del av. Detta skulle bidra med en bättre

uppfattning av vilka kunskaper som lärare bedömer. Begreppet osynlig pedagogik har nämnts tidigare, elever vars lärare använder sig av en osynlig pedagogik, vet inte alltid om när eller på vad som de bedöms. Håkanson (2015, s.82) förklarar vidare att bedömningen syfte i vissa fall blir oklart även om eleverna blir

informerade om att den sker. Bristen på återkoppling och osynlig pedagogik kan alltså bidra till elevernas syn på kunskaper inom ämnet idrott och hälsa snarare handlar om förutsättning för bedömning.

De flesta lärarna har svårt att beskriva bedömningsprocessen. Men en

framgångsfaktor som framkommit genom informanternas utsagor är att planera undervisningen utefter ämnesplanen, ge eleverna tid till att träna och slutligen planera in när eleverna ska bedömas. Vet lärarna vad de vill uppnå med undervisningen vet de i sin tur vad de ska bedöma i slutändan.

Förslag till vidare forskning

Vidare kan det vara intressant att undersöka hur lärare planerar för bedömning inom ämnet idrott och hälsa. Det vore även intressant att undersöka hur

skolledning och rektorer anpassar förutsättningarna för att lärare ska kunna bedriva en framgångsrik idrottsundervisning.

36

Referenser

Annerstedt & Larsson (2010) ‘I have my own picture of what the demands are ... ’:Grading inSwedish PEH – problems of validity, comparability and fairness. European Physical Education Review 16(2) 97–115.

Bernstein (2003) Class, Codes and Control: Vol. 1, Theoretical Studies towards a Sociology of Language Volume I. Taylor & Francis Ltd.

Björkdahl Ordell (2016a) Etik. I Dimenäs (red). Lära till lärare. Liber AB. Björkdahl Ordell (2016b) Kvantitativ metod- ett annat sätt att tänka. I Dimenäs

(red). Lära till lärare. Liber AB.

Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Tredje upplagan. Liber AB. Ekberg (2009) Mellan fysisk bildning och aktivering. Malmö högskola.

https://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/8166/Mellan%20fysisk%20bildn ing%20och%20aktivering.pdf?sequence=1&isAllowed=y

Hay & Penney (2009) Proposing conditions for assessment efficacy in physical education. EUROPEAN PHYSICAL EDUCATION REVIEW.

Volume15(3):389–405:364294.

Håkansson (2015) VAD BETYDER OK+? En studie om lärares dokumentationsarbete i ämnet idrott och hälsa. GIH. Jönsson (2013) Lärande bedömning. Gleerups.

Karlefors (2002) Att samverka eller…? Umeå Universitet.

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:991719/FULLTEXT01.pdf Kihlström (2016) Intervju som redskap. I Dimenäs (red). Lära till lärare. Liber

AB.

Larsen (2018) Metod helt enkelt- en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Gleerups.

Larsson (2016) Bedömning och betygssättning i idrott och hälsa. I: Idrott och hälsa- igår, idag imorgon. Liber AB.

Lundvall & Meckbach (2008). Mind the gap: physical education and health and the frame factor theory as a tool for analysing educational settings. Physical Education and Sport Pedagogy, vol. 13: 4, ss. 345–364.

Quennerstedt, Harcourt & Sargeant (2014) Forskningsetik i forskning som involverar barn. Nordic Studies in Education.

Redelius & Hay (2009). Defining, Acquiring and Transacting Cultural Capital through Assessment in Physical Education. European Physical Education Review, 15(3), ss. 275–294.

Redelius & Hay (2012) Student views on criterion-referenced assessment and grading in Swedish physical education, Physical Education & Sport Pedagogy, 17:2, 211-225.

37

Redelius, Fagrell & Larsson (2009) Symbolic capital in physical education and health: to be, to do or to know? That is the gendered question. Sport, Education and Society Vol. 14, No. 2, 245- 260.

Redelius, K., Quennerstedt , M & Öhman, M. (2015) Communicating aims and learning goals in physical education: part of a subject for learning?, Sport, Education and Society, 20:5, 641-655.

Seger, I. (2014). Betygsättningsprocess i ämnet idrott och hälsa - En studie om betygsättningsdilemman på högstadiet. Örebro Universitet. Retrieved from http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:757718/FULLTEXT01.pdf Seger (2016) Betygsättning – ett (o)möjligt uppdrag? I: HUR ÄR DET I

PRAKTIKEN? Lärare utforskar ämnet idrott och hälsa. GIH. http://gih.diva- portal.org/smash/get/diva2:909606/FULLTEXT01.pdf

SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Skolverket (2011) Läroplan för gymnasieskolan. Skolverket.

Skolverket (2014) Bedömningsstöd i ämnet idrott och hälsa- gymnasieskolan. Skolverket.

Skolverket (2020) Sätta betyg i gymnasieskolan. Skolverket.

https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/betyg-i- gymnasieskolan/satta-betyg-i-gymnasieskolan [2020-10-15]

Svennberg (2016) Grading in physical education- svensk sammanfattning. GIH. Svennberg & Högberg (2018) Who gains? Sociological parameters for obtaining

high grades in physical education. Nordic Journal of Studies in Educational Policy, 4:1, 48-60.

Svennberg, Meckbach & Redelius (2014) Exploring PE teachers’ ‘gut feeling’: An attempt to verbalise and discuss teachers’ internalised grading criteria. European Physical Education Review, 20(2): 199-214.

Svennberg, Redelius & Meckbach (2018) Swedish PE teachers struggle with assessment in a criterion-referenced grading system, Sport, Education and Society, 23:4, 381-393.

Svensson (2015). Teorins roll i kvalitativ forskning. I: Ahrne & Svensson. Handbok i kvalitativa metoder. Liber

Tolgfors (2016) Bedömning för lärande (BFL) i ämnet idrott och hälsa. I: HUR ÄR DET I PRAKTIKEN? Lärare utforskar ämnet idrott och hälsa. GIH.

Tolgfors (2017) Different versions of assessment for learning in the subject of physical education. Physical education and sport pedagogy, vol. 23, no. 3, 311–327.

38

Bilagor