Hur ska man enligt pedagogerna kunna förebygga att konflikter uppstår?

/…/berömma det goda beteendet, det är mycket effektivt, börja man med det och sen läser och förkovrar sig i konflikthantering och aldrig ger upp./…/.

/…/ lyssna på barnen, lyssna när dom kommer, oavsett om man tycker att nu kom du på en dum tid, alltså att man i alla fall att dom får säga lite granna./…/

”Våga ta i konflikterna, det kommer något gott ur dem. Var lyhörd och lyssna på eleverna och ta tag i konflikterna med en gång. ”

/…/sända dom signalerna att jag bryr mig så tror jag mycket är vunnet, att etablera den kontakten att dom vågar komma och berätta när det är någonting, det är inte så lätt alla gånger/…/

Tolkning

Enligt beteendevetaren Skinner kan man i princip forma vilken person som helst till vad som helst. Det beteende vi vill se kan vi förstärka på olika sätt, men Skinner föredrar att vi använder positiva förstärkare så som exempelvis beröm. Behavioristernas tankar baseras på ”stimuli – reaktionsmodellen”, som Watson grundat. Om vi utsätts för en viss stimuli följer en viss reaktion. Pavlov gjorde ett känt försök med hundar, när han ringde i en klocka utsöndrade de saliv för att de visste att de skulle få mat (Jerlang, 2001).

I konflikthanteringsmodellen ART är en grundläggande princip att man negligerar det dåliga beteendet och förstärker det positiva. Om en elev kommer och berättar att någon kastar suddi bör man negligera ”suddikastaren” och berömma eleven som kommer och berättar så att ”suddikastaren” hör det. På så sätt berömmer man det goda beteendet och negligerar det dåliga.

6 Diskussion

6.1 Slutsatser

Vi kan se att kommunikation spelar stor roll i konfliktlösningssammanhang på dessa skolor. Att kunna lyssna och sätta sig in i någon annans tankar och känslor är en förmåga man måste ha för att kunna lösa och förebygga konflikter. Eleverna måste känna att pedagogerna på skolan lyssnar på dem och att de bryr sig om dem. De verktyg för att lösa och förebygga konflikter som lärarna använder sig av handlar i stort sett om att ha en förmåga att kunna lyssna och få eleverna att inse sitt eget ansvar i konflikten och tillsammans finna en lösning. Genom att studera resultaten kan vi se att eleverna tycker att lärarna på dessa skolor kan hantera och lösa konflikter på ett bra sätt. Elever och lärare verkar ha ett gemensamt synsätt på hur konflikter ska lösas, de flesta av eleverna tycker att lärarna pratar med dem och att de får berätta i konfliktlösningssammanhang.

I undersökningen verkade pojkar och flickor ha likvärdiga tankar vad en konflikt är och om hur man löser konflikter på båda skolorna. Vi valde att inte studera genusperspektivet vidare i vår undersökning men tror att det skulle vara mycket intressant att studera konflikthantering i förhållande till kön. Finns det några skillnader/likheter i sättet att hantera konflikter mellan pojkar och flickor? Båda skolorna i vår undersökning har arbetat med kill- och tjej grupper, i vilka diskussion var huvudsyftet. Kan grupper uppdelade efter kön vara ett sätt att arbeta konfliktförebyggande?

På båda skolorna kan vi se att eleverna verkar se positivt på hur lärarna löser konflikter. De verkar trygga och det är något som barn behöver, trygghet. Att veta att det finns en vuxen att lita på som sätter gränser, lyssnar, vägleder, någon de kan prata med. Uppnår man detta tror vi att man på skolan kan undvika en konfliktfylld miljö.

Vi kunde se en del skillnader mellan äldre och yngre elever, de yngre elevernas konflikter kunde gälla ”suddikastning” medan de äldre elevernas konflikter gällde regler, i fotboll till exempel.

Ju äldre eleverna var desto större krav ställdes på dem att de själv skulle lösa sina konflikter.

På Vallskolan hade pedagoger utbildats och utbildade sig i konflikthantering eftersom skolan arbetar med ART, pedagogerna på Lindöskolan hade ingen längre konflikthanterings utbildning, någon pedagog hade varit på någon enstaka föreläsning men då hade inte enbart konflikter behandlats.

Vi hade en hypotes om att många arbetande lärare ute på skolorna inte har någon särskild utbildning i konflikthantering och när vi studerar vårt resultat kan vi se att vår hypotes stämde. Men lärarna i vår studie hanterar konflikter på ett professionellt sätt trots detta. Troligtvis beror detta på arbetslivserfarenhet, men andra faktorer kan också påverka. Vi anser exempelvis att empatisk förmåga spelar stor roll i konfliktlösningssammanhang, detta i sin tur påverkas av hela vår sociala situation och hur vi har uppfostrats själva. Vi tror dock att de flesta inom läraryrket har denna förmåga. En annan faktor som kan påverka är dagens stora press som vilar på lärarnas axlar, lärarrollen idag ser inte alls ut som lärarrollen gjorde förr, läraren får ta ett betydligt större ansvar. Många lärare är utarbetade och är på väg ”in i väggen”, de kanske helt enkelt inte orkar ta itu med alla konflikter som uppstår. De skolor vi gjorde vår undersökning på ligger i relativt välbärgade områden och har god ekonomi jämfört med andra skolor. Kan detta påverka? Vi tror det! För att fortbilda lärare i konflikthantering krävs resurser, barngrupperna bör inte vara för stora och fler lärare behövs i dem. Många ”problem skolor” får kanske använda mycket av sina resurser åt att åtgärda skadegörelse och dylikt. Det kan också vara så att ledning och personal prioriterar sina resurser på annat. Det skulle ha varit mycket intressant att forska inom detta, att göra en jämförelse mellan en ekonomiskt välbärgad skola och en mindre ekonomiskt välbärgad skola. Hur skulle resultaten se ut då?

Även om konflikter löses på ett professionellt sätt på dessa skolor anser vi att man aldrig är fullärd inom detta område! Det uppstår alltid nya situationer som ofta kräver snabba beslut och det finns ingen handbok för hur man ska göra. En slutsats som vi kan dra är att om man ska kunna hantera konflikter professionellt krävs att man har ett gott pedagogiskt ledarskap. Man måste våga se konflikter och analysera dem innan man tar tag i dem! Vi vill citera ”Hans”, en av våra intervjupersoner: /…/jag tycker det att man alltid ska se positivt på en konflikt. För att det kommer alltid något positivt ur en konflikt/…/