Skapande som mål och medel

Vi såg en skillnad i hur musik- respektive bildlärarna såg och förhöll sig till skapande som mål eller medel. Dels i relation till bedömning men också till dilemman kring vad skapandet skulle leda till eller om det var vägen dit som var viktig, i praktiken.

46

”Att göra bilderna det är ju en väg till förståelse. egentligen så är processen viktigast. och att de kan förstå, vad de har gjort och varför. Om de har kunskapen och kan redogöra för den då är det ju det viktigaste arbetet gjort egentligen”. (Bildlärare 1)

”Antingen så kan man ju känna att -jag kan ändå aldrig skapa något för allt finns. Och då kokar man ner det så är det ju bara såhär: vad gör jag av dom här komponenterna? Vad bygger jag för hus? Eller vad gör jag för recept?” (Musiklärare 1)

I ovanstående citat kan det urskiljas spår av informanternas förförståelse där Bildlärare 1 som den konkreta betraktaren kan se och särskilja olika delar i arbetsprocessen med skapande där hen ser på elevarbetet med att göra bilderna som en väg till förståelse och kunskap. Med andra ord finns här en syn på skapande som ett medel vilket, i andra utsagor från bildlärare 1 och 2 i anknytning till olika övningars specifika innehåll (bilaga 7), visar på hur skapandet får

användas som en väg till förståelse genom olika kontexter där brytpunkter mellan t.ex.

religion och musik både kan utgöra en ram och en möjlighet: ett sätt att skapa och ett sätt att meningsskapa i relation till andra ämnen och existentiellt meningsbärande företeelser.

För musiklärare 1 som den förstående ledsagaren och med erfarenheter av känslan att inte duga: att inte kunna skapa i kombination med att hen hade positivt stärkande erfarenheter från musikhögskolan där hen skrev låtar i olika genrer så framträder här en komplicerad och sammansatt syn på vad skapandets mål eller medel egentligen ska vara. Men att det ska leda mot ett mål förefaller ändå önskvärt: "Vad gör jag av dom här komponenterna? Vad bygger jag för hus”?

Det sistnämnda för tankarna till begreppet byggstenar som frekvent används av M1 och M2 och som ingår i musikämnets begreppsapparat i enlighet med kursplanen för musik i

grundskolan (Skolverket, 2019), där det, tillsammans med begreppen pröva och ompröva, fungerande form och karaktäristisk stil, utgör centrala begrepp i samband med bedömning av musikskapande. Följande går att läsa i musikämnets kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9:

”Eleven kan, utifrån egna musikaliska idéer, skapa musik genom att med hjälp av röst, instrument eller digitala verktyg pröva och ompröva hur olika kombinationer av musikaliska byggstenar kan forma kompositioner som har en fungerande form och en karaktäristisk stil” (Skolverket, 2019, s.

163).

Citatet nedan kommer från Bedömningsstöd i musik, Musikskapande (Skolverket, 2012a) och är ett förtydligande av citatet ovan:

”I andra stycket i kunskapskraven beskrivs kompositionskunnande i en lång mening där idéer är utgångspunkten, musikaliska byggstenar är materialet, prövande och omprövande är metoden och en fungerande form och karakteristisk stil är målet.” (Skolverket, 2012a, s. 15)

Begreppen byggstenar (musikaliska byggstenar), fungerande form och karaktäristisk stil och hur de används i kursplanen och bedömningsstödet implicerar en konstruktion bestående av

47

solida, konstanta komponenter och ideal. Utifrån det perspektivet skulle musikskapande i undervisningen kunna impliceras som ett medel där målet är att eleverna, via musikskapande, redogör för sin kunskap gällande musikaliska normer genom att reproducera dem.

Några begrepp som är återkommande i intervjuerna med bildlärarna och som i viss mån skulle kunna motsvara byggstenar är tekniker, verktyg och material. Dessa begrepp utgör, likt

byggstenar i musikämnet, en del av bildämnets begreppsapparat men kan upplevas inblanda något mer av dynamik och ombytlighet i skapandets komposition. Nedan följer ett utdrag från bildämnets kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9 där begreppen förekommer:

Eleven kan framställa olika typer av berättande och informativa bilder som kommunicerar erfarenheter, åsikter och upplevelser med ett välutvecklat bildspråk och väl genomarbetade uttrycksformer så att budskapet framgår. I arbetet kan eleven använda olika tekniker, verktyg och material på ett väl fungerande, varierat och idérikt sätt och prövar och omprövar då systematiskt hur dessa kan kombineras för att skapa olika uttryck. (Skolverket, 2019, s. 31)

Även i bildämnets kunskapskrav finner vi begreppen pröva och ompröva (med tillägget systematiskt för den högsta betygsnivån). Dessa begrepp, tillsammans med fungerande sätt (med tillägget varierat och idérikt för den högsta betygsnivån) i anslutning till teknik, verktyg och material samt formuleringen: för att skapa olika uttryck, signalerar ett öppnare

förhållningssätt gällande skapande som mål och medel. De signalerar också ett synsätt där processen i sig utgör ett tydligt mål och något som ska ingå i bedömning och betygsättning, vilket stöds av Bedömningsstöd i bild 7–9 (Skolverket, 2012b). Under rubriken Bedöma produkten, processen och kommunikationen står följande:

”I kunskapskraven vidgas bedömningen mot process och kommunikation vilket leder till att läraren kommer att vidga både undervisning och bedömning mot de processer som leder fram till och bidrar till produkten” (Skolverket, 2012b, s.3).

I linje med citatet ovan finns följande att läsa i bildämnets kursplan:

Eleven kan i det bildskapande arbetet utveckla egna idéer inom olika ämnesområden genom att återanvända samtida eller historiska bilder och bearbeta andra uppslag och inspirationsmaterial.

Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som leder framåt.

Dessutom kan eleven presentera sina bilder med god anpassning till syfte och sammanhang. Eleven kan också ge välutvecklade omdömen om arbetsprocessen och visar då på komplexa samband mellan uttryck, innehåll, funktion och kvalitet i bildarbetet. (Skolverket, 2019, s. 31-32)

Med utgångspunkt i M1:s syn och de exempel från ämnenas styrdokument som förklaras ovan kan musikskapande i undervisningen impliceras som något som ska byggas medan

bildskapande tillåts vara just skapande.

Att det råder en skillnad i synen på om ett ämne har ett mål i sig eller ses som ett medel betonas av Frede Nielsen och Øyvind Varkøy (refererade i Backman Bister, 2014, s. 73-74) Möjligheten att arbeta med musikskapande som mål eller medel inbegrips också i en

skapandepraktisk kontext hos Listen Imagine Compose (Fautley, 2014) där bl.a.

musikskapande för att levandegöra och abstrahera aspekter av bildkonst, såsom atmosfär och textur, utförs av skolungdomar. (Fautley, 2014 s. 11).

48

I likhet med hur musiklärare 1 talar om byggstenar som essentiella för att hitta en riktning mot ett mål så säger musiklärare 2:

”Om jag gör såhär, så vet jag att jag kommer ro ihop ett bra resultat. Det ska sitta ihop liksom, byggstenarna ska passa…”

Musiklärare 2 gör i egenskap av den ansvarfulla pragmatikern ett genuint försök att beskriva hur musik byggs och blir till i enlighet med kunskapskraven (Skolverket, 2019).

Resonemanget om musik som medel med fokus på byggstenar synliggörs också genom Karlsson (2018) som pekar på förekomsten av två synsätt hos musiklärare i relation till komposition. Dels som en lära där musikaliska byggstenar prioriteras och dels en praktik där behovet av att uttrycka sig görs gällande.