Skapande verksamhet som lek eller icke-lek

I de enkätsvar vi fått in i vår undersökning har leken ingen tydlig roll. Detta är extra intressant då leken enligt bland annat Granberg (2001) och Knutsdotter Olofsson (1996, 2003) har ett starkt samband med den skapande verksamheten. Det är bara ett fåtal av föräldrarna som berör lekens roll. De flesta av de föräldrar som tar upp leken har en positiv syn på leken i den skapande verksamheten, men det finns även en tolkning som särskiljde de båda företeelserna från grunden.

Bland de svar som vi tolkar som positiva till lek i skapande sammanhang framkommer en syn på leken som framförallt en slags produkt av kreativiteten. Leken sätts i samma kategori som teckna, måla, bygga sandslott, musicera med mera. ”Att skapa något helt enkelt. Teckningar, bilder, måla, skulptera, musicera, fantisera ihop lekar, bygga

sandslott, bygga m klossar, mat etc.” Med andra ord sådant som barnen gör när de utför sitt skapande. En annan synpunkt som framkommer är att leken sätts i samma kategori som fantasi och kreativitet. ”Att personalen ställer ’rätt’ frågor som stimulerar lek och fantasi” tycker en förälder att förskolan ska arbeta med i den skapande verksamheten. En annan förälder tycker att skapande verksamhet är viktig för att barnen bland annat

En av föräldrarna har en helt annan syn angående leken. På frågan om vad skapande verksamhet är framkommer det att det är ”när barnen målar, pysslar, sjunger fritt utan att bli tillsagda vad de ska göra. Men det ska vara inom vissa ramar annars blir det lek.” Även på frågan om hur förskolan ska arbeta med skapande verksamhet framkommer att ”man ska avsätta tid för olika utvecklande aktiviteter och inte enbart låta barnen leka”. Föräldern skiljer på skapande och lek och menar att leken inte har något pedagogiskt värde i den skapande verksamheten. Detta är motsatsen till vad Granberg, Vygotskij och Knutsdotter Olofsson anser om lek och skapande.

De föräldrar med åsikterna vi ser som tillåtande till leken i den skapande verksamheten, delar dessa med Granberg (2001). En av hennes åsikter är just att skapande är lek och lek är skapande. Dock så har vi uppfattningen av att alla föräldrarna som tar upp lekens betydelse inte till fullo delar denna syn på lek och skapande, då vi har fått intrycket av de inte ser leken från båda dessa håll. De flesta ser att lek är skapande, på samma sätt som att till exempel målning är skapande. Däremot ser de inte fullt ut skapande som lek. Detta dels för att de inte på ett tydligt sätt drog denna koppling mellan de två

företeelserna och dels för att det framkom en så tydlig åsikt om att skapande inte är lek.

4.3 Sammanfattning och slutsatser

Syftet med arbetet är att ta reda på hur föräldrar resonerar kring samt vilka

föreställningar de har om skapande verksamhet i förskolan. Frågeställningarna som legat till grund är:

Hur definierar föräldrar skapande verksamhet i förskolan? Hur ser föräldrar på skapande verksamheten i förskolan?

Vi har genom vår analys kommit fram till att föräldrarna ser på skapande verksamhet främst som något kreativt och fantasifullt. Föräldrarna ser skapande verksamhet som något positivt. De ser även skapande verksamhet som en metod för att utveckla barnen inom flera områden.

Föräldrarna definierar skapande verksamhet i förskolan på ett flertal sätt. De definierar det bland annat som olika metoder och aktiviteter, som till exempel målning och konstruerande. De definierar det även som ett redskap för utveckling. De områden som

de främst belyser är den motoriska, den språkliga, den sociala och den kognitiva utvecklingen. Det är inte så många av föräldrarna som tar upp lekens samband med skapande verksamhet, men de som gör det ser på det på annat sätt än som till exempel Granberg gör. Hon ser skapande som lek och lek som skapande. Vissa av föräldrarna däremot särskiljer de båda företeelserna från grunden. Förutom detta har vi kommit fram till att föräldrarna ser skapande verksamhet som ett komplement till hemmet, då barnen i förskolan har möjlighet till variation och att få arbeta tillsammans. Föräldrarna betonar även miljöns betydelse. Föräldrar ser även skapande verksamhet, och därmed även kreativitet och fantasi, som något positivt. Vi ställer oss dock frågande till om det enbart kan ses som positivt utifrån de svar vi fick in. Vi kom fram till att det nog inte var fallet. Alla föräldrar som medverkat i studien är nöjda med hur förskolan idag arbetar med skapande verksamhet. Men det betyder inte att vi inte tillsammans kan göra det ännu bättre. Genom att föra en öppen dialog mellan pedagoger, föräldrar och barn skapar vi en bra grund för samarbete och ökad förståelse mellanalla inblandade. Genom detta arbete har syftet uppnåtts att synliggöra föräldrars resonemang kring och föreställningar om skapande verksamhet i förskolan. Ekman och Sundell (1992) påstår att föräldrars förväntningar på förskolan inte alltid stämmer med de officiella

rekommendationerna om förskolans riktning. Utifrån denna studies empiri kan slutsatsen däremot dras att föräldrarnas förväntningar stämmer bra överens med förskolans verksamhet och uppdrag.

5 Metoddiskussion

Genom vår enkätstudie och vår analys av de svaren vi fått in har vi synliggjort föräldrarnas resonemang och föreställningar om skapande verksamhet i förskolan. Med facit i hand ser vi saker vi kunde ha utfört på ett annat sätt. En svaghet i vårt arbete är att vi har ett stort bortfall i enkätstudien. Vi var medvetna om att detta var en risk när vi valde metod. Utifrån denna vetskap delades därför enkäten ut till extra många

föräldrar. Vi tror inte att vi skulle ha kunnat påverka det stora bortfallet märkbart, men ju fler enkäter som delas ut desto fler borde också lämnas in. Då vi visste att bortfallet kunde bli stort funderade vi på att komplettera med ett antal intervjuer. Dock ansåg vi att vår insamlade empiri var tillräcklig för att besvara våra frågeställningar och då vår tidsram var begränsad ville vi koncentrera oss på enkätsvaren. Hade vi ändå valt att komplettera med intervjuer tror vi inte att vi skulle ha fått en lika rik analys som vi har idag.

Vi ställer oss själva lite kritiska till hur vi har tolkat vår empiri. Vi ser en risk i att vi kan ha övertolkat eller feltolkat de svar som föräldrarna har skrivit. Då vi inte har kunnat ställa följdfrågor har föräldrarna inte heller kunnat förtydliga eller förklara hur de har menat. Dock har vi försökt att vara tydliga i analysen med att det är våra tolkningar och att de eventuellt inte helt stämmer överens med föräldrarnas egentliga åsikt.

Det har varit mycket intressant att skriva om detta ämne. Även att ta del av föräldrarnas åsikter och hur de ser på skapande verksamhet. Vi har lärt oss mycket och hoppas att vi med detta arbete kan förmedla dessa kunskaper. Föräldrarna har en viktig del i förskolan och det är viktigt att synliggöra och ta vara på deras åsikter och idéer.