Skatter

5.4.1 Beskattningsbar förvärvsinkomst

Underlaget för beräkningen av fysiska personers inkomstskatt på för- värvsinkomster, dvs. på inkomster i inkomstslagen tjänst och närings- verksamhet, utgörs av den beskattningsbara förvärvsinkomsten. Enligt inkomstskattelagen (1999:1229) beräknas den beskattningsbara för- värvsinkomsten på följande sätt.6

Summan av överskott i inkomstslagen tjänst och näringsverk- samhet minskas med allmänna avdrag.7 _{Det återstående beloppet av-}

rundas nedåt till närmaste hundratal kronor och utgör den fastställda förvärvsinkomsten. Från den fastställda förvärvsinkomsten dras grundavdrag och sjöinkomstavdrag. Avdragen ska göras i nu nämnd ordning. Det återstående beloppet utgör den beskattningsbara förvärvsinkomsten.8

5.4.2 Kommunal och statlig inkomstskatt

I inkomstskattelagen finns grundläggande bestämmelser om kom- munal och statlig inkomstskatt. Fysiska personer ska betala kom- munal och statlig inkomstskatt på inkomster i inkomstslagen tjänst och näringsverksamhet (skatt på förvärvsinkomster). Fysiska perso- ner ska också betala statlig inkomstskatt på inkomster i inkomstslaget kapital.9

Kommunal inkomstskatt betalas av alla som har en beskattnings- bar förvärvsinkomst. Den kommunala skatten är proportionell, dvs. den tas ut med samma procentsats oavsett hur stor inkomsten är. Skattesatsen varierar mellan kommunerna och regionerna. Enligt Statistiska centralbyrån uppgår den totala kommunala skattesatsen i genomsnitt till 32,28 procent för 2020.10

Statlig inkomstskatt betalas av personer som har en beskattnings- bar förvärvsinkomst överstigande en skiktgräns. Statlig inkomst- skatt tas ut med en skattesats på 20 procent på beskattningsbara för- värvsinkomster som överstiger skiktgränsen, vilken 2020 uppgår till 509 300 kronor.11 _{På belopp som överstiger denna gräns blir alltså}

den formella marginalskattesatsen lika med kommunalskattesatsen med tillägg för den statliga skatten om 20 procent, alltså i genom- snitt 52,28 procent.12

För inkomstslaget kapital används en särskild statlig skattesats om 30 procent.

5.4.3 Grundavdrag

Grundavdraget har ett fördelningspolitiskt syfte och avser främst att lindra beskattningen för låginkomsttagare. Bestämmelser om grund- avdrag för fysiska personer finns i 63 kap. 1–5 §§ inkomstskatte- lagen.

9 _{1 kap. 3 § inkomstskattelagen.}

10 _{Information hämtad på webbplatsen www.scb.se den 11 mars 2020. Den kommunala inkomst-} skatten betalas dels till kommuner, dels till regioner, enligt den av kommunen respektive regionen beslutade skattesatsen.

11 _{65 kap. 5 § inkomstskattelagen.}

12 _{Till och med 2019 togs ytterligare fem procent ut i statlig skatt för inkomster överstigande} cirka 690 000 kronor, den s.k. värnskatten. Den avskaffades dock fr.o.m. 2020.

Grundavdragets storlek är knutet till prisbasbeloppet enligt socialförsäkringsbalken13 _{och beroende av den fastställda förvärvs-}

inkomstens storlek.14 _{För beskattningsåret 2020 är grundavdraget}

20 100 kronor vid lägre inkomster och vid högre inkomster är grundavdraget som högst 36 500 kronor och som lägst 13 900 kro- nor. Grundavdraget får dock inte överstiga den skattskyldiges sam- manlagda överskott av tjänst och aktiv näringsverksamhet sedan allmänna avdrag gjorts.

5.4.4 Grundavdrag för personer över 65 år

Sedan den 1 januari 2009 finns ett s.k. förhöjt grundavdrag för perso- ner över 65 år som syftar till att förbättra de ekonomiska villkoren för dessa. Bestämmelserna om det förhöjda grundavdraget finns i 63 kap. 3 a § inkomstskattelagen.15

Det förhöjda grundavdraget har sedan införandet 2009 stegvis byggts ut för att minska skillnaden i beskattning mellan löneinkomst och pension. Den senaste förstärkningen genomfördes den 1 januari 2020 då skatten sänktes för personer över 65 år med inkomster mellan cirka 17 000 kronor och 115 000 kronor per månad.

Det förhöjda grundavdraget för 2020 är 52 600 kronor vid låga inkomster och vid höga inkomster som högst 99 100 kronor och som lägst 24 100 kronor.

5.4.5 Skattereduktioner

Skattereduktion innebär att den skatt som beräknas på inkomst och fastighet minskas med reduktionsbeloppet. För att skattereduk- tionerna ska kunna tillgodoräknas krävs att det finns skatt att reducera.

Skattereduktion för arbetsinkomster – jobbskatteavdrag

Det s.k. jobbskattavdraget som infördes 2007 innebär att skatten på inkomst av anställning eller aktiv näringsverksamhet (arbets- inkomster) är lägre än skatten på olika typer av transfererings- inkomster, som t.ex. pensionsinkomster Bestämmelserna om jobb- skatteavdraget finns i 67 kap. inkomstskattelagen.

Jobbskatteavdragets storlek är olika beroende på åldern. För personer som vid beskattningsårets ingång fyllt 65 år beräknas jobbskatteavdraget på ett annat sätt än för yngre personer, vilket gör att avdraget för äldre personer skiljer sig från yngre personer för samma arbetsinkomst. I vissa inkomstintervall är jobbskatteavdraget mer generöst för äldre och i vissa inkomstintervall är det mer gene- röst för yngre. Skillnaden varierar även med kommunalskattesatsen.

Jobbskatteavdraget räknas endast av mot den kommunala in- komstskatten.

Skattereduktion för fastighetsavgift

Den som äger en småhusfastighet varje år ska betala fastighetsavgift. Uttaget av fastighetsavgift begränsas genom en skattereduktion för vissa fysiska personer, bl.a. personer som fyllt 65 år vid ingången av beskattningsåret. Regler om detta finns i lagen (2008:826) om skatte- reduktion för kommunal fastighetsavgift.

Skattereduktion för allmän pensionsavgift

Skattereduktion för allmän pensionsavgift regleras i 67 kap. 4 § inkomstskattelagen. Reglerna innebär att skattereduktion ska göras för allmän pensionsavgift enligt lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift som avser beskattningsåret. I praktiken medför det att de allra flesta inte behöver betala avgiften. Den som har så låg inkomstskatt att betala att skatten är lägre än avgiften, blir dock skyldig att helt eller delvis betala avgiften. Vid inkomst av annat förvärvsarbete görs skattereduktion för allmän pensionsavgift endast för betald avgift.16 _{Se vidare nedan om allmän pensionsavgift som är}

en form av socialavgift.

Övriga skattereduktioner

Skattereduktion kan även medges för sjöinkomst, sjukersättning och aktivitetsersättning, reparation, underhåll, om- och tillbyggnad av vissa bostäder (rotavdrag), hushållstjänster (rutavdrag), mikro- produktion av förnybar el samt skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet.

Den 1 januari 2020 infördes också en skattereduktion för perso- ner som är bosatta inom vissa s.k. stödområden, främst delar av Norrland och Svealands inland.

5.4.6 Socialavgifter

Socialavgifter tas ut för finansiering av de sociala trygghetssystemen och betalas antingen som arbetsgivaravgifter eller som egenavgifter. Arbetsgivaravgifter betalas av arbetsgivare, medan egenavgifter betalas av främst enskilda näringsidkare. Bestämmelserna om socialavgifter finns i socialavgiftslagen (2000:980).

Arbetsgivaravgifter

En arbetsgivare betalar under 2020 i normalfallet 31,42 procent av den anställdes bruttolön i arbetsgivaravgifter. För personer som är födda efter 1937 och som vid beskattningsårets ingång fyllt 65 år betalar arbetsgivaren emellertid endast ålderspensionsavgift på 10,21 procent.17

Egenavgifter

Den som driver aktiv näringsverksamhet betalar själv sina social- avgifter i form av egenavgifter, t.ex. ålderspensionsavgift, sjuk- försäkringsavgift och föräldraförsäkringsavgift. Full egenavgift under 2020 är 28,97 procent av avgiftsunderlaget.

För aktiva näringsidkare som är 65 år eller äldre vid beskatt- ningsårets ingång och är födda efter 1937 gäller att de endast betalar ålderspensionsavgiften på 10,21 procent.18 _{Detsamma gäller den som}

har tagit ut hel allmän ålderspension inklusive premiepension under hela inkomståret.19 _{Personer som är födda 1937 eller tidigare betalar}

däremot ingen ålderspensionsavgift. Allmän pensionsavgift

Den allmänna pensionsavgiften är en form av socialavgift som tas ut på förvärvsinkomster och som används till finansiering av för- säkringen för inkomstpension och tilläggspension enligt social- försäkringsbalken.20 _{Personer som är födda före 1938 omfattas inte}

av det reformerade pensionssystemet och de ska därför inte betala avgiften.21 _{Annars ska den som har pensionsgrundande inkomst av}

anställning eller av annat förvärvsarbete enligt 59 kap. socialför- säkringsbalken betala allmän pensionsavgift.22 _{Bestämmelserna om}

allmän pensionsavgift finns i lagen om allmän pensionsavgift. Avgiften uppgår till 7 procent och tas ut på den del av summan av inkomsterna som inte överstiger 8,07 gånger inkomstbasbeloppet.23

Den allmänna pensionsavgiften ska inte betalas om inkomsten understiger 42,3 procent av prisbasbeloppet.

Som framgår av avsnitt 5.4.5 ovan kompenseras den som har betalat allmän pensionsavgift genom skattereduktion.