Intervju med skatterevisorer gjordes med Tommi Georgievski och Frederic Wall. Vid intervjutillfället intervjuades Georgievski och Wall tillsammans. Nedan följer en kortare
presentation av Georgievski och Wall följt av en sammanfattning av intervjusvaren med det som anses relevant för studiens syfte.
Skatterevisor Tommi Georgievski
Sektionschef på en av de tre revisionssektionerna hos SKV i Jönköping och ansvarig för de som arbetar med kontanthandeln i Jönköping. I denna grupp ingår Georgievski och fem andra medarbetare. Georgievski har varit anställd hos SKV i åtta år och under denna tid arbetat med kontanthandel i fyra år.
Skatterevisor Frederic Wall
Skatterevisor hos SKV i Jönköping. Arbetsområde är kontanthandel vilket innefattar restaurangbranschen. Arbetar med revision, personalliggare, kassaregistertillsyn och är med i den regionala kassametodgruppen hos SKV. Wall har varit anställd hos SKV i tio år och under denna tid arbetat med kontanthandel i snart sex år.
Sammanfattning av intervju med skatterevisorer
Intervjun inleds med att Georgievski och Wall förklarar tillvägagångssättet vid undersökning av ett företag inom restaurangbranschen. Skatterevisorerna förklarar att det finns många olika delar, exempelvis är första steget ofta att externa tips kommer in till SKV, exempelvis orena revisionsberättelser. En annan del är att SKV blir kontaktade av andra myndigheter eller att personalliggarkontroller och kassatillsyn görs. Vid kassatillsyn gör SKV enklare kontroller och även fast det är en enklare kontroll kan skatterevisorn ändå få indikationer på att någonting är fel, dessutom görs provköp vid vissa tillfällen. Dessa enklare kontroller utgör även en viktig del av skatterevisorernas uppdrag, vilket innebär att informera företagaren hur denna kan eller bör gå tillväga om inte personen har tillräcklig kunskap inom ett visst område. Nästa steg är en förgranskning där en rimlighetskontroll görs på de uppgifter som lämnats till SKV, exempelvis hur mycket företaget redovisat eller om omsättningen är rimlig i förhållande till de observationer som SKV har gjort. Skatterevisorerna använder sig till viss del av att granska bruttovinsten för att kontrollera restauranger och 60-70 % är en rimlig bruttovinst men att den i vissa fall kan vara något högre eller lägre. Alltför stor fokus läggs inte på att granska bruttovinsten men om denna är exempelvis orimligt låg kan detta vara en indikation på att någonting kan vara fel. Efter denna kontroll görs en bedömning av skatterevisorn ifall ärendet skall gå vidare eller inte. Georgievski tillägger
att detta arbetssätt är från 1 januari 2010, då lag (2007:592) om kassaregister trädde kraft, och vissa delar användes tidigare men det som skiljer det tidigare arbetssättet mot dagens är att SKV hade en insamlad kunskap om kassaregister. Med denna kunskap kunde SKV ”sikta” in sig på specifika kassaregister som de hade erfarenhet av att möjligheter för manipulering existerade. Viktigt att notera är att kassaregisterlagen inte är en skattelag tillägger skatterevisorerna. Idag finns även register på vad företagaren har för kassaregister och på vilket ställe, detta hade SKV problem med att kontrollera innan 1 januari 2010. Detta eftersom tidigare gick det att få fram information om vilket kassaregister företagaren använde sig av från alkoholrapporter, med andra ord endast från de restauranger med alkoholtillstånd eller som sökt alkoholtillstånd och exempelvis är det många restauranger som inte innehar detta tillstånd. Dessa alkoholrapporter var dock SKV tvungna att begära in från kommunen eftersom denna myndighet ansvarade för tillstånden. SKV jobbar mycket för att upptäcka eventuella fel eller brister i de nya kassaregister som kommit och som tidigare nämnt har de fått börja om på ”ruta ett”. Skatterevisorerna tillägger dock att kontrollen på längre sikt med stor sannolikhet kommer att bli bättre än tidigare.
Vad berör skatterevisorns tillvägagångssätt finns det ingen exakt mall för hur denna skall gå tillväga utan det bygger mycket på personens egen erfarenhet, däremot finns det olika stadier för tillvägagångssättet som exempelvis förhandsgranskning. I just kontantbranschen är det väldigt mycket ”magkänsla” och egna erfarenheter som styr tillvägagångssättet eftersom personen snabbt kan få en uppfattning om hur situationen är i företaget. Arbetssättet kan även skilja sig i en region från en annan, exempelvis kan en region utföra alla sorters kontroller som revisioner, tillsynsbesök, personalliggare men i andra regioner kan en grupp endast arbeta med personalliggare. Det sistnämnda arbetssättet är mer vanligt i de större regionerna. Tillsynsbesök eller särskilda kontrollåtgärder som det även kallas innefattar exempelvis provköp, kassainventering och kundräkning. SKV:s arbete innebär inte endast att kontroller görs utan en annan stor del är även att informera, exempelvis om en ny lag kommer att införas informerar SKV företagarna om denna och ser till att de förstår vad den innebär till fullo. De kontroller som görs består mestadels av oanmälda försök där SKV möter de personer på plats i företaget. Däremot om SKV har ett revisionsbeslut med sig eller om en kassainventering skall genomföras måste ägaren alltid meddelas om detta innan.
Vidare fortsätter skatterevisorerna med att förklara att det som är speciellt med kontantbranschen är att främst intäktssidan och inte kostnadssidan granskas. Innan 1 januari 2010 hade SKV upptäckt flera olika sätt att manipulera kassan, exempelvis de väldigt avancerade kassasystemen, PC-baserade, där det i efterhand gick att köra ett program som möjliggjorde för radering av delar av eller hela kvitton och trots detta stämde journalen. IT-tekniker hos SKV kunde hitta loggfiler och tillfälligt sparade eller raderade filer för att hitta raderade kvitton. SKV upptäckte dessutom att företagaren ofta slängde den elektroniska journalen. Elektronisk journal är samma sak som kontrollremsa med skillnaden att det sköts elektroniskt. Om företagaren struntade i att spara kontrollremsan utan endast hade rapporten vid dagens slut kunde returslag ha gjorts utan att det detta syntes på kvittot. Vidare upptäckte SKV att ett flertal restauranger tog för vana att slå in 12 % moms som gäller för avhämtning av mat istället för 25 % moms som gäller vid servering av mat. För att kontrollera detta jämför SKV på hur stor procent som är servering och avhämtning och om detta är rimligt. Vilket tillvägagångssätt skatterevisorn kommer att använda efter 1 januari 2010 är ännu oklart men det pekar mot kundräkningar, vilket innebär att räkna kunder som sedan kan jämföras med företagets kassaregister för att kontrollera om företagaren registrerat försäljningen. Kundräkningar är i nuläget det enda sättet att kontrollera att alla försäljningar registrerats.
Skatterevisorerna utnyttjar rapporterade orena revisionsberättelser till viss del genom att en bedömning görs av vad som har rapporterats och därefter görs en förgranskning om nu skatterevisorn anser att det är ett objekt som det kan bli ”talan om revision på”. Det skall dock tilläggas att i denna typ av revisioner handlar det ofta om större belopp att det blir tal om en höjning alternativt att ingen åtgärd vidtas. Berör revisionen bokföringsbrott med att företagaren undanhållit intäkter är beloppen ofta större och ingen acceptans för fel ges av skatterevisorn. Däremot när beloppets bestämmande görs kan viss acceptans finnas om företagaren har goda skäl till varför saker och ting har gått fel. Revisioner där mindre fel som beloppsmässigt inte har stor betydelse görs ingen revision eftersom den är kostsam och tidskrävande för både SKV och företagaren. I dessa fall är det istället bättre att informera företagaren om fel i ett förebyggande syfte. Skatterevisorerna tillägger dock att en kontrollavgift många gånger tas ut istället för att
göra en fullständig revision. Skatterevisorerna förklarar även att de nya lagarna som tillkommit på senare tid har bidragit till viss acceptans men att acceptansen för fel ”tynar” bort med tiden.
Den interna kontrollen i företag anser skatterevisorerna är väldigt viktigt och att den ger tydliga indikationer på att företagen försöker att göra rätt för sig. Skatterevisorerna menar att en bristande intern kontroll kan bero på okunskap men ofta är fallet att företagaren ignorerar bristerna. Vid fall av okunskap försöker SKV att informera och hjälpa företagaren. Om företagaren har koll på företagets rutiner eller inte är något skatterevisorn märker av snabbt med viss erfarenhet. Skatterevisorerna anser att det är stor skillnad på företag med aktiva och passiva ägare. I företag med passiva ägare är dessa oftast mer måna om att ha en fungerande intern kontroll. Skatterevisorerna förklarar att störst fokus i dessa företag läggs på att försäkra sig om att personalen inte undanhåller intäkter. Även om ägaren är med i driften av verksamheten kan kassahantering vid vissa tillfällen lämnas över till personalen och då är det viktigt att rutiner finns för att kontrollera att allting stämplas in. Skatterevisorerna förklarar att företag ofta inte har koll på tillvägagångssätt för att kontrollera detta. Vidare förklarar skatterevisorerna att en bristande intern kontroll kan ligga till grund för det beslut som sedan fattas vid revisionen.