Skillnaden i den svenska aktiemarknadens reaktion beroende på nyhetens riktning

För hypotesprövning av uppsatsens andra hypotes kan resultatet förklaras med teorin om behavioral finance då marknaden tenderar att värdera information olika, och agera asymmetriskt när positiva respektive negativa ESG-nyheter publiceras. Förklaringar till detta kan finnas i marknadspsykologiska faktorer som innebär att människor påverkas mer av negativ än positiv information, trots att det ger upphov till vinster eller förluster av samma magnitud (Kahneman & Tversky 1979). Resultatet är i linje med tidigare studier som visat att marknaden straffar negativa nyheter hårdare än vad de belönar positiva nyheter (Bird et al. 2007; Endrikat 2014; Lorraine, Collison & Power 2004). Resultatet ger också en indikation på att beteendeekonomiska faktorer kan förklara hur investerare reagerar på hållbarhetsinformation mer än landsspecifika faktorer. Det vill säga, trots att Sverige är ledande inom hållbarhet och att svenska investerare värdesätter hållbara investeringar, reagerar svenska investerare inte starkare på positiva ESG-nyheter än vad som visats i andra studier som undersökt bolag på andra aktiemarknader (Capelle-Blancard & Petit 2019;

30 Endrikat 2014; Krüger 2015). Detta skulle kunna tolkas som att positiva ESG-ansträngningar redan är inkluderat i svenska aktiepriser.

I kontrast till tidigare studier som visat ett svagt positivt samband för positiva ESG-nyheter (Capelle-Blancard & Petit 2019) finner denna studie inga sådana samband. Studien visar istället att positiva nyheter (likt negativa nyheter) tenderar att ha en negativ abnormal avkastning för de båda eventperioderna. Detta är i likhet med vad Krüger (2015) finner, då han visar att negativa nyheter har en starkt negativ påverkan, men positiva nyheter också har en negativ påverkan (dock mycket svagare). Krüger (2015) förklarar detta med anledning av att företagen har underliggande problematik med informationsasymmetri mellan ägare och ledning. Detta kan göra att marknaden tolkar en positiv nyhet som något dåligt då man tror att ledningen fokuserar på ESG främst för själviska syften (Krüger 2015). Anledningen till att vår studie finner resultat i likhet med Krüger (2015) och inte Capelle-Blancard och Petit (2019) kan möjligen ligga i den typen av problematik. Detta är dock något som denna studie inte har undersökt.

Vi menar att resultatet också kan förklaras från två olika synvinklar på tolkningen av en positiv ESG-nyhet. Vi vet å ena sidan att svenska bolag håller, relativt andra länder, en hög hållbarhetsstandard där hållbarhetsarbetet gärna lyfts fram och kommuniceras (PwC 2018; Svensk handel 2018). Således har investerare en välgrundad information gällande hållbarhetsarbetet i bolaget de äger och när nyheter gällande positivt hållbarhetsarbete publiceras är det redan något marknaden har inprisat och “väntar sig”. Däremot är negativa hållbarhetsnyheter och kontroverser något som chockerar marknaden mer. Det kan även ses som ett slags normbryt (Flammer 2013), vilket resulterar i en starkare marknadsreaktion. Å andra sidan är marknadsreaktionen negativ för positiva nyheter vilket innebär att det första perspektivet inte förklarar våra resultat helt. Anledningen till att marknaden reagerar svagt negativt även på positiva ESG-nyheter kan eventuellt förklaras med att nyheten uppfattas som grönmålning, vilket investerare i tidigare studier har visat sig reagera negativt på (Du 2015). Grönmålning skulle således kunna innebära att svenska investerare uppfattar positiva nyheter som falsk marknadsföring för att dölja de negativa effekter företagets verksamhet har på miljön. I och med att studiens urval av positiva nyheter till stor del bestod av pressmeddelanden kan det innebära att marknaden värderar denna information annorlunda än nyheter som kommer från en oberoende part, vilket tidigare studier visat (Aouadi et al. 2018; Capelle-Blancard & Petit 2019). Däremot visar andra studier att pressmeddelanden är

31 värdefull för förmedling av icke-finansiell information (Fernàndez, Callén & Gades 2011). Slutsats om grönmålning kräver dock en mer djupgående analys som jämför nyhetsinnehållet med bolagets faktiska hållbarhetsagerande, för att se om grönmålning föreligger.

32

6. Slutsats

I detta avsnitt konkluderas studien med en presentation av studiens resultat och dess kopplingar till berörd teori. Avslutningsvis redogörs studiens praktiska implikationer och metodologiska begränsningar vilka ligger till grund för de förslag som framförs till vidare forskning.

Uppsatsens syfte är att bidra till en ökad förståelse för hur investerare på den svenska aktiemarknaden reagerar på nyheter rörande hållbarhetsfrågor. Detta genom att undersöka hur ESG-nyheter påverkar den kortsiktiga aktieavkastningen för aktier på OMX Stockholm Large Cap.

Studiens hypoteser kan inte bekräftas utan snarare ge indikationer på de marknadsreaktioner som sker vid publiceringen av en ESG-nyhet. För H1 är den genomsnittliga abnormala avkastningen (AAR) för alla dagar runt eventet skilt från noll och detsamma gäller för de undersökta eventperioderna (CAAR). Detta indikerar att en semistark form av marknadseffektivitet råder på den svenska marknaden i och med att aktiepriset verkar anpassas vid ny information (Fama 1970). Resultaten saknar signifikans avseende CAAR för båda eventperioder och för AAR har endast 2 av 11 dagar signifikanta resultat. De reaktioner som påvisas är alltså inte tillräckligt starka och därmed kan H1 inte accepteras. Vid separering av positiva och negativa nyheter, uppgår CAAR för eventperiod 2 (negativa ESG-nyheter) till -0,60% och CAAR för eventperiod 2 (positiva ESG-nyheter) till -0,15%. Det innebär att marknaden under en tredagars-period (t-1 till t+1) tenderar att reagera negativt på nyheter med både negativt och positivt ESG-innehåll. Aktiemarknaden reagerar något starkare på negativa nyheter, vilket är i linje med H2. Däremot är resultaten inte tillräckligt signifikanta på en 5% signfikansnivå och H2 accepteras inte.

Studiens slutsats är således att ESG-nyheter, positiva som negativa, inte har en signifikant påverkan på den svenska aktiemarknaden. Den kortsiktiga aktieavkastningen kan påverkas och reaktionen tenderar att vara något asymmetrisk, men de presenterade resultaten är inte signifikanta och utgör snarare en indikation än bevis på hur svenska investerare tolkar ESG-nyheter. Resultaten kan användas i praktiken då en ökad kunskap om ESG-nyheters påverkan på aktieavkastningen kan bidra till viktiga insikter för investerare i investeringsbeslut. Exempelvis genom att integrera ESG i investeringsbeslutet kan kursfall som uppkommer vid dåliga ESG-prestationer undvikas.

33 Studiens begränsningar är att nyheter som inkluderats i urvalet inte anses vara uttömmande. Vissa bolag hade tusentals sökträffar per pelare, där de resurser som fanns att granska nyheterna begränsade möjligheten till att undersöka alla nyheter. Mer omfattande studier hade därmed kunnat undersöka fler nyheter som varit mer jämnt fördelade i riktning och pelare. Detta öppnar möjligheter att dra ett mer generaliserbart resultat. Det ger även möjligheter till att undersöka flera observationer eller andra faktorer som kan ligga bakom förändring i avkastning runt eventperioden, som denna studie inte lyckats fånga upp.

Vidare forskning kan också undersöka djupgående samband. Exempelvis härleda ifall vissa nyhetskällor (pressmeddelanden, tidningsartiklar eller TV-rapportering) är mer relevanta än andra när det kommer till ESG-nyheter och aktieavkastning. Alternativt bryta ner pelarna för sig och studera ifall E, S eller G-nyheter har större genomslag för svenska investerare. En annan mer djupgående analys hade kunnat undersöka ifall bolagskaraktäristika har en medierande effekt för ESG-nyheters påverkan på aktieavkastningen. Därav kunna jämföra bolag verksamma inom olika sektorer eller ifall storleken på bolaget spelar roll. Det skulle också vara intressant att kombinera en kvantitativ ansats med en kvalitativ ansats, exempelvis intervjuer, för att utröna om huruvida etiska aspekter, så som grönmålning kan ha en medierande effekt på aktiemarknadens reaktioner eller ej.

34

7. Referenser

Afego, P. N. (2017). Effects of changes in stock index compositions: A literature survey, International Review of Financial Analysis, 52, ss. 228–239.

Ahmed, S.U., Ahmed, S.P. & Hasan, I.(2018). "Why banks should consider ESG risk factors in bank lending?", Banks and Bank Systems, 13(3), ss. 71-80.

Aouadi, A., Aouadi, A., Marsat, S. & Marsat, S. (2018). Do ESG Controversies Matter for Firm Value? Evidence from International Data. Journal of Business Ethics, 151(4), ss. 1027-1047.

Ashwin Kumar, N.C., Smith, C., Badis, L., Wang, N., Ambrosy, P. & Tavares, R. (2016), ESG factors and risk-adjusted performance: a new quantitative model, Journal of

Sustainable Finance & Investment, 6(4), ss. 292-300.

Ayuso, S., Rodríguez, M.A., García-Castro, R. & Ariño, M.A. (2014). Maximizing Stakeholders’ Interests: An Empirical Analysis of the Stakeholder Approach to Corporate Governance, Business & Society, 53(3), ss. 414-439.

Bebchuk, L.A. & Weisbach, M.S. (2010). The State of Corporate Governance Research. The Review of Financial Studies, 23(3), ss. 939-961.

Bertelsmann Stiftung.(2018). SDG Index and Dashboards Report 2018: Global Responsibilities Implementing the Goals. Bertelsmann Stiftung.

https://s3.amazonaws.com/sustainabledevelopment.report/2018/2018_sdg_index_and_dashb oards_report.pdf

Bird, R., Hall, A., Momente, F., & Reggiani, F. (2007). What corporate social responsibility activities are valued by the market? Journal of Business Ethics, 76(2), ss. 189–206.

Brown, L.D. & Caylor, M.L. (2006). Corporate governance and firm valuation. Journal of Accounting and Public Policy, 25(4), ss. 409-434.

35 Capelle-Blancard, G., & Petit, A. (2019). Every little helps? ESG news and stock market reaction. Journal of Business Ethics, 157(2), ss. 543-565.

Carroll, A. B. (1979). A three-dimensional conceptual model of corporate performance. The Academy of Management Review, 4(4), 497–505.

Cochran, P. L., & Wood, R. A. (1984). Corporate social responsibility and financial performance. The Academy of Management Journal, 27(1), ss. 42–56.

Collins, D., Maydew, E. and Weiss, I. (1997). Changes in the value-relevance of earnings and book values over the past forty years, Journal of Accounting and Economics, 24(1), ss. 39–67.

Cutler, D. M., Poterba, J. M. and Summers, L. H. (1989). What moves stock prices?, Journal of Portfolio Management, 15, ss. 4–12.

Cremers, M.K.J & Nair, V.B. (2005). Governance Mechanisms and Equity Prices. The Journal of Finance, 60(6), ss. 2859-2894.

Dasgupta S, Hong JH, Laplante B, Mamingi N. (2006). Disclosure of environmental violations and stock market in the republic of Korea. Ecological Economics 58(4), ss. 759– 777.

Davis, K. (1973). The case for and against business assumption of social responsibilities. Academy of Management Journal, 16(2), ss.312–322.

de Haan, M., Dam, L., & Scholtens, B. (2012). The drivers of the relationship between corporate environmental performance and stock market returns. Journal of Sustainable Finance and Investment, 2(3-4), 338-37 .

Dorfleitner, G., Halbritter, G., Nguyen, M. (2014). Measuring the level and risk of corporate responsibility — An empirical comparison of different ESG rating approaches. Working Paper, Universität Regensburg.

36 Du, X. (2015). How the Market Values Greenwashing? Evidence from China. Journal of Business Ethics, 128(3), ss. 547-574.

Du, S., Bhattacharya, C., & Sen, S. (2010). Maximizing business returns to corporate social responsibility (CSR): The role of CSR communication. International Journal of

Management Reviews, 12(1), ss. 8–19.

Dyck, A., Moss, D., & Zingales, L. (2008). Media versus special interests. National Bureau of Economic Research, 56(3), ss. 521-553.

Dyck, A., & Zingales, L. (2003). The media and asset prices. Working Paper, Harvard Business School.

Ederington, L.H. & Lee, J.H. (1993). How Markets Process Information: News Releases and Volatility. The Journal of Finance, 48(4), ss. 1161-1191.

Ederington, L.H. & Lee, J.H. (1995). The Short-Run Dynamics of the Price Adjustment to New Information. Journal of Financial and Quantitative Analysis, 30(1), ss. 117-134. Endrikat, J. (2016). Market Reactions to Corporate Environmental Performance Related Events: A Meta-analytic Consolidation of the Empirical Evidence. Journal of Business Ethics, 138(3), ss. 535-548.

Escrig-Olmedo, E., Rivera-Lirio, J.M., Muñoz-Torres, M.J. & Fernández-Izquierdo, M.Á. (2017). Integrating multiple ESG investors' preferences into sustainable investment: A fuzzy multicriteria methodological approach. Journal of Cleaner Production, 162, ss. 1334-1345. Eurosif. (2018). European SRI study. Eurosif.

http://www.eurosif.org/wp-content/uploads/2018/11/European-SRI-2018-Study.pdf

Fama, E. F. (1998). Market efficiency, long-term returns, and behavioral finance. Journal of Financial Economics, 49(3) , ss. 283–306.

37 Fama, E. F. (1970), Efficient capital markets: A review of theory and empirical work. The Journal of Finance, 25(2), ss. 383–417.

Fernández, B.C., Callén, Y.F. & Gadea, J.A.L. (2011). Stock Price Reaction to

Non-financial News in European Technology Companies, European Accounting Review, 20 (1), ss. 81-111.

Fernando, C. S., M. P. Sharfman, and V. B. Uysal, (2009). Do Investors Want Firms to be Green? Environmental Performance, Ownership and Stock Market Liquidity. Academy of Management Proceedings, 2009 (1), ss. 1-6.

Friede, G., Busch, T. & Bassen, A. (2015). ESG and financial performance: aggregated evidence from more than 2000 empirical studies. Journal of Sustainable Finance, 5(4), ss. 210-233.

Flammer, C. (2013). Corporate social responsibility and shareholder reaction: The environmental awareness of investors. The Academy of Management Journal, 56 (3) , ss. 758-781.

Francis, J. och Schipper, K. (1999). Have financial statements lost their relevance? Journal of Accounting Research, 37(2), ss. 319–352.

Freeman, R.E. (1984). Strategic management: a stakeholder approach, Pitman, London; Boston [Mass.];.

Fulton, M., Kahn, B. & Sharples, C. (2012). Sustainable Investing: Establishing Long-Term Value and Performance. DB Climate Change Advisors. https://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=2222740

Graham, M., Nikkinen, J. & Sahlstrom, P. (2003). Relative importance of scheduled

macroeconomic news for stock market investors, Journal of Economics and Finance, 27(2), ss. 153–165.

38 GSIA . (2017). Global Sustainable Invetment Review. Global Sustainable Investment

Alliance. http://www.gsi-alliance.org/wp-content/uploads/2017/03/GSIR_Review2016.F.pdf Gunthorpe, D. L. (1997). A quantitative analysis of the impact of unethical behaviour by publicly traded corporations. Journal of Business Ethics. 16(5), ss. 537–543.

Gyllenram, C. (2001) Aktiemarknadens psykologi eller Vad styr upp- och nedgångarna på börsen? 2., rev. uppl. edn, Prisma, Stockholm.

Hart, S.L. & Dowell, G. (2011). A natural-resource-based view of the firm: fifteen years after. Journal of Management, 37(5), ss. 1464.

Hellsten, S. & Mallin, C. (2006). Are 'Ethical' or 'Socially Responsible' Investments Socially Responsible? Journal of Business Ethics, 66(4), ss. 393-406.

Hong, H., Lim, T. and Stein, J. C. (2000). Bad news travels slowly: size, analyst coverage, and the profitability of momentum strategies. Journal of Finance, 55, ss. 265–295.

Ikenberry, D., Lakonishok, J., Vermaelen, T. (1995). Market underreaction to open market share repurchases. Journal of Financial Economics, 39, ss. 181–208.

Investopedia. (2020a). How the news affect stock prices.

https://www.investopedia.com/ask/answers/155.asp [ 2020-04-13]

Investopedia .(2020b). Environmental, Social, and Governance (ESG) Criteria. https://www.investopedia.com/terms/e/environmental-social-and-governance-esg-criteria.asp [2020-04-13]

Investopedia. (2020c). Greenwashing.

https://www.investopedia.com/terms/g/greenwashing.asp [2020-05-10]

39 Jiang, Y. & Luo, L. (2018), Market reactions to environmental policies: Evidence from China, Corporate Social Responsibility and Environmental Management, 25(5), ss. 889-903.

Jiao, Y. (2010). Stakeholder welfare and firm value. Journal of Banking & Finance, 34(10), ss. 2549–2561.

Juhlin, J. (2019). Finansinspektionen sanktionsprövar Swedbank. SVT Nyheter, 29 Oktober.

https://www.svt.se/nyheter/ekonomi/finansinpektionen-overvager-santktioner-mot-swedbank [2020-05-01]

Kahneman, D. & Tversky, A. (1979). Prospect theory: An analysis of decision under risk. The Econometric Society, 47(2), ss. 263-291.

Keele, D.M. & DeHart, S. (2011), Partners of USEPA Climate Leaders: an Event Study on Stock Performance. Business Strategy and the Environment, 20 (8).

Kilbourne, W.E., Beckman, S.C., & Thelen, E. (2002). The role of the dominant social paradigm in environmental attitudes: A multunational examination. Journal of Business Research, 55(3), ss. 193-204.

Kim, M. & McAlister, L.M. (2011). Stock Market Reaction to Unexpected Growth in Marketing Expenditure: Negative for Sales Force, Contingent on Spending Level for Advertising, Journal of Marketing, 75(4), ss. 68-85.

Kim, S. & Kim, S. (2019). The Process Model of Corporate Social Responsibility (CSR) Communication: CSR Communication and its Relationship with Consumers’ CSR Knowledge, Trust, and Corporate Reputation Perception. Journal of Business Ethics, 154(4), ss. 1143-1159.

Klassen, R. D. and McLaughlin, C. P. (1996). The impact of environmental management on firm performance. Management Science, 42(8), ss. 1199–1214.

40 Krüger, P. (2015). Corporate goodness and shareholder wealth. Journal of Financial

Economics, 115(2), ss. 304-329.

Kuhnen, C. M., & Niessen, A. (2012). Public opinion and executive compensation. Management Science, 58(7), 1249–1272.

Larcker, D.F., Ormazabal, G. & Taylor, D.J. (2011). The market reaction to corporate governance regulation. Journal of Financial Economics, 101(2), ss. 431-448.

Lev, B. och Zarowin, P. (1999). The boundaries of financial reporting and how to extend them. Journal of Accounting Research, 37(2), pp. 353–385.

Leković, M. (2018). Evidence for and Against the Validity of Efficient Market Hypothesis. Economic Themes, 56 (3), ss. 369-387.

Liu, B., & McConnell, J. J. (2013). The role of the media in corporate governance: Do the media influence managers’ capital allocation decisions? Journal of Financial Economics, 110(1), ss.1–17.

Lokuwaduge De Silva, C. & Heenetigala, K. (2017). Integrating Environmental, Social and Governance (ESG) Disclosure for a Sustainable Development: An Australian Study.

Business Strategy and the Environment, 26(4), ss. 438-450.

Lorraine NHJ, Collison DJ, Power DM. (2004). An analysis of the stock market impact of environmental performance information. Accounting Forum, 28(1), ss.7–26.

MacKinlay, A.C. (1997), Event Studies in Economics and Finance. Journal of Economic Literature, 35(1), ss. 13-39.

Macey, J.R., Miller, G.P., Mitchell, M.L. & Netter, J.M. (1991). Lessons from Financial Economics: Materiality, Reliance, and Extending the Reach of Basic v. Levinson. Virginia Law Review Association, 77(5).

41 Maignan, I., & Ralston, D. A. (2002). Corporate social responsibility in Europe and the US: Insights from businesses’ self-presentations. Journal of International Business Studies, 33(3), ss. 497–514.

Mantecon, T. & Arend, R.J. (2008). Market reactions to asset sales:: Effects of the Joint Venture Prerequisite. European Management Journal, 26(2), ss. 105-121.

Malkiel, B.G. (2003). The Efficient Market Hypothesis and Its Critics. The Journal of Economic Perspectives, 17(1), ss. 59-82.

MSCI. (2020). Swipe to invest: the story behind millennials and ESG investing. MSCI. https://www.msci.com/documents/10199/07e7a7d3-59c3-4d0b-b0b5-029e8fd3974b Morningstar (2019). Morningstar Sustainability Atlas.

https://www.morningstar.com/content/dam/marketing/shared/pdfs/Research/Sustainability_ Atlas_2019_H2_Final.pdf?utm_source=eloqua&utm_medium=email&utm_campaign=&ut m_content=19210 [2020-04-13]

Morningstar (2020). Morningstar Sustainability Atlas..

https://www.morningstar.com/content/dam/marketing/shared/pdfs/Research/Morningstar_S ustainability_Atlas__Northern_Europe_Set_the_Global_Standard.pdf?utm_source=eloqua& utm_medium=email&utm_campaign=&utm_content=22496 [2020-05-05]

Pérez, A. & Ignacio Rodríguez del Bosque. (2015), An Integrative Framework to Understand How CSR Affects Customer Loyalty through Identification, Emotions and Satisfaction. Journal of Business Ethics, 129(3), ss. 571-584.

Porter, M.E. & Kramer, M.R. (2006). Strategy and society: the link between competitive advantage and corporate social responsibility. Harvard business review, 84(12) s. 78. PwC. (2018). Det prioriterade hållbarhetsarbetet. PwC. https://www.pwc.se/sv/pdf-reports/hallbar-affarsutveckling/det-prioriterade-hallbarhetsarbetet.pdf

42 Perspectives, 15(1), ss. 219-232.

Refinitiv. (2020). Environmental, Social and Governance scores (ESG). Refenitiv. https://www.refinitiv.com/content/dam/marketing/en_us/documents/methodology/esg-scores-methodology.pdf

Regeringen (2016). Företagens rapportering om hållbarhet och mångfaldspolicy.

http://www.regeringen.se/49aea4/contentassets/951e5cdee12e439c87828e06c7f268a6/f

oretagens-rapportering-om-hallbarhet-och-mangfaldspolicy. [2020-04-14]

Retriever Research. (2020). Mediearkivet. https://www.retriever.se/product/mediearkivet/ [ 2020-04-29]

Richards, T. (2014). Investing psychology: the effects of behavioral finance on investment choice and bias, John Wiley & Sons, Inc, Hoboken, New Jersey.

Ritter, J.R. (2003). Behavioral finance. Pacific-Basin Finance Journal, 11(4), ss. 429-437. RobecoSAM. (2020). Focus on financial materiality. https://www.robecosam.com/en/key-strengths/focus-on-financial-materiality.html [hämtad 2020-04-29]

RobecoSAM. (2019.) Country ESG Ranking Update - December 2019: Norway - the world’s most sustainable country. https://www.robecosam.com/en/insights/2019/norway-the-worlds-most-sustainable-country.html [2020-04-13]

RobecoSAM. (2018). Country sustainability ranking Update - November 2018: Sweden emerges as a sole leader again.

https://www.robecosam.com/media/9/7/2/97240b9afc893d103d558ce50f066bc5_2018-11-robecosam-country-sustainability-ranking-en_tcm1011-16188.pdf [2020-04-13]

Sargis, M. & Wang, P.(2020). How Does Investing in ESG Companies Affect Returns?. Morningstar Insights [blogg],19 februari.

43 Schepers, D.H. (2006). The Impact of NGO Network Conflict on the Corporate Social Responsibility Strategies of Multinational Corporations. Business & Society, 45(3), ss. 282-299.

Shefrin, H. & Books24x7, I. (2008), A behavioral approach to asset pricing, 2nd edn, Academic Press/Elsevier, Amsterdam;Boston.

Shefrin, H. (2002). Beyond greed and fear: understanding behavioral finance and the psychology of investing. Oxford University Press, New York;Oxford;.

Sherwood, M.W. & Pollard, J.L. (2018) The risk-adjusted return potential of integrating ESG strategies into emerging market equities. Journal of Sustainable Finance & Investment, 8(1), ss. 26-44.

Shiller, R.J. (2003). From Efficient Markets Theory to Behavioral Finance. The Journal of Economic Perspectives, 17(1), ss. 83-104.

Shleifer, A. (1986) Do Demand Curves for Stocks Slope Down?, The Journal of Finance, 41 (3), ss. 579–590.

Shleifer, A. (2000). Inefficient markets: an introduction to behavioral finance, Oxford, England: Oxford University Press, New York; Oxford.

Smith, L. C., Smith, M., & Ashcroft, P. (2011). Analysis of environmental and economic damages from British Petroleum’s Deepwater Horizon oil spill. Albany Law Review, 74(1), ss. 563–585.

Sustainalytics. (2020). What is ESG?. https://www.sustainalytics.com/sustainable- finance/esg-rating-license/?utm_term=sustainalytics%20esg%20rating&utm_campaign=ESG+Risk+Ratings+L icence+-+Issuers&utm_source=adwords&utm_medium=ppc&hsa_acc=4619360780&hsa_cam=172 3018517&hsa_grp=67835670472&hsa_ad=336208067992&hsa_src=g&hsa_tgt=kwd-743304834690&hsa_kw=sustainalytics%20esg%20rating&hsa_mt=e&hsa_net=adwords&h

44 sa_ver=3&gclid=Cj0KCQjwy6T1BRDXARIsAIqCTXrc1SZ6_ozURZXsLYQ77L8xkfQF8 grfC53WmjTeG_MDgfCO2qBNoowaAgfIEALw_wcB [2020-04-29]

Svensk handel. (2018). Hållbarhetsfrågan blir viktigare för svenska konsumenter. Svensk handel. https://www.svenskhandel.se/globalassets/dokument/aktuellt-och-opinion/rapporter-och-foldrar/hallbar-handel/svensk-handels-hallbarhetsundersokning-2018.pdf [2020-04-13] Sveriges miljömål. (2019). Trots stort engagemang så går det långsamt.

https://www.sverigesmiljomal.se/sa-fungerar-arbetet-med-sveriges-miljomal/uppfoljning-av-miljomalen/arlig-uppfoljning-2019/ [2020-04-13]

Theodossiou, A., Theodossiou, P. (2018). Event studies and outlier returns: Studies and outlier returns: Symtoms, consequenses and treatment. Texas AM University.

UN Global Compact. (2004). Who cares wins: connecting financial markets to a changing world.

https://www.unepfi.org/fileadmin/events/2004/stocks/who_cares_wins_global_compact_20 04.pdf

UNPRI. (2019). Principles for responsible investment. UNPRI. https://www.unpri.org/download?ac=6303

Waddock, S., & Graves, S. (1997). The corporate social performance-financial performance link. Strategic Management Journal,18(4), ss. 303–319.

Wang, Y. & Chen, Y. (2017). Corporate social responsibility and financial performance: event study cases. Journal of Economic Interaction and Coordination, 12(2), ss. 193-219. WCED.(1987). Report of the World Commission on Environment and Development: Our Common Future. World Commission on Environment and Development.

45 Yu, E.P., Guo, C.Q. & Luu, B.V. (2018), Environmental, social and governance