Under intervjuerna har det framkommit att det ser olika ut i kommunerna, hur en elev bedöms att ha diagnosen dyslexi. I Ellens och Paulus kommuner krävs det tre olika utlåtande för att en elev ska kunna få diagnosen dyslexi, berättar Ellen och Paulus. Det
32
krävs en specialpedagogisk utredning, en logopedutredning och en psykologutredning. Det är logopeden som skriver utlåtandet om diagnosen dyslexi. Logopeden skriver också ut hjälpmedel till eleven. Lena berättar, att i hennes kommun var det kommunens egna logopeder som utreder om en elev har diagnosen dyslexi. Lena berättar att det blev färre logopeder i kommunen, vilket gjorde väntelistan på utredning väldigt lång. Därför har kommunen nu beslutat att det ska vara Region Skånes logopeder som utreder eleverna.
Lena berättar att från nästa år, 2012, ska alla elever med misstänkt dyslexi i Skåne, utredas av Region Skånes logopeder, så att alla elever bedöms utifrån samma kriterier. Med detta kan en standardisering vara på gång.
33
6. Slutsats och diskussion
Att antalet dyslektiker har ökat under 1900-talet, är inget konstigt när man ser på samhällets utveckling. 1919 – 1962 hade Sverige olika skolgång beroende på vilken samhällsklass personen tillhörde. Som vi ser på dåtidens skolindelning med folkskola, realskola och läroverket gömdes dyslexin, eftersom vi tror att personer som hade lässvårigheter fick tillhöra arbetarklass/bondeklass och fick gå i den ”praktiska” skolan. Eftersom praktisk skolgång antagligen uteslöt mycket av läskunnigheten klarade personer med dyslexi av denna skolgång. Kraven på läsförmågan har tydligt ökat i samhället. Idag har samhället, enligt Jacobson, (2006) krav på läskunnighet som ligger på gymnasienivå. Då ska man tänka på att den obligatoriska skolgången är 9 år. Alltså ligger kraven på läsförmågan över den obligatoriska skolgångens krav. Desto högre krav på läsförmågan, ju tydligare märks de individer som inte uppfyller samhällets krav. Därför är dyslexi en diagnos som uppmärksammas alltmer. Vi anser att samhällets utveckling och dyslexins utveckling ihop är beroende av varandra.
Det visar sig tydligt i undersökningen, vilka hjälpmedel som specialpedagogerna använder sig av och vilka hjälpmedel de inte använder. Utvecklingen är på framfart och inom några år finns det säkert nya hjälpmedel, såsom att eleverna med dyslexi kan arbeta med läsplattor. Datorn har en central roll i dyslexins hjälpmedel. I skolan är det inga problem med datorer, eleven får låna en av skolan. I skolans dator finns redan de program som eleven behöver. Men dessa program finns inte i elevens hemdator. En del program kan eleven låna av skolan och installera på hemdatorn. Andra program måste eleven få utskrivet av logopeden, för att kunna använda det hemma. Men det är inte alla elever som har egen dator hemma, som hon/han kan träna på. Långt ifrån alla föräldrar vill att deras barn ska använda föräldrarnas dator. Vi anser att alla elever ska få samma
34
hjälp oavsett hur familjens situation är. Med det menar vi att alla elever skulle kunna få möjlighet att ta med sig datorn hem från skolan.
Eleverna får låna hem, både inläst skollitteratur och skönlitteratur, om det finns. Fler och fler läroböcker blir inlästa som talböcker på cd-skivor eller så finns det som mp3- filer på internet, som kan laddas ned.
Paulus och Ellen var väldigt öppna med att berätta, förklara och visa olika alternativ i sitt arbete med elever med dyslexi. Det kändes som att intervjuer kunde vara hur långa som helst, eftersom Paulus och Ellen hade så mycket de kunde förmedla. Det var också tydligt att Paulus och Ellen jobbade mer individuellt med varje elev, utifrån elevens svårigheter.
Jämfört med våra egna erfarenheter, så har dagens elever med dyslexi, helt andra förutsättningar för att lyckas med sin skolgång. För Niklas tog det flera år innan han fick tillgång till en dator och dess hjälpprogram, medans eleverna idag, direkt får låna en dator av skolan, vid konstaterad dyslexi. Dessutom finns annan teknisk utrustning idag, som gör att eleverna inte ska känna sig utanför. Niklas fick använda en stor och klumpig daisy-spelare, som ser ungefär likadan ut som den daisy-spelare som finns idag. Förutom daisy-spelare använder sig skolor och elever av mp3-spelare, dator, mobiltelefoner och USB-minne. Vi tycker att alla skolor ska kunna ge eleverna möjlighet att få låna mp3-spelare och USB-minne av skolan. Det ska inte vara krav på föräldrarna att tillhandahålla detta till sina barn. Dock anser vi att mobiltelefonerna är något som skolan inte ska bistå med. Inköp av mobiltelefoner och abonnemang till dessa är en onödig kostnad. Mp3 spelare och usb-minne är billigare och har de funktioner som elever med dyslexi behöver.
Positivt med undersökningen, är att det idag går att, tidigt sätta in hjälp mot elevernas dyslexi. Skollagen är också tydligare med att elever i behov av stöd, ska få stöd till sina svårigheter, oavsett kostnad. Idag är ingen elev ”dum i huvudet”, när de har dyslexi. Hjälpmedlen blir också mer vardagliga, för elever med dyslexi. Det är ingen av klasskompisarna som vet om eleven med dyslexi lyssnar på en talbok eller musik när eleven har sin mp3-spelare igång. Det blir ett naturligt inslag i elevernas vardag. Som Hansson (2007 s. 137-139) säger, så använder elever sig av ”kamouflage”, för att smälta
35
in i omgivningen. Detta hjälper skolorna till med, genom att tillåta att eleverna använder sig av mp3-spelare, mobiltelefoner och USB-minne istället för Daisy-spelaren.
Negativt är att skolans storlek, var av betydelse för hur mycket hjälpmedel skolan hade att tillgå. Oavsett skolans storlek ska alla elever med dyslexi ha samma tillgång till olika hjälpmedel, tycker vi. Så är det tyvärr inte idag. Ellens arbetsplats, som var den största skolan, hade betydligt mer hjälpmedel i form av mp3-spelare och USB-minne till utlåning. Dessutom hade skolan ett nedladdningstillstånd, som var godkänt av regeringen, vilket ger skolan betydligt större utbud av talböcker. Det kanske skulle vara så att varje kommun kunde ansöka om nedladdningstillstånd, men att en skola i kommunen hade huvudansvaret och fick dela med sig till övriga skolor i kommunen Negativt är också att inom specialpedagogens budget, ska det finnas pengar till alla elever som är i behov av särskilt stöd. Det är inte enbart elever med dyslexi som får hjälp av specialpedagoger. De tekniska hjälpmedel som finns idag och de som kommer att finnas i framtiden såsom läsplattor, är en kostnadsfråga för skolorna. Det finns skillnader i skolornas budget, men ska detta vara avgörande för vilka hjälpmedel eleven får? Blir det klasskillnader på skolorna?
Under 1900-talet fanns det olika skolor beroende på vilken ”klass” man tillhörde. Liljequist, (1999, s 250) skriver att det fanns tre olika klassnivåer inom skolan under 1900-talet. De ”lågutbildade” tillhörde arbetarklassen och bondeklasssen och fick därmed gå i folkskolan. Realskolan var de personer som var ”medelbegåvade”. Till de ”högutbildade” fanns läroverket, där de utbildades till olika ledare i samhället. Detta system finns inte i dagens skola. Alla kan välja skola, kommunal eller fristående skola. Men är verkligen ”klass”-hanteringen borta ur dagens skola? Vi anser att det fortfarande finns klassificering inom skolan. Med detta menar vi att det behövs bra betyg i ”läs”- ämnen för att kunna studera vidare, medans praktiska ämnen inte värderas lika högt, precis som arbetarklassen och överklassen var under tidigt 1900-tal. Det finns många elever som har bra betyg i praktiska ämnen, men som kanske inte kan läsa vidare för de har inte tillräckliga betyg i ”läs”-ämnen. Detta utläser vi som en ny start för klassamhället. Vi finner att dagens syn på praktiska ämnen och ”läsämnen” liknar klassamhället som fanns under början av 1900-talet. Dåtidens arbetarklass och dagens elever med bra med betyg i praktiska ämnen kan jämföras, eftersom samhället har så
36
stora krav på läskunnighet. Det är bara elever med bra betyg i ”läsämnen” som kan läsa vidare, vilket kan jämföras med dåtidens överklass. Dock anser vi att det finns många olika sätt att lära sig samma sak.
För vår framtida yrkesroll har vi fått stor kunskap över de hjälpmedel som används mest av specialpedagogerna. Viktigt, anser vi, är att även ämneslärarna har kunskap om de olika hjälpmedlen, eller att ämneslärarna får hjälp av specialpedagogerna att lära sig hantera elevernas hjälpmedel så att en förståelse mellan elev och lärare finns. Den kunskap vi har tillägnat oss är också användbar på fritidshemmet, eftersom fritidshemmet ska vara ett komplement till skolan. Vill elever med dyslexi ha hjälp med sina läxor är det bra om personalen på fritidshemmet har kunskap om de hjälpmedel som eleven använder sig av.
37
7. Referenser
7:1 Litteratur
Andersson Bodil, Belfrage Louise och Sjölund Eva, 2006. Smart start vid
lässvårigheter och dyslexi. Stockholm, Natur och Kultur.
Asmervik Sverre, Ogden Terje och Rygvold Anne-Lise, 2001. Barn med behov av
särskilt stöd. Lund, Studentlitteratur.
Bjar Louise, 2006. Det hänger på språket. Lund, Studentlitteratur
Bjar Louise och Frylmark, 2009. Barn läser och skriver. Lund, studentlitteratur.
Föhrer Ulla och Magnusson Eva, 2003. Läsa och skriva fast man inte kan. Lund, studentlitteratur
Hansson Kristofer, 2007. I ett andetag. Stockholm: Critical Ethnography Press Ingvar Martin, 2008. En liten bok om dyslexi. Stockholm, Natur och Kultur. Liljequist Kurt, 1999. Skola och samhällsutveckling. Lund, studentlitteratur
Patel Runa och Davidsson Bo, 2003. Forskningsmetodikens grunder. Lund, Studentlitteratur
Skolöverstyrelsen, 1992. Läroplan för grundskolan, allmän del. Södertälje, Allmänna Förlaget.
38
7:2 Internet
Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Tillgänglig 2011-10-23. URL: http:/www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Jacobson Christer, 2006, Hur kan vi se på läs- och skrivsvårigheter? Tillgänglig 2011- 11-04, URL: http://dyslexiforeningen.se/egnafiler/jacobson_hemsidan.pdf
Lundgren Ingvar, 2003, Dyslexi – myter och realiteter. Tillgänglig 2011-11-02. URL: http://dyslexiforeningen.se/egnafiler/dyslexi_myter_o_realiteter.pdf
Lpo 94. Tillgänglig 2011-10-20.
URL:http://www.skolverket.se/2.3894/publicerat/2.5006?_xurl_=http%3A%2F%2Fww w4.skolverket.se%3A8080%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2 FRecord%3Fk%3D1069
Myrberg Mats, 2007, Dyslexi – en kunskapsöversikt. Tillgänglig 2011-10-02. URL:http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/VR2007_02.pdf
SKED: Skånes Kunskapscentrum för Elever med Dyslexi. Tillgänglig 2011-09-25 URL:http://www.skane.se/sv/Webbplatser/Habilitering_och_Hjalpmedel/Barn- ungdom/Vara_enheter/SKED/Natverk_Dyslexi_Skane/Kontaktpersoner/ Skollagen SFS 2010:800. Tillgänglig 2011-05-10.
URL:http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=2010:800#K1 Svenska Dyslexiföreningen: Tillgänglig 2011-11-02. URL: http://dyslexiforeningen.se/ Svensson Idor, 2004, Vem är dyslektiker? Tillgänglig 2011-11-02.
URL:http://dyslexiforeningen.se/egnafiler/svensson_vem_ar_dyslektiker_tnr.pdf Upphovsrättslagen. Tillgänglig 2011-10-27.
39
7:3 Intervjuer
Intervju med Paulus, 2011-09-20 Intervju med Adina, 2011-09-27 Intervju med Ellen, 2011-10-05 Intervju med bibliotekarie 2011-10-05 Intervju med Lena, 2011-10-14