Vi kommer nu att undersöka de skillnader som finns hos föreningarna. Detta för att
analysera de orsaker som ligger bakom huruvida föreningen lyckas eller inte lyckas med sin verksamhet.
5.2.1 Regionen föreningarna verkar i
En skillnad vi ser mellan föreningarna är ”storhetstänket”, ÖNKGF är uppbyggd från gräsrotsnivå, det vill säga från lokal nivå. De startade i liten omfattning för att sedan växa i takt med efterfrågan. De utökar sin region, men är fortfarande en förening. De har även varit restriktiva med overheadkostnader, vi anser att de är försiktiga och riskmedvetna.
SKGF däremot växer med antalet föreningar, utan att det finns efterfrågan. De har
föreningar i nästan varje län, vilket vi anser är för tätt. Det finns inte efterfrågan för dessa föreningar i alla regioner, efterfrågan skiljer sig åt mellan olika delar av landet. Även
respondenten på KGF Gävleborg uttrycker att ”kreditgarantiföreningar möjligen kan fylla ett behov för ett mycket litet antal företag – knappast tillräckligt för att ha en mängd lokala föreningar”.
ÖNKGF har betydligt fler medlemmar, 844 stycken, än KGF Gävleborg som endast har 72 stycken. Detta är en följd av att föreningarna har olika stora upptagningsområden. Vi menar att det skulle vara bra för SKGF att ha färre föreningar med fler medlemmar. Detta för att bygga upp starkare föreningar som ska hålla på längre sikt, det skulle även sänka de administrativa kostnaderna. En form av samverkansvinster som Swartz (1994) redogör för skulle därmed uppnås.
ÖNKGF är verksamma i Övre Norrland, Jämtland, Västernorrland och Gävleborg, detta är områden vi tolkar som mer eller mindre glesbyggda. I glesbygden kan efterfrågan på dessa föreningar vara större än i övriga landet eftersom företag i glesbygden upplever
finansieringen som ett större tillväxthinder än i övriga landet detta enligt Levin och Weström (2003). Efterfrågan kan även vara högre på grund av att företagare i glesbygden har svårare att gå i personlig borgen då de enligt Silver (2008) ofta inte har samma övervärde i sina fastigheter som i storstäderna. Det vi vill komma fram till här är att en del av ÖNKGF’s framgång kan vara beroende av vilken region de verkar i, att behovet av
kreditgarantiföreningar är större i deras region än i övriga Sverige.
5.2.2 Organisationernas struktur
En skillnad mellan föreningarna är att ÖNKGF är fristående medan KGF Gävleborg är med i SKGF. Att vara med i en större organisation innebär att man drabbas, både i negativ och positiv bemärkelse, beroende på hur det går för övriga föreningar som är med i
organisationen. Enligt Swartz (1994), bör organisationer väga fördelar med att samverka mot nackdelarna som följer med det, innan de bestämmer sig för att samverka med andra. Vi anser att nackdelarna med att vara med i SKGF har vägt tyngre än fördelarna. Om en förening gör många dåliga affärer och tvingas betala ut sina garantier drabbar det även KGF
Gävleborg. På samma sätt påverkas KGF Gävleborg om det går bra för resterande föreningar, både den negativa och positiva spiralen blir starkare i och med att de är fler.
Enligt respondenten på KGF Gävleborg hade SKGF och de lokala KGF inte samma syn på verksamheten vid uppstartandet. Detta anser vi vara en anledning till att verksamheten inte nått den framgång de önskat, och nu inte överlevt finanskrisen. För att få en stark och trovärdig organisation är det viktigt att skapa en gemensam grund, och skapa riktlinjer för att kunna uppnå de gemensamma långsiktiga målen. Precis som Granér (1994), anser vi att det är ledningens uppgift att planera och organisera verksamheten.
Nu när det varit sämre tider har det visat sig dåligt att vara med i SKGF eftersom många KGF haft kunder som gått i konkurs vilket gjort att SKGF fått kreditgarantiförluster på en så pass hög nivå att all kreditgarantiverksamhet fått avbrytas. Att det gått dåligt för vissa KGF har alltså drabbat landets alla KGF. Vi anser att alla KGF till viss del har gemensam ekonomi, eftersom alla föreningar drabbas av en förenings affärer. ÖNKGF drabbas inte av andra föreningar utan påverkas bara av sina egna beslut.
Vi anser att SKGF borde vara med och styra mer i KGF’s arbete. Eftersom alla KGF hänger samman genom den gemensamma ekonomin, är det viktigt att de får information om varandra för att ha en klar överblick över hela SKGF. Enligt Granér (1994) är det viktigt att ha en tydlig och gemensam ledning som gör att alla föreningar har samma arbetssätt, syften och mål. Att ha en tydlig ledning menar vi är viktigt för SKGF eftersom de har gemensam ekonomi. Det kan vara bra för KGF Gävleborg att veta vad exempelvis KGF Dalarna gör för affärer och vilka risker de tar, för att kunna anpassa sin egen verksamhet utifrån vad som är bäst för alla. Detta för att undvika att SKGF’s totala risk ska bli för stor.
Det skulle enligt oss vara bra för SKGF att bli mer centraliserade, enligt Jones (2007) innebär det att organisationen styrs uppifrån. Vi menar att SKGF ska kontrollera och lägga upp riktlinjer för de lokala föreningarna och inte bara fungera som ett serviceorgan.
Föreningarna ska fortfarande vara självgående och ta egna beslut, men eftersom de har gemensam ekonomi anser vi det viktigt att SKGF lägger upp tydliga riktlinjer och ramar som föreningarna får röra sig inom.
För att ett samarbete ska fungera anser vi att föreningarna måste tona ner sin
självständighet, Swartz (1994) menar att organisationers självständighet ofta begränsas av att samverka. Som vi ser det är de lokala KGF för självständiga för att tillhöra en och samma organisation, enligt vår tolkning försöker KGF få ut det positiva av att samverka, utan att dra ner på sin självständighet. Detta kan vi likna med ett fotbollslag med många starka individer som inte samarbetar, och utan en tydlig ledare som för samman laget och gör upp
riktlinjerna.
I vårt arbete i empirin har det varit återkommande att SKGF och KGF Gävleborg anser att de har för litet kapital för att lyckas. Båda dessa respondenter anser att de måste få mer statligt stöd för att kunna bedriva sin verksamhet. Vi anser att de måste bygga organisationen från grunden, med det kapital de har, utifrån den efterfrågan och det behov som finns. Grefbäck (2007) menar att en politisk inblandning på marknaden kan störa den samhällsekonomiska effektiviteten. ÖNKGF däremot har inte nämnt kapitaltillgången som ett problem. Vår
tolkning när det gäller detta är att SKGF och de lokala KGF tänker i för stor skala, de anpassar sig inte efter det kapital de har, utan anser att det behövs större kapital för att lyckas.
Eftersom ÖNKGF lyckats trots ett förhållandevis litet kapital anser vi att även SKGF och KGF skulle kunna lyckas med det kapital de har, om de anpassar verksamheten efter kapitalet.
5.2.3 Riskmedvetenheten
Det faktum att KGF Gävleborg gör egna bedömningar av företagen som söker lån, istället för att lita på bankens bedömning menar vi kan innebära till viss del onödigt dubbelarbete. Att istället göra som ÖNKGF, föra en dialog med banken kring deras bedömning, anser vi vara ett effektivare arbetssätt. Fördelen med att göra en egen bedömning anser vi vara att
föreningen vet vilka risker de tar, och kan anpassa bedömningen utifrån sina villkor.
Nackdelen är att det blir ett tidskrävande dubbelarbete. Fördelen med att göra som ÖNKGF, lita mer på bankens bedömning, är att de inte behöver lägga resurser på att göra en egen bedömning. Nackdelen är att bedömningen inte blir gjord utifrån föreningens villkor, och föreningen kan utnyttjas av banken på så sätt att banken kräver garantier för lån de egentligen gett ut ändå.
Det tillvägagångssätt vi ser är bäst för att bestämma om en garanti ska ges ut eller inte är att föra en dialog med banken kring deras bedömning. Detta för att det spar tid och resurser och skapar en relation mellan föreningen och banken som kan vara bra inför framtiden.
Nackdelen att föreningen inte vet hur bedömningen gått till, menar vi inte är en nackdel eftersom bankens bedömning enligt lagen (2004:297) om bank- och finansrörelse är organiserad så att banken har tillräcklig information om låntagaren för att kunna bedöma risken på ett tillförlitligt sätt. Med anledning av detta anser vi att föreningarna borde kunna lita på bankens bedömningar, då de enligt vår tolkning gör en heltäckande bedömning.
Skillnaden när det gäller att ge ut säkerheter är att ÖNKGF skiljer på nya företag och företag som funnits mer än tre år. De är mer försiktiga när det gäller att ge ut garantier till nya företag. Detta anser vi är ett bra koncept för att undvika allt för stora risker. Det är svårt för föreningarna att bedöma framtiden för ett företag som inte har någon historia, och därmed blir det riskfyllt att ge garantier till dessa företag. Företag som däremot kan visa upp resultat från några föregående år är det lättare att göra en bedömning av.
I och med detta anser vi att ÖNKGF är mer försiktiga och riskmedvetna än KGF Gävleborg, som ger ut lika stora garantier till nya som äldre företag. En anledning till att KGF Gävleborg inte är lika försiktiga när det gäller att ge ut garantier, kan ha att göra med återförsäkringen från EIF. Som vi ser det kan återförsäkringen ge en falsk trygghet, SKGF vet att om de inte kan stå för alla sina åtaganden står EIF bakom dem, detta är den så kallade Moral Hazard problematiken som Bodie Zvi, Merton Robert och Cleeton David (2009) skriver om. Moral Hazard kan enligt oss påverka kreditgaranten till att ta onödiga risker, eftersom de har försäkringen att förlita sig på. Vi håller inte med respondenten på SKGF att den största fördelen med att vara med i SKGF är återförsäkringen, vi ser även nackdelar med denna försäkring i och med att den enligt oss kan bidra till en falsk trygghet.
ÖNKGF måste känna att de kan stå för alla sina åtaganden, det står ingen bakom dem, vilket gör att de måste vara riskmedvetna och försiktiga för att kunna bedriva sin verksamhet. Det vi vill komma fram till här är att återförsäkringen är bra att ha, men föreningarna måste ändå
vara riskmedvetna och inte bara köra på och lita på att EIF går in med pengar om föreningen själv inte kan. Om återförsäkringen bidrar till att föreningarna tar för stora risker och litar helt på att EIF ska ta ansvaret om för många garantier måste betalas ut, blir återförsäkringen dåligt för föreningen, enligt vår tolkning.