Kreditgarantiföreningen i Gävleborg och Övre Norrlands Kreditgarantiförening: en jämföresle av framgångsfaktorer

(1)

Avdelningen för ekonomi

Kreditgarantiföreningen i Gävleborg och Övre Norrlands Kreditgarantiförening

- En jämförelse av framgångsfaktorer

Författare: Malin Eskilsson och Matilda Jansson Juni 2010

Kurspoäng: 15 högskolepoäng Kursnivå: Kandidatkurs (C-nivå)

Examensarbete i ämnet företagsekonomi Handledare: Maria Fregidou-Malama

(2)

Abstract

Title: Credit Guarantee Association in Gävleborg and Övre Norrland Guarantee Association – A comparison of the success factors

Level: Bachelor Degree in Business Administration Authors: Malin Eskilsson and Matilda Jansson Supervisor: Maria Fregidou-Malama

Date: 2010-06

Aim: The purpose of this work is to investigate what differences there are between a credit union that is connected to Sweden’s Credit Association and an independent association, and how these differences have affected the union’s success.

Method: A qualitative study has been made by means of email and telephone interviews.

Respondents were chosen from Sweden’s Credit Association, Credit Guarantee Association in Gävleborg and Övre Norrland Guarantee Association. The interviews were then analyzed in the light of our theoretical studies.

Result and conclusions: We have found that there are three major differences between the unions. One difference is the area they operate in, Övre Norrland credit union has an advantage in operating in a sparsely populated area where demand for these compounds is greater. The second difference is how unions are organized, we have concluded that there is not an advantage to belong to Sweden’s Credit Association. The third major difference we see is the risk awareness among unions, associations that are connected to Sweden Guarantee Association are experiencing a false sense of security and thereby take risks affecting the business.

Suggestions for future research: In this work the guarantee association in Gävleborg represents all affiliated unions to the Swedish association. A further study could include more of the compounds that are connected to Sweden's Credit Association, in order to get more width in the work. Another suggestion for further research in this area is to investigate members and banks views on credit unions, in order to see how knowledge and awareness of these associations differ between different regions.

Contribution of the thesis: The essay has increased the understanding of the factors that may be crucial to the success of this type of organizations. We have found that the

management of credit guarantee associations must be involved in managing the business and establish guidelines. They must also ensure that employees are risk aware and not take unnecessary risks.

Key words: Credit Guarantee, small businesses, creditors, assets, organizational structure.

(3)

Sammanfattning

Titel: Kreditgarantiföreningen i Gävleborg och Övre Norrlands Kreditgarantiförening – En jämförelse av framgångsfaktorer

Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Malin Eskilsson och Matilda Jansson Handledare: Maria Fregidou-Malama

Datum: 2010-06

Syfte: Syftet med detta arbete är att undersöka vilka skillnader det finns mellan en kreditgarantiförening som är ansluten till Sveriges Kreditgarantiförening och en fristående förening, samt hur dessa skillnader har påverkat föreningarnas framgångar.

Metod: En kvalitativ undersökning har gjorts med hjälp av mail- och telefonintervjuer.

Respondenter valdes ut från Sveriges Kreditgarantiförening, Kreditgarantiföreningen i

Gävleborg och Övre Norrlands kreditgarantiförening. Intervjuerna har sedan analyserats mot bakgrund av våra teoristudier.

Resultat och slutsats: Vi har kommit fram till att det finns tre skillnader mellan

föreningarna. En skillnad är området de verkar i, Övre Norrlands kreditgarantiförening har en fördel i att de verkar i ett glesbebyggt område då efterfrågan på dessa föreningar är större där. Den andra skillnaden är hur föreningarna är organiserade, vi har kommit fram till att det inte är en fördel att tillhöra Sveriges Kreditgarantiförening. Den tredje stora skillnaden vi ser är riskmedvetenheten hos föreningarna, föreningar som är anslutna till Sveriges

Kreditgarantiförening upplever en falsk trygghet och tar därmed risker som skadar verksamheten.

Förslag till fortsatt forskning: I detta arbete representerar Kreditgarantiföreningen i Gävleborg alla anslutna föreningar till Sveriges Kreditgarantiförening. En fortsatt studie skulle kunna innefatta fler av de föreningar som är anslutna till Sveriges

Kreditgarantiförening, detta för att få mer bredd i arbetet.

Ett annat förslag till vidare forskning inom området är att undersöka medlemmars och bankers syn på kreditgarantiföreningar, detta för att se hur kunskap och medvetenhet om dessa föreningar skiljer sig åt mellan olika regioner.

Uppsatsens bidrag: Uppsatsen har bidragit till ökad förståelse kring vilka faktorer som kan vara avgörande för vilken framgång denna typ av organisationer når. Vi har kommit fram till att ledningen i kreditgarantiföreningar måste vara med och styra verksamheten och lägga upp riktlinjer. De måste även se till att medarbetarna är riskmedvetna och inte tar onödiga risker.

Nyckelord: Kreditgarantier, småföretagande, kreditgivare, säkerheter, organisationsstruktur.

(4)

Innehållsförteckning

1 Inledning... 6

1.1 Bakgrund ... 6

1.2 Frågeställning ... 7

1.3 Syfte och avgränsning ... 7

1.4 Disposition... 7

2 Teori... 8

2.1 Småföretag och Tillväxt ... 8

2.2 Bankerna som kreditgivare ... 10

2.3 Organisationers struktur ... 13

2.4 Kreditgarantiföreningar... 14

2.4.1 Historia ... 14

2.4.2 Kreditgarantiföreningar idag... 15

2.5 Sammanfattning av teori... 18

2.5.1 Reflektion över teorin ... 18

3 Metod ... 20

3.1 Insamlande av information ... 20

3.2 Urvalsprocess ... 20

3.3 Intervjumetod... 21

3.4 Frågeformulering... 21

3.5 Bearbetning ... 22

3.6 Validitet och reliabilitet... 22

3.7 Sammanfattning av metod... 23

4 Empiri... 24

4.1 Historia ... 24

4.2 Medlemmarna... 24

4.3 Garantierna ... 25

4.4 Kreditgarantiföreningarnas samarbete med banker ... 25

4.5 Finansiering ... 26

4.6 Externa omständigheter... 26

4.7 Framtiden ... 27

4.8 Framgångsfaktorer ... 27

4.9 Relationen mellan SKGF och KGF ... 28

4.10 Sammanfattning av empiri... 29

5 Analys ... 30

5.1 Likheter mellan föreningarna... 30

5.2 Skillnader mellan föreningarna ... 31

5.2.1 Regionen föreningarna verkar i... 31

5.2.2 Organisationernas struktur ... 31

5.2.3 Riskmedvetenheten ... 33

5.3 Sammanfattning av analys ... 34

6 Sammanfattande slutsats... 35

6.1 Svar på frågeställningen ... 35

6.2 Reflektion över arbetet och förslag till fortsatta studier ... 36

Källförteckning... 37

(5)

Bilaga 1 ... 40

Bilaga 2 ... 42

Bilaga 3 ... 44

Bilaga 4 ... 45

Figurförteckning Figur 1 Nystartade företag som andel av totala antalet företag 2005 ... 8

Figur 2 Tillväxthinder i relation till hindrens ursprung och karaktär... 9

Figur 3 Schematisk bild över kreditgarantiförloppet... 15

Figur 4 Modell över arbetsprocessen i studien... 20

(6)

1 Inledning

I detta kapitel ges en bakgrund till ämnet. Frågeställning och syfte formuleras och ligger sedan till grund för den jämförelse vi gör mellan två kreditgarantiföreningar.

1.1 Bakgrund

Småföretagen fyller en viktig roll i Sverige, både när det gäller sysselsättning och landets tillväxt¹. Det finns flera faktorer som påverkar möjligheterna för småföretagare att få

banklån för att starta upp sin verksamhet eller expandera. Detta gör att många bra idéer inte verkställs, på grund av svårigheterna att finansiera dem.

En viktig faktor som medför svårigheter för småföretagare att få banklån är bristen på säkerheter. Banker kräver en säkerhet för att låna ut pengar, som en garanti om det skulle vara så att låntagaren inte kan betala tillbaka lånet². Personer med en bra idé som vill starta upp ett företag har ofta inga säkerheter att lämna till banken, om de inte vill riskera sina privata tillgångar.

En annan faktor som har gjort det svårt för småföretagare att få banklån de senaste åren var en förändring i förmånsrättslagen som innebar att bankerna inte längre hade en särskild förmånsrätt vid konkurs. Denna lag är från och med 1 januari 2009 återställd och bankerna har återigen särskild förmånsrätt³.

I dagsläget påverkas småföretagarnas möjlighet till banklån av den finanskris vi befunnit oss i. Finanskrisen har medfört att bankerna har höjt sina utlåningskrav och tar ut högre

marginaler⁴.

Kreditgarantiföreningar är föreningar där medlemmar går ihop för att tillsammans skapa säkerheter till banken. Tanken med kreditgarantiföreningar är att de ska underlätta för sina medlemmar att få banklån. Kreditgarantiföreningar lånar inte själva ut pengar, utan går i borgen, vilket ger banken en säkerhet⁵.

I Sverige finns det ett stort antal Kreditgarantiföreningar (KGF) som är anslutna till Sveriges Kreditgarantiförening (SKGF). Det finns både regionala och branschspecifika KGF i Sverige, och de bedrivs inom formen för ekonomiska föreningar⁶. Relationen mellan SKGF och KGF är den att alla KGF är medlemmar i SKGF och alla borgensåtaganden går genom SKGF.

SKGF har under en tid legat vilande, och i dagsläget har de påbörjat arbetet med att avveckla verksamheten. I och med att SKGF legat vilande har inga garantier ställts ut, vilket har

inneburit att ingen KGF heller kunnat vara aktiv, då alla garantier går genom SKGF.

1Jagrén Lars, 2010

2 Expowera, 2010

3 Wigart Anne, 2008

4 Företagarförbundet, 2008

5 Tillväxtverket, 2009

6 Sveriges Kreditgarantiförening, 2010

(7)

I Sverige finns det en fristående kreditgarantiförening, Övre Norrlands Kreditgarantiförening.

Även denna förening drivs som en ekonomisk förening där medlemmar gått samman för att skapa säkerheter till banker⁷. Den fristående kreditgarantiföreningen i övre Norrland är i dagsläget den enda aktiva föreningen i Sverige.

1.2 Frågeställning

Vi vet i dagsläget att det finns en fristående förening i övre Norrland som fungerar bättre än föreningar som är anslutna till SKGF. I det här arbetet undersöker vi vilka skillnader det finns mellan en förening som är ansluten till SKGF och den fristående föreningen i övre Norrland, samt hur dessa skillnader påverkar föreningens framgång.

• Vilka är de avgörande skillnaderna mellan föreningarna?

o Vad hade SKGF och KGF Gävleborg kunnat gjort annorlunda för att lyckats bedriva sin verksamhet vidare?

1.3 Syfte och avgränsning

Syftet med detta arbete är att undersöka vilka skillnader som varit avgörande för att den fristående föreningen i Övre Norrland lyckats bedriva sin verksamhet bättre än KGF Gävleborg som är med i SKGF och nu avvecklar sin verksamhet.

Vi undersöker inte huruvida kreditgarantföreningar behövs i finansieringssyfte, eller hur stor betydelse de har för småföretagarnas möjligheter till finansiering. I vår jämförelse kommer KGF Gävleborg att representera alla föreningar som är anslutna till SKGF, vi har inte haft kontakt med någon annan KGF.

1.4 Disposition

I inledningen har vi gett läsaren en första inblick i ämnet, för att väcka ett intresse för

fortsatt läsning. Vi har även formulerat frågor som vi besvarar senare i arbetet. I inledningen framgår även syftet med arbetet, samt de avgränsningar vi valt att göra.

I kapitel två tas det upp relevanta teorier i ämnet. Vi ger läsaren en grund i småföretagens betydelse samt deras svårigheter att få banklån. Organisationsstrukturer samt olika

arbetssätt organisationer kan använda sig av tas upp i detta kapitel. Kapitlet avslutas med en beskrivning av de två föreningarna.

I kapitel tre ges en överblick över vårt tillvägagångssätt i arbetet. Här framgår det hur den empiriska undersökningen genomförts samt hur vi valt att utforma analysen utifrån teorier och det empiriska resultatet.

En redogörelse för den empiriska undersökningen görs i kapitel fyra. Där tar vi upp de svar vi fått från respondenterna på föreningarna. Svaren analyseras och knyts sedan samman med teorin i kapitel fem.

7 Övre Norrlands Kreditgarantiförening, 2010

(8)

Arbetet avslutas med en sammanfattande slutsats i kapitel sex. Där svarar vi på

frågeställningen samt ger förslag till fortsatta studier. En reflektion över det egna arbetet och vårt resultat finns i detta kapitel.

(9)

2 Teori

I detta kapital redogörs för en teoretisk bakgrund som är relevant för studien utifrån dess syfte. I första avsnittet behandlas småföretag och dess betydelse för tillväxten i Sverige. I det andra avsnittet redogörs för organisationsstrukturer som organisationer kan använda sig av.

Det tredje avsnittet behandlar banker och deras roll som kreditgivare. I det avslutande avsnittet beskrivs kreditgarantiföreningar, deras bakgrund samt deras arbete idag.

2.1 Småföretag och Tillväxt

I Europa finns det många små och medelstora företag, de utgör en viktig del i den europeiska ekonomin. Två tredjedelar av sysselsättningen inom den privata sektorn i Europa kommer från små och medelstora företag⁸.

I Sverige har tillväxten tidigare främst kommit från stora företag, men i och med

globaliseringen väljer många stora företag att flytta sin verksamhet till andra länder. Då många stora företag flyttar från Sverige blir småföretagen allt viktigare för landets tillväxt och sysselsättning⁹.

Det är viktigt att värna om de lokala företagen, då de ofta investerar lokalt. Därmed bidrar de till skatteunderlaget och sysselsättningen i regionen. Små och medelstora lokala företag är inte intresserade av att flytta verksamheten till lågavlönade länder, eftersom företagarna själva inte är beredda att flytta med sina familjer¹⁰. Lokala småföretag drivs vidare även under sämre tider, eftersom ägaren lever på företaget. Detta gör att jobben finns kvar, även under dåliga perioder. Lokalt ägda företag är grunden för en sund lokal ekonomi¹¹.

Hela 99 % av svenskt näringsliv utgörs av små och medelstora företag. Av andelen små och medelstora företag utgör enmansföretagen en stor del på 73,8 %. Även mikroföretagen, företag med färre än 10 anställda, utgör en stor del på 22,1 %. Små och medelstora företag står för även en femtedel av Forskning och Utveckling i Sverige¹².

Småföretag diskuteras ofta när det gäller tillväxt. Tillväxten är viktig eftersom det är företag som växer som skapar nya arbetstillfällen och på så sätt bidrar till sysselsättningen i landet¹³. En SIFO*-undersökning visar att småföretag, det vill säga företag med färre än 50 anställda, har genererat nya arbetstillfällen under varje år sedan 1993. Under perioden 2003-2006 skapades 80 000 nya jobb inom småföretagen i Sverige, medan antalet arbeten inom offentliga sektorn och storföretagen har minskat under samma period¹⁴.

*)TNS SIFO är Sveriges ledande marknadsundersökningsföretag¹⁵.

8 Svenskt näringsliv, 2009

10 Logue John, 2004

11 Logue John, 2004

12 Svenskt näringsliv, 2009

13 Barth Henrik, 2001

14 Andersson Anders, 2008

15 TNS SIFO, 2009

(10)

Jämfört med övriga EU-länder har Sverige under en period haft en låg andel nystartade företag i förhållande till totalt antal företag. I en undersökning från 2005 av EU-länder, ligger Sverige på sista plats när det gäller just andelen nystartade företag, vilket figur 1 visar¹⁶.

Figur 1.Nystartade företag som andel av totala antalet företag, 2005

Nyföretagandet i EU

Källa: Larsson Fredrik, 2009.

Det finns många faktorer som kan ses som hinder för tillväxt. En uppdelning av

tillväxthindren kan göras enligt följande: interna eller externa hinder och materiella eller immateriella hinder, se figur 2. Detta är en uppdelning som har använts vid flera

undersökningar. En typ av tillväxthinder är lednings- och resurshinder. Detta är ett internt hinder som kan vara materiellt, i form av brist på metoder, system och rutiner. Det kan även anses som ett immateriellt hinder, då i form av brist på utbildad arbetskraft och svårigheter att rekrytera ny personal¹⁷.

Problemet med extern finansiering, skillnaden på företagens behov och kreditgivarnas vilja att fylla dessa behov, placeras i modellen som ett externt, materiellt hinder. Externa

materiella faktorer skapar inte tillväxt, men skapar förutsättningar för tillväxt i små företag¹⁸.

16 Larsson Fredrik, 2009

17 Barth, Henrik, 2001

18 Barth, Henrik, 2001

(11)

Figur 2: Tillväxthinder i relation till hindrens ursprung och karaktär.

Källa: Barth Henrik, 2001, s. 236

NUTEK har gjort undersökningar som visar att det är fler företag i glesbygden som upplever tillväxthinder än genomsnittet i landet. Ett av hindren som anses högre i glesbygden än i övriga landet är tillgång till finansiering, företagarna i glesbygden anser att bristen på möjlighet till banklån är ett hinder för tillväxten¹⁹.

Något annat som kan ses som ett problem för företagare i glesbygden är möjligheten för dem att gå i personlig borgen, vilket är en form av säkerhet att lämna till banken. Ofta tas personlig borgen ifrån övervärden i fastigheter men i glesbygden finns det sällan övervärden i fastigheter så som det gör i storstäderna²⁰.

2.2 Bankerna som kreditgivare

Det finns många kreditgivare i Sverige, bankerna är en av dem²¹. Forskning har visat att bankerna står för den viktigaste externa finansieringen för små och medelstora företag²². Bankerna förmedlar kapital i form av krediter och för att hantera riskerna kräver de att låntagaren lämnar en säkerhet till banken²³. Exempel på säkerheter banken kan ta för att ge ut ett lån är företagsinteckning, vilket innebär att företagets tillgångar, exempelvis varulager, maskiner och kundfordringar, intecknas av banken. Banken kan även ta emot säkerhet i form av inteckning i fast egendom, eller olika former av borgen. Borgen innebär att

borgensmannen träder in i låntagarens roll om denne inte kan betala sina åtaganden. När det gäller mindre krediter kräver bankerna inte alltid säkerheter, men de gör alltid en undersökning av hur bra återbetalningsförmåga låntagaren har²⁴.

I bankernas bedömning av en låntagare undersöks hur bra återbetalningsförmåga låntagaren har, samt vilka säkerheter som finns att lämna till banken. Vid det slutgiltiga beslutet

19 Levin Henrik, Weström Anders, 2003

20 Silver Lars, 2008

21 Broomé Per, Elmér Leif, Nylén Bertil, 1995, s. 8

22 Bruns Volker, 2003

23 Nutek

(12)

angående lånet är det alltid återbetalningsförmågan som väger tyngst, säkerheter kan inte väga upp en dålig återbetalningsförmåga²⁵.

Innan en kreditgivare beviljar ett lån måste de undersöka hur stor risken är för att de

förpliktelser som ingår i avtalet inte kan fullgöras av kredittagaren. Undersökningen ska vara organiserad så att den som ska fatta beslutet har tillräcklig information om kredittagaren för att kunna bedöma risken²⁶. Ett krav när man söker lån på banken är att kunna redogöra för företagets affärsplan, budget samt bokslut om det finns något sådant²⁷.

Det finns flera faktorer som påverkar bankernas krav på säkerheter. En sådan faktor är förändringar i förmånsrättslagen. År 2004 gjordes förändringar i förmånsrättslagen som innebar att bankerna förlorade sin särskilda förmånsrätt och rätt till 100 % av säkerheten. De degraderades till en allmän förmånsrätt, med rätt till 55 % av säkerheten.

Förändringarna i förmånsrättslagen gjorde att bankerna krävde större säkerheter eller personlig borgen för att låna ut pengar. Dessa förändringar har hindrat företag från att växa och utvecklas²⁸. Efter förändringen av förmånsrättslagen som trädde i kraft 2004 har ännu en förändring av lagen gjorts. Denna förändring innebär en återgång till hur det var innan förändringen 2004. Det innebär att bankerna, från och med 1 januari 2009, återigen har särskild förmånsrätt och rätt till 100 % av säkerheterna²⁹.

En annan faktor som påverkar bankernas krav på säkerheter är Basel II, vilket är ett nytt regelverk, som trädde i kraft i alla EU-länder den 1 januari 2007 och som reglerar bankers kapitaltäckning, samt deras risk- och kapitalhantering³⁰. Den nya metoden, Basel II, ska inte höja eller sänka den totala nivån på lagstadgat kapital som för närvarande innehas av bankerna, men den ska göra det mer riskkänsligt. Tanken med den nya överenskommelsen är att uppmuntra användningen av interna system för att mäta risker och fördela kapital³¹. Regelverket styr hur banker med flera inom EU ska hantera risker och fördela kapital. I jämförelse med reglerna som gällde innan Basel II är det främst kraven på riskanalys som blivit hårdare. Syftet med de nya Basel II reglerna är att investerarnas position ska stärkas och därmed måste bankerna bli bättre på att mäta, styra och rapportera om sina risker. De nya kraven gör att bankerna måste göra stora förändringar av policies, rutiner och IT- system³².

I och med Basel II reglerna måste alla banker införa en internrating av sina lån. När de yttre omständigheterna ändras, till exempel i en lågkonjunktur, ändras ratingen och därmed ändras även kapitaltäckningskravet i banken. Basel II kan därmed sägas vara en intern

26 Lag (2004:297) om bank- och finansrörelse, kap 8

28 Frycklund Jonas, 2004

29 Wigart Anne, 2008

30 Lind Göran, 2005

31 Lastra Rosa Maria, 2004

32 Heymowska Alexandra, 2004

(13)

kreditrestriktion inom bankerna. I och med Basel II reglerna blir standardiseringen av kreditgivning till små och medelstora företag mer påtaglig³³.

Den rådande finanskrisen har även den påverkat småföretagares möjligheter till banklån.

Många företag har fått svårt att låna pengar eller fått sämre lånevillkor³⁴. I en undersökning som genomförts på uppdrag av Almi Företagspartner* bland bankkontorschefer har det framkommit att finanskrisen gjort det svårare för små och medelstora företag att få banklån.

Majoriteten av bankkontorscheferna uppgav att lånevillkoren skärpts eller är fortsatt oförändrade under första kvartalet 2010³⁵.

Något som gör det svårt för småföretagare att få banklån i dagens samhälle är centraliseringen av bankerna. Värdet av att bankkontoren utvecklar lokala och djupa relationer med kunderna är av mindre betydelse, eftersom de lokala bankkontoren styrs av ramar och regler från högre nivåer. Dessa ramar och regler ska följas vilket innebär att bankernas kreditgivning blir standardiserad³⁶.

I och med centraliseringen och standardisering av bankerna har avståndet mellan företagare och bankerna ökat. Besluten fattas längre ifrån låntagaren, och är därmed inte anpassade för ortens lokala förutsättningar. Företagarna har inte lika många personliga kontakter med bankerna, därför minskar företagarnas möjlighet till en individuell kreditprövning³⁷. Ny forskning har genomgående visat att de flesta små och medelstora företag vill att deras banker ska behandla just deras problem som unika eller åtminstone ses som unika. Därför uppskattar inte dessa företag att behandlas på ett standardiserat sätt³⁸.

Annan forskning om bankernas och småföretagens förhållande har visat att de flesta små och medelstora företag föredrar nära interaktion till en specifik bankman som de kan utveckla en förtroendefull relation till. De vill utveckla en stark och personlig relation till bankmannen för att på så vis kunna få goda råd och för att ha någon att vända sig till vid behov. Små och medelstora företag som får goda råd, baserade på deras specifika behov, visar sig vara mer nöjda, än de kunder som inte får några råd alls vid interaktion med sin bank³⁹.

*) Almi Företagspartner har i uppgift att främja utvecklingen av företag i hela Sverige och ägs helt och hållet av staten. De kan bistå med lån vid nyföretagande, vid företagsutveckling och för att utveckla nya produkter. Det är tänkt som en komplettering till andra

kreditinstitut⁴⁰.

34 Pressinformation från KGF, 2009

35 Almi Företagspartner, 2010

38 Lundahl Nicolaus, Vegholm Fatima, Silver Lars, 2009

39 Lundahl Nicolaus, Vegholm Fatima, Silver Lars, 2009

40 Företagande redaktionen

(14)

2.3 Organisationers struktur

Organisationer kan i olika utsträckning vara centraliserade eller decentraliserade. En centraliserad organisation styrs uppifrån där makten och beslutsfattandet sker i toppen av hierarkin. Decentraliserade organisationer däremot delegerar ut ansvar och beslutsfattande till alla nivåer i hierarkin⁴¹.

Fördelen med en centraliserad organisation är att den låter ledarna i toppen samordna organisationen, och ser till att det fokuseras på målen. Nackdelen är om ledaren är för involverad i det operativa arbetet och därmed inte hinner med den långsiktiga strategiska planeringen. Fördelen med decentralisering är att organisationen blir mer flexibel och ansvarstagandet ökar i och med att beslut tillåts att fattas direkt av chefer på lägre nivåer.

Detta gör att cheferna på de lägre nivåerna blir ansvariga för sina handlingar och de får en möjlighet att ta risker som kan leda till framgång. Detta gör att medarbetarna blir mer

motiverade och presterar för organisationens bästa. Nackdelarna med decentralisering är att det blir många inblandade i beslutstagandet, vilket ger ledningen mindre kontroll⁴².

Många företag menar att en hierarkiskt uppbyggd organisation kan göra att medarbetarna förlitar sig på sina överordnade. När nya situationer och problem uppstår väljer medarbetare att ta beslut utan att reflektera över riskerna, detta på grund av att de har en ledning över sig som får ta ansvar för besluten, istället för att ta eget ansvar och hantera riskerna⁴³. Det finns en benämning på denna problematik, att någon annan tar konsekvenserna av ens handlande, Moral Hazard. Moral Hazard innebär att om det finns en försäkring för sitt handlande ökar benägenheten att ta större risker⁴⁴.

En lednings arbetsuppgifter är bland annat att planera verksamheten, det vill säga att formulera visioner och mål samt att ta fram strategier för att nå målen. Det är även

ledningens uppgift att organisera verksamheten, att se till att alla vet vad som förväntas av dem genom att sätta upp mätbara mål för medarbetarna⁴⁵.

Organisationer kan samverka i olika grader och uppkommer oftast då medlemmarna har gemensamma intressen och tror att ett samarbete ska gynna dem⁴⁶. Genom samverkan kan medlemmarna uppnå olika former av samverkansvinster, men detta ofta på bekostnad av att medlemmarnas självständighet begränsas. Medlemmar i en större organisation måste göra en avvägning mellan möjliga samverkansvinster och de kostnader som följer av samverkan.

Denna avvägning kan vara svår att göra då det är svårt att bedöma samverkansvinsterna i förväg⁴⁷.

Privata initiativ till att starta organisationer, det vill säga organisationer som inte samverkar med andra, är ofta grundat i att det finns faktiskt behov av organisationen. Detta är mer

41 Jones Gareth R., 2007, s 101

42 Jones Gareth R., 2007, s. 101

43 Jones Gareth R., 2007, s. 100

44 Bodie Zvi, Merton Robert, Cleeton David, 2009 s.31

45 Granér Rolf, 2004, 105

46 Bolman Lee, Deal Terrence, 2005, s. 238

47 Swartz Erik, 1994, s.121

(15)

långsiktigt hållbart än organisationer som är startade genom näringspolitiska ambitioner.

Politisk inblandning på markanden kan störa den samhällsekonomiska effektiviteten⁴⁸. 2.4 Kreditgarantiföreningar

2.4.1 Historia

Kreditgarantiföreningar har sitt ursprung i Belgien där den första föreningen startades 1842⁴⁹. Föreningarna bedrevs i en enklare form där bönder och andra företagsamma personer på landsbygden, som ensamma hade svårt att få banklån, gick ihop för att

gemensamt få mer kunskap och kapital samt sprida riskerna. Bankerna uppskattade denna idé och fenomenet spred sig sedan sakta över Europa⁵⁰.

Kreditgarantiföreningarna tog sedan form utifrån Raiffeisen och Schulze-Delitzschs system av kooperativa kreditinstitut, som utvecklades i Tyskland 1849. Det var sedan Edward A. Filene som efter att ha studerat flera olika europeiska kooperativ, framförallt dem i Tyskland och Italien, som tog med sig idéerna till USA och startade den första kreditgarantiföreningen i Massachusetts 1910⁵¹.

Existensen av kreditgarantiföreningar har varit känd i över ett sekel men det var först under efterkrigstiden som kreditgarantiföreningarna fick ett uppsving, och då framförallt i länder som Italien och Frankrike⁵². Kreditgarantiföreningar startar ofta upp i samband med förändringar i ekonomin. I Europa kom dessa föreningar igång ordentligt i och med

uppbyggnaden efter andra världskriget, då främst i norra Italien och i Frankrike. Nu har de flesta europeiska länderna kreditgarantiföreningar och de finns även i Japan, USA och Kanada⁵³.

I Sverige är kreditgarantiföreningar i den form de bedrivs idag relativt nytt. Liknande samarbeten mellan företagare har funnits tidigare, exempelvis fanns det på 1970-talet ett samarbete mellan sågverksföretag i Småland⁵⁴.

48 Grefbäck Caroline, 2007

49 Hallin Göran, Lundberg Maria, 2007

50 Gustafsson Eric, Strömberg Per-Martin, Thorslund Stefan 2007

51 Froman Lewis A., 1935

(16)

I början på 2000-talet började kreditgarantiföreningar att växa fram i Sverige. Det var KOOPI (Kooperativa institutet)* som tog initiativet tillsammans med grupper inom

LEADER-initiativet*, till att undersöka intresset för kreditgarantiföreningar i landet. En förstudie om kreditgarantiföreningar gjordes i Småland. I och med den undersökningen blev Företagarnas lokala ordförande intresserad av dessa föreningar. Det var sedan denne som var drivande för bildandet av Sveriges första kreditgarantiförening, KGF Norra Småland, som startade år 2000 med åtta medlemmar⁵⁵.

Den svenska formen på kreditgarantiföreningarna kommer främst från Italien, där de har samma upplägg med lokala och regionala verksamheter som bygger på lokal och

branschspecifik kännedom⁵⁶.

2.4.2 Kreditgarantiföreningar idag

Kreditgarantiföreningar är icke-vinstdrivande associationer som ägs av sina medlemmar⁵⁷. Tanken bakom kreditgarantiföreningar är att medlemmar går samman för att gemensamt skapa säkerheter för banklån. Det som skapar säkerheten är medlemmarnas insatser i föreningarna. Kreditgarantiföreningar arbetar för att hjälpa företag som har för bra idéer för att inte satsa på, men för dåliga säkerheter för att ge banklån⁵⁸.

Kreditgarantiföreningarnas huvudsyfte är att hjälpa små och medelstora företag som har svårt att få banklån på grund av bristande säkerheter. Föreningarna lånar inte själva ut pengar till sina medlemmar, tanken är att föreningens garanti fungerar som borgen mot banken⁵⁹. Den borgen som ställs ut är en enkel borgen, vilket innebär att långivaren måste kräva låntagaren på betalning innan borgensmannen blir skyldig att betala⁶⁰.

Många av föreningarna har även som syfte att bygga upp ett nätverk kring företagarna där de kan knyta viktiga kontakter som gynnar deras företag. Föreningarna kan även erbjuda viss rådgivning och coachning till företagarna. Omfattningen av just nätverksskapande och rådgivning är något som varierar mellan föreningarna, vissa föreningar ägnar sig endast åt borgensåtaganden⁶¹.

*) Koopi är kooperationens institut för opinionsbildning och samhällskontakter. Ägare är Folksam, Fonus, HSB, KF, KFO, OK och Riksbyggen. Koopi ska, med de kooperativa värdena som grund, arbeta för att stärka kooperationens demokratiska, ekonomiska och legala förutsättningar⁶².

*) Leader är ett av EU:s gemenskapsinitiativ. Det ska främja utveckling på landsbygden. Med utgångspunkt från lokala förutsättningar och lokala initiativ ska Leader stödja nyskapande metoder för utveckling och förnyelse.

57 Reed Edge Kathryn, 2010

59 Wennberg Inge, 2007

60 Finansportalen, 2010

62 Fairtrade,

(17)

Det finns kreditgarantiföreningar i många av världens länder, hur verksamheten bedrivs skiljer sig åt mellan länderna. Det beror på under vilka omständigheter de startades, vilken målgrupp de riktar sig till samt hur landets finansiella system är uppbyggt. Den stora skillnaden mellan länderna är i vilken form föreningarna bedrivs, i många länder bedrivs verksamheten som aktiebolag. De flesta föreningarna drivs regionalt, men det finns även branschspecifika föreningar⁶³.

Det finns en europeisk paraplyorganisation för Europas kreditgarantiföreningar, Association Européenne du Cautionnement Mutuel, AECM. Deras syfte är att stödja medlemmarna och belysa vikten av garantier för små företags finansiering⁶⁴. AECM bildades 1992 och är en icke vinstdrivande, öppen och demokratisk organisation. De representerar 34 föreningar och fungerar som ett nätverk för garantiföreningar från 18 länder⁶⁵.

Alla Sveriges kreditgarantiföreningar bedrivs som ekonomiska föreningar. Detta innebär att medlemmarna endast kan förlora det kapital de satsat i föreningen⁶⁶. Ekonomiska föreningar ska genom ekonomisk verksamhet främja sina medlemmars ekonomiska intressen⁶⁷. Vem som helst kan bli medlem i en kreditgarantiförening, eftersom ekonomiska föreningar inte får hindra någon från att bli medlem, om det inte finns särskilda skäl⁶⁸.

Det finns en paraplyorganisation i Sverige för kreditgarantiföreningar, Sveriges

kreditgarantiförening (SKGF). SKGF ägs av de lokala och branschspecefika föreningarna som är medlemmar. Alla Sveriges kreditgarantiföreningar är medlemmar i SKGF, utom en

fristående förening i Övre Norrland⁶⁹.

SKGF har sedan 2003 tillstånd från finansinspektionen att bedriva finansiell verksamhet. Det är SKGF som är den formella avtalsparten mot banken när krediter ges ut, det är alltså SKGF som utfärdar en enkel borgen, se figur 3. De lokala föreningarna sköter alla kontakter och det administrativa arbetet, det är även dem som rekommenderar beslut för den slutliga kreditbedömningen⁷⁰.

65 Association Européenne du Cautionnement Mutuel, 2007

66 Bolagsverket

67 Lag (1987:667) om ekonomiska föreningar 1 kap 1 §

68 Lag (1987:667) om ekonomiska föreningar 3 kap 1 §

70KGF – En god affär, 2008

(18)

Figur 3: Schematisk bild över kreditgarantiförloppet.

Medlem KGF SKGF

Lån Enkel borgen = Kreditgaranti

Bank

Källa: Material från KGF – Vägledning till Kreditgaranti.

SKGF är återförsäkrade via Europeiska Investeringsfonden (EIF). Återförsäkringsavtalet följer svensk rätt och är en underborgen, EIF går i borgen för SKGF⁷¹. EIF startades 1994 och ägs till största delen av Europeiska investeringsbanken (EIB). Tanken med EIF är att den ska hjälpa småföretag. De lånar inte själva ut pengar eller direktinvesterar i företag utan de samarbetar med banker och kreditinstitut, så som kreditgarantiföreningar. EIF tillhandahåller riskkapital för små och medelstora företag, de ger även ut garantier för lån till små och medelstora företag. Fonden använder sina egna pengar, eller medel de fått till sitt förfogande av EU eller EIB⁷².

SKGF finansieras genom en avgift som tas ut på utställda garantier, en garantiprovision. De lokala föreningarna har möjlighet att själva prissätta garantierna utifrån marknadsmässiga och lokala villkor, dock finns ett riktpris på 3,5-4 %. Priset för garantierna utgår från ett golv på 2 % av utställt garantibelopp per år, detta ska täcka avsättning till förlustrisker om 1 % och resterande ska täcka kostnader för driften, försäkringen hos EIF och medlemskapet i AECM. Det som blir över av garantiprovisionen efter att golvet på 2 % betalats behålls av KGF⁷³.

KGF Gävleborg behåller en del av provisionen de tar ut på utställda garantier för att

finansiera sin verksamhet. De finansieras även genom kapital som tillförs med privata eller offentliga medel, genom exempelvis medlemsavgifter⁷⁴.

Det finns en kreditgarantiförening i Sverige, Övre Norrlands Kreditgarantiförening (ÖNKGF), som står utanför SKGF och är därmed fristående. Även denna förening bedrivs som en ekonomisk förening. ÖNKGF bildades i januari 2004 och fick tillstånd av finansinspektionen att bedriva finansiell verksamhet i februari 2005, föreningen har sedan dess ställt ut

garantier⁷⁵.

ÖNKGF finansieras med hjälp av medlemsinsatser och förlagsinsatser, förlagsinsatser innebär att icke-medlemmar tillför kapital till en ekonomisk förening. Medlemsinsatserna är mellan 5 000 och 10 000 kronor och återfås vid utträde ur föreningen. Det finns inte någon

71 KGF – En god affär, 2008

72 Europa, EU:s webbportal

73 Sveriges Kreditgarantiförenings affärsplan

74 Frågor och svar om KGF Gävleborg

(19)

begränsning för hur många insatser en medlem kan teckna, men rösträtten är begränsad till en röst per medlem⁷⁶.

Medlemmarna har olika anledningar till varför de väljer att gå med i kreditgarantiföreningar.

Den främsta anledningen är att företagaren behöver hjälp med säkerhet för att få ett banklån. En annan anledning kan vara intresset av att det finns ett företagande på orten.

Exempel på detta kan vara en matvarubutik, den är beroende av att det finns folk som vill handla på orten, och för detta krävs att det finns arbeten i regionen. En matvarubutik kan av den anledningen välja att gå med i kreditgarantiföreningen för att främja företagandet på orten. Andra exempel på medlemmar som går med utan att ha ett eget behov av säkerheter till lån kan vara kommunen, fackföreningar, staten och företagareorganisationer⁷⁷.

2.5 Sammanfattning av teori

Sammanfattningsvis visar teorin att småföretagen är viktiga för Sveriges tillväxt men att många småföretagare upplever hinder för tillväxten. Ett viktigt tillväxthinder är möjligheten till extern finansiering i form av till exempel banklån. Teorin visar att företag i glesbygden upplever finansieringen som ett större hinder än övriga landet. En anledning till att småföretagare upplever svårigheter med att få banklån är att bankerna kräver säkerheter vilket småföretagare inte alltid har.

Teorin visar även att organisationsstrukturen påverkar beteendet hos

kreditgarantiföreningarna. I hierarkiskt uppbyggda organisationer kan det bli så att

medarbetarna förlitar sig på sina överordnande och inte tar ansvar för konsekvenserna av sina handlingar. Moral Hazard är en benämning på att någon annan tar konsekvenserna av ens handlande, vilket ökar benägenheten att ta risker.

Slutligen visar teorin att det finns för- och nackdelar med samverkan. Innan en förening ingår i en samverkan bör den göra en avvägning mellan de vinster och kostnader som följer av samverkan. Genom samverkan begränsas ofta medlemmarnas självständighet.

2.5.1 Reflektion över teorin

Teoridelen är uppdelad i fyra större områden, småföretagande och tillväxt, banker,

organisationers struktur, samt kreditgarantiföreningar. Vi har valt att ta upp dessa områden då vi anser att det är relevanta ämnen för att ge läsaren en bra grund och förståelse inför fortsatt läsning.

Dessa ämnen valdes för att vi vill ge läsaren en förståelse för småföretagarnas svårigheter att få banklån, bankernas krav på kreditsökare, och hur kreditgarantiföreningar arbetar för att hjälpa småföretagen med problematiken att få banklån.

Då det är en jämförelse mellan två föreningar som kommer att göras ansåg vi det även viktigt att genom teorin ge läsaren en grund i organisationers struktur för att sedan förstå jämförelsen mellan föreningarnas uppbyggnad.

77 Frågor och svar om KGF Gävleborg

(20)

Viss teori har tagits med endast i ett informativt syfte. Kreditgarantiföreningar är ett relativt nytt fenomen i Sverige och vi ansåg att vi behövde ge läsaren en helhetsbild över dessa föreningar, vem som har nytta av dem och varför, samt hur de arbetar.

Teorin kommer att ligga till grund för empirin och även för analysen i arbetet. Vi analyserar vilka faktorer som varit avgörande för att ÖNKGF har lyckats bättre med sin verksamhet än SKGF och KGF Gävleborg som nu avvecklar sin verksamhet.

(21)

3 Metod

Här presenteras vår metod, det tillvägagångssätt vi använt för att samla in och bearbeta information.

3.1 Insamlande av information

Som ett första steg, för att komma in i ämnet, hade vi en inledande diskussion med verksamhetsledaren på KGF Gävleborg. Under denna pratstund gick han igenom vad en kreditgarantiförening är, tanken bakom dem, samt hur de fungerar. Detta gjorde att vi snabbt och smidigt kom in i ämnet och kunde påbörja vårt arbete kring

kreditgarantiföreningar och undersöka skillnader mellan KGF och ÖNKGF.

Förutom diskussionen med KGF Gävleborg samlade vi in information om

kreditgarantiföreningar, hur de fungerar och till vems nytta de finns. Denna information samlade vi in från hemsidor, aktuella rapporter och annan litteratur.

3.2 Urvalsprocess

Eftersom arbetet går ut på att undersöka varför ÖNKGF lyckas bedriva sin verksamhet med framgång, medan KGF håller på att avveckla sin verksamhet kontaktades de båda

föreningarna och föreningarna bestämde själva vem i organisationen som skulle svara på vår intervju. Att vi valde att låta KGF Gävleborg representera KGF var för att det var där vi hade vår kontakt. Eftersom alla KGF ligger under SKGF liknar de varandra och har samma

arbetssätt.

Vi har även intervjuat SKGF´s VD. Detta för att få en infallsvinkel från ytterligare en nivå, för att få reda på innebörden av att vara med i SKGF och för att på ännu ett sätt jämföra skillnaden på att vara med i SKGF och att vara fristående.

Ett hinder för intervjuerna har varit att vissa av respondenterna inte har kunnat svara på alla våra frågor på grund av sekretess. Bland de vi tagit kontakt med för att få hjälp med

intervjuerna har hjälpsamheten och engagemanget varierat. Några har varit väldigt hjälpsamma och lätta att få kontakt med samt svarat snabbt på våra intervjuer vilket uppskattats. Andra har inte visat samma vilja att hjälpa till, det har tagit lång tid att få svar på intervjuer och vi har fått ringt flertalet gånger för att fråga hur det går. Detta har gjort det svårt att ställa följdfrågor då vi inte fått en bra kontakt och dialog med alla respondenter.

Vår tanke var att även intervjua medlemmar från respektive förening. Men då vi inte fick kontaktuppgifter till någon medlem i ÖNKGF kändes det inte relevant att kontakta medlemmar i KGF Gävleborg. Detta eftersom det var en jämförelse av medlemmarnas åsikter, kring föreningarna samt möjligheter till finansiering, vi ville göra.

Vår tanke när vi startade arbetet var att även intervjua banker, för att få deras syn på

kreditgarantiföreningar. Vi tänkte intervjua en bank i området där KGF Gävleborg verkar, och en bank i ÖNKGF’s område, detta för att se huruvida det fanns någon skillnad i synsättet på kreditgarantiföreningar hos bankerna i de olika områdena. Det visade sig svårt att få banker att ställa upp på intervjuer, av de banker vi fick kontakt med i Gävle hänvisade en till tidsbrist

(22)

och kunde inte ställa upp, den andra kände inte till vad kreditgarantiföreningar är, och den tredje banken lovade att höra av sig, men detta skedde inte.

I Övre Norrland fick vi kontakt med en bank och denne lovade att ställa upp på en

mailintervju. Vi formulerade en intervju, se bilaga 4, och skickade till banken, men vi har inte fått tillbaka några svar på intervjun. Vi har ringt till de flesta bankerna flertalet gånger, och när vi ändå inte fick någon respons valde vi att utesluta bankernas åsikter från

undersökningen.

3.3 Intervjumetod

Tanken var att utföra mailintervjuer med respondenterna, detta främst för att ÖNKGF har sitt säte i Lycksele och ett personligt möte var därför inte aktuellt. I och med att vi använde oss av mailintervjuer är det en kvalitativ undersökning vi gjort, detta innebär att enstaka händelser och detaljer fångas upp⁷⁸. Vi ansåg det viktigt att få med enstaka händelser och detaljer för att kunna göra en rättvis jämförelse och eftersom vi endast intervjuat ett fåtal respondenter var det möjligt att ta hänsyn till detaljer.

Eftersom det var en jämförelse som skulle göras, ansåg vi det vara bäst att göra alla intervjuer via mail, även om avståndet till vissa inte var längre än att vi skulle ha kunnat träffa dem personligen. Respondenten på SKGF ansåg sig inte ha tid att svara skriftligt på intervjufrågorna, därför är den intervjun gjord per telefon.

Öppna frågor användes i intervjuerna, personen som skulle svara fick fritt skriva sina svar och var inte bunden till alternativ som vi tagit fram. Detta gjorde att respondenten kunde svara exakt vad, och hur mycket den ville. Det kan vara svårare att jämföra och analysera denna typ av svar, men respondentens personliga uppfattning om frågorna ansågs viktiga.

3.4 Frågeformulering

Utifrån den information vi samlat in formulerades relevanta frågor till de utvalda

respondenterna. De två kreditgarantiföreningar som ingått i undersökningen, fick samma typ av frågor. Deras frågor skilde sig endast åt i vissa delar, då KGF Gävleborg ingår i SKGF medan ÖNKGF är fristående var en del av intervjun anpassad efter just detta.

Frågorna som ställdes till KGF Gävleborg och ÖNKGF var utformade på ett sådant sätt att vi skulle få ut så mycket som möjligt om hur föreningarna är uppbyggda och hur deras arbete fungerar, se bilaga 1 och 2. Frågorna vi ställde var inom områden där vi ansåg att det kunde finnas avgörande skillnader eller likheter. Det vi ville få ut av intervjuerna var inom vilka områden föreningarna skilde sig åt, och om dessa skillnader kan vara orsaken till att den ena föreningen lyckats bättre än den andra. SKGF´s VD fick frågor angående samarbetet och förhållandet mellan SKGF och de lokala KGF. Frågorna behandlade även SKGF och deras arbete, se bilaga 3.

78 Thurén Torsten

(23)

Frågorna behandlade:

• Starten av föreningen, hur länge har föreningen funnits och vilka var initiativtagare, hur ser uppbyggnaden ut.

• Medlemmarna, hur många och vilken typ av medlemmar föreningar har, samt vad föreningen erbjuder sina medlemmar.

• Bankerna, hur samarbetet med banker fungerar och hur föreningarna upplever att bankerna värdesätter dem.

• Finansieringen, hur föreningarna finansierar sin verksamhet och vad som ligger till grund för säkerheterna de ger ut.

• Garantierna, hur går utgivandet av garantier till, vilka krav ställs på medlemmen med mera.

3.5 Bearbetning

När vi fått in alla svar från respondenterna gick vi igenom intervjuerna med de båda föreningarna för att se inom vilka områden deras arbete skilde sig åt, men även för att se inom vilka områden det fanns likheter mellan föreningarna. Vi vägde även in svaren från SKGF eftersom KGF Gävleborg är knutna till dem, hur det samarbetet ser ut ansåg vi vara en viktig del i jämförelsen mellan KGF Gävleborg och ÖNKGF.

Informationen från intervjuerna presenteras i kapitlet empiri. Samtliga respondenters svar redovisas under nio underrubriker. Dessa underrubriker har valts utifrån de frågor som ställts i intervjuerna, för att strukturera svaren och för att ge läsaren en överskådlig bild av svaren.

I analysen har vi delat upp de svar vi fått fram i likheter och skillnader föreningarna emellan.

Vi har börjat med att ta upp de likheter som finns, för att på så vis konstatera att

föreningarna har, utifrån de likheter vi kommit fram till, samma förutsättningar att lyckas.

Skillnaderna diskuteras sedan djupare och jämförs med teorierna, detta för att komma fram till vilka skillnader som varit avgörande för föreningarnas framgång.

3.6 Validitet och reliabilitet

I en studie är det viktigt att se till innehållets validitet och reliabilitet. Validitet innebär att man undersökt det som planerats att undersökas och ingenting annat⁷⁹. Vi anser att validiteten i arbetet är hög då vi har samlat in och analyserat kvalitativ data från de föreningar som var ämnade att undersökas. Enligt vår mening har vår kvalitativa

undersökning gett en bra bild av verkligheten. Det som sänker validiteten är att vi inte fått bra kontakt med alla respondenter. Detta har bidragit till att vi utifrån de första svaren från respondenterna har fått gjort våra egna tolkningar, utan möjligheter att ställa följdfrågor.

Reliabilitet innebär att mätningarna är gjorda på ett korrekt sätt, det vill säga hur tillförlitligt arbetet är⁸⁰. Eftersom att vi med hjälp av öppna frågor intervjuat respondenter på de föreningar vi valt att undersöka anser vi att tillförlitligheten i undersökningen är hög. Detta

79 Thurén Torsten, 2007

80 Thurén Torsten, 2007

(24)

på grund av att respondenterna fritt har fått svara på frågorna utan att vara bundna till svarsalternativ.

Något som kan sänka reliabiliteten är att föreningarna själva valde vem som skulle svara på frågorna. Att vi endast intervjuat en respondent per förening kan även det sänka

reliabiliteten något då respondentens personliga åsikter påverkar studien.

3.7 Sammanfattning av metod

För att sammanfatta metoden har vi konstruerat en modell över arbetsprocessen, se figur 4.

Första steget i arbetsprocessen var att samla in information om kreditgarantiföreningar.

Därefter gick vi vidare med att ta kontakt med de föreningar som skulle ingå i jämförelsen och de fick själva bestämma vem som skulle besvara intervjun. Vi valde att genomföra intervjuerna via mail eftersom avståndet till ÖNKGF ansågs för långt för ett personligt möte.

När vi visste vilka respondenter som skulle ställa upp på intervjuerna formulerade vi frågor som behandlade föreningarnas organisation och arbete. Svaren på intervjuerna redovisas och bearbetas i empiri och analys.

Figur 4: Modell över arbetsprocessen i studien.

Insamlande av information Urvalsprocess

Intervjumetod

Frågeformulering Bearbetning

Källa: Egen konstruktion.

(25)

4 Empiri

I detta kapitel presenteras resultatet av vår empiriska undersökning. Kapitlet är indelat i nio avsnitt utifrån de frågor vi ställt, under vilka samtliga respondenters svar redovisas.

4.1 Historia

Båda dessa föreningar startade upp under 2004, i form av ekonomiska föreningar.

Initiativtagare till ÖNKGF var Företagarna i Västerbotten och Almi Västerbotten. KGF Gävleborgs initiativtagare var Företagarna i Gävleborg, LRF Gävleborg och Kooperativ utveckling Gävleborg (numer Coompanion).

SKGF startades 2002 av tre lokala föreningar, en i norra Småland, en i Örnsköldsvik och en i Dalarna. Föreningarna bildade SKGF för att tillsammans få tillräckligt kapital och för att få Finansinspektionens tillstånd att bedriva finansiell verksamhet.

4.2 Medlemmarna

Medlemsantalet hos ÖNKGF och KGF Gävleborg skiljer sig åt, ÖNKGF har 844 medlemmar medan KGF Gävleborg har 72 medlemmar. Båda föreningarna uppger att majoriteten av medlemmarna är småföretagare, KGF Gävleborg uppgav att de även har försäkringsbolag, kommuner, organisationer, större privata företag samt en bank som medlem.

Ingen av dessa båda föreningar erbjuder sina medlemmar något annat än kreditgarantierna mot banken. KGF Gävleborg uppgav att de kan ge sina medlemmar nyttiga tips, men tycker inte att det kan kallas att erbjuda sina medlemmar en tjänst.

På frågan hur föreningarna kommer i kontakt med nya medlemmar skiljer sig svaren åt.

Respondenten på ÖNKGF uppger att nya medlemmar oftast kommer in via bankerna, bankerna skickar kreditsökande företag som saknar säkerheter, vidare till föreningen för att på så sätt få säkerhet. KGF Gävleborg har marknadsfört sig genom kontakter med banker, näringslivsaktörer (företagsrådgivare, kommunala näringslivskontor med mera),

företagarföreningar och på mässor. Endast i enstaka fall skickar bankerna vidare företag till KGF Gävleborg.

Ingen av föreningarna har någon tidsgräns för hur länge en medlem måste vara med i föreningen. Däremot har båda föreningarna reglerat när medlemsinsatsen kan återbetalas. I ÖNKGF betalas medlemsinsatsen tillbaka tidigast tio år efter det att medlemmen gick med i föreningen. KGF Gävleborg har en annan reglering som säger att medlemsinsatsen fås tillbaka två år efter det att medlemmen gått ur föreningen. KGF Gävleborg har även en reglering som innebär att en medlem som vill utträda ur föreningen är medlem fram till kalenderårets slut.

SKGF’s medlemmar är de lokala samt branschspecifika (Milko, LRF och Socialekonomi) KGF i landet. De har även två externa medlemmar, bankerna JAK och Ekobanken.