Skillnader mellan kön, ålderskategorier, fysiska aktiviteter och

Figur 3.1 visar att en majoritet av män som använder träningsapplikationer vid sitt deltagande i fysiska aktiviteter och en majoritet av kvinnor som inte använder träningsapplikationer i sin träning, trots att antalet träningstillfällen per vecka var lika många mellan de bägge grupperna.

Vi ser i Tabell 3.1 ett brott mot teorin i rapporten skriven av Kappen m.fl.att män inom ålderskategorin 18-24 inte deltar i fysiska aktiviteter för att påverka sin kropps utseende, utan för den sociala delen och för att de är duktiga på aktiviteten[11]. I vår undersökning är det den vanligaste anledningen till att de tränar (“Öka i muskelmassa” och “Gå ner i vikt”), utöver att förbättra sin atletiska förmåga.

Två kvinnor i ålderskategorin 18-24 och utan träningsapplikationer svarade under svarsalternativet ”Annat” att de gjorde det för att förbättra sin mentala hälsa. Ytterligare en kvinna i samma ålderskategori svarade under samma svarsalternativ att hennes mål var att öka i styrka.

En av kvinnorna inom denna ålderskategori hade som mål med sitt deltagande i fysiska aktiviteter att förbättra sin atletiska förmåga och öka i styrka, men använde inte en träningsapplikation. Detta kan jämföras med männen inom samma ålderskategori, där den ene använde träningsapplikationer men bägge deltog i fysiska aktiviteter med mål att förbättra sin atletiska förmåga och öka i styrka. Mannen med träningsapplikation hade även som mål att ”Gå ner i vikt”, vilket han var den ende personen i denna ålderskategori som hade som mål. Samtliga personer inom ålderskategorin 25-30 år använde träningsapplikationer. Männen inom denna ålderskategori hade inte samma mål med sin träning. Den ene ville förbättra sin atletiska förmåga och förbättra sin kondition, den andre gå ner i vikt och öka i muskelmassa.

27

Kvinnorna inom denna ålderskategori hade mer gemensamt i sina mål än männen, i att de bägge ville gå ner i vikt, men skilde sig ändå åt i att den ene även ville förbättra sin atletiska förmåga och öka i muskelmassa.

Tabell 3.1 visar att 4/5 av testpersonerna som var äldre än 40 år hade som mål med sin träning att förbättra sin kondition. Detta ligger i fas med den rapport som skrevs av Kappen m.fl., att äldre personer gärna vill ha funktioner såsom stegräkning och mätning av hur långt de har joggat, gått eller cyklat [11]. Den siste personen inom denna kategori, en man med träningsapplikation, gav ett eget svar under svarsalternativet “Annat” att han gör det för att han tycker att det är roligt. Av de 4/5 av testdeltagarna inom denna ålderskategori så var det endast en person, en kvinna, som hade fler än ett mål att delta i fysiska aktiviteter. Dessa mål var att gå ner i vikt och att öka i muskelmassa. Endast två män i denna ålderskategori använde träningsapplikationer, varav den ene var den testdeltagare som svarade att hans mål med sitt deltagande i fysiska aktiviteter var att ha kul.

Vi konstaterar att det finns skillnader i hur de olika åldergrupperna och könen deltar i fysiska aktiviteter, och vi tolkar detta som att anledningen till att delta i fysiska aktiviteter förändras i takt med att man åldras. Vad detta beror på spekulerar vi kring i avsnitt ”5 Diskussion”. Vi konstaterar även att användandet av träningsapplikationer verkar vara jämnt fördelat mellan åldersgrupperna, men ojämnt fördelade mellan könen.

28

6 Diskussion

6.1 Skillnader i motivation, hälsa och generellt välmående

Vi kan utläsa från figur 3.12 att den upplevda motivationen, hälsan och generella välbefinnande var högre hos testdeltagarna som inte använde en träningsapplikation än hos de testdeltagare som använde en träningsapplikation. Vi tror att detta beror på att testdeltagarna utan en träningsapplikation fokuserar mer på att förbättra sin kondition och öka i muskelmassa än på det svårdefinierade “Gå ner i vikt”. Vikt är en generell term och en hög vikt behöver inte nödvändigtvis vara något negativt, eftersom det kan bero på faktorer som hög mängd muskelmassa eller lång kroppslängd. Det är troligt att testdeltagarna utan träningsapplikation har insett detta och helt enkelt accepterat och kommit till en positiv insikt att det är viktigare med en stark och uthållig kropp än en kropp som har en låg vikt. Detta tror vi påverkar välbefinnandet positivt, och deras nuvarande hälsa påverkas även den positivt av att deras träningsform innebär konditionsträning och muskelbyggande. Det är även möjligt att testdeltagarna som använder en träningsapplikation överanalyserar sina resultat.

I figur 3.14 och figur 3.15 så ser vi att flest testdeltagare inom de bägge grupperna anser de helst vill att en träningsapplikation innehåller funktionerna “Träningsråd”, “Coachning” och “Kostråd”. Minst intresserade var de av funktionerna “Viktkurva/annan visualisering av viktuppgång/viktnedgång” och “Delning till sociala medier”. Trots detta var möjligheten att kunna visualisera sina resultat med hjälp av applikationen det som gjorde att de testdeltagare som använde en träningsapplikation den funktion i träningsapplikationerna som flest personer i den gruppen använde. Det är möjligt att användarna av träningsapplikationerna var påverkade till att svara att de inte ansåg att visualiseringen och jämförelsen av resultat var viktiga eftersom de redan hade fått detta behov tillgodosett av träningsapplikationerna. Visualiseringen av de egna resultaten är en motivationshöjare enligt studier [10], och om användarna av träningsapplikationer inte redan hade denna motivationshöjning av att se visualiseringen är det möjligt att deras svar hade varit annorlunda.

Figur 3.12 visar att testdeltagarna utan träningsapplikationer rapporterade högre uppskattningar av sin motivation, hälsa och generella välbefinnande än testdeltagarna med träningsapplikationer. Det rör sig dock om en väldigt liten skillnad till fördel för testdeltagarna utan träningsapplikationer. Testgrupperna är alldeles för små för att vetenskapligt kunna säga om det finns något samband mellan användandet av träningsapplikationer och användarens upplevda motivation, hälsa och generella välmående, eller om det är en slump att detta resultat kom ut ur undersökningen.

Figur 3.15 visar vad testdeltagarna utan en träningsapplikation anser vara användbart i en träningsapplikation. Figuren visar att detta är träningsråd med fyra röster, coachning med tre röster, kostråd med två röster och visualisering med en röst. Detta stämmer överens med svaren på frågan om varför de inte använder en träningsapplikation, eftersom råden och coachningen inte blir relevant förrän någon form av data läggas till från användaren och en del testdeltagare inom denna grupp tyckte att just det tog för lång tid. Detta kan jämföras mot att testdeltagarna med träningsapplikationer ansåg att kostråd,

29

coachning och träningsråd var viktiga i en träningsapplikation (tre röster vardera i figur 3.14), och visualisering som många tidigare nämnt var det som gav högst motivation till att träna fick två röster, och det även var den funktion flest personer i denna grupp använde enligt figur 3.16. Delning till sociala medier fick av testdeltagarna med träningsapplikationer en röst, vilket föga förvånande då figur 3.9 visar att endast två personer använder denna funktion. Av testdeltagarna utan träningsapplikationer var denna funktion helt ointressant, enligt figur 3.15.