I samtalen om hur informanterna tänker kring uppfostran lyfter de hur de tänker kring skillnaderna kring att uppfostra en pojke och en flicka. Majoriteten av informanterna anser att de inte ser olika på uppfostran kring pojkar och flickor. Dock uttrycker några informanter att de upplever oro och osäkerhet för hur de ska förhålla sig till att uppfostra sina barn. Daniella påtalar sin oro om hur hennes val av uppfostran samt strukturerna i samhället ser ut och hur det kommer påverka hennes barn.
Daniella: Rädd för att det ska hända något, flickor är ju mer utsatta än en pojke. Man vill ju skydda så gått det är. Kvinnor i dagens samhälle är ju väldigt utsatta. En pojke ska vara mer tuff än en flicka ska vara, helt plötsligt så är det inte på samma sätt, då är det mer en busig pojke, det är mer accepterat att en pojke får bete sig, än vad en flicka får göra. Och det tycker jag, det är väldigt fel egentligen att pojkar får bete sig, det är därför att som tjej är man så utsatt.
Daniella uttrycker viss oro för vad som skulle kunna hända hennes barn, hon påpekar att flickor är mer utsatta än pojkar, hon kritiserar även hur orättvis synen på vad flickor och pojkar kan och får göra. Tanken om att det är olika uppfostran för pojkar och flickor är ständigt närvarande i samhället. Som De Beauvoir påtalar är kvinnlighet något som lärs ut, ”Man föds inte till kvinna, man blir det”, detta kan kopplas samman med uppfostran av flickor. 103 Bilden av att flickor ska vara fina och pojkar är tillåtna att vara högljudda är en
uppfattning som syns i tidigare litteratur. Elvin-Nowak och Thomsson argumenterar för att samhället är uppbyggt på maktstrukturer kring att kvinnor är underordnade och män överordnade, detta genomsyrar även hur pojkar och flickor blir uppfostrade. Normerna om att flickor förväntas vara tysta och skötsamma medan pojkar får vara högljudda och ta plats, Elvin-Nowak och Thomsson diskuterar också hur detta hänger ihop med att kvinnan är underordnad mannen. 104 Dessa strukturer påverkar hur flickor och pojkar uppfostras.
Citatet nedan uttrycker även skillnaderna mellan att uppfostran av en pojke och flicka. Fredrika påpekar sitt ansvar som förälder när det kommer till att uppfostra sin son.
Fredrika: Eh, jag tycker det är så svårt, asså jag är jag är så himla eftersom jag har en son då vill ju jag att han ska bli den här bra killen… som, jag tror att det är lite olika […] om jag skulle haft en dotter skulle jag vara oerhört orolig för vad som skulle kunna komma liksom senare… eh jag tycker att liksom dagens ideal som speglas till tjejer är helt motsatt vad jag själv tycker, jag vill i sådant fall skydda henne för allt. Asså så gott
102 Shea, Bryant, Wendt, s. 843 & Rousseau, bok 5, stycke 340. 103 De Beauvoir, s. 162.
28 jag kan och ge henne självförtroende i… eh… asså… att inte gå på dom här idealen
som bara präglas och eh… och kanske va orolig för vad hon kommer att utsättas för medans nu när jag har en son, då är jag mer orolig för vad han kommer utsätta andra för, att jag liksom vill väldigt gärna att han ska bli en bra människa som har en jämställd syn och som har, behandlar tjejer och killar på samma sätt. Så det är nog ja…jag vill nog min främsta uppgift och ansvar är nog att få honom till en bra människa. Rent värderingsmässigt, […].
Fredrika uttrycker att hon upplever en viss skillnad mellan att uppfostra en flicka och pojke, hon påtalar också en oro för vilka ideal om hur en flicka förväntas vara och vad som skulle hända om hon hade en dotter. Hon uttrycker att eftersom hon har en pojke är hon rädd för vad han kan komma att utsätta andra för inte vad han själv kan bli utsatt för. I och med att hon uttrycker en rädsla för hans handlingar påvisar hon normen kring att pojkar är aktiva och flickor passiva. Ambjörnsson argumenterar för att just kvinnor förknippas med att vara passiva medan män förknippas med att vara aktiva. 105 Det finns en tanke om att män är
våldsamma och kvinnor är offer. Fredrika påvisar denna norm genom att tala om hennes ansvar som mamma till en pojke, att hon ska uppfostra honom till en ”bra” man rent värderingsmässigt.
Daniellas oro grundar sig troligtvis i att hon har en dotter och hon vill göra allt som mamma för att skydda henne från de ideal och normer som finns i dagens samhälle. Fredrika visar på det ansvar hon har genom att uppfostra sin son till en person som inte skadar flickor/kvinnor på något vis. Att resterande informanter inte talar om detta kan grunda sig just i att de har söner, de lägger inte någon större vikt vid att analysera hur de uppfostrar dem. Normen kring att pojkar förväntas vara mer tuffa än tjejer och på så vis mindre utsatta i dagens samhälle. De Beauvoir påpekar att flickor och pojkars uppfostran borde ha samma utgångspunkter, om de får likställd uppfostran skulle dagens samhälle se annorlunda ut. 106
Diskussion
Avsikten med studien har varit att belysa hur informanterna talar om föräldraskap generellt och deras egna moderskap. Genom användningen av diskursanalys och diskurspsykologi har studien kunnat belysa hur informanterna positionerat sig inom diskurserna kring moderskap, samt hur de identifierat sig. Olika tolkningsrepertoarer så som det naturliga moderskapet, jämställdhet, ekonomisk repertoar, den ”bra” mamman, den ”sämre” mamman samt repertoaren om fostran. Dessa tolkningsrepertoarer har informanterna använt sig av för att förklara hur de ser på sin verklighet, dock har det inte framkommit lika många olika subjektspositioner. Detta kan förklaras genom att mammorna i första hand
105 Ambjörnsson, s. 111. 106 De Beauvoir, s. 446.
29 positionerat sig och identifierat sig som mamma och förälder genom hela studien, just eftersom innehållet i studien just handlat om föräldraskap och moderskap. Identitet skapas i det sammanhang som informanten befinner sig, genom intervjusituationen blir deras moderskap en stor del av deras identitet. Laqueur förklarar att även om könet kopplas samman med biologin blir könet påverkat av de attribut som tillskrivs det beroende på om det är en kvinna eller man. ”Liksom människan är könet beroende av sitt sammanhang,” det skapas i de olika diskurser personen befinner sig i förklarar Laqueur. 107
Sammanfattningsvis är resultatet i studien att informanterna positionerar sig som mamma i första hand i alla sammanhang samt att de prioriterar sin roll som mamma. Informanternas roll som mamma är en stor del av deras identitet.
Den ”naturliga” subjektspositionen mamma är den position som informanterna tydligt intar direkt i sammanhangen som diskuteras. Deras roll och identitet som mamma är något de utrycker att de alltid kommer inneha oavsett vilka andra potentiella positioner som erbjuds. Därför att informanterna vill leva upp till bilden av en ”bra” mamma påtalar de även pressen om att inte bli förknippade med en ”dålig” mamma eller få kritik för sitt moderskap samt att leva upp till normerna kring den ”bra” mamman. Detta kan kopplas samman med att en kvinna förväntas vara mamma och inneha moderliga egenskaper och dessutom veta hur den ideala barnuppfostran går till. Johansson visar i sin intervjustudie att kvinnor förknippas med att vara mamma, kvinnan knyts ofta till att vilja ha barn och kommer skaffa barn. 108
Även Elvin-Nowak och Thomsson förklarar detta genom att normerna och teorierna om kvinnan grundar sig i att hennes uppgift är att föda barn och uppfostra dem. 109 Samtliga
informanter berättar även hur de är eller var hemma mest med barnet, i sammanhanget om föräldraledighet och jämställdhet uttrycker informanterna det komplexa i att förhålla sig till normerna om föräldraledighet och jämställdhet i relation till den ekonomiska aspekten och att de faktiskt vill vara hemma med barnet.
Informanternas syn på vad och hur en ”bra” förälder har varit enhetligt med varandra, en ”bra” förälder ska vara omhändertagande, engagerad, ha tålamod, lära ut med mera. De påpekar även att mammor har mer press på sig att vara en ”bra” förälder då de finns en förväntning på mamman att hon ska vara omhändertagande och kärleksfull. Tornbjer argumenterar för att tidigare forskning visat att den ”konkreta” mamman som normer och idel beskriver är just den omhändertagande.110 Även om de talar om att mamman har mer
press på sig uttrycker de inte i intervjuerna om vad som skulle kunna göras för att generera en förändring. I detta sammanhang kan det tolkas att informanterna accepterar de normer om moderskapet, deras accepterande kan kopplas till det naturliga moderskapet som
107 Laqueur, s. 25 ff. 108 Johansson, s. 146.
109 Elvin-Nowak & Thomsson, s. 203 & Laqueur, s. 36. 110 Tornbjer, s. 299.
30 informanterna diskuterat. Eftersom informanterna uttryckt att de inte känner sig påverkade eller att de bryr sig om majoriteten av de normer och ideal som studien rört kan detta påverka att de inte ifrågasätter normerna särskilt mycket. Elvin-Nowak och Thomsson argumenterar för att göra kön annorlunda, att ifrågasätta normer och ideal inte kräver särskilt stora medel till en början bara individen vågar stanna upp, tänka efter och ändra små saker som personen är missnöjd med sätts en förändringsprocess igång. 111 Dock behövs
fler och mer ingående studier för att utveckla vad som är orsaken till varför normer och ideal om moderskap inte blir mer ifrågasatt.
I och med diskussionen om att det är större press på mamman som förälder uppkommer diskussionen om ”bättre” och ”sämre” mammor. I och med detta talar informanterna om hur moderskapet kommer naturligt dock lyfter de att det finns ”sämre” mammor. Om nu moderskapet finns och utvecklas hos kvinnan hur finns det då ”sämre” mammor? De Beauvoir argumenterar för att moderskapet inte är naturligt och på så vis finns det utrymme för att diskutera en ”sämre” mamma. 112 I sammanhanget uppfattas informanternas tal som
motsägelsefullt, det uppstår en förhandlingsprocess för informanterna. De förhandlar mellan att uppfostra sitt barn på ”rätt” vis men samtidigt inte uppfostra så att de blir förknippade med den ”sämre” mamman. Förhandlingen informanterna gör visar på hur normer och ideal ständigt är närvarande och hur komplext materialet är.
Hur normerna och idealen kring moderskapet framkommer och påverkar informanterna har varit via olika plattformar, en av dem är via sociala medier. Informanterna påtalar att en förändring behövs med hur och vad för bilder som läggs upp på sociala medier. Att informanterna kan tolkas som passiva i detta sammanhang kan kopplas ihop med att informanterna är kvinnor och normen säger att kvinnan förväntas vara passiv i sitt agerande.113
Även om informanterna överlag ger uttryck för att de inte påverkas av normerna och idealen kring moderskap, är de överens om att deras egen uppväxt påverkat, dock anser inte alla att det finns olika förväntningar om hur en flicka och pojke förväntas bli uppfostrade. Några informanter kritiserar detta, förklaringen kan vara att just att flickor/kvinnor förväntas vara sköra, passiva och ”utsatta”, en flicka ska skyddas medan pojken ska skydda. Tankarna om hur flickor och pojkar ska uppfostras syns exempelvis i Rousseaus tankar om hur en flicka ska fostras till en ”god” kvinna som ska fullfölja sitt livs mening med att föda och fostra barn. De Beauvoir påpekar dock att kvinnan inte föds till kvinna utan hon blir kvinna. 114
111 Elvin-Nowak & Thomsson, s. 249. 112 De Beauvoir, s. 344.
113 Rousseau, stycke 7 & 8.
31 Både tidigare forskning och litteratur argumenterar för att det länge funnits och det finns en diskussion om hur föräldrar ska vara. Hur mammor hanterar sitt moderskap, vilka normer det finns kring föräldraskap, jämställdhet och föräldraledighet. Samt hur kvinnans identitet knyts samman med moderskapet. Hur kvinnliga och manliga attribut påverkar de olika förväntningarna på mammor och pappor. Även denna studie har visat hur dessa normer och ideal fortfarande lever kvar i samhället och att det pågår en förhandling hur individen ska förhålla sig till den.
32
Referenser
Ambjörnsson, Fanny, Vad är queer, (Stockholm 2008), Natur och Kultur. Björk, Nina, Under det rosa täcket, (Falun 2012), ScandBook AB.
Bolander, Eva & Fejes, Andreas, ”Diskursanalys”, i Handbok i kvalitativ analys, red. Fejes, Andreas & Thornberg, Robert, (uppl. 2), (Stockholm 2015), Liber AB.
Bryman, Alan, Samhällsvetenskapliga metoder (uppl.2), (Malmö 2011), Liber AB. Börjesson, Mats & Palmblad, Eva, Diskursanalys i praktiken, (Malmö 2007), Liber AB. De Beauvoir, Simone, Det andra könet, (Stockholm 1999), Nordstedt.
Elvin-Nowak, Ylva & Thomsson, Heléne, Att göra kön. Om vårt våldsamma behov av att
vara kvinnor och män, (Stockholm 2010), ScandBook AB.
Forsberg, Lucas, Involved Parenthood: Everyday Lives of Swedish Middle Class Families, (Linköping 2009), Linköpings universitet.
Fägerborg, Eva, “Intervjuer” i Etnologiskt fältarbete, red. Lars Kaijser & Magnus Öhlander, (Lund 2011), Studentlitteratur.
Giddens, Anthony & Sutton, Philip W, Sociologi, (Lund 2014), Studentlitteratur.
Giddens, Anthony, Modernitet och självidentitet. Självet och samhället i den senmoderna
epoken, (Uddevalla 2002), Daidalos AB.
Gleichmann, Lee, Föräldraskap mellan styrning och samhällsomvandling. En studie av
syn på föräldrar och relation mellan familj och samhälle under perioden 1957-1997,
(Stockholm 2004), Lärarhögskolan i Stockholm.
Hirdman Yvonne, Genus – om det stabilas föränderliga former, (Malmö 2007), Liber. Johansson, Monica, I moderskapets skugga. Berättelser om normativa ideal och
alternativa praktiker, (Örebro 2014), Örebros universitet.
Julén Votinius Jenny, Föräldrar i arbete. En könskritisk undersökning av
småbarnsföräldrars arbetsrättsliga ställning, (Lund 2007), Makadam.
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend, Den kvalitativa forskningsintervjun (uppl.3), (Lund 2014), Studentlitteratur.
Laqueur, Thomas, Om könens uppkomst: Hur kroppen blev kvinnlig och manlig, (Stockholm 1994), Brutus Östling Bokförlag Symposium.
Potter, Jonathan & Wetherell, Margaret, Mapping the language of racism: Discourse and
33 Sadler Lois S, Novick Gina, Meadows-Oliver Mikki, (2015), “Having a Baby Changes
Everything” Reflective Functioning in Pregnant Adolescents, Journal of Pediatric Nursing,
31, e219–e231.
Shea Rebecca, Bryant Lia, Wendt Sarah, (2016), ’Nappy bags instead of handbags’: Young
motherhood and self-identity, Journal of Sociology, Vol. 52(4) 840–855.
Thomsson, Heléne, Reflexiva intervjuer, (Lund 2010), Studentlitteratur AB.
Tornbjer, Charlotte, Den nationella modern. Moderskap i konstruktioner av svensk
nationell gemenskap under 1900-talets första hälft, (Malmö 2002), Lunds universitet.
Wibeck, Viktoria, Fokusgrupper, (Lund 2010), Studentlitteratur AB.
Winther Jørgensen, Marianne & Phillips, Louise, Diskursanalys som teori och metod, (Lund 2000), Studentlitteratur.
Woodward Kath, “Represetations of Motherhood” in Gender, identity, and reproduction:
Social perspectives (red) Sarah Earle & Gayle Letherby, (Great Britain 2003), Palgrave
Macmillan.
Elektroniska referenser
Almenäs Jessica, http://jessicaalmenas.se/ Hämtad: 2017-02-20.
Läckberg Camilla, http://blogg.mama.nu/lackbergochskold/ Hämtad: 2017-02-20.
Rousseau, Jean-Jacques, Emile, http://www.gutenberg.org/cache/epub/5427/pg5427- images.html. Hämtad 2017-03-13.
Vetenskapsrådet, Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning, 2002, http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf, (2017-03-17).