Linköpings universitet Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier (ISV) Kandidatuppsats, 15 hp – Samhälls- och kulturanalys (SKA) ISRN: LiU-ISV/SKA-G--17/06--SE
Man är ju mamma hela tiden
– En diskursanalys av mammors syn på moderskap
Maria Aronsson
Sammanfattning
Att vara förälder är en del av vardagen i dagens samhälle, denna studie har utgått ifrån normer och ideal om föräldraskap och moderskap. Tankar om hur en mamma ska eller borde vara för att vara en ”bra” mamma är ständigt närvarande. Sju kvinnor i åldern 24–34 med ett barn var i undantag från en kvinna som hade två barn har blivit intervjuade om hur de ser på sitt moderskap och hur de resonerar kring normer och ideal om just moderskap. Studiens fokus har lagts på hur kvinnorna talar om moderskapet och hur de positionerar sig och identifierar sig inom diskursen moderskap. Med hjälp av diskursanalys och diskurspsykologi har kvinnornas tal och subjektspositioner framkommit i studien.
Kvinnorna har diskuterat det naturliga moderskapet, föreställningarna om vad en förälder är samt uppfostran och fostran av sina barn. Kvinnorna har tydligt intagit positionen
mamma i alla diskussioner och situationer, de finner det naturligt att inta positionen som mamma. De har även visat hur moderskapet är något som de prioriterar i första hand samt
att de trycker undan andra identiteter förutom sin mammaroll.
Nyckelord
Förord
Jag vill tacka alla informanter som ställde upp med sitt deltagande i studien. Jag vill även tacka min handledare Eva Bolander som hjälpt mig på vägen till en färdig uppsats.
Innehåll
INTRODUKTION ... 1
INLEDNING ... 1
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 2
AVGRÄNSNINGAR... 2
TIDIGARE FORSKNING ... 2
UNGA MAMMOR (TEMA 1) ... 2
FÖRÄLDRASKAP (TEMA 2) ... 3 MODERSKAP (TEMA 3) ... 4 METOD... 4 INSAMLINGSMETOD ... 5 URVAL ... 5 INTERVJUERNA ... 6 INTERVJUGUIDE ... 6 ETIK ... 6 ANALYSMETOD ... 7 DISKURSANALYS ... 8 DISKURSPSYKOLOGI ... 8 SUBJEKTSPOSITIONER ... 9 TOLKNINGSREPERTOAR... 10 IDENTITETSSKAPANDE ... 10
TRANSKRIBERING OCH KODNING ... 11
TEORI ... 11
NATURLIGT MODERSKAP ... 15
JÄMSTÄLLDHET ... 17
FÖRESTÄLLNINGAR OM FÖRÄLDRASKAP ... 19
HUR IDEALEN FRAMKOMMER ... 23
FOSTRAN ... 25
SKILLNADER MELLAN UPPFOSTRAN AV POJKAR OCH FLICKOR ... 27
DISKUSSION ... 28
1
Introduktion
Inledning
Ideal och normer om hur kvinnor ska eller borde vara finns ständigt närvarande i dagens samhälle. Inte minst normerna kring föräldraskap och i synnerhet hur kvinnor ska vara mammor för att älska och fostra sitt barn på bästa vis. 1 Enligt författaren Nina Björk är
kvinnlighet något som lärs ut, inte något som är medfött. Kvinnor lär sig att vara kvinnliga, flickor som föds i dagens samhälle får automatiskt förväntningar kring att bli kvinnliga och reproducera kvinnlighet. På både gott och ont förknippas kvinnors identitet ofta med kvinnlighet enligt Björk, även hur kvinnan ska vara mamma lärs ut. 2 Normerna och idealen
kring moderskap tar form på olika vis, i olika sammanhang och plattformar. En stor del av reproduktionen av normerna sker på och via sociala medier. Mammor blir öppet kritiserade på både Facebook och Instagram för sina val av barnuppfostran. För att nämna några kända mammor som öppet blir kritiserade för hur de väljer vara mamma och uppfostra sina barn, är programledaren Jessica Almenäs och författaren Camilla Läckberg. Båda mammor har blivit kritiserade på sina sociala konton för, när de skaffar barn, förhållandet till sina barns pappor och hur de fostrar sina barn. 3 Det upplevs således att det finns ett behov i samhället
av att kritisera kvinnor och deras moderskap. Fokuset för studien blir, hur kvinnor upplever normerna och hur normerna tar form, även om det uppkommer flera dimensioner av normerna kring moderskap. Normerna kring moderskap är mer eller mindre påtagliga för olika mammor. Frågan är inte om mammorna påverkas utan hur och hur de förhåller sig till dem.
Studien är viktig för att lägga fokus på hur normer och ideal ständigt närvarar och påverkar individerna i samhället och inte minst hur normer kring moderskap präglar mammor. Forskaren Monica Johansson påpekar att ämnet kvinnlighet, moderskap och identitet är något som behövs forskas mer på. 4 Genom att gå närmare inpå och studera hur normerna
skapas, ser ut och upplevs få en bild av hur kvinnorna påverkas och formas av dessa normer. Studien kommer även visa hur de positionerar sig inom diskurser kring moderskap och belysa hur kvinnor talar om normerna kring moderskap.
1 Kath Woodward, “Represetations of Motherhood” in Gender, identity, and reproduction: Social perspectives
(red) Sarah Earle & Gayle Letherby, (Great Britain 2003), Palgrave Macmillan, s. 18.
2 Nina Björk, Under det rosa täcket, (Falun 2012), ScandBook AB, s. 16.
3 Jessica Almenäs, http://jessicaalmenas.se/ Hämtad: 2017-02-20 & Camilla Läckberg,
http://blogg.mama.nu/lackbergochskold/ Hämtad: 2017-02-20.
4 Monica Johansson, I moderskapets skugga. Berättelser om normativa ideal och alternativa praktiker, (Örebro
2
Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att undersöka hur mammor talar om moderskap och hur de positionerar sig inom diskurser kring moderskap. Fördjupning av studien blir att studera hur mammorna resonerar kring normer och ideal angående moderskap och om det går att uttolka några specifika subjektspositioner. Samt studera olikheterna mellan subjektspositionerna som uppstår i studien. Följande frågeställningar har legat som grund till hjälp i arbetet.
• Hur förhåller sig informanterna till termer som moderskap (föräldraskap)?
• Vilka subjektspositioner intar informanterna i diskussionen angående moderskap? • Vilka olika subjektspositioner finns det och hur förhåller de sig till varandra?
Avgränsningar
Studien har avgränsat sig till diskurser inom moderskap. Därför har fokus lagts på kvinnor som har ett barn i åldern sex månader till ca ett år med undantag för en informant som har två barn. Avgränsningen har gjorts för att fokusera på hur just förstagångsmammor upplever normer och ideal kring moderskapet och vad för val de ställs inför i och med sin nya uppgift i livet. Gemensamt för kvinnorna är att de identifierar sig som kvinna, är i ungefär samma ålder, med ett barn samt lever i ett förhållande med barnets far. Diskurser om moderskap berör alla mammor och inte bara de som är med i studien dock anser jag att det är intressant att fokusera på vad förstagångsmammor tycker och tänker om moderskapet. Om äldre mammor med fler antal barn hade intervjuats hade ett annat resultat blivit synligt eftersom de har mer erfarenhet av att vara mamma än förstagångsmammor.
Tidigare forskning
Tidigare forskning har gjorts inom samma ramar min studie handlar om. Den tidigare forskningen jag tagit del av har jag delat upp i olika teman. Alla tidigare studier som presenteras nedan handlar generellt om föräldraskap dock är det mest fokus på ideal och normer kring moderskapet i studierna. Jag har valt dessa studier eftersom de rör ämnen som unga mammor, föräldraskap samt moderskap som även min studie fokuserar på. Studierna har inspirerat mig till att gå djupare inpå vad förstagångsmammor anser om dessa ämnen för att fördjupa dessa föregående studiers analyser och resultat. Studierna har genererat en utgångspunkt för mig att stå på och utveckla min problemformulering såväl som intervjufrågor samt att förstå och tolka mitt material.
Unga mammor (tema 1)
Jag har använt mig av två intervjustudier som lagt fokus på hur unga mammor hanterar sin graviditet och sitt moderskap. Den ena studien har intervjuat fem unga kvinnor i Australien om hur de skapar sin identitet som kvinna och mamma, samtidigt som de ska ta klivet in i
3 vuxenlivet. De unga mammorna påpekar att de både upplevt positiva och negativa utmaningar med sitt moderskap. Dock lyfter mammorna att deras tidiga moderskap har varit positivt och stärkande för dem i sin utveckling. 5 I den andra intervjustudien har fokus
varit på både ålder som i den första men även på etnicitet och klass. Trettio latina och afroamerikanska unga mammor som lever i låginkomstområden blev intervjuade om föräldrarollen, deras ofödda barn, förhållandet men en partner och familj. Resultatet var att studien gav information om hur mer stöd och hjälp till unga mammor kan stötta dem i sitt moderskap. Hjälp och stöttning för mammorna kan generera i att fler barn i låginkomstområden kan växa upp under tryggare förhållanden och på så vis få en tryggare barndom. 6 Studierna har inspirerat till att titta närmare på hur förstagångsmammor
hanterar moderskapet.
Föräldraskap (tema 2)
Inom detta tema har en intervjustudie och två textanalys studier som undersökt vad föräldraskap är, föräldrautbildning samt hur föräldraledighet och arbete går ihop. I intervjustudien har åtta svenska medklassfamiljer under tidigt 2000-tal heltidsarbetande föräldrar har anpassat sin tid för att vara “engagerade föräldrar” undersökts.7
Intervjustudien visar att föräldrarna gärna väljer att lägga all tid utanför arbetet på sina barn och anpassar sina levnadssätt just efter barnen, det blir en naturlig handling för föräldrarna.8
En textanalys studie analyserade hur synsättet var på föräldrar under perioden 1957 till 1997. Materialet till studien var offentligt utredningsmaterial om föräldrautbildning, tidskriften
Barnbladet och journalkort från barnhälsovården. 9 Studiens slutsats var att under
tidsperioden ansågs det vara viktigt både för föräldrarna och samhället i sig med föräldrautbildning, för att det skulle fostras ”bra” föräldrar som kunde föra vidare generationerna och ett starkt samhälle.10 Den andra textanalysstudien har undersökt
föräldrars arbetsrättsliga regelverk om föräldraskap och arbete. Studien lyfter normerna kring föräldrar som arbetar, därtill hur föräldraledigheten fördelas mellan föräldrarna. En del av studiens resultat var att kvinnorna tog ut mest föräldraledighet samt att det finns en
5 Rebecca Shea, Lia Bryant, Sarah Wendt, (2016), ’Nappy bags instead of handbags’: Young motherhood and
self-identity, Journal of Sociology, s. 840.
6 Lois S Sadler, Gina Novick, Mikki Meadows-Oliver, (2015), “Having a Baby Changes Everything” Reflective
Functioning in Pregnant Adolescents, Journal of Pediatric Nursing, s. 219f.
7 Lucas Forsberg, Involved Parenthood: Everyday Lives of Swedish Middle Class Families, (Linköping 2009)
Linköpings universitet, s. 159.
8 Ibid, s. 170.
9 Lee Gleichmann, Föräldraskap mellan styrning och samhällsomvandling. En studie av syn på föräldrar och
relation mellan familj och samhälle under perioden 1957-1997, (Stockholm 2004), Lärarhögskolan i Stockholm, s. 245.
4 norm om att kvinnan förväntas vara hemma med barnet. 11 Dessa tre studier ligger till grund
för mitt intresse till att undersöka hur informanterna förhåller sig till föräldraskap samt föräldraledighet.
Moderskap (tema 3)
I det slutliga temat är det en textanalys samt en intervjustudie som fokuserat på kvinnors roller i samhället samt normer och ideal kring moderskap studerat. Studien baserad på textanalys har studerat interaktionen och relationen mellan nation och kön men lagt mest fokus på hur kvinnans roll såg ut i Sverige under perioden 1900 till 1950-talet. 12 Studiens
material har inhämtats från tidskrifter som exempelvis Året runt och Från moder till
samhällsvarelse. Även noveller har använts, exempelvis skrivna av Judith R. Walkowitz. 13
Studien hittade olika stereotyper av moderskapet, den starkaste var den omhändertagande modern som uppkom i de flesta sammanhang och som lades störst vikt vid. 14 I
intervjustudien har fokus varit på moderskapsideal och heterosexuell normativitet. Studien är baserad på intervjuer med åtta kvinnor som diskuterat sin syn på moderskap. 15 Resultatet
i studien är att moderskap ofta är sammankopplat med kvinnans identitet och femininitet och att det uppfattas som en naturlig del av kvinnans liv. 16 Båda studierna, dock mest
intervjustudien har legat till grund för min egen studies fokus angående informanternas positioner inom diskurser om moderskap.
Metod
En kvalitativ analys har genomförts i studien. Analysen vilar på en teoretisk grund där det finns underbyggda tolkningar av diskurser, fenomen och interaktioner. Grunden i kvalitativ analys är att finna betydelsefulla mönster i det insamlade materialet. Genom att hitta gemensamma eller skilda fenomen i utsagor, föreställningar, erfarenheter, interaktioner, sociala situationer eller praktiker. Kvalitativa studier är ofta unika eftersom det handlar om mänskliga interaktioner och kunskaper. 17
11 Jenny Julén Votinius, Föräldrar i arbete. En könskritisk undersökning av småbarnsföräldrars arbetsrättsliga
ställning, (Lund 2007), Makadam, s. 13, 103, 110 & 408.
12 Charlotte Tornbjer, Den nationella modern. Moderskap i konstruktioner av svensk nationell gemenskap
under 1900-talets första hälft, (Malmö 2002), Lunds universitet, s. 297.
13 Ibid, s. 55ff. 14 Ibid, s. 299. 15 Johansson, s. 66. 16 Ibid, s. 17 & 225.
17 Andreas Fejes & Robert Thornberg, ”Kvalitativ forskning och kvalitativ analys”, i Handbok i kvalitativ
5
Insamlingsmetod
Enskilda kvalitativa intervjuer har använts för att samla in materialet till studien. Intervjuer överlag generar ofta ett brett material som speglar den levda verkligheten som informanten upplever. I intervjun får informanten tänka och reflektera kring det angivna ämnet. Eva Fägerborg diskuterar intervjuns positiva egenskaper som är att ofta utvecklas till ett nära likt ”vanligt” samtal. 18
Intervjun är beroende av personerna som deltar i den, personerna skapar dynamiken tillsammans. Som i detta fall kommer intervjuns innehåll bero på en informant och intervjuaren, eftersom enskilda intervjuer genomförts i studien. Fägerborg argumenterar för att intervjun är en gemensam bedrift, ett gemensamt samarbete av intervjuaren och informanten. Även om informanten och intervjuaren har olika mål med intervjun utvecklas det till en gemensam berättelse. 19
Enskilda intervjuer valdes för att diskutera normer och ideal angående föräldraskap och moderskap, dessa ämnen kan upplevas som känsliga. Jag gjorde bedömningen att genom enskilda intervjuer skulle ett bredare och djupare material framkomma. Eftersom informanterna enbart pratade med mig och inte ytterligare informanter som skulle skett om en fokusgruppsintervju skulle genomförts. Dock är jag medveten om att ett annat resultat skulle framkommit om en annan insamlingsmetod använts.
Urval
Första steget i kontakten med informanterna var genom en ytlig bekant. Efter det användes ett snöbollsurval som innebär att den första kontakten kontaktar i sin tur en annan person och den personen kontaktar i sin tur en till och så vidare. 20 Heléne Thomsson argumenterar
för att mellan fem och tio informanter är rimligt antal informanter till en studie i samma omfång som denna.21 Sju kvinnor deltog i studien, samtliga lever i heterosexuella
förhållanden med barnens far och identifierar sig som kvinna. Sex av kvinnorna har ett barn medan en av dem har två, åldern var mellan 24 och 34. Dessa sju kvinnor som deltog i studien valdes på grund av att de var kvinnor, mammor och levde i heterosexuella förhållanden. Kvinnornas egenskaper lade en grund till syftet för studien eftersom de hade liknande levnadsförhållanden. Thomsson diskuterar att forskare väljer ut informanter som passar in i studien och kan ge studien det syfte forskaren är ute efter. 22
18 Eva Fägerborg, “Intervjuer”, i Etnologiskt fältarbete, red. Lars, Kaijser & Magnus, Öhlander, (Lund, 2011),
s. 85 & 89.
19 Ibid, s. 92ff.
20 Alan Bryman, Samhällsvetenskapliga metoder, (Malmö, 2011), s. 194ff.
21 Heléne Thomsson, Reflexiva intervjuer, (Lund 2010), Studentlitteratur AB, s. 56. 22 Thomsson, s. 64.
6
Intervjuerna
Intervjuerna genomfördes i en stillsam och lugn miljö, mer specifikt i universitetets tillhandahållna grupprum samt i informanternas hem. Allt ifrån 40 och 60 minuter pågick intervjuerna. Min egen uppfattning av hur intervjuerna gick är att informanterna fick ta stor plats och jag fokuserade på att ställa följdfrågor och försökte också att inte visa mina egna åsikter eller tankar i intervjuerna. Ämnet om normer och ideal kring moderskap och kvinnligt kan upplevas som känsligt för informanterna samt att informanterna är kvinnor och i ungefär samma ålder som mig detta påverka informanternas öppenhet i intervjun. Jag har försökt att ge informanterna stort utrymme att uttrycka sig. Jag upplever att det varit en trivsam öppen stämning samt att en ömsesidig respekt har rått. Intervjuerna har bidragit till ett brett och användbart material att analysera.
Intervjuguide
Både Fägerborg och Alan Bryman påpekar att vikten med en semistrukturerad intervju inte är att frågorna ställs i ordning utan att de kan ställas när som helst under intervjun för att få ett bättre flyt i intervjun. Utan det finns då utrymme för följdfrågor och för en lösare struktur på frågornas följd, detta kan generera ett djupare samtal och en bredare kontext att studera.23 Intervjuguiden kan även med fördel vara indelad i olika teman. I den
semistrukturerade intervjuguiden som användes i studien var just frågorna uppdelade i olika teman, föräldraskap, moderskap och faderskap, för att underlätta intervjun. Fördelen med teman var att det skapade utrymme för följdfrågor och fördjupning i vissa teman och diskussioner. Bryman argumenterar för att det positiva med semistrukturerade intervjuguider är att samtalet skapas tillsammans av intervjuaren och informanten. Informanterna gavs på så vis utrymme att utveckla och förklara sina svar på frågorna som ställdes under intervjun. 24
Etik
Studien har tagit avstamp i Vetenskapsrådets fyra forskningsetiska principer, informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Genom att informera informanten om studiens syfte och i stora drag hur den kommer genomföras samt varför studien är viktig. 25 Även att hon frivilligt deltar i studien, samt att om
informanten velat avsluta sitt deltagande eller om hon velat utesluta vissa delar ur intervjun har detta respekterats. Samtycke av deltagande i studien har inhämtades av
23 Fägerborg, s. 99f.
24 Bryman, s. 414f.
25 Vetenskapsrådet, Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning, 2002,
7 informanten.26Informanten har blivit informerad om att hennes medverkan har
avidentifierats och materialet från intervjun har förvarats på ett vis att obehöriga inte har kunnat nyttja det. 27
Rollen som forskare och min egen förförståelse har jag haft i åtanke under intervjuerna. Visserligen är jag kvinna och i ungefär samma ålder som informanterna, dock är jag inte mamma själv, denna aspekt påverkar hur jag har analyserat materialet. Jag som intervjuare påverkar intervjusituationerna både medvetet och omedvetet, därför har jag försökt vara så neutral som möjligt i intervjuerna, eftersom jag deltar i intervjusamanhanget är även jag med och skapar de diskurser som diskuteras av informanten. Därtill att jag besitter en maktposition genom att jag leder intervjun. Dessa faktorer har påverkat resultatet av studien. 28
Analysmetod
Eftersom studiens fokus är på hur normer och ideal framkommer i olika diskurser samt hur informanterna talar om och positionerar sig inom diskurserna har valet av analysmetod hamnat på diskursanalys.
Genom den språkliga vändningen på som var på 1900-talet har språket blivit ifrågasatt. Ingen fullständig koppling finns mellan det ord som sägs och vad ordet representerar ansåg forskarna som ifrågasatte språket. 29 Mats Börjesson och Eva Palmblad förklarar att ”Språk
betraktas således inte som ett färdigt system utan som en handling. 30 ” Sociala relationer,
världar, sinnen och föremål skapas av olika diskurser förklarar Börjesson och Palmblad. En diskurs kan beskrivas som ett bestämt vis att förstå och tala om världen. 31 Orden som sägs
med språket är ordnat i mönster, mönstren följs när språket används i förhållande till agerandet inom sociala domäner. Exempelvis kan det vara en ”medicinsk diskurs” eller en ”politisk diskurs”. 32 Genom språket skapas återspeglingar av den redan existerande
verkligheten samtidigt som återspeglingarna skapar verkligheten. ”Den fysiska världen finns också, men den får bara betydelse genom diskurs. 33 ”
26 Ibid, s. 9 f.
27 ibid, s. 12 ff.
28 Wibeck, s. 83f & Thomsson, s. 45.
29 Eva, Bolander & Andreas, Fejes, ”Diskursanalys”, i Handbok i kvalitativ analys, red. Fejes, Andreas &
Thornberg, Robert, (2009, Stockholm), s. 91.
30 Mats Börjesson & Eva Palmblad, Diskursanalys i praktiken, (Malmö 2007), Liber AB, s. 10. 31 Ibid, s. 10 & 13.
32 Marianne Winther Jørgensen & Louise Phillips, Diskursanalys som teori och metod, (Lund 2000), s. 7. 33 Ibid, s. 15.
8
Diskursanalys
Vad en diskurs är finns det olika uppfattningar och förklaringar till. I denna studie har jag valt att inspireras av Marianne Winther Jörgensen och Louise Phillips definition på diskurs. ”[…] en diskurs är ett bestämt sätt att tala om och förstå världen (eller ett utsnitt av
världen)” 34 förklarar Winther Jörgensen och Phillips. En diskurs är alltså ett sätt att tala om
ett specifikt område eller fenomen. När språk och ord används för att beskriva dessa områden eller fenomen framkommer det diskursiva strukturer och mönster. 35
Diskursanalysen bygger på en strukturalistisk och poststrukturalistisk språkteori som går ut på att språket är dynamiskt och skapar den sociala världen. 36 Diskursanalys går ut på att
förstå språkets roll, genom språket skapar vi verkligheten vi lever i. Genom att tala om vår verklighet inkluderar vi och utesluter saker omedvetet, genom språket skapas på så vis en sanning. 37 Genom att namnge händelser, saker och grupperingar skapas sammanhang och en verklighet har skapats genom språket, språket blir således en handling. 38
Syftet med en diskursanalys är inte att undersöka hur verkligheten ser ut för individer eller i samhället i sig utan diskursanalysen lägger fokus på de bilder som språket skapar av verkligheten. 39 Inom diskursanalysen ligger intresset på att undersöka hur vissa utsagor anses naturligt sanna och accepterade medan andra inte gör det. Undersökandet av vilka mönster som finns i utsagorna blir intressanta. 40 Med begreppet diskurs finns det splittringar och likaså med hur diskursanalys utförs. Diskursanalys är inte en likartad metod och den innehåller ett flertal olika modeller. Just för att diskursanalysen har tvärvetenskapliga inslag och bred tolkningsdefinition, är det en fungerande metod som kan användas på olika områden. 41
Diskurspsykologi
Inom diskursanalysen används diskurspsykologi som ett tillvägagångsätt, diskurspsykologi kan förklaras som en form av socialpsykologi. 42 Ett socialkonstruktivistiskt tillvägagångsätt
ligger till grund för diskurspsykologin. Metoden går ut på att människans uppfattning och förståelse skapas i den levda kontexten och genom socialt samspel. Alltså anses människan
34 Ibid, s. 7. 35 Ibid.
36 Ibid, s. 13 & 97.
37 Bolander & Fejes, s. 90f. 38 Börjesson & Palmblad, s. 10.
39 Börjesson & Palmblad, s. 12 & Bolander & Fejes, s. 111. 40 Winther Jørgensen & Phillips, s. 28.
41 Ibid, s. 7. 42 Ibid, s. 14.
9 inte ha en förförståelse för världen. 43 Diskurspsykologi används för att undersöka
relationerna och handlingarna mellan individen, gruppens och samhällets förlopp och sammansättningar. 44 Diskurspsykologin blir situationsbundet genom att språket som
används i den levda kontexten där det utvecklas och används är det språk som analyseras. 45
Det språkbruk som människan använder i den levda kontexten bygger på individens attityd och det sociala sammanhang som personen befinner sig i just då. Även tidigare kulturella och historiska kontexter påverkar människans språk, eftersom diskursspykologin går ut på att människan inte använder språket efter inneboende mentala förlopp utan efter sociala sammanhang. Språket blir ofta motsägelsefullt eftersom personen agerar just efter det sociala sammanhang hen befinner sig i just då, detta gör att språket blir aktivt inom diskurspsykologin. 46
Jag har inspirerats av Margret Wetherells och Jonathan Potters modell inom diskurspsykologin. Wetherell och Potter fokuserar på hur personernas synsätt är och förändras inom diskursen. Även hur de positionerar sig på det mest gynnsamma viset inom en diskurs genom sitt språkbruk. 47
Subjektspositioner
Eftersom individernas identiteter är flexibla positionerar de sig olika inom diskursen, som subjekt intar de olika positioner som kallas för subjektspositioner. De föränderliga identiteterna skapar olika och ibland motstridiga subjektspositioner. 48
Subjektspositionerna skapas genom frågande, genom tal eller text uppmanas individen att positionera sig som mottagare till informationen. Individen antar en subjektsposition inom diskursen genom frågandet. 49
I studien har jag letat efter olika subjektspositioner som informanterna intar när de talar om moderskap. Fokuset har landat på vad och hur informanterna uttrycker sig, om det finns motstridigheter i det de säger genom sitt tal inom de olika diskurserna. Även vad informanterna tillskriver för egenskaper eller attribut till en förälder och mamma. Samt vad de använder för ord när de förklarar sitt egna moderskap eller talar generellt om föräldraskap. 43 Ibid, s. 97. 44 Ibid, s. 14. 45 Ibid, s. 97. 46 Ibid, s. 100. 47 Ibid, s. 13f. 48 Ibid, s. 23.
49 Jonathan Potter & Margaret Wetherell, Mapping the language of racism: Discourse and the legitimation of
10
Tolkningsrepertoar
Enligt Wetherell och Potter kan begreppet tolkningsrepertoar tolkas som synonymt till diskurs, eftersom begreppet inte skiljer sig så mycket från diskurs. I denna studie används dock begreppet tolkningsrepertoar för att åskådliggöra hur individen anpassar sig i olika sociala sammanhang, genom detta blir diskurser inte fasta. ”Varje repertoar ger resurser som människor kan använda för att konstruera versioner av verkligheten” enligt Wetherell och Potter. En tolkning av Wetherell och Potters användande av tolkningsrepertoar och diskurs är att begreppet diskurs används när de talar generellt om en diskurs medan tolkningsrepertoar är något som används på lokal nivå, tolkningen används i denna studie. Tolkningsrepertoar är uppbyggt på olika ord som sammankopplas när det talas om olika ämnen. 50
Identitetsskapande
Antony Giddens förklarar identitet som något individen inte är utan hur individen vill framstå i sociala sammanhang. Hur individen presenterar sig beror på den kontext individen befinner sig i just för stunden eller tid i livet, även framtidstankar påverkar identiteten. Identitet är uppbyggd på olika bitar som har blivit påverkade av olika sammanhang och individer. 51
Inom diskurspsykologin uppfattas identiteter som diskursiva samt föränderliga. En individ visar flera olika identiteter i olika sociala sammanhang eller kontexter. Identiteterna förändras på grund av vilken diskurs individen talar om, olika diskurser skapar således olika identiteter. Inom diskurspsykologin är det fokus på hur identiteten är skiftande och reflexiv. Individens flexibla identiteter är dock sammankopplade med varandra, eftersom individen inte börjar med en ”ny” identitet när en ny diskurs kommer på tal, utan identiteterna bygger på varandra. Individens identitet skaps genom deras positionering inom diskursen, och i det sociala sammanhang individen befinner sig i. Identiteter skapas ofta i social interaktion genom att människor påverkas av varandra och ofta vill känna samhörighet eller tillhöra något. 52 Eftersom individens identiteter är flexibla beroende på vart i diskursen de
positionerar sig och vilken diskurs som diskuteras, blir individens utsagor ibland motsägelsefulla. 53
50 Winther Jørgensen & Phillips, s. 114f.
51 Anthony, Giddens, Modernitet och självidentitet. Självet och samhället i den senmoderna epoken,
(Uddevalla, 2002), s. 45 & 102.
52 Winther Jørgensen & Phillips, s. 105ff. 53 Ibid, s. 100.
11
Transkribering och kodning
Efter intervjuerna genomfördes transkriberades de. Alltså skrevs vad informanterna sa samt deras röstbetoning, kroppsspråk, röststyrka, tvekan och pauser ner i text. Transkriberingen genomfördes kort efter intervjuerna för att mimik och kroppsspråk skulle vara enklare att komma ihåg. När transkriberingen var noggrant utförd blev det även enklare att dela in materialet i teman och senare genomföra själva analys. Transkriberingen genomfördes för att materialet intervjuerna gav skulle vara avläsbart och generera en analys. Att vara uppmärksam på hur informanten för sig under samtalet ger en bredare förståelse för vad informanten säger och uttrycker. En detaljerad transkribering genererar en omfångsrikare och djupare kontext att analysera. 54
För att bekanta mig med materialet lästes alla transkriberingar genom en gång utan att några anteckningar fördes. Sedan påbörjades arbetet med kodningen av materialet, anteckningar fördes nu under läsandet av materialet. Eftersom intervjuguiden var uppdelad i teman hade jag redan vissa teman klara för mig när arbetet med materialet började. Under tiden uppkom även andra teman utifrån det material som fanns. Baserat på de redan befintliga och nya teman skapandes en bild av vad informanterna sade under intervjuerna som i sin tur kunde analyseras. Bryman argumenterar för att det är till forskarens fördel om det uppkommer flera olika teman, detta genererar i ett material med flera dimensioner. 55
Genom att uppmärksamma vissa ord eller ämnen kunde jag knyta citaten till olika teman, detta gjorde att dialogerna i intervjuerna kunde tolkas. 56 Senare tilldelades varje tema en
varsin färg för att orienteringen av materialet skulle underlätta. Genom struktureringen av teman sökte jag därefter de olika subjektspositioner som informanterna positionerade sig som. Hur de identifierade sig och vad för tolkningsrepertoarer de använde sig av för att förklara rådande diskurser söktes efter i materialet. När alla teman samt noteringar om subjektspositioner, tolkningsrepertoarer och identiteter i transkriberingen var gjorda lästes hela materialet återigen för att uppmärksamma om något missats de första gångerna.
Teori
Tankar om hur en man respektive en kvinna förväntas vara baserat på normer och ideal diskuteras ständigt. Dessa teorier som presenteras nedan ligger till grund för att tolka det material som samlats in.
Olika diskurser kring kvinnligt och manligt är något som konstruerar hur vi ser på kvinnor och män, vissa är dock mer dominanta än andra. Föreställningen om vad som är kvinnligt respektive manligt har länge förekommit. Thomas Laqueur förklarar tankarna kring
54 Fägerborg, s. 109f & Viktoria Wibeck, Fokusgrupper, (Lund 2010), Studentlitteratur AB, s. 107. 55 Bryman s. 525.
12 kvinnligt och manligt genom att det finns en tanke kring att det är två biologiska kön, kvinna och man. 57 Att det biologiska könet präglar hur kvinnor och män är, har varit en självklarhet
i samhället genom tiderna. 58 Att könen är motsatta varandra är en tanke som länge funnits
och fortfarande finns. Laqueur påpekar att uppfattningen om båda könen är att kvinna och man måste finnas i förhållande till varandra annars tappar de sin betydelse. 59
Både kulturella och historiska händelser har påverkat synen på kön, dock förknippas fortfarande kvinnan starkt med reproduktion. Laqueur anser att det inte finns ett ”rätt” sätt att beskriva kvinnan i förhållande till mannen. Kvinnan blir ett med sin livmoder vare sig hon vill eller inte, ” […] hon är den hon är på grund av sina äggstockar.” 60 Baserat på
tankarna kring att biologiskt kön påverkar kvinnan och mannen, kommer kvinnan bli förknippad med sin reproduktionsförmåga. Kvinnan sammankopplas ofta med att vara en omhändertagande individ eftersom hon förknippas med reproduktion. Kvinnan förknippas ofta med att vara mamma och med yrken som har omhändertagande inslag som arbeten inom omsorg och vård.61 Ylva Elvin-Nowak och Heléne Thomsson diskuterar att ordet
kvinna blir i många fall synonymt med mamma, eftersom det förväntas av kvinnan att hon
ska föda barn. 62
Diskussionen kring hur det är naturligt att det är skillnader och förväntningar på kvinnor och män är något som forskaren Yvonne Hirdman diskuterar. Enligt den ”naturliga ordningen” innebär det att kvinnan förväntas att föda barn enligt det biologiska förklarar Hirdman. Hirdman lyfter även hur tanken kring den ”naturliga ordningen” präglat teorier kring hur kvinnor och män fungerar. En av de äldre teorierna kring kvinnor och mäns reproduktion, är äggteorin och spermieteorin. Teorierna gick ut på att mannen bar på livet och det var även han som satte igång processen (spermieteorin). Kvinnan hade ett förutbestämt antal ägg i sig, hon blev en slags förvaringsplats till det mannen bar på, liv (äggteorin). 63 Hirdman menar att enligt både äggteorin och spermieteorin är kvinnan passiv
och mannen är aktiv. Fanny Ambjörnsson argumenterar för att kvinnor förknippas med att vara passiv och mannen aktiv genom normer om vad för egenskaper som förknippas med kvinnor respektive män. 64
57 Thomas Laqueur, Om könens uppkomst. Hur kroppen blev kvinnlig och manlig, (Stockholm 1994), Brutus
Östling Bokförlag Symposium, s. 19.
58 Ibid, s. 10. 59 Ibid, s. 19 60 Ibid, s. 36.
61 Anthony Giddens & Philip W Sutton, Sociologi, (Lund 2014), Studentlitteratur, s. 19.
62 Ylva Elvin-Nowak och Heléne Thomsson, Att göra kön. Om vårt våldsamma behov av att vara kvinnor och
män, (Stockholm 2010), s. 203.
63 Yvonne Hirdman, Genus – om det stabilas föränderliga former, (Malmö 2007), s. 80ff. 64 Fanny Ambjörnsson, Vad är queer, (Stockholm, 2008), s. 111.
13 Eftersom kvinnan förväntas föda barn enligt den naturliga ordningen skapas det en ”ursituation” enligt Hirdman. Kvinnan ska föda barn blir den sanning som skapas genom ”ursituationen”. 65
Moderskapet är som sagt något som har fascinerat befolkningen i århundranden och inte minst har det väckt intresse och åsikter hos män. Filosofen och författaren Jean-Jacques Rousseau hade åsikter kring hur flickor och pojkar skulle uppfostras. Rousseau ansåg att skillnaderna mellan män och kvinnor kom från det naturliga biologiska. 66 Rousseau anser
att kvinnans uppgift i livet är att föda barn, kvinnans syfte är att skapa mer liv. 67 Författaren
Simone de Beauvoir kritiserar just Rousseaus tanke kring att kvinnan ska skatta sig lycklig till att föda barn. De Beauvoir påpekar att moderskapet sågs som ett privilegium, kvinnan skulle bortse från smärta och menstruation med mera eftersom i slutändan generade det något bra, ett barn. Min tolkning av de Beauvoirs huvudargument är att hon argumenterar för att kvinnan absolut kan föda och fostra barn men inte att det ska vara meningen med kvinnans liv. 68
Rousseau påpekar även att det är kvinnans uppgift att uppfostra barnen, barnen ska fostras till ”bra” kvinnor och män enligt den naturliga ordningen. Detta innebär att Rousseau vill att flickorna ska växa upp till att bli underordnade kvinnor som fortsatt föder barn och fostrar dem i sin tur, medan pojkarna ska fostras till män som är överordnad kvinnan. 69
Rousseau anser att kvinnan har en enkel uppgift livet, föda och fostra barn är kvinnan nämligen biologiskt skapt för. 70 De Beauvoir kritiserar uppdelningen mellan kvinnor och
män, kvinnan blir det andra könet. Genom kroppen tas världen i besittning, beroende på vilken kropp individen innehar, kvinnlig eller manlig bemöter världen kroppen därefter. Alltså har biologin ständigt varit närvarande i bemötandet av kvinnor och män, dock förklarar det inte varför kvinnan blir det andra könet menar de Beauvoir. 71
De Beauvoir ifrågasätter tankarna kring den naturliga ordningen och att det finns biologiska skillnader mellan kvinnor och män. De Beauvoir anser att kvinnor inte föds till kvinnor utan de blir det, genom kulturella och samhälleliga strukturer skapas kvinnan. 72
Dessa normer och tankar om att kvinnan kopplas ihop med reproduktion och föräldraskap finna även i en samtid kontext. Kath Woodward påpekar dock att kvinnor förknippas med
65 Ibid, s. 80f.
66 Jean-Jacques Rousseau, Emile, bok 5, stycke 6. 67 Rousseau, stycke 22.
68 Simone de Beauvoir, Det andra könet, (Stockholm 1999), s. 14 & 315. 69 Rousseau, stycke 34, 50 & 63.
70 Ibid, stycke 19. 71 De Beauvoir, s. 37. 72 Ibid, s. 162.
14 föräldraskapet tydligare än vad män kopplas samman med föräldraskapet. 73 Fokus läggs på
kvinnans roll som förälder, Woodward lyfter även att identiteten moderskap är något som fortfarande förknippas med att det är en biologisk egenskap som kvinnan innehar. 74
Woodward diskuterar hur moderskap ofta tas för givet,
Motherhood is recognizable and identifiable through the discursive and symbolic regimes which produce meanings about the experience, and through which we make sense of our identities. ” 75
Moderskap blir en identitet. Normerna kring moderskap innehåller även “bra” och “sämre” moderskap. Jungfru Maria förknippas ofta med det “bra” moderskapet i kristna kulturer, en ”bra” moder ska vara självuppoffrande, osjälvisk samt att hon sällan förknippas med att vara en sexuell varelse. En ”sämre” moder är motsatsen till den ”bra” modern. 76
Även Elvin-Nowak och Thomsson argumenterar för att det finns normer och ideal om kvinnor och män, de kritiserar dessa normer och kallar dem för osanningar. Kvinnor förväntas exempelvis vara omhändertagande och snälla. Föreställningen om at kvinnan ska leva efter kvinnliga förväntningar och att detta sägs finnas biologiskt hos människan, eftersom normerna upprepas blir de en sanning om hur kvinnan ska vara. Kvinnor förväntas även att föda barn. 77 Elvin-Nowak och Thomsson diskuterar att kön är något som görs, den
vardagligaste tanken är att kön är något som är biologiskt bestämt som tidigare nämnts. Identiteterna manligt och kvinnligt är något som även förknippas med det biologiska, dessa identiteter förknippas med att finnas inom individen (genom det biologiska). Elvin-Nowak och Thomsson resonerar kring att identiteterna kvinnligt och manligt är skapade av samhälleliga strukturer och normer. Elvin-Nowak och Thomsson påpekar att dessa strukturer om kvinnligt och manligt också påverkar uppfostran av flickor och pojkar. Namn, leksaker och kläder ges till barnet baserat på om det är en flicka eller pojke, denna kategorisering börjar när barnen är små sen fortsätter detta genom livet förklarar Elvin-Nowak och Thomsson. 78
Ett sammanfattande konstaterande är att fokus och diskussion kring kvinnligt och manligt samt föräldraroll länge och är fortfarande något som är närvarande i dagens samhälle. Mest fokus läggs på hur kvinnan är som mamma och hanterar sitt moderskap. Även råder diskussion kring hur kvinnor och män utvecklas till de individer de är, samt hur kulturella och samhälleliga strukturer påverkar deras identitet.
73 Woodward, s. 3.
74 Ibid, s. 22. 75 Ibid, s. 18. 76 Ibid, s. 23ff.
77 Elvin-Nowak & Thomsson, s. 29 f & 203. 78 Ibid, s. 17, 21 ff.
15
Analys
Föräldraskap och moderskap är något som anses vara en stor del av många individers liv. Likaså för informanterna i studien är deras moderskap det som kommer i första hand. Deras diskussion kring moderskap har kretsat kring hur moderskapet kommer naturligt, föreställningar om föräldraskap samt uppfostran av barnet. Nedan kommer olika tolkningsrepertoarer och positioneringar beskrivas utifrån det insamlade materialet.
Naturligt moderskap
Informanterna uttrycker att moderskapet och mammarollen utvecklas och till viss del redan finns som egenskap hos kvinnan. När de talar om sitt moderskap och om andras använder de ordet ”naturligt”. Idas och Cecilias citat nedan representerar samtliga informanters ord om det naturliga angående moderskapet. I båda citaten nedan syns hur informanterna inte identifierar sig som något annat än mamma i den rådande kontexten. Baserat på citatet positionerar sig både Ida och Cecilia som subjektspositionen mamma eftersom det är naturligt för dem.
Ida: […] så det är väldigt, det är ju väldigt naturligt för mig, det är bara någonting jag är.
Intervjuare: Tänker du att moderskap kommer naturligt?
Cecilia: […] för mig gjorde det väl det. Det tycker jag väl ändå […]
Subjektspositionen mamma intas av samtliga informanter, alltså intar de den subjektsposition som erbjuds i det rådande sammanhang som diskuteras under intervjun. Citaten uttrycker att subjektspositionen mamma blir naturligt för informanterna. Diskursen kring om hur moderskap är något naturligt som kvinnor har inom sig blir här med accepterad av informanterna. Tolkningsrepertoaren naturligt moderskap beskriver informanterna genom kopplingen mellan de kvinnliga egenskaperna och med moderskapet som kommer till uttryck i Idas och Cecilias citat. Hirdman påpekar att ”den naturliga ordningen” genererar en norm om att kvinnan förväntas föda barn baserat på hennes biologiska kön, detta kan tolkas som att kvinnan förväntas inneha moderliga egenskaper genom hennes biologi. 79 Kvinnan blir tillskriven rollen som mamma genom informanternas
tal om det naturliga med att vara mamma och attributen en mamma ska inneha finns automatiskt hos kvinnan. Giddens och Sutton argumenterar för att kvinnan knyts till sin
79 Hirdman, s. 80 ff.
16 reproduktionsförmåga samt förknippas med vad som anses vara moderliga egenskaper som exempelvis omhändertagande. 80
Fredrika uttrycker hur hon ibland ifrågasatt hur kvinnor i sin bekantskapskrets ska klara av att vara mamma. Men i efterhand insett att personen har klarat det utan problem, förklaringen till detta ansåg informanten var att moderskapet kommer naturligt att moderskapet på något vis finns inom kvinnan. Detta kan vara ett annat vis att förstå att moderskapet förstås som naturligt. Det Fredrika ger uttryck för i sitt citat återfinns även i Rebeckas citat, Rebecka formulerar det på följande sätt.
Rebecka: Ja det tror jag. […] man skulle verkligen kunna göra allt för sitt barn, det går liksom inte att beskriva. Så det tror jag verkligen kommer naturligt i dom allra flesta fall. (lite senare i intervjun) […] man är ju mamma hela hela tiden, dygnet runt, det kommer man ju alltid vara […].
Rebecka påpekar att hennes roll som mamma alltid kommer finnas, i den rådande kontext i intervjun identifierar hon sig som mamma och skjuter undan andra potentiella subjektspositioner just i det sammanhanget. Hon lyfter även att kärleken mellan mamma och barn inte går att beskriva, det är något som bara finns där genom moderskapet och det kan förstås vara naturligt för mamman att göra allt för sitt barn. Min tolkning av Rebeckas citat är att hon tydligt positionerar sig som mamma och intar den identiteten och rollen fullt ut i sammanhanget som råder. Att moderskapet kommer naturligt är något Nathalie talar om i och med diskussionen kring hur mycket livet förändras i och med barnet föds. Nathalie uttrycker sig på detta vis.
Nathalie: Ja, ja absolut. För det tror jag, det många säger när man pratar med dem att livet ändrades jättemycket när man fick barn fast ändå inte. Jag tror att det är så pass naturligt för mamman […].
Nathalie berättar om sina samtal med andra mammor om hur de upplever att livet förändras men ändå inte. En tolkning av citatet är att moderskapet finns naturligt hos kvinnan och på så vis upplever inte kvinnan att det blir så stor förändring i och med hon får barn. Det är en naturlig handling för henne och hon upplever då att hennes mammaroll kommer fram. Hon påtalar att det är naturligt för kvinnan att vara mamma, även tidigare forskning påvisar att kvinnan förknippas med moderskapet, att föda barn och vara mamma är något som ses som naturligt. 81 Kvinnlighet, kvinna och moderskap är något som anses hänga ihop. 82 En av
förklaringarna till att mammans roll kommer naturligt är att mamman bär på barnet. Laqueur påtalar att kvinnan ofta förknippas med sin livmoder detta påtalar även de Beauvoir. Normer om det biologiska könet och vad som finns naturligt hos kvinnan
80 Giddens & W Sutton, s. 19.
81 Johansson, s. 146 & Shea, Bryant, Wendt, s. 843 & Tornbjer s. 297. 82 Johansson, s. 225.
17 sammankopplas med hennes moderskap. 83 Genom graviditeten antas mamman skapa ett
band till barnet och det tolkas som att det är enklare för mamman att leva ut sitt moderskap.84 Detta resonemang för även informanterna, merparten av dem berättade att de
redan lärt känna sitt barn i och med att de bar på det i nio månader innan de fick träffa barnet på riktigt.
Tolkningsrepertoaren det naturliga moderskapet blir genom informanternas tal tydlig, deras ord och tal förespråkar att mammarollen kan förstås som en naturlig egenskap som kvinnan innehar. Identiteten mamma framstår som viktig genom tolkningsrepertoaren
naturligt moderskap.
Jämställdhet
I intervjuerna blev moderskapet centralt för samtliga informanter, de identifierade sig som mamma i första hand innan de påtalar andra tänkbara identiteter. Då samtalet just handlade om moderskap skapade informanterna sin identitet efter den kontext de befann sig i, eftersom sociala sammanhang skapar individens identitet enligt Giddens. 85 När
informanterna talar om hur deras föräldraledighet är uppdelad mellan dem och pappan till barnet, har majoriteten av mammorna tagit mest föräldraledighet och ansvar för barnet. Julén Votinius diskuterar att tidigare studier påvisat att det är mamman som tar ut den största delen av föräldraledigheten samt att pappan ofta överlåter de dagar som inte är låsta på honom till mamman. 86 Olika åsikter har dock rådit apropå hur informanterna upplever
jämställdhet inom föräldraskapet. Majoriteten har uttrycker sig som Nathalie gör i nedanstående citat.
Nathalie: Det håller väl på att förändras hela tiden, det kommer ändras, om tio år så ser det säkert ut på något annat sätt eller, det tror jag nog.
Intervjuare: Finns det ett behov av att det ska ändras?
Nathalie: För mig, nej. Jag tycker inte att det spelar någon roll […] eftersom jag inte bryr mig så mycket om det så struntar jag i det.
Tolkningen av Nathalies citat är att hon uttrycker att det inte spelar någon roll för henne om det skulle bli mer lika fördelat mellan män och kvinnor i diskussionen kring jämställd föräldraledighet och föräldraskap. Hon lyfter att hon ser en förändring kring jämställt föräldraskap i samhället, men att hon uttrycker att normerna kring detta inte påverkar henne. Likaså uppvisar Rebecka att det har skett en förändring kring diskursen om jämställt föräldraskap, i citatet nedan syns detta.
83 Laqueur, s. 36 & de Beauvoir, s. 28. 84 Sadler, Novick, Meadows-Oliver, s. 223. 85 Giddens, s. 45 & 102.
18 Rebecka: Det känns ändå som att det är lite, eller oftast är det ju mamman som är
hemma och är föräldraledig och sådär men det har ju ändå blivit mer och mer liksom, jämställt, det är ju ändå vanligare att en pappa kan vara hemma i ett halvår och mamman börjar jobba när barnet är 10 månader […] Men det känns nästan som att det knappt går, kan bli mer jämställt i vårat fall skulle inte kunna dela på föräldraledigheten skulle ju inte det gå ekonomiskt även om man skulle vilja det…nu vill ju inte jag det heller för man vill ju bara vara hemma med.
Rebecka talar generellt om hur det ser ut kring föräldraledighet i samhället, hon lyfter att det blivit mer jämställt eftersom att mamman kan gå tillbaka till arbetet efter tio månader och att pappan då är hemma med barnet. Men hon anser dock att det inte går bli mer jämställt generellt mellan föräldrar, och heller inte i hennes egna föräldraskap. I samma mening som hon lyfter att hennes föräldraskap tillsammans med hennes partners föräldraskap inte kan bli mer jämställt på grund av den ekonomiska biten tar hon även upp att hon vill vara hemma med barnet. I och med detta ifrågasätter Rebecka inte den ekonomiska tolkningsrepertoaren som uppkommer i den rådande kontexten eftersom hon inte har behov av att göra det. Rebecka uttrycker att hon förväntas förhålla sig till normer angående föräldraledighet och jämställdhet samtidigt som hon ska förhålla sig till subjektspositionen mamma.
Ida förklarar att de inte är jämställda i sitt föräldraskap samt att hon anser att det heller inte är enkelt att vara jämställd i sitt föräldraskap.
Ida: Och sen kan jag absolut inte påstå att vi är jämställda i våra föräldraskap heller (skratt). Och det är jättesvårt att vara det också (skratt) har jag upptäckt. Ehm… speciellt när det är jag som är föräldraledig nu… så det ska bli spännande och se om det blir annorlunda i höst (skratt).
Intervjuare: Men är det någonting ni pratar om, alltså att det är olika eller är det nåt som bara…
Ida: För det mesta gör vi väl inte det… (tystnad).
Hon tycker att det ska bli intressant när hennes partner ska vara föräldraledig och hemma med barnet, i citatet utrycks den komplexitet jämställt föräldraskap skapar. Informanterna som anser att det inte behövs en förändring i sina egna förhållande kring jämställdhet i och med föräldraledighet uttrycker samtidigt ett behov av det. De säger det inte rakt ut eftersom diskussionen de tar upp är att de är nöjda med sin egen situation, men de uttrycker även ett behov av förändring.
Informanterna använder sig av tolkningsrepertoaren jämställdhet för att förklara sin verklighet, att det inte är jämställt mellan dem i föräldraskapet men att de accepterar detta på grund av den ekonomiska tolkningsrepertoaren och att de även vill vara hemma med barnet. En tolkning av att majoriteten av informanterna inte anser att det finns ett behov av
19 ett jämställt föräldraskap är att diskursen kring det under längre tid präglat samhället. Jenny Julén Votinius argumenterar för att det anses vara normalt att mamman tar ut mest föräldraledighet och tar störst ansvar för barnet. Normen kring detta är något som fortfarande lever kvar i många hem och arbetsplatser. Julén Votinius påpekar att den allmänna tron om att det ska kunna bli jämställt är avlägsen. 87 Det finns även en tanke kring
att det skulle vara negativt för barnet om föräldrarna arbetar heltid, att både mamman och pappan gör det. 88
Majoriteten av informanterna anser som sagt att diskursen kring jämställt föräldraskap är något som har förändrats men som heller inte kommer förändras mycket mer eller kan förändras. Andra åsikter som att det behövs förändras mer uppkom även, Fredrika och Hanna uttrycker att de både vill och hoppas på en förändring.
Fredrika: Mm det tror jag, jag hoppas det. Men framförallt hoppas jag det (skratt) att eh ja. Mm det tror jag.
Hanna: Men just kanske det här att, att det blir mer jämställt… mellan att det kanske inte är det här kvinnligt och manligt som styr så mycket utan att man blir mer och mer jämställda, det är ju man är ju en god bit på vägen men det är ju inte, det är ju långt ifrån jämställt.
Både Fredrika och Hanna påvisar att de vill se en förändring kring jämställdhet inom föräldraskapet, de påpekar dock inte att de vill se en förändring i sina egna förhållanden. Hanna lyfter att det inte kommer bli lika präglat på kvinnligt och manligt, detta kan tolkas som att fokus kommer ligga mer på personliga egenskaper istället för de tidigare stereotypa förväntningarna på kvinnor och män. Johansson argumenterar för att det syns i tidigare forskning att det fortfarande är vanligt att kvinnan är hemma mer än mannen trots att det pågår ett jämställdhetssträvande i samhället, dock utvecklas detta och det blir mer och mer jämställt.89
Föreställningar om föräldraskap
Informanternas föreställningar kring föräldraskap är ganska lika varandra. Deras uppgift som förälder är att fokusera på barnet och uppfostra barnet på ”rätt” vis. Generellt påpekar informanterna att föräldraskapet handlar om uppfostran och skapa en trygg miljö för barnen. Överlag uttrycker informanterna att Sverige är ett land där utvecklingen och synen på föräldraskap och uppfostran kommit långt jämfört med andra länder. Informanterna
87 Julén Votinius, s. 103 & 110. 88 Forsberg, s. 14.
20 medger att olika aspekter i samhället påverkar hur föräldraskapet ses på eller hur de själva är föräldrar. Ida uttrycker nedan vad samtliga informanter diskuterat.
Ida: Eh…Men jag tänker mig att normerna är väl att man ska vara engagerad och man ska ha oändligt med tålamod (skratt), man ska vara ehm man ska bry sig om, ta hand om, lära och lära, samtidigt sätta tydliga gränser för vad som är rätt och fel. Så att barnet lär sig.
Informanterna intar subjektspositionen förälder när de talar om hur de ser på föräldraskap. De knyter ord som ”engagerad”, ”tålamod”, ”omhändertagande”, ”lärande” till subjektspositionen förälder genom tolkningsrepertoaren en ”bra” förälder. Informanterna identifierar sig som en förälder i sammanhanget de talar dock inte om hur de själva är föräldrar utan vad de anser en förälder ska ha för attribut. De utrycker en vilja om att vara en ”bra” förälder, en informant uttrycker att alla mammor vill vara en ”bra” mamma. I en tidigare textanalysstudie framkom det just att det är press på föräldrarnas uppfostran av barnen. Föräldern är den som bär det största ansvaret för att barnen ska utvecklas till en ”bra” medborgare i samhället. 90
Informanternas beskrivning av egenskaperna pappan förknippas med är ord som ”aktiv” och inte lika ”omhändertagande” som mamman för barnets behov. Detta fenomen har även framkommit i tidigare studier. I Forsbergs intervjustudie framkom att pappan oftare arbetade heltid medan mamman arbetade halvtid samt att mamman generellt visade större intresse för barnets utbildning och utveckling. 91 Normen kring att kvinnan tillskrivs
egenskaper som omhändertagande och huslig genererar förväntningar att kvinnan ska vara omhändertagande och kärleksfull. 92
Majoriteten av informanterna påpekar dock att de upplever att mammor har mer press och krav på sig för att vara en ”bra” förälder. Detta leder oss in på diskussionen kring vad det finns för olika slags moderskap, att det finns föreställningar kring vad en ”bra” och en ”sämre” mamma har för egenskaper. Woodward diskuterar hur egenskaperna som informanterna tilldelar en “dålig” mamma ofta är den syn som finns i samhället. Woodward poängterar att det finns föreställningar om hur en ”bra” mamma och en ”sämre” mamma ska vara. Den ”bättre” mamman tillskrivs attribut som omhändertagande, kärleksfull och osjälvisk samt att hon ibland förknippas med jungfru Maria. Den ”sämre” mamman är motsatsen till den ”bra” mamman, egenskaper. 93 Fredrika talar nedan om vad en ”bra”
mamma är.
90 Gleichmann, s. 243 & 260. 91 Forsberg, s. 168.
92 Giddens & Sutton, s. 520 & 412. 93 Woodward, s. 23 f.
21 Fredrika: […] omtanke och liksom kärleken på nåt sätt som absolut är enastående
föräldrar och barn emellan på nåt sätt. […] mamman att det ska va en kärleksfull och en omhändertagande men ändå kanske lite sträng och uppfostrande.
När informanterna talar om den ”bra” mamman knyter de ett återkommande ord till moderskapet, nämligen omhändertagande, de poängterar att mamman ska eller ofta anses vara omhändertagande. Mamman förknippas med att ha största ansvaret i både hemmet och över barnet. Ord som ”kärleksfull”, ”omhändertagande” och ”lärande” betraktas som mammans egenskaper, informanterna använder orden för att beskriva hur en ”bra” mamma förväntas vara enligt normer angående bra mammor. Informanterna intar den subjektsposition som erbjuds inom den rådande tolkningsrepertoaren, en bra mamma i sammanhanget. Forsberg argumenterar för att det förekommer en tanke och ett ideal i Sverige kring att vara en engagerad förälder, att vara förälder förknippas med att vara engagerad i sitt barn och anpassa sig för barnets behov. Det förväntas att föräldern ska spendera tid med barnet och sätta sina egna behov i andra hand. 94 Normen om en engagerad
förälder syns även i informanternas tal om föräldraskap. De lägger stor vikt vid att vara närvarande och engagerad i sitt barn, i första hand kommer deras föräldraskap.
När informanterna diskuterar om det finns en föreställning av vad en ”dålig” mamma är påpekar majoriteten att det finns en föreställning om den ”sämre” mamman. De pratar dock lite olika om hur en ”sämre” mamma är. Några informanter talar om vilka attribut en ”sämre” mamma har. Citatet nedan visar tydligt vilka egenskaper informanten anser en ”sämre” mamma har.
Fredrika: […] ja men en dålig mamma är ju en sån där som röker under fläkten och har jättemånga barn och inte har något jobb typ. Asså som har lite dålig hygien och för korta tröjor och sådär.
Genom tolkningsrepertoaren en sämre mamma tillskrivs hon egenskaper som, ”vara högljudd”, ” ha dålig hygien”, ”röker” och är ”arbetslös” med mera. För att vara en ”bra” mamma ska hon även ha lagom många barn. Av citatet kan det tolkas att en ”sämre” mamma kopplas samman med mammans moral och karaktär. De Beauvoir lyfter att mammans val av levnadssätt som sysselsättningar, förhållanden och förflutna med mera kopplas samman med hennes förhållande till sitt barn. 95 Mamman bedöms alltså efter de normer som råder
kring ”sämre” och ”bättre” mammor.
Andra informanter gav uttryck för hur mamman agerade med barnet mer än hur hennes karaktär såg ut. Informanterna beskrev att en ”sämre” mamma var självisk och satte sig själv före sitt barn. Cecilia beskriver en ”sämre” mamma i citatet nedan.
94 Forsberg, s. 11ff.
22 Cecilia: En dålig mamma är väl någon som struntar i barnet kanske, ja men som kanske
inte ser barnen för vad dom är eller vad dom vill göra. Sätter sina egna behov framför barnets behov […].
Cecilia uttrycker att en ”sämre” mamma är någon som inte sätter sitt barn i första hand. Genom förklaringen av en ”sämre” mamma förklarar hon även vad en ”bra” mamma ska ha för egenskaper, motsatsen till en ”sämre” mamma. I citatet framkommer vad majoriteten av informanterna uttrycker är en ”bra” mamma är. Tidigare forskning påvisar att normer kring moderskap uppmuntrar kvinnor till att vara och uppfylla kraven på att vara en ”bra” mamma. 96
Informanterna beskriver en ”sämre” mamma både genom hennes karaktär och hur hon är mot sitt barn. Av informanternas tal kring en ”sämre” mamma uppmärksammas en rädsla för att på något vis bli förknippad med en ”sämre” mamma eller få kritik för sitt moderskap. Det som Woodward argumenterar för lyfter även informanterna i sina beskrivningar av vad en ”bra” och en ”sämre” mamma är. 97
Inom tolkningsrepertoaren en ”sämre” mamma argumenterar och förhandlar informanterna mellan positionerna den ”bra” mamman och den ”sämre” mamman. Rebecka sätter tydliga ord på den oro som majoriteten av informanterna har förmedlat i och med att få kritik eller förknippas med en ”sämre” mamma.
Rebecka: […] det jag har tänkt att jag inte ska, det är klart att jag inte ska skrika på mitt barn men man måste ju för det kunna höja rösten och säga åt dom så dom vet vad som är rätt och fel det är det ända jag har haft i bakhuvudet […]. (lite senare i intervjun) Asså jag vill inte bli en sån mamma som står i affären och skriker på mitt barn för det ser man ju titt som tätt och det tycker jag är hemskt verkligen.
Rebecka uttrycker att hon inte vill skrika på sitt barn men vill kunna höja rösen för att visa vad som är rätt och fel. Senare i intervjun uttrycker hon hur hon inte vill vara den mamman som skriker på sina barn i affären, den handlingen anser hon är hemsk. Citatet utrycker en förhandling mellan att hon ska kunna höja rösten men inte skrika på sitt barn blir tydligt i detta sammanhang. Rebecka visar genom orden ”jag vill inte bli en sån mamma” och förklarar hur hon tycker det är ”hemskt” med en sådan handling.
Likaså uttrycker Hannas citat viljan för att vara en ”bra” mamma, hon uttrycker en tanke om att alla mammor vill bli förknippade med en ”bra” mamma. Rädslan för kritik och förknippning med en ”sämre” mamma blir tydlig även i detta citat. Även Hanna förhandlar kring positionen en ”bra” mamma och en ”sämre” mamma.
Hanna: […] alla vill väl va en bra mamma. Så det tror jag verkligen att man vill och sen så, är det så att man… att man kanske, jag tänker såhär det är ju lätt, tålamodet prövas
96 Shea, Bryant, Wendt, s. 843. 97 Woodward, s. 23ff.
23 ju väldigt, väldigt ofta när man har ett barn (skratt) har man ju märkt, normen säger ju
att man inte ska, ja du får ju inte slå dina barn då (skratt). Men liksom det här att man nästan inte får bli irriterad på sina barn helst. För då är man en dålig mamma.
I Hannas citat framkommer det hur mammor (enligt hennes citat) konstant förhåller sig till positionen en ”bra” mamma och en ”sämre” mamma. Hon diskuterar båda positionerna samt hur hon vill leva upp till att vara en ”bra” mamma samtidigt som hon inte vill förknippas med en ”sämre” mamma. Hanna uttrycker att det inte är enkelt att leva upp till normen kring en ”bra” mamma genom tolkningsrepertoaren en sämre mamma. Att bli irriterad på sitt barn förknippas med att vara en ”sämre” mamma enligt normen. Det utvecklas en förhandling om att både leva upp till idealen om en ”bra” mamma samtidigt som att inte bli förknippad med en ”sämre” mamma.
Eftersom idealen kring en ”bra” mamma ständigt är närvarande och ställer krav, känner informanterna press på sig att leva upp till idealen. Eftersom så många egenskaper tillskrivs en ”bra” mamma kan det tolkas som att idealet blir ouppnåeligt. Genom tanken att idealet är ouppnåeligt skapas en rädsla för att förknippas med en ”sämre” mamma. Informanterna ger uttryck för att moderskapet kan förstås som att det kommer naturligt för kvinnan, det kan uppfattas som motsägelsefullt när de även uttrycker normer om att det finns ”sämre” mammor. Deras tal kring den ”sämre” mamman polemiserar diskussionen om det naturliga moderskapet.
Hur idealen framkommer
Ett övergripande uttryck från informanterna är att de oftast inte blir påverkade av rådande normer kring föräldraskap eller moderskap. Informanterna använder ord som ”jag bryr mig inte” och ”en sån som inte påverkas” för att förklara deras icke påverkbara position. Rebecka uttrycker sig på detta vis.
Rebecka: […] jag själv är nog inte en sån som påverkas, jag bryr mig nog inte så mycket om just den biten, jämföra sig med andra. Men jag tror att många andra gör det. Men jag kan nog tänka bort det, […]
Rebecka uttrycker hur hon inte är en sådan person som blir påverkad av rådande normer hur en mamma ska vara, hon lyfter dock att andra nog påverkas av normerna. Yttre påverkan så som media är ständigt närvarande, Shea m.fl. påpekar att media överlag är en källa till att bli påverkad av just normer och ideal i tidigare studier. 98 Sociala medier är en plattform där
idealen om hur en ”bra” mamma framställs, samtliga informanter anser att det ofta visas en positiv sida på sociala medier. I citatet nedan diskuterar Hanna hur sociala medier som Instagram och Facebook påverkar hennes moderskap.
98 Shea, Bryant, Wendt, s. 842.
