Skillnader och likheter mellan rektorer och lärare

Vi kan konstatera att lärare 1 och rektor 1 på skola A har samma uppfattning, både vad det gäller skolplikt och religionsfriheten. Både lärare 1 och rektor 1 definierar religionsfrihet som att det innebär rätten till religion. De menar också på att skolplikten är endast en plikt och inte en rättighet. Överlag var alla parter överens om att religionsfriheten innebär att individen ska fritt få utöva sin religion, rätten till religion verkar därmed vara dominerande i skolan. Fahlbeck påpekar att det i dagens samhälle är friheten till religion som verkar ha överhanden, att den positiva sidan av religionsfriheten är mer närvarande i vardagen.78 Alla lärare och rektorer var överens om att skolplikten innebar en plikt för alla barn att de är tvungna att gå i skolan. I det uttalande glömmer man bort att skolplikten också är en rättighet som påtalas tydligt både i skollagen och i

Barnkonventionen. Enligt 2 kap. 18 § första stycket regeringsformen har ”alla barn som omfattas av den allmänna skolplikten rätt till kostnadsfri grundläggande utbildning i allmän skola.”

“Konventionsstaterna erkänner barnets rätt till utbildning och i syfte att gradvis förverkliga denna rätt och på grundval av lika möjligheter skall de särskilt, (a) göra grundutbildning obligatorisk och kostnadsfritt tillgängliga för alla.”79

Lärare 1, lärare 2 och rektor 2 svarade likadant på frågan om hur religionsfriheten kommer till uttryck, hur de arbetar på skolan med detta. Dem svarade att det var viktigt att i undervisningen ha en bredd och att undervisa om religionerna. Rektor 1 svarade att det var viktigt att ge elever ledigt under religiösa högtider, men samtidigt upplevde vi det som att rektor 1 var negativ till att elever skulle praktisera sin religion under skoltid, exempelvis be 5 gånger om dagen. Rektor 1 såg det som ett svårlöst problem, något som ingen av de andra intervjuade uttryckte. Lärarna var mer villiga till att låta elever som inte vill delta på studiebesök slippa det, då de ansåg att sådan kunskap kunde eleven tillgodose på andra sätt. Rektor 2 menade att studiebesök var viktigt, att eleven bör delta. Rektor 2 tillät också en elev att praktisera sin religion, be 5 gånger om dagen men samtidigt har han inte kommit på någon lösning för en elev som inte vill delta på

simundervisningen på grund av religiös plikt.

Angående frågan om religionsfriheten och skolplikten kan påverka varandra så svarade lärare 1 att han först inte kunde se något samband, men att han senare i diskussionen kunde se ett möte mellan de båda när en elev inte ville vara med på simundervisningen på grund av dennes

78

Fahlbeck, 191-192.

79

39

religion. Lärare 2 hade samma tanke, att ett möte kunde uppstå och han tog ett exempel på om en elev inte vill besöka ett religiöst rum. Lärare 2 menade att man inte ska tvinga en elev att delta, eftersom eleven kan tillgodose den kunskapen på annat sätt, men att han personligen tyckte att alla elever ska ta del av alla olika religiösa lokaler. Återigen hade rektor 1 en negativ syn och pratade om att skolplikten och religionsfriheten kunde krocka. Rektor 1 tog också upp exemplet med simundervisningen, men såg situationen som ett problem som skulle bli svårlöst om skolan inte har pengar. Rektor 2 menade också att religionsfriheten och skolplikten kan påverka

varandra, han var den enda som påpekade att det har uppkommit fall då en elevs föräldrar inte har velat att eleven ska delta och lära sig om andra religioner. Till skillnad från lärare 1 som menar att föräldrarna oftast inte ligger bakom elevens icke-deltagande, utan de vill snarare att eleven ska lära sig om andra religioner. På frågan om hur de löser om det skulle uppstå en konflikt så svarade alla enhetligt att det skulle bli en diskussion med föräldrarna och att det ofta gick att lösa. Dock betonade rektor 2 att om det inte skulle gå att lösa, skulle eleven inte få något betyg i det ämnet. Rektor 1 tyckte att en eventuell konflikt ofta gick att lösa men att det skulle bli svårt, rektor 1 menade att om föräldrarna inte vill att elev ska delta, trots en diskussion, så kan man inte göra något.

När frågan om vad ett giltigt skäl för att slippa ett undervisningsmoment kunde vara svarade lärarna och rektorerna rätt olika. Vi uppfattade därför att den frågan var svår att svara på. Lärare 1 pratade om att det vore okej för en elev att slippa delta under ett studiebesök eftersom eleven ändå kunde fullfölja måluppfyllelsen för det ämnet. Lärare 2 nämnde att det är okej för en elev att slippa ett visst undervisningsmoment om eleven är sjuk eller om eleven skulle ha ett visst handikapp. Detta är enligt Susanne Hobohm som också menar på att ett giltigt skäl för att slippa exempelvis idrottsundervisningen är om en elev har ett handikapp som gör att denna inte kan delta80

Angående vem som har ansvaret för att eleven fullföljer skolplikten så svarade lärarna att det är skolans ansvar. Rektor 1 svarade att det främsta ansvaret ligger på föräldrarna att eleven fullföljer sin utbildning och faktiskt kommer till skolan, vilket helt stämmer överens med

80

Hobohm, Susanne, Barnets rätt: handbok för vuxna, 2., [uppdaterade och utök.] uppl., Liber, Stockholm, 2003, sid. 92.

40

skollagen. Om en elev inte kommer till skolan ska skolan ta kontakt med föräldrarna och informera att deras barn inte har varit närvarande.81

På frågan om respondenterna ansåg att skolan var icke-konfessionell och hur det arbetar för att skolan ska vara det nämnde alla skolavslutningen som exempel, att den inte firas i kyrkan längre. Lärare 2 och båda rektorerna pratade också om att julpyssel och påskpyssel fortfarande förekommer i skolan men att de inte anser att detta har någon konkret koppling till religionen.