Religionsfrihet och skolplikt

1

Malmö högskola

Lärande och samhälle

Individ och samhälle

Examensarbete

Religionsfrihet och skolplikt

En kvalitativ studie med lärare och rektorer

Freedom of religion and compulsory schooling

Theresia Norberg

Elin Dunér

Lärarexamen 270 hp, 330 hp Religionsvetenskap och lärarande 4 november 2014

Examinator: Erik Alvstad Handledare: Anders Lindh

2

Sammanfattning

Syftet med studien var att ta reda på hur lärare och rektorer på två kommunala skolor i Malmö ser på religionsfrihet i relation till skolplikten. Vi analyserade hur mötet mellan religionsfrihet och skolplikt ser ut i praktiken, utifrån rektorernas såväl som lärarnas perspektiv. Vi undersökte också hur lärare och rektorer ser på skolplikten och religionsfriheten i förhållande till de lagar och förordningar som finns. Vi genomförde en kvalitativ, ostrukturerad intervju med två lärare och två rektorer på vardera skola.

Vi kom fram till att relationen mellan skolplikten och religionsfriheten såg olika ut mellan lärare och rektorer. En av rektorerna menade att relationen bestod utav en konflikt. Överlag var rektorer och lärare osäkra på i vilka situationer man kan låta en elev bli befriad från

undervisningen på grund av religiösa skäl. Vi ansåg då att det behövdes tydligare exempel som komplement till skollagen.

Vidare såg vi att lärare och rektorer definierade religionsfriheten som rätten till religion. Vi kunde se att detta genomsyrade undervisningen och skolgången, då tyngdpunkten låg på alla elevers rätt till religion.

Resultatet visade även att skolplikten definierades som en plikt för eleven att gå i skolan, medan man bortsåg ifrån att enligt lagen ska skolplikten innebära en rättighet för alla barn.

3

Innehållsförteckning

Sida

1. Inledning

5

2. Syfte och problemställning

6

3. Metod

7

3.1 Metodreflektion

7

3.2 Urval och begränsningar

7

3.3 Intervjuprocess

8

3.3.1 Intervjufrågor 8

4. Litteraturgenomgång

10

4.1 Religionsfrihet, vad är det?

10

4.1.2 Religionsfrihetens historia i Sverige 11 4.1.3 Vår egen första religionsfrihetslag 13

4.2 Internationell lagstiftning om religionsfrihet

15

4.2.1 FN: Om mänskliga rättigheter 15

4.2.2 Europakonventionen: Den mest överordnande av dem alla 17

4.3 Religionsfriheten i skolan

18

4.3.1 Den konfessionslösa skolan och religionsfriheten 22

4.4 Skolplikt i teorin

22

4.4.1 Skolplikten enligt Barnkonventionen 24

4.4.2 Undantag från skolplikten 25

4.5 Tidigare forskning om skolplikt och religionsfrihet

27

5. Resultat och analys

29

5.1 Analys av intervjuerna

29

5.1.1 Skola A, Lärare 1 29

5.1.2 Skola B, Lärare 2 31

4

5.1.4 Skola B, Rektor 2 35

6. Diskussion och slutsatser

38

6.1 Likheter och skillnader mellan lärare och rektorer

38

6.2 Sammanfattade slutsatser

40

6.3 Kritik av studien

43

5

1. Inledning

Dagens skola är mångkulturell vilket bland annat innebär att skolan består av individer med olika religiösa identiteter. Skolan är inte längre konfessionell som lär ut och genomsyras av endast en religion, kristendomen som den tidigare har varit under lång tid i Sveriges historia.

Religionsfriheten ska gälla även i skolan, både rätten till att få utöva sin religion men också rätten att avstå från religion. Detta kan sättas i relation till den gällande skolplikten då ett flertal debatter bland annat har behandlat rätten att få bära slöja, att föräldrar inte vill tillåta sina barn att delta i exempelvis simundervisningen eller under sexualkunskapen.1

När vi lyssnade på ett klipp från Sveriges radio som handlade om ifall religionsfriheten ska gå före skolplikten blev det tydligt att Ulrika Lindmark, som är jurist på skolverket, ansåg att

barnets rätt till utbildning alltid ska gå före föräldrarnas religiösa och filosofiska övertygelse.2 Vi ställde oss då frågan om hur relationen mellan religionsfrihet och skolplikt ser ut i skolorna och vilka argument lärare och rektorer använder sig av när en elev inte vill delta i något

undervisningsmoment på grund av religiösa skäl. Som blivande religionslärare var vi

intresserade av hur lärare och rektorer tolkar religionsfriheten och skolplikten i förhållande till de lagar och förordningar som finns.

Detta är av stor vikt för vårt yrke, då många skolor idag har elever från alla olika länder och kulturer. Vi vill därför se hur rektorer och lärare tillämpar de här lagarna kring religionsfrihet och skolplikt i praktiken.

1 _{Reutherberger, Lena & Åbinger, Emma. ”Mötet mellan religionsfrihet och skolplikt i den svenska skolan.” Malmö}

högskola, lärarutbildningen, 2009. 3-4.

6

2. Syfte och problemställning

Syfte:

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur två lärare och två rektorer ser på religionsfrihet i relation till skolplikten. Vi vill analysera hur mötet mellan religionsfrihet och skolplikt ser ut i praktiken, utifrån rektorernas såväl som lärarnas perspektiv. Vi vill därför också undersöka hur lärarna och rektorerna ser på skolplikten och religionsfriheten i förhållande till de lagar och förordningar som finns.

Frågeställning:

● Hur definierar lärare och rektorer begreppet religionsfrihet i förhållandet till skolplikten? ● Hur tar sig religionsfriheten uttryck i skolan?

7

3. Metod

3.1 Metodreflektion

Vårt arbete syftar till att förstå hur lärare och rektorer ser på religionsfrihet i relation till skolplikten och vi har därför valt kvalitativa intervjuer som metod. Vi ville ha en djupare diskussion med lärare och rektorer för att se hur de arbetar med dessa frågor, ett samtal ger ofta ett mer utvecklat svar än vad enkäter ger därav vårt val av metod. I intervjun ges respondenten möjlighet att utveckla sitt svar och vi får en chans att ställa följdfrågor.3 En negativ aspekt av kvalitativa intervjuer är att de frågor som ställs kan färga respondentens svar och följdfrågor kan leda respondenten i en viss riktning. Vi har därför valt att göra öppna intervjufrågor där en tolkning endast har lagts in efter hur samtalet utvecklas, intervjun har en låg grad av standardisering.4

För att ha mer material att analysera har vi valt att arbeta efter en ostrukturerad intervju där samtalet har fått styra in frågorna på det respondenten har svarat. Frågorna har varit öppna så att respondenten har kunnat tolka frågan själv. Efter att respondenten har tolkat frågan har vi kunnat ställa mer specifika följdfrågor.5

Varje person har intervjuats enskilt eftersom vi vill ha så ärliga svar som möjligt. I en

gruppintervju är det större risk att deltagarna inte säger vad de tycker. De som är vana vid att prata tar ofta över och de som är tystlåtna försvinner.6

3.2 Urval och begränsningar

Eftersom syftet med uppsatsen är att analysera hur mötet mellan religionsfrihet och skolplikt ser ut i praktiken mellan lärare och rektorer så har vi valt att granska två kommunala skolor i

Malmö. Vi har endast valt att fokusera på två skolor för att kunna analysera på ett djupare plan hur de hanterar religionsfrihet och skolplikt kopplat till de lagar och förordningar som finns. Fyra intervjuer, med två rektorer och två lärare har genomförts. Tre av de intervjuade var män och vi intervjuade endast en kvinna. Detta berodde på att det inte var fler kvinnor som ville ställa upp

3 _{Trost, Jan, Kvalitativa intervjuer, 3., [omarb.] uppl., Studentlitteratur, Lund, 2005, sid. 19.}

4 Ibid, 19. 5 Ibid, 20. 6 Ibid, 47.

8

på intervjun. Dock är det inte skillnader mellan könen som vi vill fokusera på i denna undersökning.

Uppsatsen omfattas inte av någon internationell litteratur eftersom ämnet begränsas till den svenska skolan, därmed valde vi ingen internationell litteratur.

3.3 Intervjuprocessen

Vår intervjuprocess har börjat med mail som skickades ut till nio olika skolor i Malmö, varav vi fick svar av två stycken som var villiga att ställa upp. Vi förklarade att intervjun skulle handla om religionsfrihet och skolplikt och att de skulle vara anonyma i uppsatsen. Fullständig

anonymitet gick inte att utlova då vi som intervjuar får reda på personuppgifter med mera. Men däremot informerades respondenten innan intervjun startade att studien är konfidentiell, det vill säga att vi i uppsatsen inte kommer att avslöja personuppgifter eller annan information som kan avslöja vem respondenten är. I resultatdelen och analysen används därför fingerade namn på respondenterna och skolorna kallas för skola A och skola B. Vi ville att respondenterna skulle vara så anonyma som möjligt för att få fram ärliga svar.7 _{Vidare informerades respondenten}

också om att intervjun endast kommer att användas i vår uppsats och inte för andra ändamål. Intervjun spelades in med två mobiltelefoner. Inspelningen genomfördes för att vi då på ett smidigt sätt ska kunna lyssna av tonfall och betoning upprepade gånger efter intervjun. Vi har valt att endast transkribera enstaka citat från intervjuerna som var relevanta för våra

frågeställningar.

3.3.1 Intervjufrågor

Våra intervjufrågor har varit följande: 1. Hur många elever går det på skolan? 2. Hur länge har du jobbat som lärare/rektor? 3. Hur definierar du begreppet religionsfrihet?

4. På vilket sätt tycker du att religionsfriheten i er skola kommer till uttryck? 5. Vad skulle du säga att skolplikten innebär?

6. Anser du att det finns en relation mellan religionsfrihet och skolplikt?

7

9

7. Följdfråga: Hur ser den relationen ut? Kan de påverka varandra?

8. Kan man se en relation mellan religionsfrihet och skolplikt i praktiken, i er skola? 9. Finns det fall på er skola där elever inte har velat delta på vissa utbildningsmoment på

grund av religiösa skäl?

10. Följdfråga: Om ni inte har haft det tänk ett scenario där en elev exempelvis vägrar att vara med på religionsundervisning eller inte vill komma p.g.a. fredagsbön.

11. Hur löste ni situationen? Hur skulle ni lösa situationen?

12. Skulle ni vilja berätta vad "befrielse från vissa utbildningsinnehåll" innebär? 13. Följdfråga: Har ni någon gång använt er av detta på er skola, i vilken situation? 14. Hur arbetar ni förebyggande med religionsfrihet och skolplikt?

15. Hur mycket ska skolan anpassa sig till elevers och föräldrars önskemål? 16. Tycker du att er skola är icke-konfessionell?

10

4.1 Religionsfrihet, vad är det?

Religionsfriheten innefattar två sidor, en så kallad positiv och en negativ religionsfrihet. Den positiva religionsfriheten menas rätten till religion och avser friheten att både ha en religion och att få ge uttryck för den. Rätten att konvertera till en annan religion och från att ha varit icke-religiös eller osäker på sin tro till att anta en religion innefattas också av den positiva

religionsfriheten. Den så kallade negativa religionsfriheten innebär rätten från religion och avser friheten att inte ha en religion och att inte behöva bli utsatt av religiösa påtryckningar som inte är önskvärda. Detta kan till exempel vara religiösa manifestationer i form av religiös klädsel eller symboler.8

Formuleringen positiv och negativ religionsfrihet kan tyckas vara konstig då det uppfattas som att den ena sidan skulle vara bättre än den andra men tanken är och det framgår också att dessa båda sidor tar lika mycket plats i internationell lagstiftning och i religionsfrihetsrättslig litteratur. Båda har samma utrymme och ingen sätts före den andra, de är två sidor av samma mynt.9 Dessa två sidor av religionsfriheten kan komma i konflikt med varandra, vilket oftast sker när friheten till religion visas i yttre former. Dessa yttre former kan röra sig om religiösa

byggnader eller symboler. Det är just denna konflikt som praxis rörande Europakonventionen oftast handlar om. Denna praxis visar att det oftast är den positiva utövningen som får ge vika för den negativa sidan, rätten från religion. Vidare resulterar detta i att friheten till och friheten från religion blir ett nollsummespel där ingen påfallande religiös utövning tillåts överhuvudtaget i till exempel skolan eller på arbetsplatsen.10

I kapitlet Religionsfrihetens historia i Sverige kommer läsaren att förstå att när

religionsfrihetens historia däremot studeras, så framkommer det att under vissa tider lades fokus på rätten till religion och i andra fall rätten från religion. Detta ska ses i ljuset av olika händelser som skett i historien som har påverkat vilken sida som tas i beaktande. I århundraden har den religiösa enhetligheten, monismen varit förhärskande i flera länder, även i Sverige och när fler och fler invandrade till Sverige så blev det som en naturlig del att de tar upp kampen för friheten

till religion, att få ge uttryck för sin egen religion helt enkelt. Medan den senare delen av

religionsfrihetens historia snarare har handlat om folks rättigheter angående friheten från

8 _{Fahlbeck, Reinhold. Bed och arbeta. Om religionsfrihet i arbetsliv och skola. Malmö: Liber, 2011, 185-186.}

9

Ibid.

10

11

religion.11 _{Fahlbeck påpekar att det i dagens samhälle är friheten till religion som verkar ha}

överhanden, dagligen konfronteras vi med olika religiösa manifestationer både i skolan, på arbetsplatsen och i vardagen. Det förs debatter om den muslimska slöjan, moskébyggande och om det kristna korset. Även om det i internationella juridiska systemen hävdas att både den positiva och den negativa sidan av religionsfrihet ska ha lika mycket utrymme så kan den ena alltså ta större plats och vara mer närvarande i vardagen och ute i samhället.12

4.1.2 Religionsfrihetens historia i Sverige

Religiös tolerans har under Europas historia varit mycket ovanligt. Religionen var då djupt rotat i samhället och kulturen, avvikelser sågs som ett hot mot hela samhällets existens och religiösa minoriteter blev därför ofta förföljda. Under 1500-talet så var de trosbekännare som inte tillhörde protestantismen tvungna att låta sig döpas i den lutherska kyrkan för att få bosätta sig i de

nordiska länderna. Flera sådana konverteringar av judar skedde under 1600- och 1700-talet.13

Sverige var under denna tid ett enhetssamhälle som grundade sig på den evangelisk-lutherska tron. Att samhället var enig i tron sågs som en grund till ett stabilt samhälle. År 1686 blev denna princip om religiös enighet lagstiftad, det var inte tillåtet att bekänna sig till någon annan tro än den evangelisk-lutherska. Ett visst undantag fanns för utländska sändebud som fick fira

gudstjänst med egen präst men endast i avskildhet. Om svenska medborgare valde att inte tillhöra den evangelisk-lutherska tron så blev straffet landsförvisning och förlust av arvsrätten vilket innebär att personen går miste om de medborgerliga rättigheterna.14

Under 1700-talet börjar den religiösa toleransen skymta fram något, även om det fortfarande var väldigt blygsamt. Under detta århundrade genomfördes religionsfrihetsreformer som främst berörde de icke-lutherska personers rättigheter som hade invandrat till Sverige. Affärsmässiga intressen låg bakom denna religiösa tolerans eftersom den utländska arbetskraften gynnade den ekonomiska utvecklingen i Sverige. Till en början innefattades endast religiös frihet för

reformerta och anglikanska invandrare, denna religionsfrihet infördes år 1741. Först år 1781 infördes den så kallade Toleransdikten som kom att innefatta även katolikernas religionsfrihet.

11

Ibid, 187-190. och Hultman, 87.

12

Fahlbeck, 191-192.

13

Karlsson Pia, Svanberg Ingvar (red.). Religionsfrihet i Sverige. Om möjligheten att leva som troende. Lund: Studentlitteratur, 1997, 9. och Fahlbeck, 186.

14

Hultman Jan. Religionsfrihet. Om jämlikhet i ett mångkulturellt samhälle. Stockholm: Proprius förlag, 1994, 82-83.

12

Toleransdikten gav de kristna invandrarna rätten att bilda egna församlingar, bygga kyrkor och ha en egen präst. Judereglementet som infördes år 1782 och som gällde fram till 1838 gav judarna rätten att behålla sin tro men den bestod av mycket snäva regler. De fick endast bosätta sig och bygga synagogor i vissa städer i Sverige och arbeta inom vissa specifika yrken.

Liberalismens framväxt i Sverige under 1800-talet utökades rättigheterna allt mer, grundlagen ändrades 1870 och både judar och katoliker fick då fulla politiska rättigheter.15

Under 1800-talet fanns det attityder som speglades i statsmakten som visade tecken på att religionsfriheten var på väg att finna viss mark i samhället. Det religiöst enhetliga landet verkade ändras allt mer, i 1809 års regeringsform gick att läsa att konungen skulle: “ingens samvete tvinga eller tvinga låta utan skydda var och en vid en fri utövning av sin religion, så vitt han därigenom icke störer samhällets lugn eller allmän förargelse åstadkommer.”16 Bakgrunden var upplysningens framtåg i andra delar av världen. Det var dock en stor skillnad i 1809 års

regeringsform i teori och praktik. I praktiken så handlade det i själva verket om frihet från tvång, tvånget från att till exempel gå i gudstjänst och ta nattvarden och inte någon djupare

religionsfrihet utan de svenska medborgarna var fortfarande tvingade att tillhöra det kristna samfundet.17

År 1858 kunde medborgare fritt utöva sin religion för då avskaffades konvetikalplakatet som hade förbjudit folket att anordna enskilda möten för andakt och gudstjänst. Detta förbud infördes år 1726 för att stoppa den pietistiska läsarväckelse som hade anordnat sammankomster så kallade konventiklar, vilka inte var populära hos vare sig staten eller kyrkan.

Först år 1860 och 1873 kom Dissenterlagarna som möjliggjorde anmälan om utträde ur Svenska kyrkan för att istället utöva sin religion i en annan församling. Dock var kravet för utträde att personen ifråga övergick till ett av statens godkänt kristet samfund. Det var inte så lätt att gå ur svenska kyrkan, först skulle personen undervisas och varnas av prästen. De kristna församlingar som var godkända av staten för att nämna några var den fransk-reformerta, anglikanska, romersk-katolska, katolsk-apostoliska, rysk-ortodoxa och de mosaiska (judiska) församlingarna samt församlingar inom Metodistkyrkan. I 1873 års dissenterlag mildrades bestämmelserna något, prästen behövde inte ge några varningar och det blev också möjligt att övergå till ett samfund som inte var erkänt av staten. Däremot måste den som skulle lämna

15

Ibid., 83-84, 89 och Karlsson, Svanberg (red.), 9-10.

16 _{Karlsson och Svanberg (red.), 11 och Hultman, 84.} 17 _{Hultman, 84.}

13

Svenska kyrkan omfattas av en kristen lära. Det kom att dröja ända in på 1900-talet innan det var möjligt för svenska medborgare att övergå till ett icke-kristet samfund eller att helt välja bort religionen och inte tillhöra något samfund alls.18

4.1.3 Vår egen första religionsfrihetslag

Under 1900-talet var sekulariseringen och pluralismen rådande i samhället. Under tidigare århundraden hade reformationer och debatter främst berört den så kallade positiva

religionsfriheten. Vilket innebär i detta sammanhang rätten för dem som hade en annan tro än den evangelisk-lutherska att fritt få utöva sin tro, det vill säga rätten till religion.19

Under 1900-talet låg den negativa religionsfriheten i centrum, vilken menas friheten från religion. Ännu var det inte möjligt för svenskarna att helt avstå från att tro. Det kom att dröja ända fram till mitten av 1900-talet innan det på allvar var möjligt att tala om en allomfattande religionsfrihet i samhället där båda sidor togs i beaktande, den positiva och negativa sidan av religionsfrihet. År 1951 infördes Sveriges första heltäckande Religionsfrihetslag. I lagen står följande:

1. Envar äger rätt att fritt utöva sin religion, såvitt han icke därigenom stör samhällets lugn eller åstadkommer allmän förargelse.

2. Det står envar fritt att för religiös gemenskap deltaga i sammankomst och sammansluta sig med andra.

3. För offentlig gudstjänst gäller ej andra hinder än sådana som i allmänhet äro stadgade för sammankomst, till vilken allmänheten har inträde.

4. Ej må någon vara skyldig att tillhöra trossamfund. Åtagande i strid mot denna bestämmelse vare utan tvekan.

18

Hultman, 84-86. och Karlsson, Svanberg (red.), 10-11.

19

14

Med trossamfund förstås, förutom Svenska kyrkan, sammanslutning för religiös verksamhet vari ingår att anordna gudstjänst.20

År 1974 kom regeringsformen om medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter och därmed blev religionsfriheten en grundlag. Religionsfrihetens innebörd beskrivs i paragraf sex som följer: ”frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion.”

Grundlagar väger tyngre än alla andra konkurrerande lagstiftningar, det är dock inte tillåtet att utöva fri- och rättigheterna helt obegränsat. Om utövandet av dessa grundstadgade rättigheter strider mot det demokratiska samhället kan dem inskränkas.21 Till exempel är den judiska kosher- och muslimska halalslakten inte tillåten i Sverige, här har djurlagen vägt tyngre än den grundlagen om de religiösa fri- och rättigheterna. Detta har medfört stora debatter angående rätten till att fritt få utöva vissa sedvänjor. Detta får konsekvenser bland dessa religiösa grupper då skäktning är att betrakta som en religiös sedvänja som inte går att utöva på grund av förbudet. Vilket har resulterat i att muslimer har valt att tillåta att djuret först bedövas och sedan slaktas. Judar har istället valt att importera koschermat, vilket leder till stora ekonomiska kostnader för judiskt religiösa individer i vårt samhälle. På detta sätt vägs olika lagar mot varandra, vilket skapar en debatt som i grund och botten handlar om rätten till och rätten från religion. Vidare bör påpekas att den bakomliggande faktorn är också att Sverige som är ett sekulariserat land inte ser på slakt som någon religiös sedvänja vilket däremot judar och muslimer gör, detta grundar sig alltså på ett utifrån perspektiv där majoriteten är styrande.22

I regeringsformen som infördes år 1974 så var fortfarande Svenska kyrkan statskyrka fram till år 2000 då stat och kyrka skildes åt. Stat och kyrka är visserligen idag åtskilda men ännu inte fullt ut, till exempel betalas kyrkoskatt till Svenska kyrkan.23 Detta diskuterar Jonas Alwall i boken Religionsfrihet. Om jämlikhet i ett mångkulturellt samhälle, där han menar att detta är en bland flera brister i religionsfriheten i Sverige.

20

Hultman, 87. och Karlsson, Svanberg, 11-13 och http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Religionsfrihetslag-1951680_sfs-1951-680/.

21

Karlsson, Svanberg, 13. och

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Kungorelse-1974152-om-beslu_sfs-1974-152/#K2, kontrollerat 5/10 klockan 13:12.

22

Karlsson, Svanberg, 13, 78-83 och Hultman, 97.

23

15

I Sverige får trossamfund statsbidrag som tar sin utgångspunkt i antalet medlemmar. Det är så kallade invandrarsamfund och frikyrkor som får ta del av detta bidrag. Invandrarsamfund

definieras som ”ett samfund som haft sitt upphov genom invandringen och som till övervägande delen räknar invandrare till sina medlemmar”. Dessa invandrarsamfund får mindre än 30 procent medan frikyrkor får mer än 70 procent av bidraget. Alwall ser detta som att invandrarsamfunden är klart ekonomiskt missgynnade i Sverige.24

4.2 Internationell lagstiftning om religionsfrihet

4.2.1 FN: Om mänskliga rättigheter

Förenta Nationernas allmänna förklaring 1948 i artikel 18 om de mänskliga rättigheterna är den överordnade utgångspunkten som religionsfriheten har sitt stöd i. Detta är dock endast en målsättning för länderna då religionsfriheten har varit svårt att införa överallt i alla länder. Artikeln lyder som följer:

Envar har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Denna rätt innefattar frihet att byta religion eller tro och att ensam eller i gemenskap med andra offentligt eller enskilt utöva sin religion eller tro genom undervisning, andaktsövningar, gudstjänst och iakttagande av religiösa sedvänjor.25

Denna allmänna förklaring låg till grund för den internationella konvention om medborgerliga och politiska rättigheter som FN införde år 1966, i artikel 18 är paragraf 1 samma som artikeln i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna som redan skrivits ovan. Enda

skillnaden är att meningen om byte av religion har tagits bort i den internationella konventionen eftersom i de länder som följer den traditionella muslimska lagen betraktas bytet av religion som kätteri och formuleringen blir därmed mycket laddad för dessa länder. Artikel 18 består av 4 paragrafer och lyder som följer:

24

Alwall, 93 och 98-99.

25

Fahlbeck, 18. och Wirmark, Bo, 102. och http://www.fn.se/fn-info/vad-gor-fn/manskliga-rattigheter-och-demokrati/fns-allmana-forklaring-om-de-manskliga-rattigheterna-/, kontrollerat 5/10, klockan 13:15.

16

1. Envar skall äga rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Denna rätt innefattar frihet att bekänna sig till eller antaga en religion eller tro efter eget val och frihet att ensam eller i gemenskap med andra, offentligt eller enskilt, utöva sin religion eller tro genom gudstjänst, iakttagande av religiösa sedvänjor,

andaktsövningar och undervisning.

2. Ingen må utsättas för tvång, som kan inskränka hans frihet att bekänna sig till eller antaga en religion eller tro efter eget val.

3. Envars frihet att utöva sin religion eller tro må endast underkastas sådana inskränkningar, som är angivna i lag och som är nödvändiga för att skydda den allmänna säkerheten, ordningen, hälsovården eller sedligheten eller andra personers grundläggande fri- och rättigheter.

4. Konventionsstaterna förpliktar sig att respektera föräldrars och, i förekommande fall, förmyndares frihet att tillförsäkra sina barn den religiösa och moraliska uppfostran, som står överensstämmelse med deras övertygelse.26

Artikel 18 är starkt bindande, den får absolut inte inskränkas. Detta står uttryckligen i artikel 4 i konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter. Artikel 4 ger staterna möjlighet att vid ett nödläge som hotar nationens överlevnad avvika från vissa rättigheter i konventionen men påpekar att denna inskränkning gäller inte artikel 18. Oavsett vilka omständigheter som råder så är det inte tillåtet av nationen att avvika från de religiösa rättigheterna.27

4.2.2 Europakonventionen: Den mest överordnande av dem alla.

26 _{http://www.humanrights.se/wp-content/uploads/2012/01/IKMPR.pdf, kontrollerat 5/10, klockan 13:16.}

27

Wirmark, Bo 103. och http://www.humanrights.se/wp-content/uploads/2012/01/IKMPR.pdf, kontrollerat 5/10, klockan 13:16.

17

Europakonventionen som infördes 1950 om skydd för de mänskliga rättigheterna är den högsta rättskällan för de länder som har ratificerat den. De mänskliga rättigheterna är främst till för att skydda och värna om minoriteterna i Europas länder.

År 1995 blev Europakonventionen integrerad i svensk lagstiftning. Konventionen är juridiskt bindande och utgör normen för andra rättighetsregleringar som stiftats i de europeiska

konventionsländerna. Konventionen bygger på FN: s allmänna förklaring artikel 18 som

nämndes ovan och den har därmed förvandlats till en bindande reglering. Konventionen artikel 9 om religionsfrihet formuleras som följer:

1. Var och en har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet; Denna rätt innefattar frihet att byta religion eller tro och frihet att ensam eller i gemenskap med andra,

offentligt eller enskilt, utöva sin religion eller tro genom gudstjänst, undervisning, sedvänjor eller ritualer.

2. Friheten att utöva sin religion eller tro får endast underkastas sådana inskränkningar som är föreskrivna i lag och som i ett demokratiskt samhälle är nödvändiga med hänsyn till den allmänna säkerheten eller till skydd för allmän ordning, hälsa eller moral eller till skydd för andra personers fri- och rättigheter.28

Även den negativa religionsfriheten, rätten från religion behandlas i Europakonventionen. Det är först i Europakonventionens införande som den negativa religionsfriheten fick rättsligt skydd. Ofta citeras Europadomstolens uttalande i Konvention 9 som avgjorde fallet Kokkinakis: Som högtidligt fastslås i Artikel 9, utgör tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet en av grunderna i ett ´demokratiskt samhälle´ i Konventionens mening. I sin religiösa dimension är den en av de mest väsentliga beståndsdelarna i det som bygger upp troendes identitet och deras uppfattning om livet, men den är också värdefull tillgång för ateister, agnostiker, skeptiker och de oberörda. Denna pluralism kan inte skiljas från ett demokratiskt samhälle. Det demokratiska samhället, som har vunnits över tidsspann av sekler, är avhängigt av denna frihet.

Vidare uttrycker konventionen att:

28

18

...I demokratiska samhällen där flera religioner lever sida vid sida i samma befolkning kan det bli nödvändigt att införa begränsningar av denna frihet för att sammanjämka olika gruppers intressen och säkerställa att vars och ens övertygelse respekteras.29

Europakonventionen berör också skolans område, det finns ett tillägg i konventionen som behandlar föräldrars rätt att välja undervisning för sina barn, detta tillägg lade Europarådet fram 1952. I Artikel 2 formuleras det:

Ingen må förvägras rätten till undervisning. Vid utövandet av den verksamhet staten kan påtaga sig i fråga om uppfostran och undervisning skall staten respektera föräldrarnas rätt att tillförsäkra sina barn en uppfostran och undervisning som står i överrensstämmelse med föräldrarnas religiösa och filosofiska övertygelse. 30

Denna lagstiftning säger således att barnets rätt till undervisning kan inte förvägras av föräldrarna men föräldrarna har medbestämmanderätt i vissa frågor som gäller familjens

livsåskådning. Ett sådant fall kan vara att föräldern kan bestämma om val av skola, de har rätt att låta sitt barn gå i en friskola, kanske en med viss religiös profil som behandlar familjens

livsåskådning.31

4.3 Religionsfriheten i skolan

Att granska hur religionsfriheten uttrycker sig i skolan är ett sätt att förstå hur religionsfriheten tolkas och efterlevs i samhället. Det är i just denna verksamhet där värderingar, attityder och identiteter uttrycks och formas av individer. Det är medborgare som går i skolan, de unga som lätt kan ta efter och påverkas av dessa värderingar och attityder som cirkulerar innanför skolans väggar. Även religiösa föreställningar kan påverka och forma eleverna i en viss riktning.32 _Under

skolans historia var indoktrinering av religion snarare regel än undantag. Fram till år 1919 var skolan kristen och grundad på Luthers lilla katekes. Denna värdegrund skulle genomsyra hela

29

Fahlbeck, 49.

30

Hultman, 106. och Högdin, Sara. Skolplikten och dess befrielsegrunder. Om praktisk tillämpning och lagstiftning. Utbildning & demokrati 2007, Vol 16, Nr 1, 9-29, 23.

31

Högdin, 24.

32

19

skolan och varje lärare var också tvungen att tillhöra Svenska kyrkan.33 _{Kristendomskunskapen}

som den då kallades var uppdelad på två ämnen: katekes och biblisk historia men

katekesundervisningen var mest central. Eleverna skulle lära sig Luthers Lilla katekes utantill. Religionsundervisning var obligatorisk och den enda religionsfrihet som går att påtala var att barn till “främmande trosbekännare” hade rätt till befrielse från Kristendomskunskapen. Men barn från frireligiösa eller ateistiska familjer omfattades inte av detta.34

År 1919 infördes den första undervisningsplanen, vilket är det första steget mot en

konfessionslös skola. Luthers Lilla katekes låg inte till grund för skolans verksamhet. Istället hette det att skolan var en evangelisk-konfessionell breddad kristen skola med en värdegrund som vilade på biblisk etik, grundad på Mose tio budord och Jesu bergspredikan. Det som kan sägas är ett steg mot en konfessionslös skola är att katekesen endast skulle finnas med som ett “historiskt uttryck”, lärarna fick inte propagera för dess innehåll och eleverna skulle inte heller längre lära sig den utantill. Lärarens uppgift var att omsätta denna konfessionellt biblicistiska kristendomstolkning till skolvardagen rent praktiskt. 1919 års regeringsform avskaffade den statskyrkliga konfessionella religionsundervisningen och tanken var att gå mot en mer objektiv och saklig undervisning. Religionsundervisningen var fortfarande endast en undervisning om kristendom. Det visade sig att flertalet lärare hade svårt att omsätta det som stod i bibeln till praktiken, katekesen fortsatte att användas i skolan och det blev därför inga större förändringar.35

När det gäller religionsfriheten i skolan genomfördes inte heller på detta plan några större förändringar. Eftersom större delen av Sveriges befolkning tillhörde de evangeliska

trossamfunden så speglades 1919 års regeringsform med kristendomskunskap och morgonbön i undervisningen majoritetens inställning. Därmed var religionsfriheten förenlig med en sådan undervisning.36

Kritik uppstod mot 1919 års undervisningsplan, kritikerna ansåg att skolans fostrande ställning hade gått förlorad. Under andra världskriget tillsattes 1940 års skolutredning, vilken hade denna inställning som grund. Kristendomsundervisningen skulle tillsammans med andra ämnen ge den moraliska fostran som ansågs vara viktig då världen befann sig i kris under det pågående världskriget. Skolans främsta mål skulle inte vara kunskapsöverföring utan fostran av

33

Olivestam, Eber, Karl, 67.

34

Borevi, 44 & 37.

35

Borevi, 45. och Olivestam, Eber, 67.

36

20

elever. Utredningen fastslog att skolan skulle ha en mer konfessionellt präglad undervisning. Föredömen för ungdomar skulle lyftas fram ur Bibeln och dess historia. Skolans värdegrund skulle ha sin grund i kristen etik och västerländsk humanism. Religionsfriheten ansågs inte inskränkas eftersom detta var ett nationellt arv som delades av alla medborgare. Ingen förändring vad gäller lärares anställning genomfördes, läraren var fortfarande tvungen att tillhöra Svenska kyrkan.37

Efter krigets slut började åsikter från oppositionen med en mer demokratisk grundsyn att komma fram i ljuset. Det var främst socialdemokratin, kommunistiska partiet och unga från folkpartiet som utgick från den religiöst neutrala staten där religionsfrihet innebar både frihet till religion och frihet från religion. De ansåg att den konfessionella kristendomsundervisningen och morgonbönen skulle avskaffas. Lärarens anställning skulle bedömas utifrån behörighet och inte religionstillhörighet. För att uppnå religionsfrihet så ansågs endast en neutral

religionsundervisning vara möjlig. Grunden för skolan skulle nu vara vetenskaplig och inte religiös och undervisningen skulle vara objektiv. Det som ska läras ut i skolan ska ge barnet möjlighet att fritt fatta egna beslut och förmedlingen av det kulturella arvet ansågs inte längre vara skolans främsta uppgift.38

Det dröjde fram till 1960-talet då socialdemokraterna ensamma satt i regeringen som dessa åsikter kunde fastställas i en ny läroplan. Läroplanen för 1962 som reviderades 1969 omfattades av en negativt religiöst neutral tolkning och den ena sidan av religionsfriheten, friheten från religion dominerade över friheten till religion. Eftersom befolkningen nu var sekulariserad så kunde inte skolan längre vara konfessionellt grundad, den kunde inte knytas till en kristen etik. Endast en vetenskaplig grund kunde garantera religionsfriheten så som den uppfattades i ett demokratiskt samhälle. Jämför här med tidigare århundraden då Sverige var ett enhetssamhälle och hur religionsfriheten då tolkades. Strikt objektivitet och faktaförmedling ansågs nu vara det enda som kunde kopplas samman med religionsfriheten. I denna nya läroplan betonades också elevens fria utveckling och rätten att själv styra över den, skolans fostrande roll var inte längre aktuell. För att stärka religionsfriheten infördes också en särskild paragraf som gav rätten att befrias från religionsundervisningen, denna rätt omfattade barn med annan trosbekännelse. Religionsämnet kallades nu inte längre för kristendomskunskap utan för religionskunskap och

37

Ibid, 68. och Borevi, 47.

38

21

fick samma officiella ställning och inriktning som övriga orienteringsämnen. Skolan var nu samhällsspeglande, den speglade den pluralism som fanns i landet vid denna tid.39

Under 90-talet drevs skolutvecklingen på ytterligare och nu betonades åter igen kulturarvet: skolan ska vila på västerländsk humanism och kristen etik. Detta med bakgrund av att vi då och även idag lever i ett mångkulturellt samhälle och det går därför inte att gå efter 60-talets

principer om religiös neutralitet. På 60-talet tolkades religionsfriheten utifrån den

sekulariseringsprocess som då ägde rum i samhället, därav kom den neutrala hållningen och rätten om friheten från religion att ligga till grund för skolan. Under 90-talet så omprövas religionsfrihetsprincipen i skolan mot en helt ny bakgrund, det mångkulturella samhället.40

Läroplanen på 90-talet innehöll direktiv om att eleven ska kunna inhämta fakta, reflektera över dem och kunna ta personlig ställning för att sedan tillämpa sina insikter i sitt eget liv. Kunskapssynen var att det inte räcker att förmedla fakta utan den måste tillämpas av eleven. Skolan ska kombinera mångkultur och mångreligiositet med den svenska kulturidentiteten och skolan ska vara värdebestämd.41

Fortfarande i dagens läroplan Lgr 11 står det att skolan ska förmedla de värden som grundar sig på västerländsk humanism och kristen etik.42 Detta har väckt en debatt kring huruvida skolans objektivitet kan förenas med den kristna etikens innehållsbestämning. Vidare diskuteras också religionsfriheten i skolan, där vissa menar att trots den kristna etik som skolan ska vila på så är den ändå helt förenlig med religionsfrihetslagen. Medan detta uppfattas av andra som en inskränkning av religionsfriheten.

När det gäller hur religionsfriheten ska tolkas i enlighet med kristen etik och västerländsk humanism är det, sedan skolan decentraliserades, upp till varje lokal skolenhet att tolka vad detta innebär och hur den ska tillämpas.43

4.3.1 Den konfessionslösa skolan och religionsfriheten

39

Ibid, 71-72 och Borevi, 49.

40 Olivestam, Eber, 73. 41 Ibid. 42 http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/grundskola/laroplan/curriculum.htm?tos=gr&a=1#anchor_1, kontrollerat 26/10 kl.: 11:33. 43 Olivestam, Eber, 75.

22

Den icke-konfessionella skolan syftar till att alla elever oavsett livsåskådning ska fritt kunna gå i skolan utan att behöva bli påverkade i en viss konfessionell riktning. Detta innebär helt enkelt att undervisningen i skolan ska säkerställa den negativa religionsfriheten, det vill säga rätten att slippa bli utsatt för religion. Samtidigt ska den andra sidan, den positiva

religionsfriheten också säkerställas i skolan. Elever och andra verksamma i skolan ska kunna utöva sin religion även i skolan, de ska garanteras rätten till religion. Detta innebär att skolan ska respektera religiösa handlingar och regler som ska följas av den troende så länge dessa inte inskränker den demokratiska värdegrunden. Skolan möter ständigt olika frågor som gäller religionsfriheten. Men det finns inga tydliga riktlinjer om hur skolan ska lösa olika problem som har med religionsutövande att göra. Borevi skriver att de önskemål som föräldrar och elever har gällande utövandet av en religion kan handla om många olika saker. Exempelvis rätten att förrätta bön, möjligheten att följa vissa kostregler, att få bära religiösa kläder och ledighet under vissa religiösa högtider. Vidare menar Borevi att dessa önskemål oftast tillmötesgås av skolan och att det inte borde vara något större problem för skolan så länge det endast handlar om praktiska eller organisatoriska frågor. Om önskemålen däremot går emot grundläggande principer som finns i skolan så kommer skolan inte tillgodose dessa. Till exempel om elevens föräldrar inte vill att barnet ska delta i en viss undervisning i skolan på grund av religiösa skäl, kommer skolans personal, enligt Borevi, att åberopa att all undervisning är obligatorisk som alla elever har rätt att delta i och att det är skolans uppgift att förmedla sådan kunskap. Skolan ställs här inför två olika individers intressen som tidigare nämnts i lagstiftning, barnets rätt till

utbildning och föräldrarnas rätt att tillförsäkra sina barn den utbildning som de anser vara bäst för barnet.44

4.4 Skolplikt i teorin

Skolplikten formades ungefär år 1842, men då gällde det endast för kommunerna och inte eleverna. Kommunerna var skyldiga att upprätta en skola med lärare, men den skolplikten gällde inte eleverna. Det var inte obligatoriskt för barnen att gå till skolan. Ungefär år 1882

44

23

lagstadgades den skolplikt som vi har idag. Skolplikten varade först i sex år, den utökades sen år 1937 till sju år, och inte förrän 1950 blev den nioårig, så som vi har det idag.45

I den rådande skollagen kan man tydligt utläsa vem det är som berörs av skolplikten och när skolplikten upphör. Skolplikten börjar idag när ett barn har fyllt sju år, eller det kalenderår som barnet fyller sju. Skolplikten upphör på vårterminen det nionde året efter skolstarten.46

Skolplikten är en skyldighet som varje elev måste fullfölja enligt de riktlinjer som står i skollagen. Eleverna ska, enligt skollagen, delta i den verksamhet som avses för att genomföra utbildningen.47 Detta blir inte bara en plikt som ska genomföras, utan en rättighet att alla barn i Sverige ska ha rätt till utbildning. “Alla barn som omfattas av den allmänna skolplikten har rätt till kostnadsfri grundläggande utbildning i allmän skola.”48

Den som har det yttersta ansvaret när det kommer till att en elev ska fullfölja sin skolplikt är föräldrarna. Enligt skollagen är det föräldrarna som i första hand är skyldiga att se till att deras barn går till skolan. “Den som har vårdnaden om ett skolpliktigt barn ska se till att barnet fullgör sin skolplikt.” Därefter är det kommunen som ska se till att alla skolpliktiga barn fullgör sin utbildning.49

Man kan se skolplikten på olika sätt. Man kan säga att skolplikten är ett sätt för staten att hävda sin makt men då samtidigt ta på sig den roll som är ansvarig för att fostra och utbilda medborgarna i en viss riktning. Gunnar Berg skriver i sin avhandling Att förstå skolan: en teori

om skolan som institution och skolor som organisationer att han ser på skolplikten som något

“negativt”. Han menar att “missanpassade, eller ”mindre anpassade elever” kan uppleva skolan som en tvångsorganisation, medan elever som är “anpassade” kan se skolan som en möjlighet för att bli välutbildade samhällsmedborgare. Skolan och skolplikten blir därför, med detta synsätt som Berg har, en tvångsinstitution som inte är lika för alla elever.50

Sara Högdin resonerar, i sin avhandling utbildning på (o)lika villkor, om att man heller inte behöver se skolplikten som en rättighet, utan att skolplikten är till “för den vuxne medborgaren

45

Berg, Gunnar, Att förstå skolan: en teori om skolan som institution och skolor som organisationer, Studentlitteratur, Lund, 2003. 46 http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag-2010800_sfs-2010-800/#K7, kontrollerat 25/9 klockan 13:00. 47 Skollagen kap. 7:17§. 48 Skollagen kap. 7:3§. 49 Skollagen kap. 7:20-22§. 50

Berg, Gunnar, Att förstå skolan: en teori om skolan som institution och skolor som organisationer, Studentlitteratur, Lund, 2003.

24

ska ha fått möjlighet att tillskansa sig den kunskap som krävs för att tillgodogöra sig sina rättigheter.” Skolplikten ger alltså samhällsmedborgaren en möjlighet till frihet, att själv bestämma över sitt liv. Men skolplikten är i grunden till för att den vuxna medborgaren ska fullfölja sina plikter gentemot samhället. Därför resonerar Högdin att skolplikten finns till både för medborgarnas skull, så väl som för samhällets skull.51

Högdin berättar vidare att skolplikten kan leda till en konflikt mellan föräldrar som vill sina barns bästa och vad skolan anser vara bäst för barnen. Ibland när föräldrarna vill påverka skolan och eventuellt förändra kan de känna sig utestängda från skolans värld och Högdin anser att det är skolans ansvar att släppa in föräldrarna så att de får en möjlighet att kunna påverka. Vidare skriver också Högdin att skolan också måste ha en möjlighet att påverka föräldrarna, så att det inte uppstår några konflikter och oklarheter om hur skolan ska se ut.52

4.4.1 Skolplikten enligt Barnkonventionen

I FN:s Barnkonvention står det tydligt hur skolplikten ska se ut, vikten av barnens rätt till utbildning samt att den ska vara tillgänglig för alla.

Konventionsstaterna erkänner ”barnets rätt till utbildning” och i syfte att gradvis förverkliga denna rätt och på grundval av lika möjligheter skall de särskilt,

(a) göra grundutbildning obligatorisk och kostnadsfritt tillgängliga för alla

Här kan man tolka in skolplikten, att undervisningen, som är till för alla elever från olika bakgrunder, ska delta i en obligatorisk skolgång. Eleverna har rätt till en obligatorisk skolgång.

(b) uppmuntra utvecklingen av olika former av undervisning som följer efter

grundutbildningen, innefattande såväl allmän utbildning som yrkesutbildning, göra dessa

51

Högdin, Sara, Utbildning på (o)lika villkor: om kön och etnisk bakgrund i grundskolan (genom Marshall, T.H., 'Citizenship and social class', The welfare state reader., S. 30-39, 2006), Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet, Stockholm : Stockholms universitet, 2007,Stockholm, 2007,

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-6736, kontrollerat den 6/11 klockan 13:35.

52

Högdin, Sara, Utbildning på (o)lika villkor: om kön och etnisk bakgrund i grundskolan, Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet, Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2007,Stockholm, 2007,

25

tillgängliga och åtkomliga för varje barn samt vidta lämpliga åtgärder såsom införande av kostnadsfri utbildning och ekonomiskt stöd vid behov

(c) göra högre utbildning tillgänglig för alla på grundval av förmåga genom varje lämpligt medel

(d) göra studierådgivning och yrkesorientering tillgänglig och åtkomlig för alla barn

Dessa punkter rör skolplikten på det sätt, att den ska vara tillgänglig för alla elever från olika bakgrunder.

(e) vidta åtgärder för att uppmuntra regelbunden närvaro i skolan och minska antalet studieavbrott.

Återigen kopplas rätten till skola ihop med vikten av närvaro, att skolplikten inte är något valbart.53

4.4.2 Undantag från skolplikten

I skollagen nämns även vikten av närvaro i skolan och det står att skolan ska omfattas av 190 dagar per läsår och åtta timmar eller, i de två lägsta årskurserna, sex timmar per dag. Dessa timmar och dagar ska fullföljas om inte eleven har giltigt skäl att utebli. Vad det innebär med ett giltigt skäl, står inte.54 Ett annat undantag från skolplikten kan vara om:

”En elev i en skolform som avses i 17 § får på begäran av elevens vårdnadshavare befrias

från skyldighet att delta i obligatoriska inslag i undervisningen om det finns synnerliga skäl. Ett sådant beslut får endast avse enstaka tillfällen under ett läsår. Rektorn beslutar om befrielse. Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta sådana beslut.”55

Återigen ges inga exempel på vad dessa “synnerliga skäl” skulle kunna vara.

53 _{http://unicef.se/barnkonventionen/las-texten#full kontrollerat den 20/10 klockan 13:50.}

54 http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag-2010800_sfs-2010-800/#K7, kontrollerat 25/9 klockan 13:20. 55 http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag-2010800_sfs-2010-800/#K7, kontrollerat 25/9 klockan 13:20.

26

Sara Högdin konstaterar att skolplikten kan bli ett sätt att påpeka till föräldrarna att de inte alltid är de bästa företrädarna för sina barn. Föräldrarna har inte rätt att bestämma helt över sina barns utbildning och detta gör att föräldrarnas religiösa övertygelser endast kan respekteras om de inte står i konflikt med barnens rätt till undervisning. Barnens bästa går alltid först och vad barnets bästa är, finns skrivit i lagarna och det beslutar staten.

Vad som är barnets bästa är ibland svårt att avgöra. Susanne Hobohm skriver i boken Barnens

rätt att om föräldrarna, exempelvis, skulle motsätta sig skolans sexualundervisning så är inte det

ett tillräckligt skäl för att eleven ska slippa den delen av undervisningen. Ett annat skäl för att en elev skulle få befrielse från undervisningen är om denne har ett eventuellt handikapp som gör att eleven exempelvis inte kan delta på gymnastikundervisningen.56 Erik Tersmeden och Lars Werner skriver också att de enda gånger en elev kan befrias från undervisningen är när eleven redan har tillgodosett sig de kunskaper som undervisningen vill förmedla. De andra skälen kan vara att man tar hänsyn till elevens personliga förhållande, elevens hemförhållande, eller elevens speciella inställning, där man tycker att undervisningen kan vara stötande för eleven att kräva deltagande.57 Denna tolkning är gjord på den gamla skollagen, men man kan hitta samma princip i regeringens förslag på komplement till skollagen som trädde i kraft 2010. Enligt Prop.

2009/10:165 står det ett förtydligande till vad synnerliga skäl kan vara för att få befrielse från vissa undervisningsmoment.

“Det anges bl.a. att det bör finnas ett utrymme för befrielse från inslag som är meningslösa för eleven, därför att han eller hon redan mer än väl behärskar det som ska uppnås med inslaget och från inslag som kan upplevas som utmanande mot bakgrund av elevens speciella inställning och hemmiljö. Bestämmelsen ska tillämpas med återhållsamhet.”58

Vidare står det att skolan först ska anpassa undervisningen så att ingen elev vill bli befriad från undervisningen. Undervisningen ska vara så saklig och objektiv att den inte ska framstå som stötande. Skolan ska ta kontakt med föräldrarna och försöka upprätthålla en god kontakt. I förslagen står det att skolan ska använda sig av gruppindelningar eller andra organisatoriska och pedagogiska åtgärder för att undvika att känsliga situationer uppstår. Därför ska befrielse från

56

Hobohm, Susanne, Barnets rätt: handbok för vuxna, 2., [uppdaterade och utök.] uppl., Liber, Stockholm, 2002 sid.92.

57

Tersmeden, Erik & Werner, Lars, Skollagstiftningens grunder: kommentarer till skollagen : motiv och praxis, 1. uppl., Fritze, Stockholm, 1995, sid. 63.

58

Prop. 2009/10:165, http://www.regeringen.se/content/1/c6/14/23/68/25bd4959.pdf, kontrollerat 12/10 klockan 16:30.

27

undervisning ske mycket restriktivt och först och främst gälla de elever som redan har den kunskap som undervisningen syftar till. En elev får aldrig medges befrielse i den grad att eleven riskerar att inte kunna nå upp till de kunskapskrav som ställs i ett visst ämne.59

En elev kan därför aldrig få befrielse från exempelvis religionsundervisningen, den lagen upphörde den 1 juni år 1997. Dagens skola ska vara icke-konfessionell och därför är den lagen inte längre relevant.60

4.5 Tidigare forskning om skolplikt och religionsfrihet

Det finns många uppsatser som handlar om skolplikt och religionsfrihet. I de flesta uppsatserna försökte man hitta en “universell” lösning på de problem som författarna ansåg fanns. Vi såg att fokus hamnade på att man förutsatte att ett problem existerade och att man inte faktiskt utredde och analyserade hur det såg ut.

Det är framförallt två uppsatser som är av intresse att belysa. Den första är ett examensarbete skrivet av Lena Reutherberg och Emma Åbinger med titeln Mötet mellan religionsfrihet och

skolplikt i den svenska skolan. Den syftade till att ta reda på några muslimska flickors och några

lärarstudenters åsikter om muslimska flickors icke-deltagande i idrottsundervisningen och sex- och samlevnadsundervisningen. Vidare var syftet att allmänt studera mötet mellan religionsfrihet och skolplikt. Studiens resultat visade att lärarstudenterna ansåg att skolplikten ska vara gällande och om en konflikt skulle uppstå, då en elev inte vill delta i undervisningen ska en diskussion föras mellan skola och hemmet för att komma fram till en lösning. Lärarstudenterna menade vidare att det inte förekommer någon konflikt mellan religionsfrihet och skolplikt särskilt ofta. De muslimska flickorna delade samma uppfattning som lärarstudenterna, de menade att de inte upplever några motsättningar mellan skolplikt och religionsfrihet eftersom skolan redan har gjort allt för att tillmötesgå alla. Reutherberg och Åbinger vill med studien, som de själva skriver i syftet, “hitta lösningar på de problem som kan uppstå i skolundervisningen, då både skolplikt och religionsfrihet ska tas i beaktning.”61

Den andra är ett examensarbete skrivet av Niklas Demming med titeln Religionsfriheten i den

svenska skolan. Vilken syftade till att studera om det råder religionsfrihet i skolan. Vidare vad

59 Ibid. 60 Ibid. 61

Reutherberger, Lena & Åbinger, Emma. Mötet mellan religionsfrihet och skolplikt i den svenska skolan. Malmö högskola, lärarutbildningen, 2009. 3-4.

28

den i så fall innebär och vems religionsfrihet som understöds. Uppsatsen studerar alltså om det är rätten till religion eller rätten från religion som tas i beaktande i skolan. Vidare studeras också de möjliga konflikter med religiös grund som kan uppstå i skolmiljön. Både kommunala skolor och friskolor studeras i intervjuer med fyra rektorer, varav två arbetar på kommunal grundskola och två på religiösa friskolor.62 _{Resultatet visade att rektorerna hade mycket skilda uppfattningar om}

hur religionsfriheten fungerar i praktiken i skolan. En rektor menade att religionsfriheten har möjliggjorts i skolan då kristendomskunskapen ändrades till religionskunskap och att även Lpo 94 möjliggjorde att läraren kunde anpassa sin undervisning efter elevernas behov, vilket har underlättat för religionsfriheten i praktiken. En annan rektor som arbetar på en kommunal skola har negativ inställning till hur religionsfriheten fungerar på de religiösa friskolorna. Hon

underbygger sitt resonemang med ett påstående om att religiösa friskolor inte tar in vem som helst. Vidare menar hon att eleverna på dessa friskolor inte får bekänna sig till vilken tro som helst, på den kommunala skolan så är alla elever välkomna oavsett vilken tro de har. En utav rektorerna på friskolan har en motsatt åsikt, att eleverna på deras skola verkligen får ha en religion och att de kommunala skolorna fokuserar på den ena sidan av religionsfriheten, rätten

från religion. Vidare visar resultatet också att rektorerna har skilda uppfattningar vad det gäller

vilken sida av religionsfriheten som är viktigast. De rektorer som arbetade på kommunala skolor ansåg att den viktigaste principen är rätten från religion, vilken den ena rektorn grundar på tanken att individen ska ha rätt att avsäga sig religionen. Medan den ena rektorn på friskolan ansåg att båda principerna är lika viktiga, både friheten till och friheten från religion. Den andra rektorn som arbetade på friskola ansåg att rätten till religion var den viktigaste principen.63

5. Resultat och analys

62

Demming, Niklas. Religionsfriheten i den svenska skolan. Göteborgs universitet, utbildnings- och forskningsnämnden för lärautbildning, 2006. 2.

63

29

5.1 Analys av intervjuerna

5.1.1 Skola A, Lärare 1

På skola A har lärare 1 arbetat i två år, varit lärare i sammanlagt 16 år och har nyligen blivit utsedd till första lärare.

På den första frågan, hur läraren definierar begreppet religionsfrihet, svarar respondenten att alla människor har rätt till sin religion och att det inte ska finnas någon inskränkning om hur man ska få utöva sin religion. I detta svar nämner lärare 1 att alla ska ha rätt till sin religion. Däremot nämns inte principen om friheten ifrån religionen. Fokus ligger på att alla ska få tro på det man vill, inte att man också ska ha rätt till att avstå från religioner som Fahlbeck menar i Bed och

arbeta. Definitionen av religionsfrihet innebär både rätten till att ha en religion och få ge uttryck

för den men också rätten från religion. Det vill säga rätten att inte bekänna sig till någon religion och att inte bli utsatt av några religiösa påtryckningar. Även i Europakonventionen anses båda sidor vara lika mycket värda och ska ges lika mycket utrymme.64

I den andra frågan, hur läraren tycker att religionsfriheten kommer till uttryck på skolan och hur man arbetar med religionsfriheten, svarade lärare 1 att de anställda på skolan inte diskuterar hur de ska arbeta med religionsfriheten. Men läraren berättar vidare att han arbetar för öppenhet inför alla religioner i sin undervisning. Han vill ha så stor bredd i undervisningen genom att undervisa om alla religioner, “i alla fall de stora religionerna”. Lärare 1 menar att alla elever ska ha rätt till vilken religion man vill och arbetar för att visa på att alla religioner är lika mycket värda.

När vi frågade respondenten om skolplikten uppgav läraren att den innebar att alla elever måste gå nio år i skolan, att skolan är obligatorisk. En följdfråga ställdes, om vem som ansvarar för att eleven ska fullfölja skolplikten och läraren svarade att det är skolan som har

huvudansvaret för att skolplikten ska genomföras. Om inte skolplikten genomförs så ska skolan ta kontakt med socialen. Lärare 1 talar endast om plikten när han uttrycker sig om skolplikten. Respondenten nämner ingenting om att det ska vara en rättighet för alla elever att gå i skolan

64

30

som betonas både i skollagen och i barnkonventionen. Att det endast är skolan som har ansvar för att skolplikten fullföljs stämmer inte. Det är, enligt skollagen, både kommunen och

föräldrarna som ska se till att skolplikten genomförs. Om en elev inte är närvarande ska man i första hand ta kontakt med föräldrarna.65

På frågan om det finns någon relation mellan skolplikten och religionsfriheten svarade lärare 1 lite tveksamt att han ansåg att de var helt separata, därefter svarade han att de kan komma att kopplas ihop på något sätt. Men när vi fortsätter samtalet och ställer frågan om det någon gång har varit någon elev som inte har velat delta i undervisningen p.g.a. av religiösa skäl, så börjar han ändå prata om att det finns en relation mellan de båda. Till exempel pratar han om att det kan finnas muslimska flickor som inte vill delta i simundervisningen. Lärare 1 nämner att det har varit diskussioner om att elever har velat slippa undervisningsmoment i religion, men att de momenten har varit vid studiebesök av religiösa rum. Han ansåg att det var okej att inte delta då eleven kan tillgodose sådan kunskap på annat sätt. Detta är, enligt proposition 2009/10:165, synnerliga skäl för att en elev ska få befrielse från ett visst undervisningsmoment. I

propositionen står “det bör finnas ett utrymme för befrielse från inslag som är meningslösa för eleven, därför att han eller hon redan mer än väl behärskar det som ska uppnås med inslaget”.66

Vid förfrågan om hur skolan har hanterat att det finns elever som inte vill delta i

simundervisningen, berättade lärare 1 att de har kunnat gå till Rosengårdsbadet där flickorna har kunnat få separat simundervisning. Eleverna har sen fått skicka ett intyg till skolan om att simningen har genomförts. Lärare 1 anser att det i första hand är skolans ansvar att se till att eleven kan vara med på undervisningen. Han förklarar vidare att det tyvärr inte är alla skolor som har samma möjlighet att åka till Rosengårdsbadet på grund av pengabrist och om inte eleven inte kan delta blir det inget betyg i ämnet.

På följdfrågan om religionsfriheten innebär något hinder för skolplikten så svarade lärare 1 att han inte ansåg det. Återigen kan inte läraren se något samband mellan skolplikten och

religionsfriheten, men han berättar att om det skulle vara något hinder så får det föras en diskussion med föräldrarna för att komma fram till en lösning. Att få ledighet under religiösa högtider ansåg läraren inte vara något problem alls. Han menade att allas högtider ska spela lika

65

Skollagen kap. 7, 20§.

66

Prop. 2009/10:165, http://www.regeringen.se/content/1/c6/14/23/68/25bd4959.pdf, kontrollerat 12/10 klockan 16:30.

31

stor roll, även om vi går efter den kristna kalendern. Han resonerade vidare att de inte har någon skolavslutning i kyrkan längre eftersom det kan var stötande för vissa elever att den leds av en präst. I detta resonemang kan man se att skolan faktiskt har arbetat från religion, att skolan försöker vara så icke-konfessionell som möjligt.

5.1.2 Skola B, Lärare 2

Lärare 2 är nyanställd på skola B men har arbetat som lärare i 20 år. Han undervisar i SO. Han definierar religionsfriheten som friheten att tro och tillhöra vilket samfund man än väljer. Lärare 2 diskuterar begreppet religionsfrihet som rätten till religion, precis som lärare 1 gjorde. Den negativa sidan av religionsfriheten, det vill säga rätten från religion nämns inget om. Lärare 2 försöker också arbeta med religionsfriheten genom att undervisa om alla religioner, han menar på att det är kunskap om andra religioner som gör att främlingsfientligheten kan avta. Han tänker också på att planera terminen efter olika högtider i olika religioner och anpassar undervisningen efter det.

Lärare 2 definierar skolplikten som något obligatoriskt som alla måste fullfölja om man inte är sjuk exempelvis. I likhet med lärare 1 nämns heller inget om att skolplikten är en rättighet, inte bara en plikt. Vidare menar han att huvudansvaret ligger på skolan att se till att eleven fullföljer skolplikten. Om en elev inte är närvarande är det skolans plikt att ta kontakt med föräldrarna. Här ser man en skillnad mellan skola A och skola B, då lärare 1 säger att om en elev inte är närvarande så får skolan ta kontakt med socialen, medan lärare 2 nämner att

informationen ska gå till föräldrarna i första hand. Lärare 2:s resonemang går helt enligt skollagens princip om att det är föräldrarnas ansvar att eleven fullföljer skolplikten.

Vid förfrågan om det finns en relation mellan skolplikten och religionsfriheten börjar han prata om att alla bör vara med på undervisningen för att få så bred bild som möjligt. “Personligen så tycker jag det är viktigt att få ta del av alla religioner. Likaväl som alla barn går till moskén så tycker jag att alla barn bör besöka en kyrka.” Vidare resonerar läraren att om det är en elev som inte vill besöka ett religiöst rum, så ska man respektera det. Eleven kan tillgodose den kunskapen på annat sätt. Även här resonerar lärare 1 likadant som lärare 2 och det är också helt förenligt med de synnerliga skäl som anges i propositionen 2009/10:165.

Vid följdfrågan om det har varit någon elev som inte har velat delta i undervisningen pga. religiösa skäl, svarade läraren att han har varit med om det när han arbetade på en annan skola.

32

Han löste det genom att prata med föräldrarna om det. Läraren sa att det oftast är det eleverna som motsätter sig undervisningen och inte föräldrarna. Föräldrarna anser att det är bra om deras barn lär sig om andra religioner.

Vid frågan om vad han ansåg vara giltiga skäl för att få befrielse från vissa

undervisningsmoment, svarade lärare 2 att det kunde vara om en elev har ett visst handikapp som gör att eleven inte kan delta. Han ansåg att om en elev skulle vara mycket rädd för exempelvis vatten, så skulle det vara ett rimligt skäl för att slippa simundervisningen. Vidare påpekar han att det är verksamheten som ska anpassa sig efter elevens förmåga. Ett sådant resonemang finns även hos Susanne Hobhom som menar att ett skäl till en elevs rätt till befrielse från ett visst undervisningsmoment kan vara om denne har ett visst handikapp, detta är ett rimligt skäl att slippa viss undervisning eftersom eleven helt enkelt inte kan delta.67

Vi frågar lärare 2 om han anser att skolan är icke-konfessionell och han svarade att han upplevde det som att skolan eftersträvade det. De hade inget julpyssel på skolan och de hade heller ingen skolavslutning i kyrkan, men hade menade på att just julpyssel och så kanske inte heller hade något med religion att göra längre.

När vi frågade honom om hur mycket han tyckte att skolan ska anpassa sig efter elevens religiösa behov, till exempel om önskemål om att förrätta bön i skolan, så svarade läraren att han inte hade upplevt att det varit något problem som inte kunnat lösas. Detta kan kopplas till Borevi som menar att sådana önskemål som bönelokal som handlar om en organisatorisk fråga så kan oftast skolan tillmötesgå det.68

5.1.3 Skola A, Rektor 1

Rektor 1 har arbetat som rektor i 4 år på skola A. Tidigare har hon arbetat som lärare i 25 år. På första frågan, hur hon definierar begreppet religionsfrihet, så svarade hon att man är tillåten att tänka vad man vill kring religion och utöva den religion man vill. I detta svar kan man först tolka in att rektorn pratar om både friheten till religion och friheten från religion, men när hon nämner att man får utöva sin religion så blir tolkningen att rektorn tänker främst på friheten till religion.

Rektorn menar att de inte arbetar rent konkret med religionsfriheten men det är en frihet som gäller här på skolan liksom i andra sammanhang. Om till exempel vill en elev vill vara ledig för

67

Hobohm, Susanne, Barnets rätt: handbok för vuxna, 2., [uppdaterade och utök.] uppl., Liber, Stockholm, 2003 s. 92.

68

33

Eid-firande så är det lika viktigt som en elev som är ledig över påsk. På följdfrågan om hur de skulle göra om en elev skulle vilja be fem gånger om dagen, svarade rektorn kritiskt att det skulle vara ett problem, eller en svårighet, precis som det finns andra svårigheter skulle man få ha en diskussion för att komma fram till en lösning.

Vidare ställdes en följdfråga om hur kristna högtider som till exempel jul och påskfirande kommer till uttryck i skolan. Om det till exempel förekommer något julpyssel i skolan. Hon svarade att jul- och påskpyssel inte förekommer lika mycket och det är inte lika självklart som det var tidigare. Rektorn menade att om det förekommer pyssel på skolan idag så är det inte lika kopplat till religionen som förr.

Vid frågan om vad skolplikten innebär, svarade rektorn att det är föräldrarna som måste se till att deras barn kommer till skolan. Men senare i samtalet återvände hon till denna fråga och påpekade att ansvaret för plikten att ordna skolan, ligger på skola och samhället.

Rektor 1 kunde se att det fanns en relation mellan religionsfrihet och skolplikten och nämnde då exemplet om en elev skulle önska förrätta bön under skoltid så kan det krocka med

skolplikten. Hon menar att det kanske går att lösa, men att det blir en krock. Vid följdfrågan om det har förekommit någon sådan krock på skolan, svarade rektorn att det har det när det handlade om simning. “Konflikten” hade varit om föräldrarnas dotter fick bada med pojkar eller ej.

Rektorn förklarade vidare att det inte hade varit lättlöst, men att det går på något sätt att lösa. Det kan handla om var man byter om eller vilken baddräkt man har. Ibland har skolan kunnat ordna simskola som är endast för flickor, men här menar rektorn att det blir väldigt dyrt eftersom en lärare måste följa med till simskolan och att en annan lärare då måste ta hand om klassen.

Rektorn sa att skolan kan hävda att simundervisningen är avgörande för betyget, men föräldrarna kan ändå välja bort det, ofta går det ändå att lösa genom samtal och diskussioner.

Rektorns svar tyder på att hon upplever relationen mellan religionsfrihet och skolplikt som en krock, något negativt. Hon sätter skolplikten i första hand, men är öppen för lösningar och tar diskussionen med föräldrarna. Men menar att en lösning kan innebära en kostnadsfråga. Att det bara skulle vara en negativ “krock” som är någonting svårlöst, går emot det Borevi menar eftersom det handlar om en organisatorisk fråga och det inte är något som går emot skolans demokratiska värdegrund. Därför borde inte vara svårt för skolan att tillgodose dessa önskemål.69

69