Skiss och layout

Någonting man har lärt sig under sin tid på högskolan är att skissa, skissa, skissa! Det behöver inte vara fint, det handlar bara om att generera idéer. En typ av skissteknik som är bra att använda sig av från början är frimärksskisser.

5.3.1 Frimärksskisser

Bild 12. Frimärksskisser.

Dessa skisser gjorde jag innan jag visste fullt ut vad grafiken skulle innehålla. Det enda jag visste säkert var att det skulle vara en bar längst ned med information. Det är någonting TT Nyhetsbyrån brukar ha på sin grafik och ville även ha på denna. Jag hade inte heller fått information om mått på grafiken.

5.3.2 Layoutskisser

Enligt Cairo (2013 s. 171) är det viktigt att tänka på att hålla typsnitt och färgval under kontroll för att skapa en effektiv informationsgrafik. Han skriver även att man kan skapa en solid layout genom att tänka att ens informationsgrafik är uppdelad i rektanglar.

Bild 15. Layoutförslag.

Jag valde att göra en del layout förslag för att få en överblick på hur jag skulle kunna dela upp sidan. Eftersom att hela visualiseringen kommer att vara på en sida behöver jag inte tänka på vart mitten ligger på grund av häftning. Dock fick jag veta senare att det även gick bra att använda mig av en helsida beroende på hur mycket information och data jag fick fram. Den slutgiltiga visualiseringen blev på en helsida med måtten 520x230 mm. Detta eftersom att den data jag fick fram under min datainsamling var relevant för ämnet och passade bra till de planerade illustrationerna.

5.3.3 Bildobjekt

En av de visualiseringarna vi talade om att ha med i

visualiseringen var tre personer. Den första jag började jobba med var en kvinna. Tanken var att jämföra tre personers

strålningsintag. En av de personerna skulle vara en

människa i Sverige. Valet blev att gestalta en kvinna med ljus hy och mörkblont hår. Att illustrera en ”svensk kvinna” på detta sättet kan vara ett problem och folk kan tänka att ”jaha måste man vara ljus och blond för att vara en typisk

svensk”. Hur man än skulle gestalta en Bild 16. Bild av kvinna. ”typisk” kvinna skulle det bli kritik, hur man än gör kommer någon att känna sig

utesluten. Det är absolut inte tanken. Tanken med bilden är att det ska vara en bild på en alldaglig kvinna som pratar i telefon, den ska varken lyfta någon speciell eller utesluta någon. Anledningen till telefonen är att det handlar om strålning i

vardagen. Telefonen är något vi nästan alla har med oss, hela tiden, som ger oss strålning. Därför valde jag att ha med det i illustrationen för att skapa en

intressantare bild.

Nästa person av de som ska jämföras är en brandman från Tjernobyl. En av de svårare bilderna att illustrera. Detta för att det har vart svårt att hitta referenser när det kommer till kläder. Det verkar inte vara så många som fotade brandmännen som var på platsen. Efter en tids sökande hittade jag en referens i TT:s bild bank där jag har rätt att använda bilder ifrån då jag jobbar på platsen. Med denna bild ska jag berätta om hur mycket strålning en brandman i Tjernobyl

Den tredje och sista parten av jämförelsen är en överlevare. I detta fall valde jag att illustrera en japansk kvinna. Kvinnorna löpte större risk för följdsjukdomar. Utseende mässigt valde jag hår och kläder efter kvinnor i Japan på 40-talet. Jag har valt att sätta ansikten på alla mina

människo-illustrationer. Ansikten gör allting mer verkligt. Man får en större förståelse på händelsen när man ser att det har hänt något som faktiskt har ett ansikte. Etiskt sätt skapar detta känslor. Men det kan även skapa för

starka känslor. Det gäller att reflektera över vilka Bild 18. Japansk kvinna. de negativa aspekterna också. Men i detta fall kommer jag att behålla ansiktena

eftersom att med mitt bakomliggande argument för visualiseringen är jag ute efter en reaktion som får en att förstå hur hemsk denna händelse är.

Av strålning kan man få flera olika sjukdomar. Därför valde jag att illustrera en helkroppsbild med insida för att peka ut vilka delar i kroppen som blir påverkad av strålning. Valet av denna bild kom efter att jag sorterat bland min insamlade data och listat vilka sjukdomar och vilka kroppsliga problem man

kan få av strålningen. Valet att göra en helkropps bild är på grund av att det ger en överblick.

För att få en större en koppling till kriget valde jag Bild 19. Helkroppsbild att illustrera en atombomb.

Detta för att det är denna som orsakade strålningen Bild 20. Atombomb. och skadade alla dessa människorna.

Efter min enkätundersökning kom jag fram till att de flesta av deltagarna visste att Hiroshima låg i Japan och därför skulle jag inte behöva illustrera en karta. Men när det handlar om sjukdom så vill jag visa med denna karta vilka det är som drabbades hårdast inom bombens detonationsområde. Utseendet på denna bild blev väldigt ”enkelt” i jämförelse med de andra bilderna. Detta på grund av Bild 21. Karta. att göra en väldigt realistisk och detaljerad karta hade varit för omfattande för tidsspannen för examensarbetet.

5.3.4 Manér

Tankarna kring manér kom efter en mailkonversation med Katherine Hepworth. Vi diskuterade om vad man kunde tänka på när man ska visualisera bilder för en etisk visualisering. Hon berättade att handritade bilder tar fram empati hos människor. Om man dock inte använder sig av handritade bilder så kan ett mer hand ritat och realistiskt manér vara att föredra vid etisk visualisering. För att ta reda på om detta stämde hade jag med en fråga i min enkät där jag frågade deltagarna om de

föredrog ett realistiskt eller grafisk manér i en visualisering som handlar om Hiroshima. 77,8% svarade att de föredrog det realistiska manéret.

Jag bestämde mig att det fick bli det realistiska manéret eftersom att många även hade svarat att det skapade mer känsla och det passade in bättre till en historisk händelse. Jag valde då även att använda mig av Photoshop för att skapa bilder för där kan man skapa ”handritade” bilder digitalt på ett smidigt sätt.

Dock finns det en del att diskutera kring manér. Jag nämner att jag använder mig av ett realistisk manér. Det finns dock många tolkningar kring vad realistiskt manér är. För mig handlar det om detaljrikedomen i bilderna. Handritade bilder går även att diskutera. Handlar hand ritat om att det ska vara ritat med penna och papper eller är det fortfarande hand ritat om man använt sig av ritplatta och Photoshop? Diskussionen kring manér är hur man själv tolkar det då det inte finns något rätt och fel.