I många av de analyserade artiklarna presenteras både hur skolan har arbetat och kommer att arbeta utifrån valresultatet. Som vi sett ovan finns det i samhällskunskapens kursmål som tydligt anger att demokrati och demokratiska värden är någonting som skolan skall förmedla till eleverna och därför finns det ytterligare skäl att arbeta med dessa frågor kring just ett val. För att elever skall kunna ta rationella beslut i ett politiskt val krävs också förkunskaper om de olika partierna och om olika samhällsfrågor. Om inte dessa förkunskaper förmedlas via hemmet, eller av elevens eget intresse är skolan den institution som ligger närmast till hands för samtal kring frågor som rör samhället. Som tidigare nämnts är diskursen gällande skolans arbete kring
värdegrunden och resultatet av skolvalet 2010 grund för en analys av skolans för- och efterarbete.
I Helsingborgs Dagblad menar Mariel Walfridsson, elevrådsordförande att eleverna inte satte sig in ordentligt i valet. Han menar att de politiska diskussionerna på skolan mest varit ”löst snack och enkla svar”. Vidare menar han att det funnits många åsikter men få motiveringar (Halvarson, 2010). Hur skolan har arbetat med värdegrundsfrågor i samband med skolvalet framgår dock inte. Av Mariels uttalande går att tyda att många elever kunnat tycka en del, men att det inte funnits vidare underlag för att argumentera för sin sak, vilket tyder på bristande kunskaper i ämnet
Värdegrundsarbetet presenteras som essentiellt i många av artiklarna och så även i Blekinge
Läns Tidning där rektor Håkan Persson i en intervju säger: ”Vi har ägnat jättemycket kraft åt värdegrundsarbetet de senaste åren, men uppenbarligen måste vi jobba ännu mer med det och försöka väva in det ännu bättre i utbildningen” (Olander, 2010). Av Perssons uttalande framgår att trots enorma satsningar har inte värdegrundsarbetet gett önskat resultat och adverbet uppenbarligen tydliggör att resultatet av skolvalet visar att eleverna inte tagit till sig de demokratiska värden som skolan velat förmedla. I samma mening kan man läsa in att resultatet på samma sätt skulle ha sett annorlunda ut om skolan istället lyckats med värdegrundsarbetet. – Då skulle inte eleverna sympatisera med partier som anses vara odemokratiska.
Per Nilsson, generaldirektör på ungdomsstyrelsen, konstaterar genom att hänvisa till utvärderingen av skolvalet 2006 att diskussionerna kring valet ökar intresset för politik och samhällsfrågor och därmed även villigheten att rösta. Han menar vidare att det visar på hur stora möjligheter det finns att jobba med demokrati- och värdegrundsfrågor (Lokaltidningen Alvesta, 2010). Även Eva Månsson, rektor på Emanuelskolan i Sjöbo där Sverigedemokraterna blev största parti, ser skolvalet som ett underlag för det fortsatta arbetet med demokrati och värdegrund. Hon vill dessutom gå till botten med elevernas egentliga åsikter genom utvärderingar med djupintervjuer (Davidson, 2010).
I tre artiklar i Ystads Allehanda lyfts det arbetet kring värdegrunden fram i relation till skolvalet. På Norreportskolan i Ystad var det SO-lärarnas uppgift att informera om de olika partiernas politik och detta på ett så neutralt sätt som möjligt. Marita Klang, SO-lärare på skolan, uttrycker ett neutralt förhållningssätt som problematiskt: ”- Det är svårare med SD, vars politik inte stämmer överens med vare sig vårt demokratiska styrelseskick eller med skolans värdegrund som
vilar på en humanistisk syn” (Billgren, 2010). Det kan troligen vara svårt att förhålla sig neutralt till ett parti vars politik inte stämmer överens med det som finns i kursplanerna och frågan är om det rentav är lämpligt. Mats Wermelin, rektor på Kastanjeskolan i Tomelilla, påpekar att skolans lärare haft i uppdrag att diskutera främlingsfientlighet, demokrati och mänskliga rättigheter, men att detta inte hjälpt. Sverigedemokraterna fick 30,47 procent av rösterna och blev därmed största parti på skolan (Bark, 2010). Gymnasiechefen Stefan Hagström menar i en artikel publicerad av Sydsvenskan att det krävs en djupanalys för att ta reda på varför resultatet ser ut som det gör och menar vidare att skolan aktivt jobbar med värdegrundsfrågor samt att det finns likabehandlingsplaner för alla program (TT, 2010). Uttalandet tyder starkt på att resultatet inte stämmer överens med de värden som skolan avsett att förmedla och implicera i utbildningen. Däremot visar rektorns reaktion på att skolan kommer att försöka förändra värdegrundsarbetet genom att ta reda på den egentliga orsaken och därmed kanske byta strategi i form av att lägga ner mer på efterarbetet.
I Sydsvenskan lyfts även där fram hur man arbetar med skolvalet, även om det inte finns samma iver att påvisa att resultatet är nedslående. Jeanette Ranelycke, rektor på Centralskolan i Svedala, där Sverigedemokraterna som näst största parti nådde upp till 20,88 procent, talar också om framtiden: ”- Resultatet kommer att tas upp för diskussion. Vi vill veta varför eleverna har röstat som de har gjort. Vilka frågor har attraherat dem? Eller har man röstat som kompisen?” Här finns inga uttalade värderingar om att resultatet skulle strida emot skolans värdegrund, eller mot demokratiska värden, men det finns ändå en vilja att gå vidare och arbeta utifrån resultatet (Stark m.fl. 2010).
Forskaren Vilgot Oscarsson hävdar i sin studie Elevers demokratiska kompetens att det krävs ett öppet klassrumsklimat samt kunskaper om demokratins institutioner för att bidra med att stärka elevernas politiska intresse och engagemang (NU03). Premfors och Roth tror liksom Oscarsson på att man måste arbeta med klassrumsklimatet. Deras strategi kallas för argumentationsdemokrati, vilket innebär att läraren genom diskussion med argumentation i fria samtal kan möta högerpopulistiska åsikter bland eleverna (Premfors & Roth 2004:108).
Det framgår i många artiklar att det funnits för- och efterarbete på de flesta skolor där Sverigedemokraterna nått stor framgång. Det som inte framgår är på vilket sätt detta arbete har utförts, eller med vilken utgång. Uppenbarligen måste förarbetet ha brustit på många håll, vilket dessutom utmynnat i det kval som påvisats under den första analysrubriken. Det har framgått att
skolor velat tala neutralt om de olika partierna, men frågan är om det under omständigheterna är lämpligt att tala neutralt om ett parti som påvisats ha antidemokratiska värderingar och förtryckande attityder. Huruvida skolorna funderat kring detta framgår däremot inte av nyhetsartiklarna.
Slutdiskussion
Vi har genom vår diskursanalys lyft fram hur nyhetsartiklar i sydsvenska morgontidningar framställt Sverigedemokraternas framgång i skolvalet 2010. Dessa kommuner har varit valda utifrån deras höga stöd för Sverigedemokraterna. De teman som analyserats har varit reaktionerna kring och orsakerna till Sverigedemokraternas framgång samt skolans för- och efterarbete kring demokratifrågor i relation till skolvalet.
Vad som främst genomsyrar artiklarna är att valresultatet utfallit i ett stort samhällskval vilket väckt frågor som behandlar hur och varför Sverigedemokraterna fick ett sådant stort stöd i skolvalet. De flesta artiklar rubriceras med Sverigedemokraterna, till skillnad från ett fåtal där istället resultatet konstateras vara främlingsfientligt eller ett resultat av grupptryck. Dessa rubriceringar följs av texter som tydligt intar en ståndpunkt som värderar resultatet som nedslående och alarmerande, inte minst genom intervjuteknik. Anledningen till det kval som samhället står inför gäller inte bara en allmän trend som i media kallats ”högervågen” utan även hur de elever som skolan har i uppdrag att fostra som demokratiska, toleranta och solidariska medborgare istället röstar på ett parti med en tydligt diskriminerande och främlingsfientlig politisk agenda. Det finns således en stark motsättning mellan skolans värdegrund och resultatet av skolvalet 2010, som uppenbarligen ger upphov till tvivel gällande hur skolans demokratiska uppdrag och värdegrundsarbete genomsyrar undervisningen. De som intervjuats i de undersökta artiklarna är bland annat rektorer, utbildningsledare och lärare – men lärarna har uteslutande varit lärare inom de samhällsorienterade ämnena. Det är således dessa lärare som får stå till svars för det misslyckade arbetet med frågor som behandlar demokrati, mänskliga rättigheter och tolerans. Detta trots att värdegrundsarbetet skall genomsyra hela skolans verksamhet och därför inte bör isoleras till endast ett ämne.
I vår analys har vi dessutom konstaterat att det finns en rad olika förklaringar till hur Sverigedemokraterna kunde nå sådana framgångar att de på vissa skolor nådde upp mot 60 procent av rösterna. Dessa förklaringar hittas i nyhetsrapporteringen där en del talar om
socialpsykologiska orsaker i form av grupptryck, provokation och ungdomsrevolt. Andra talar om yttre omständigheter som föräldrarnas påverkan, kontakt med invandrare samt brister i skolundervisningen.
Många skolor hävdar i intervjuerna att det funnits ett förarbete. Vi drar dock slutsatsen att detta förarbete brustit på många håll, vilket dessutom utmynnat i det kval som påvisats. Det har framgått att skolor varit neutrala och objektiva i undervisningen av de olika partierna inför valet. Vi ifrågasätter dock denna neutralitet och huruvida det är lämpligt att tala neutralt om ett parti som påvisats ha antidemokratiska värderingar och förtryckande attityder. Enligt skollagen skall lärarna inte förhålla sig neutralt kring frågor som direkt strider mot värdegrunden. Här bryter alltså lärarna mot både skollag och skolförordningen, när de i intervjuer säger att de fört en objektiv eller neutral undervisning. Skolan har således brister i skolvalets förarbete och detta framgår dessutom genom synen på värdegrunden som någonting som åligger endast de lärare vars kursplaner dessa frågor berörs explicit. Som nämnts ovan finns det inom kursplanen för ämnet samhällskunskap en rad olika kunskapsområden som skall behandlas arbetet med sociala frågor, vilka stimulerar till diskussioner. Att främja detta arbete anser vi skall uppmuntras i alla ämnen. Det är följaktligen ytterst viktigt att lärare är innovativa och låter arbetet med att främja solidaritet och demokratiska värderingar genomsyra all undervisning under skoltiden.
Gällande efterarbetet kan man konstatera att det finns en vilja att gå vidare och arbeta utifrån resultatet, där djupanalyser kommer att göras och åsikterna att mötas. Huruvida efterarbetet sedan pågått framgår inte av nyhetsartiklarna under den valda perioden och detta är en grund för framtida forskning inom ämnet. Teorierna kring orsaker till elevers radikala attityder är flera, men fungerande strategier för hur skolor skall arbeta är färre. Därför bör det i framtida forskning läggas fokus på hur skolan skall arbeta med elever som har odemokratiska värderingar. Demokrati och värdegrund borde således genomsyra hela samhället och även elevernas tillvaro utanför skolan, eftersom politisk socialisation, i vilken vi lär oss politik, sker genom många olika institutioner däribland media och hemmet (Hauge m.fl., 2000:41). Här har media en väsentlig roll som skall förmedla och främja demokratin till alla medborgare. Mediekommunikationen kan således även påverka de samhällsgrupper som röstat på Sverigedemokraterna på grund av enskilda sakfrågor och som inte har någon större förankring och insikt i partiets icke- demokratiska ideologi.
Skolan är en av samhällets mest centrala institutioner för socialisering och identitetsskapande, vilket gör det viktigt att skolan lägger sina resurser på att arbeta med dessa frågor även om det inte bara är skolans uppdrag i samhället. Vi anser följaktligen att man bör ha en jämnare fördelning mellan de olika ämneslärarna på skolorna och inte endast lägga all demokrati- och värdegrundsundervisning inom de samhällsorienterade ämnena. Demokrati är ett komplext begrepp som hela tiden behöver diskuteras och problematiseras i både skolan och samhället allt för att främja ansvarstagande, solidaritet och tolerans.