Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivå
Skolan och demokratin
- en diskursanalys av Sverigedemokraternas framgång i skolvalet 2010.
”The school and democracy education
The success of the Swedish Democrats in school election 2010 –a discourse analysis”
Ewa Jakob
Linda Magnusson
Lärarexamen 300/330hp.Samhällsvetenskap och lärande 2011-01-11
Examinator: Lars Pålsson Syll Handledare: Jan-Anders Andersson Lärarutbildningen
Abstract
Syftet med uppsatsen är att undersöka hur svenska tidningsmedier skildrar diskursen kring skolans demokratiuppdrag och Sverigedemokraternas framgång i skolvalet år 2010. Vi har i en tidningsstudie undersökt vilka teman och vilka diskurser man kan urskilja i tidningsrapporteringen gällande Sverigedemokraternas framgång i skolvalet. Analysmodellen utgår ifrån orsakerna till fenomenet, problemområdet som sådant samt åtgärder i form av för- och efterarbete. Analysen av artiklarna har påvisat att det i media förmedlas ett allmänt samhällskval över resultatet och att de som får stå till svars för resultatet är skolpersonal som enligt lag skall förmedla den demokratiska värdegrunden. I vårt resultat är det förutom rektorer, SO- och samhällskunskapslärare, som fått stå till svars för värdegrundsarbetet. Resultatet visar även olika orsaker till Sverigedemokraternas framgång som presenteras som dels socialpsykologiska faktorer så som grupptryck, provokation men även faktorer som socioekonomisk bakgrund och brister i skolans undervisning. Skolvalet ses som en given ingång till samtal kring olika partier, men även frågor som rör demokrati och mänskliga rättigheter, inte minst i undervisningen. Undersökning påvisar att det finns brister i skolans värdegrundsarbete och undervisningen kring denna. Vi anser att värdegrundsarbetet bör genomsyra hela skolans verksamhet och inte endast enskild ämnesundervisning genomförd av bara en del av lärarna på skolorna.
Förord
Uppsatsen började skrivas i samband med efterspelet av skolvalet 2010, då Sverigedemokraternas valframgångar fick stort medialt utrymme och många reaktioner. Flera av dessa resonemang hänvisades till skolväsendet och diskussionen om huruvida skolan skulle bedriva undervisningen med värdegrundsarbete och demokratifrågor blev i vissa debatter en central fråga. Skolans tillvägagångssätt och dess riktlinjer blev ifrågasatt och uppfattades vara otillräckliga, därav vårt val av examensarbete. Vi har således valt att göra en mer djupgående undersökning av dessa ståndpunkter och titta på teorier kring skolans demokratiuppdrag, väljarbeteende, Sverigedemokraternas framgångar samt massmedias roll, för att undersöka hur skolans värdegrund och Sverigedemokraternas framgång i skolvalet egentligen hänger ihop. Uppsatsen har till största del skrivits gemensamt, där tidigare forskning och annan litteratur lästs av båda parter. Det skriftliga har endast under avsnittet bakgrund delats upp, där Linda skrivit om Skolvalet samt resultatet av detta. Ewa har därmed skrivit avsnitten om Massmedia, Sverigedemokraterna och Skolans uppdrag. Det är endast denna del som i uppsatsen har varit uppdelad. Båda parter har fingranskat de olika delarna som skrivits separat för att gemensamt skriva analysen och sammanställa resultatet.
Vi hoppas att vi med denna uppsats har klargjort på vilka grunder Sverigedemokraterna fått gehör hos eleverna på högstadiet och gymnasiet samt vilka strategier som lyfts fram i skolan för att förhindra och återställa detta problem. Vi hoppas dessutom att vi kan bidraga till diskussioner kring hur skolan kan bemöta och arbeta med elever med intoleranta attityder som inte stämmer överens med den demokratisyn som skolan vill förmedla.
Innehållsförteckning
INLEDNING 9
SYFTE OCH PROBLEMSTÄLLNING 11
BAKGRUND 12 SKOLANS DEMOKRATIUPPDRAG 12 RESULTAT AV SKOLVALET 2010 14 SVERIGEDEMOKRATERNA 15 TIDIGARE FORSKNING 20 DISKURSANALYS 20
DEMOKRATITRENDER OCH VÄLJARBETEENDE 20
DEN DEMOKRATISKA FÖRANKRINGEN HOS SKOLELEVER 22
METOD OCH GENOMFÖRANDE 24
ANALYS OCH TEORETISK TOLKNING 26
REAKTIONERNA KRING SVERIGEDEMOKRATERNAS FRAMGÅNG I SKOLVALET 2010 26
ORSAKER TILL SVERIGEDEMOKRATERNAS FRAMGÅNG I SKOLVALET 2010 28
SKOLANS FÖR- OCH EFTERARBETE KRING SKOLVALET 2010 31
RESULTAT, SLUTSATS OCH DISKUSSION 35
REFERENSER 38
TRYCKTA KÄLLOR 38
Inledning
Debatten kring ungdomars politiska intresse tog en vändning under hösten 2010, då det stod klart att Sverigedemokraterna nått stora framgångar på flertalet av landets skolor. Störst blev partiet, precis som i riksdagsvalet, i södra Sverige där partiet på en del skolor fick så mycket som 60 procent av rösterna. Detta uppseendeväckande resultat tolkades på vissa håll som att skolan delvis misslyckats med sitt demokratiuppdrag, eftersom en granskning av Sverigedemokraterna visat att partiet har odemokratiska tendenser och att de vunnit gehör hos eleverna (Expo, 2010). Det stora mediala intresset och de flera reaktioner som följde, bidrog till vårt engagemang för att skriva denna uppsats.
Skolan är en av samhällets viktigaste institutioner för socialisering och identitetsskapande och har därmed ett enormt inflytande i barn och ungdomars förankring i samhället. Politisk socialisation har som forskningstradition mest fokuserat på ett medborgerligt och politiskt lärande – det vill säga hur demokratiska normer övertas av nya generationer och hur ungdomars politiska intresse tar form. Ofta talas det om normalitetssökande och individens utveckling och anpassning/missanpassning till samhällets normer är centralt. Enligt Hauge m.fl. (2000:41) sker politisk socialisation genom många olika institutioner så som i skolan, hemmet, på arbetsplatsen och via massmedia. Den politiska socialisationen beskriver Hague som den process i vilken vi lär oss politik. Utöver familj och vänner har således skolan en betydelsefull funktion, det vill säga att ge barn och ungdomar de verktyg de behöver för att bli väl fungerande samhällsmedborgare. I skollagen och i kursplanerna framgår det tydligt att skolan inte endast har i uppdrag att förmedla kunskap, men även ett demokratiskt uppdrag som inriktar sig på att förmedla och förankra den värdegrund som skall fostra medborgarna till att bli demokratiska och toleranta. Detta demokratiuppdrag innefattar dels människolivets okränkbarhet samt alla människors lika värde oavsett kön, etnicitet, sexualitet eller religion. Dessutom omfattas det av ansvarstagande, solidaritet med svaga och utsatta samt generositet och tolerans (Lpo 94).
Demokrati är dock ett komplext begrepp med en föränderlig innebörd som hela tiden behöver problematiseras och diskuteras. Samhället är i ständig förändring som bidrar till att de villkor i vilken demokratiska värden råder ändras och denna förändring bör skolan ta hänsyn till i undervisningen. Demokratin är inte någonting som skolan enbart kan lära ut, utan den måste realiseras och utövas praktiskt. Det är dessutom viktigt att förankra demokratiska värden till den samtid och det samfund vi lever i, eftersom förmågan att lösa olika problem i samhället på ett ödmjukt sätt annars riskeras.
Syfte och problemställning
Syftet med uppsatsen är att undersöka den diskurs som rör skolans demokratiuppdrag och resultatet av Skolval 2010. Syftet är ta reda på hur svensk dagspress förmedlar denna diskurs i form av språkval, intervjuteknik och rubricering. Fokus i undersökningen ligger på svensk dagsmedia på regional nivå. Frågeställningarna för uppsatsen är följande:
Huvudfråga
• Vilka teman och vilka diskurser kan man urskilja i tidningsrapporteringen gällande Sverigedemokraternas framgång i skolvalet 2010?
Delfrågor
Hur konstruerar tidningsartiklarna följande teman:
• Reaktionerna kring Sverigedemokraternas framgång i skolvalet 2010. • Orsaker till Sverigedemokraternas framgång i skolvalet 2010.
• Skolans för- och efterarbete kring demokratifrågor i relation till Sverigedemokraternas valframgång.
Bakgrund
Skolans demokratiuppdrag
För att ta reda på huruvida media förmedlar skolans demokratiska uppdrag med förebyggande arbete och åtgärder gällande icke-demokratiska värderingar är skollagen central:
Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan: främja jämställdhet mellan könen samt aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden (Lag, 1999:886).
Ett av skolans uppdrag är således att behandla och diskutera de rättigheter och skyldigheter som finns i ett samhälle. Syftet är att eleverna skall dela denna syn samt att de skall få en förståelse för olika sätt att se på världen och tillvaron. Målen finner man i kursplanerna för de samhällsorienterade ämnena, där ämnets karaktär och uppbyggnad presenteras:
I det samhällsorienterande perspektivet ingår att orientera om olika uppfattningar, men klart ta ställning mot sådana som innebär kränkningar av andra människor. En grund för tolerans mot oliktänkande skapas av förståelse för att företeelser kan uppfattas på olika sätt av olika människor, beroende exempelvis på kön, klass och etnisk tillhörighet. Svensk lagstiftning om grundläggande fri- och rättigheter samt internationella överenskommelser om mänskliga rättigheter, såsom FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och Barnkonventionen, skall uppmärksammas och ligga till grund för eftertanke och reflektion om gemenskap i nationellt och globalt perspektiv (Skolverket, 2010).
I läroplanen för den obligatoriska skolan (Lpo94) och i grundskolans kursplan för ämnet samhällskunskap framgår det att skolan skall förmedla kunskaper, främja förståelse samt bereda för samhällsdeltagande. Det tydliggörs dessutom av styrdokumenten att skolan har i uppdrag att
utforma och förmedla grundläggande värden, det vill säga alla människors lika rättigheter och värde oavsett kön, sexuell läggning, religiös tro och etnicitet (Skolverket, 2010).
I skollagen står det explicit att skolan inte skall förhålla sig neutral till främlingsfientlighet eller andra odemokratiska uppfattningar. Kursplanen däremot kan uppfattas som vag gällande arbetet med värdegrunden i skolan. Skillnaden är att fokus ligger på förståelse och reflektion i läroplanen medan det i skollagen istället uttrycks att skolan praktisk och tydligt skall arbeta med att främja demokrati och aktivt motverka det som uppfattas som kränkande.
Skolval 2010
Skolval 2010 är ett projekt på uppdrag av regeringen som arrangeras av Sveriges Elevråds Centralorganisation – SECO och Sveriges Ungdomsråd tillsammans med Ungdomsstyrelsen, Valmyndigheten och Skolverket. Ansvarig myndighet för projektet är Ungdomsstyrelsen, medan Valmyndigheten ansvarar för att fördela valsedlar. Vidare samarbetar Skolverket och Ungdomsstyrelsen med att forma undervisningen om politik i skolan, samt att följa upp och utvärdera skolvalsprojektet som skall redovisas till regeringen den 1 juni 2011 (Skolval 2010, 2010). Ett skolval kan arrangeras i stort sätt när som helst, men oftast är det relevant i anslutning till ett vanligt val, som riksdagsvalet, eller valet till Europaparlamentet. Ett skolval skall enligt Skolval 2010 arrangeras på samma sätt som vanliga val, det vill säga med valsedlar, identifikationskontroll, röstlistor och valskärmar men ofta är det elever själva tillsammans med lärare som står för detta arrangemang ute på skolorna. För att valresultatet skall kunna vara tillförlitligt och jämförbart har alla skolor som anmält sig till att deltaga blivit tilldelade särskilda instruktioner med regler och rekommendationer. Från Skolval 2010 ställs ett par krav för att resultatet skall bli giltigt och kunna tas med i den nationella sammanställningen. Dessa krav presenteras av Ungdomsstyrelsen och lyder:
• Valet skall arrangeras någon gång mellan 1 och 17 september.
• Valsedlar för samtliga partier som distribueras från Skolval 2010 skall ligga framme i bokstavsordning under hela tiden då vallokalerna är öppna.
• Inga elever skall tvingas att deltaga i valet.
• Alla elever skall kunna rösta på vilka partier de vill.
• En röst på ett parti skrivet på en blank valsedel, som uppfyller kriterierna för vad som är en giltig röst enligt ovan, får inte rapporteras som ogiltig.
• Enbart röster från elever i årskurs 7–9 och elever i gymnasiet skall rapporteras in.
Om en skola inte skulle leva upp till dessa krav på en eller fler punkter blir den diskvalificerad
och får således inte räknas in i det nationella sammanställningsresultatet (Skolval, 2010). Projektets syfte förklaras på Ungdomsstyrelsens hemsida för Skolval 2010: ”Regeringen stödjer
projektet för att uppmuntra elever att deltaga i skolvalen och för att öka kunskapen och skapa motivation hos unga personer att påverka samhällsutvecklingen” (Ungdomsstyrelsen, 2010). På hemsidan för projekt Skolval 2010 förklaras: ”Poängen med ett skolval är att elever tar ställning för ett visst parti. I samband med skolvalen brukar även föreläsningar, debatter och temadagar anordnas” (Ungdomsstyrelsen, 2010).
Intresset för att arrangera val har varit stort på de flesta av landets skolor. De elever som får deltaga i skolvalet är elever som går på högstadiet, det vill säga årskurs 7-9 samt de elever som går på gymnasiet. Totalt har över 300 000 elever i över 1250 högstadie- och gymnasieskolor deltagit i valet. Valdeltagandet har dock sjunkit från det förra skolvalet, som hölls 2006, vilket förklaras med att en mer omfattande och bättre kontroll gjorts, så att alla skolor skall följa samma regler så att resultatet blir tillförlitligt. Av de angivna rösterna var 5 procent blankröster och resultatet från skolvalet presenterades hos Valmyndigheten på valnatten den 19 september (Ungdomsstyrelsen, 2010).
Resultat av skolvalet 2010
Resultatet av skolvalet presenteras i diagrammet nedan. Störst blev det rödgröna blocket med 42,4 procent av rösterna, medan det borgerliga blocket fick 38,8 procent förutsatt att Kristdemokraternas röster räknas med i det borgerliga blocket trots att de med sina 2,9 procent inte når upp till fyraprocentsspärren. Socialdemokraterna blev det enskilt största partiet med 22,4 procent och näst störst blev Moderaterna med 22 procent. Det parti som gjorde den största skrällen är onekligen Sverigedemokraterna som tredubblade sina röster jämfört med skolvalet
2006, från 4,3 procent till 12,8 procent 2010. Sverigedemokraterna blev således det fjärde största partiet i landet. I ett pressmeddelande publicerat på Ungdomsstyrelsen framgår det att fler gymnasieelever än högstadieelever röstat på Sverigedemokraterna och om man ser till enskilda skolor i framför allt landskapen Skåne, Småland och Blekinge var Sverigedemokraterna på många håll det enskilt största partiet, med röster på upp till 60 procent (Ungdomsstyrelsen, 2010).
Tabell 1.
(Ungdomsstyrelsen, 2010)
Sverigedemokraterna
Partiet Sverigedemokraterna bildades 1988 och deras framväxt skildrar, enligt de politiska granskarna Ekman och Poohl, det svenska flyktingmotståndet där extremister, nazister, fascister och populister skridit fram som beskyddare av den så kallade svenskheten (Ekman & Poohl, 2010:21). Sverigedemokraterna beskriver dock på sin hemsida sitt parti som ett parti med ideologisk förankring i socialkonservatism och nationalism, det vill säga inte någon anknytning till det Ekman och Poohl hävdar (Sverigedemokratisk ungdom, 2010). Enligt den politiske reportern Pontus Mattsson är Sverigedemokraternas profil idag annorlunda till skillnad från förr.
Med det menar Mattsson att partiet numera bedrivs av välutbildade personer som har en mer bestämd strategi för att få igenom sina förslag i riksdagen till skillnad från förr och därav vunnit gehör (Mattsson, 2009:7). Partiledare Jimmie Åkesson hävdar att partiet är lika demokratiskt som andra riksdagspartier och att anledningen till deras opposition mot mångkulturen är på grund av att det enligt dem inte fungerar i ett svenskt samhälle (Mattsson, 2009:41). Mattsson anser att Sverigedemokraternas tonfall förändrats genom åren, men att huvudbudskapet ändå förblivit detsamma, det vill säga att svenskhet skall försvaras mot hotet utifrån (Mattsson, 2009:57). Sverigedemokraternas lösning på den, enligt dem, problematiska mångfalden är en typ av assimilering där invandrare skall ha en begränsad rätt till kultur och identitet. De som kommer till Sverige skall underkasta sig till de svenska omständigheterna, menar partiet i den efterforskning som Mattsson gjort (Mattsson, 2009:60). Det är dock viktigt att poängtera att assimilering i sig inte behöver ha en odemokratisk koppling (NE, 2010), men tillsammans med Sverigedemokraternas syn på invandrare får begreppet en annan innebörd.
Att Sverigedemokraterna har denna profil menar Mattsson bland annat ha visat sig i deras sympatier till andra främlingsfientliga partier och kampanjer. Mattsson skriver bland annat om att Sverigedemokraterna sympatiserade den danska tidningen Jyllands-Posten i september 2005, då tidningen hade publicerat karikatyrbilder på profeten Muhammed. Sverigedemokraternas förklaring till sympatierna var att de förespråkade yttrandefrihet, som är en del av ett demokratiskt samhälle (Mattsson, 2009:75).
Mattsson menar att Sverigedemokraterna även i sin egen tidning SD-Kuriren visat främlingsfientliga tendenser, när de exempelvis gett ut ett nummer som de kallat Islamspecial inför valet 2006. Denna kampanj handlade, enligt Mattssons tolkning, om Sveriges framtid som en muslimsk stat (Mattsson, 2009:77) och under hösten 2007 drog Sverigedemokraterna igång en annan kampanj med namnet Massinvandring eller välfärd? Mattsson har i sin studie kommit fram till att Sverigedemokraterna lyfter fram tre huvudskäl till varför invandringen är skadlig. De hävdar dels att invandring är kostsamt, att invandring skapar ett kallare och hårdare samhällsklimat och att invandringen utgör ett hot mot den svenska välfärdsmodellen (Mattsson, 2009:80). Det finns således två huvudlinjer i Sverigedemokraternas argument. Den första utgår ifrån främlingsfientlighet och intolerans och den andra utgår ifrån de kostnader, eller hot mot välfärden som invandringen medför.
Orsakerna till denna sverigedemokratiska tendens i Sverige menar statsvetaren Henric Oscarsson beror på ett allmänt välfärdsmissnöje, eftersom välfärden inte hållit vad den lovat och därför frambringat misstro bland väljarna (Ekman & Poohl, 2010:395). Professorn Oscarsson har även på sin blogg sammanställt Sverigedemokraternas partipolitik där han hävdar att:
Sverigedemokraternas väljare är särpräglade längs alla de ideologiska dimensioner som har med intolerans, främlingsfientlighet och antiglobalisering att göra. I det här avseendet skiljer sig sd-väljarna dramatiskt från de etablerade partiernas väljare. Avvikelserna går förstås igen också när det gäller mer konkreta sakfrågeåsikter om flyktingmottagning och bistånd. Det är tydligt att sverigedemokraternas protest mot det mångkulturella samhället också delas av deras väljare. Sd-väljarna har i den meningen hittat fram till rätt parti (Oscarsson 2008).
Vidare påpekar han att de intoleranta attityder som Sverigedemokraterna visar även gäller gentemot Homo-, Bi- och Transgrupper som gör sig gällande främst genom att partiet är emot exempelvis homoäktenskap och homoadoption. Det är tydligt att Sverigedemokraternas väljare har en ytterst konservativ ideologisk framtoning. Konservativa värderingar definieras traditionellt genom familjens ställning, lag och ordning samt det som anses vara svenska värden. Oscarsson hänvisar till Sverigedemokraternas väljare som en del av en slags arbetarklasskonservatism, då 65 procent av partiets väljare identifierar sig som arbetare (Oscarsson, 2008). Mattsson tror dock att Sverigedemokraternas popularitet snarare handlar om att man inte låtit partiet få deltaga medialt i debatter, vilket har varit en medveten strategi från de andra riksdagspartiernas sida och vilket istället gynnat Sverigedemokraterna (Mattsson, 2009:173). Vidare menar Mattsson att de andra riksdagspartierna stängt ute Sverigedemokraterna på grund av dem känt sig frustrerade över Sverigedemokraternas framgång och att den svenska självbilden alltmer förändrats (Mattsson, 2009:181). Både Oscarsson och Mattsson lyfter fram de icke-demokratiska tendenser som finns inom partiet, även tidningen Expo framhäver detta och menar att Sverigedemokraterna dessa riktningar bygger på rasism och främlingsfientlighet inom partiet. Dessa inslag är tillräckliga enligt Expo för att helt och hållet definiera partiet som antidemokratiskt (Expo, 2010). Det finns dock de forskare som även hävdar motsatsen. Enligt Dahls demokratiteori är Sverigedemokraterna ett demokratiskt parti, eftersom de är för allmän rösträtt och fria val. Dessa kriterier betraktas som grundläggande demokratiska spelregler och tillämpas av partiet (Dahl, 1989:123ff). Däremot finns det, som tidigare nämnts, en rad olika
inslag i Sverigedemokraternas politik som går rakt emot demokratiska värden, eftersom deras attityder är stigmatiserande för en rad grupper i samhället som inte anses vara del av ”det svenska arvet” så som homo-, bi- och transpersoner samt invandrare.
Massmedia
Den tyske filosofen och sociologen Jürgen Habermas framhåller att offentligheten i dagens moderna samhälle står utanför både staten och det privata (Habermas, 2003). Det är inom den offentliga sfären som olika samhällsfenomen debatteras och således där politiken förändras. Politiska förslag och opinioner introduceras genom olika kommunikationskanaler för att sedan synas och debatteras av medborgarna. I denna process är massmedia den absolut största spelplanen. Att synen på den politiska sfären påverkas av massmedia råder det således inga tvivel
om. Media beskär och redigerar verkligheten lika mycket omedvetet som medvetet. Massmedia har således många roller i samhället där främjandet av demokratin är en av dem. Nyhetstidningarnas syfte är att informera och granska. Massmedia skall därför ge den information som är nödvändig för att samhällsmedborgarna skall kunna ta ställning. Olika medier brukar ibland även uppfattas som partiska och vinklade i vissa händelseskildringar. Anledningen till denna vanliga uppfattning beror på att det kan vara svårt att dra någon konkret gräns mellan information och kommentar (Gustafsson & Hadenius, 1976:65f). Media har dock direktiv att förhålla sig till vilka innefattar både rättigheter och skyldigheter. Varje svensk medborgare har exempelvis rätt att starta upp och utge tidningar utan att myndigheterna hindrar dem. Det finns även ett censurförbud, som innebär att varje form av förhandsgranskning av en tryckt skrift är förbjuden för alla offentliga organ. Vidare är det förbjudet att vidta åtgärder i syfte att hindra tryckning eller spridning av skrift. Det finns även ett anonymitets- och meddelarskydd, vilket betyder att personer som förser en redaktion med upplysningar är skyddade och har rätt till anonymitet (Hadenius & Weibull, 2007:26). För varje tryckt skrift liksom för varje program i radio och TV skall det finnas en ansvarig person, som skall utses av mediets ägare. Det tillämpas dessutom ett särskilt rättsförfarande vid åtal mot medierna om exempelvis otillåtet yttrande, spridning av information som innebär brott mot rikets säkerhet,
ärekränkning eller förtal mot enskild person (Hadenius & Weibull, 2007:27). Dessa regler gäller dock inte för Internet, vilket på senare tid har börjat skapa problem med bland annat propagerandet av icke-demokratiska åsikter (Hadenius & Weibull, 2007:28).
Tidigare forskning
Diskursanalys
Till stöd för vår analysmodell har vi valt att utgå från diskursteori, vilken handlar om undersökningen av textens mening och makt. Den rådande diskursen mellan skolan som förmedlare av demokratiska värden och Sverigedemokraternas framgång undersöks och därför är denna teori relevant för vår studie.
Enligt Marianne Winter Jörgensen och Louise Phillips är diskurs ett bestämt sätt att beskriva och förstå världen. Detta används mestadels för att visa på hur språk och socialt förutsatta ageranden är kopplade till ett visst socialt område (Winter m.fl. 2000:7). Meningsskapandet ses som en omedveten process, vilken påverkas av sociokulturella faktorer, där texten är en produkt som skapats av och befinner sig i samhället (Ekström & Larsson, 2000:202). Genom att se språket i ett nyhetssammanhang blir värderingar kring det givna ämnet tydligare. Att nyheter uppfattas som en diskurs innebär således att man observerar att nyheter utgör ett särskilt sätt att använda språket på (Berglez, 2000:200f).
Demokratitrender och väljarbeteende
Svensk demokrati befinner sig under starkt förändringstryck. Oscarsson skriver i sin bok Demokratitrender att det starka förändringstrycket i Sverige framför allt beror på en rad faktorer. Dessa är att valdeltagandet sjunker, väljarna och partierna får ett försvagat band, att det medborgerliga engagemanget har blivit alltmer individualiserat och att det har skett förändringar i välfärdsstatens organisering (Oscarsson, 2003:7). Vidare tror Oscarsson att det är betydelsefullt att valdemokratin erbjuder ansvarsutkrävande, underlättar valet mellan distinkta och väl sammanhållna alternativ. Han menar på att dessa förlopp av ansvarskrävande fordrar att
åsikterna mellan förtroendevalda och medborgare överrensstämmer. Denna politiska jämlikhet säkerställs vidare genom den allmänna och lika rösträtten. Högt valdeltagande visar, enligt Oscarsson, alltså på att man lyckats mobilisera väljarna (Oscarsson, 2003:13).
För att ta reda på orsakerna kring Sverigedemokraternas framgång i skolvalet har vi valt att undersöka teorier kring väljarbeteenden, det vill säga om anledningarna till varför elever valt att rösta på Sverigedemokraterna. Det finns en rad olika efterforskningar om orsakerna bakom att människor röstar på radikala högerpopulistiska partier. Dessa undersökningar bidrar till en förståelse för radikala högerpopulistiska partiers väljarmobilisering genom att återge olika förklaringsmodeller samt kontrollera dessa mot aktuell empiri. Oscarsson menar exempelvis att det finns ett allmänt välfärdsmissnöje i samhället på grund av välfärdens förändring som därför frambringat misstro bland väljarna. Det är enligt Oscarsson den konservativa arbetarklassen som röstat på Sverigedemokraterna i brist på andra företrädare nu när Socialdemokratin alltmer försöker locka mittenväljarna (Ekman & Poohl, 2010:395). Mattsson tror däremot att det beror på att man inte har låtit Sverigedemokraterna fått deltaga medialt i debatter som gjort att de fått fler röster än tidigare (Mattsson, 2009:173). Oscarsson menar dock tillsammans med många andra forskare att det finns samband mellan tilliten för politiska institutioner och för det politiska systemet och samtidigt tendenser att engagera sig i politiken och det offentliga livet. Det finns dock studier som visar motsatsen, det vill säga att brist på tillit istället stimulerar människors engagemang samt en vilja att uttrycka sitt missnöje. Personer som uttrycker ett högt förtroende för de politiska institutionerna engagerar sig vanligen på ett mer traditionellt sätt till skillnad från personer med ett lägre förtroende som istället är mer benägna att säga sin mening genom protester och andra typer av utomparlamentariskt engagemang. Väljarbeteendet kan även bero på människors ökande intresse för politiska frontfigurer. Holmberg och Oscarsson har gjort en övergripande demokratiutvärdering där de skriver om partiledarnas betydelse i väljarmobiliseringen. Politiker har getts mer plats i media och på många sätt blivit mer folkliga än tidigare. Holmberg och Oscarsson lyfter fram att allt fler svenska medborgare dessutom fått fler val att ta ställning till i vardagen, vilket även påverkar de politiska resultaten (Holmberg & Oscarsson, 2004:177).
Den demokratiska förankringen hos skolelever
I Skolverkets antologi Skolor som politiska arenor, framgår att elevers demokratiska attityder och politisk tilltro har en stark förankring i den socioekonomiska bakgrund eleven har. Av analysen framgår det att elever med minst en högskoleutbildad förälder har mer positiva attityder till jämställdhet och invandrare än andra elever. Däremot finns mindre entydiga samband gällande nationell bakgrund. Å ena sidan har elever med utländsk bakgrund mer positiva attityder till invandrares rättigheter, men elever i samma grupp är däremot mindre jämställda när det gäller andra faktorer. Analysen framför dessutom att skolans så kallade yttre kontext, det vill säga föräldrarnas utbildningsnivå eller socioekonomiska status, har ett positivt samband med tolerans. Att vistas i en miljö där majoriteten av eleverna har högutbildade föräldrar genererar således till mer toleranta värderingar (Skolverket, 2009).
Enligt en rapport från den nationella utvärderingen av grundskolan 2003 är inte elevernas kunskaper om det svenska politiska systemet tillfredställande när det relateras till de mål som finns i kursplanen nämligen att: ”Ha grundläggande kunskaper om det svenska styrelsesättets framväxt och samhällssystemets uppbyggnad samt förstå innebörden av det grundläggande norm- och rättsystemet i Sverige” (NU03). En fråga som ställs i utvärderingen är om kunskapsnivån på politikområdet är så låg att det är berättigat att ställa frågan om vad som grundar elevernas betyg i ämnet samhällskunskap. I samma rapport blir det tydligt att ett flertal elever har en oreflekterad demokratiuppfattning. För de flesta elever innebär demokrati inte mer än folkstyre och allmän rösträtt (Oscarsson, 2003:35). Gällande demokratibegreppet och principen om icke-diskriminering samt demokratiska fri- och rättigheter är elevernas attityder en spegling av vuxensamhällets: ”Väljarnas attityder i grundläggande demokratiska fri- och rättigheter ligger väl så långt från regeringsformens stadganden som elevernas attityder ligger långt från skolans styrdokument” (Oscarsson, 2003:56). Oscarsson menar på att elever med högutbildade föräldrar har lägre grad av acceptans mot politiska ”extremister” än elever med lågutbildade föräldrar. Ju bättre studieresultat och mer ingående kunskaper en elev har, desto mindre benägen är han eller hon att acceptera människor med radikala åsikter (Oscarsson, 2003:59f). Det är dessutom vanligt att elever, vars föräldrar har eftergymnasial utbildning,
intresserar sig mer för samhällsfrågor samt värderar jämställdhet mellan könen och invandrares rättigheter högre än elever vars föräldrar inte har eftergymnasial utbildning (Skolverket 2010). Skolans demokratiuppdrag behandlas i Tomas Englunds bok Skolan och demokratin, där demokratiproblematiken studeras utifrån de svenska läroplanerna och i olika läromedel (Englund, 1985:1). Till denna undersökning bidrar Englunds analys med en redogörelse för hur den verklighetsbild och de värderingar som utbildningssystemet skall förmedla (Englund, 2005:22).
För att kunna förmedla värdegrunden i skolan krävs inte bara riktlinjer utan även strategier. Rune Premfors och Klas Roth som skrivit boken Deliberativ demokrati talar om strategier och åtgärder kring oönskade värderingar. De menar på att man genom argumentationsdemokrati, det vill säga genom diskussion med argumentation i fria samtal gynnar lärarens hantering av högerpopulistiska åsikter bland eleverna (Premfors & Roth 2004:108). Denna strategi är av relevans för vår undersökning, eftersom skolornas för- och efterarbete åskådliggörs och analyseras i detta arbete.
Metod och genomförande
För att genomföra vår studie av medierapporteringen har vi valt att använda diskursanalys som textanalytiskt verktyg, vilket innebär en studie om institutioners makt samt relationen mellan avsändare och text (Bergstöm & Boréus, 2000:223). Vi förutsätter att språket formar realiteten och ställer frågor om vad som kan uttolkas av de olika texterna gällande normer för det samhälleligt acceptabla (Esaiasson m.fl. 2005:235). Detta textanalytiska verktyg har valts, eftersom vi är ute efter tidningarnas syn på valresultatet till skillnad från exempelvis idéanalys som istället representerar en viss ideologi (Bergstöm & Boréus, 2000:237). Vi använder oss av denna diskursanalys som metod, där vi fokuserar på vilka diskurser som råder samtidigt som vi även gör en analys av språk och språkanvändning. Det övergripande syftet är att undersöka hur relationer ser ut mellan olika diskurser och sociala strukturer, vilket i denna studie inriktas på motsättningen mellan skolans värdegrundsarbete och det resultat som skolvalet 2010 förde med sig.
Vi har för undersökningen valt tidningsartiklar publicerade under månaderna september och oktober 2010 eftersom tiden innan riksdagsvalet den 19 september 2010 och strax efter är ytterst relevant för vår undersökning. Upplägget i analysen skrivs som en tidningsstudie med stöd i vetenskaplig litteratur och tidigare avhandlingar. Anledningen till vårt val av att göra en tidningsstudie beror på att det visat sig finnas svårigheter i att genomföra undersökningar med intervjuer eller enkäter ute på skolorna i ämnet vilket Jalakas stött på. Jalakas menar på att de skolor som har haft ett högt väljarstöd för Sverigedemokraterna inte varit mottagliga för denna typ av undersökningar, då massmedias överdrivna intresse gjort att skolorna tagit avstånd granskningar (Jalakas, 2010:22).
Tidningsmaterialet består av elva nyhetsartiklar från regionala morgontidningar. Tidningarna kommer från södra Sverige, vilket innefattar Småland, Blekinge och Skåne, där väljarstödet för Sverigedemokraterna varit störst. De valda tidningarna är Alvesta Lokaltidning, Vimmerby tidning, Ystads Allehanda, Skånska Dagbladet, Helsingborgs Dagblad, Jönköpingsnytt och Blekinge Läns Tidning. Alla de valda tidningarna har rapporterat om Sverigedemokraternas framgång i skolvalet och de flesta av dem innefattar även intervjuer av personal på skolorna i lokalområdet. Vi har medvetet valt att inte analysera rikstäckande tidningar som Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter, då vi efter närmare undersökning funnit att de endast presenterat
resultatet så som det utformats av TT utan djupare efterforskningar i just denna fråga. Underlaget är inte allomfattande, men syftet är att undersöka de diskurser som råder vilket vårt material i hög grad bidrar till.
Metoden i uppsatsen är kvalitativ, vilket avser analys och tolkning av de nyhetsartiklar som vi använt oss av i undersökningen. Vi har valt att analysera både textens innehåll och rubriker för varje vald artikel enligt diskursteorin. Varje nyhetsartikel analyseras vidare utifrån de teman som skildras i analysmodellen nedan:
• Reaktioner: Vilka reaktioner har uppkommit i samband med Sverigedemokraternas framgång i skolvalet 2010 enligt tidningsrapporteringen?
• Orsaker: Vilka orsaker till Sverigedemokraternas framgång i skolvalet 2010 tas upp i nyhetsartiklarna?
• Skolans för- och efterarbete: Vad skriver de olika tidningarna om hur skolans demokratiundervisning i relation till Sverigedemokraternas valframgång ser ut? Vad skriver tidningarna om skolans åtgärder före skolvalet respektive efter skolvalet?
Analysmodellen utgår således från diskursanalysen för att visa på vilka normer i texterna som lyfts fram och vad som lämnas därhän. För att komma åt dessa föreställningar används en ”problembild” som utformats av Sören Halldén, professor i teoretisk filosofi. Halldén har framställt flera analysmodeller och menar på att politik i hög utsträckning handlar om att utforma mål, vilket kan betyda att man pekar ut vilken typ av problem det gäller, vilka orsaker problemet har och vad som är dess lösningar (Bergström & Boréus, 2000:240). Det finns dock flera möjliga beskrivningar av samma verklighet. Denna tillförlitlighetsaspekt tas till konsideration i tolkningen av materialet. För att uppsatsen skall bli så tillförlitlig som möjligt, har vi tagit stöd och lutat oss mot tidigare forskning som gjorts i ämnet. Denna analysmodell kommer slutligen att vägleda till ett resultat av tidningsstudien, där en jämförelse mellan svaren på de olika frågorna görs om på vilket sätt de liknar eller skiljer sig åt samt vilka slutsatser man kan dra av det som tidningarna framställt. Genom artiklarna, den tidigare uppräknade forskningen och tillkommande litteratur kommer tidigare forskningsresultat att förankras samt vidareutvecklas kring observationer som slutligen skall analyseras och bearbetas till ett slutresultat.
Analys och teoretisk tolkning
Reaktionerna kring Sverigedemokraternas framgång i
skolvalet 2010
I de analyserade tidningsartiklarna presenteras en överhängande oro över resultatet i skolvalet 2010. Av tidningsartiklarna framgår att skolor där Sverigedemokraterna har fått många röster lider av en uppenbar motsättning mellan skolans demokratiuppdrag på det sätt som det beskrivs i styrdokumenten och elevernas värderingar och samhällssyn. Det är denna diskurs som är utgångspunkten för vår analys av texterna utifrån reaktionerna kring Sverigedemokraternas framgång.
I Blekinge läns tidning presenteras en artikel från den 21 september 2001 med rubriken SD näst största skolparti i Blekinge vilket med tydlighet visar att resultatet är uppseendeväckande. I artikeln finns även en kort intervju med Håkan Pettersson, rektor för Törnströmska gymnasiet i Karlskrona, där Sverigedemokraterna som andra största parti fick 37,75 procent av rösterna i skolvalet. Pettersson lyfter fram att Sverigedemokraterna som parti ”inte stämmer överens med skolans värdegrund och alla människors lika värde” samt att resultatet är allvarligt (Olander, 2010). Texten visar med tydlighet att det finns en stark oro över resultatet som strider mot skolans värdegrund samt allmänna demokratiska värderingar.
I en artikel i Vimmerby tidning, publicerad den 9 oktober 2010 intervjuas samhällsläraren Peter Gustavsson från Vimmerby Gymnasium, där Sverigedemokraterna som största parti fick 26,37 procent av rösterna. Resultatet beskriver Gustavsson som främlingsfientligt, förvånande och ”inga siffror som man blir glad av” (Bachmann, 2010). Artikelförfattaren Anna Bachmann skildrar genom sin text, inte bara samhällslärarens oro, men också Sverigedemokraterna som ett parti som driver en odemokratisk och främlingsfientlig politik, vilket även förstärks av artikelns rubrik, Elever röstar främlingsfientligt. Den språkliga tonen i artikeln som helhet uttrycker ett otvivelaktigt ett starkt kval över elevernas sympatier med ett främlingsfientligt och odemokratiskt parti.
Ystads Allehanda skriver om Sverigedemokraternas framgång i skolvalet i tre olika artiklar publicerade den 17, 20 och 21 september 2010. Ystad är den kommun som synts mycket i media under tiden för valet, framför allt Parkgymnasiet där Sverigedemokraterna fick hela 50,74 procent av rösterna. Moderaterna, som kom tvåa, var inte i närheten med 18,56 procent. De som intervjuats i de tre artiklarna är rektor på Kastanjeskolan i Tomelilla Mats Wermelin, SO-läraren Marita Klang på Norreportskolan i Ystad samt Stefan Hagström, gymnasiechef på Bäckadalsskolan i Göteborg (TT, 2010). Skolpersonalen uttrycker en stark oro och bedömer resultatet med adjektiven sorgligt, främlingsfientligt och nedslående. Dessutom framhåller Hagström att resultatet inte accepteras och att det krävs en djupanalys för att ta reda på varför resultatet ser ut som det gör (TT, 2010). Wermelin menar att resultatet verkligen är sorgligt och att skolan misslyckats i sitt försök att föra diskussioner om främlingsfientlighet, demokrati och mänskliga rättigheter. Wermelin talar om resultatet av skolvalet 2010 som en del av en bekymmersam främlingsfientlighet som är stor i hela kommunen (Bark, 2010). Till skillnad från tidigare artiklar menar SO-läraren Marika Klang på Norreportskolan att resultatet inte är förvånande även om hon samtidigt betonar att Sverigedemokraternas politik ”inte stämmer överens med vare sig vårt demokratiska styrelseskick, eller med skolans värdegrund som vilar på en humanistisk syn”. ”- Vi har ju hört tongångarna i korridorerna”, fortsätter hon (Billgren, 2010). Här framförs ett konstaterande om att det finns en främlingsfientlig och odemokratisk stämning på skolan och att eleverna på skolan därmed följt samma linje då de röstat.
I Sydsvenska dagbladet som med sin upplaga på ca 121 000 exemplar är en av Sydsveriges största morgontidningar (NE, 2010) lyser större reportage av skolvalet med sin frånvaro. I en liten artikel, publicerad den 17 september 2010 i omkretsen som behandlar Malmös grannkommuner, finns dock en intervju med Peter Abramo. Han är lärare på Vårboskolan i Burlöv, en skola där Sverigedemokraterna som andra största parti fick 17,39 procent av rösterna (Ungdomsstyrelsen, 2010). Artikelförfattarna är förhållandevis värdeneutrala i sitt språkbruk och artikeln saknar dessutom rubrik. Abramo framför dock att resultatet både är förvånande och märkligt och hänvisar till att många elever på skolan har utländsk bakgrund (Stark m.fl. 2010). Den övergripande disharmoni som återstår efter valresultatet presenteras i många av de analyserade artiklarna, dock inte alla. Artikelförfattarna har dels genom intervjuteknik, så som ställda frågor, och dels genom språkbruk lyft fram att resultatet av skolvalet 2010 både var oväntat och ovälkommet. Vi har således genom analysen kommit fram till att det på berörda
skolor finns en motsättning mellan skolans demokratiuppdrag så som det beskrivs i styrdokumenten samt elevernas värderingar och samhällssyn. Ett svenskt samhällskval är på så vis tydligt definierat. Av elva analyserade artiklar använde sig åtta av dessa, ordet Sverigedemokraterna eller SD, i rubriken för att markera att de fick stora sympatier. En av rubrikerna som inte räknas med här använde sig istället av rubriken Elever röstar främlingsfientligt och en annan rubrik Grupptryck bakom valframgångar. Rubriksättningen talar sitt tydliga språk: resultatet är alarmerande och det finns ett tydligt krav att förklara och beskriva fenomenet genom värderande ordval. Att beskriva elevernas röster som främlingsfientliga är en tydlig och avståndstagande ståndpunkt gällande Sverigedemokraternas politik.
Orsaker till Sverigedemokraternas framgång i skolvalet
2010
I de valda tidningsartiklarna presenteras en rad olika orsaker till Sverigedemokraternas framgång i skolvalet 2010. De flesta lokala tidningar har intervjuat ledningen och personalen på de skolor där Sverigedemokraterna haft höga siffror, men orsakerna som de olika tidningarna tar upp både liknar och skiljer sig åt. Ett övergripande tema för orsaker är samhällsproblemen som avspeglas i skolan och det är denna diskurs som är underlag för Sverigedemokraternas framgångar i riksdagsvalet såväl som i skolvalet. Många skolor tar upp grupptryck som en av orsakerna, andra tar upp provokation och ungdomsrevolt, personröstning och blockpolitik, föräldrarnas påverkan, kontakt med invandrare samt skolundervisningens brister.
I Helsingborgs Dagblad understryker elevrådsordförande Mariel Walfridsson att resultatet berodde på grupptrycket som finns på skolan och att eleverna inte hade tänkt igenom sitt ställningstagande, utan tyckte att det var allmänt ”tufft” att rösta på Sverigedemokraterna. I samma artikel tydliggörs även att det i skolvalen är vanligt att extrempartier röstas fram, eftersom skolvalet inte är ett betydelsefullt val för hur Sverige styrs och därför inte betraktas som seriöst (Halvarson, 2010). Samma sak framhävs även i Ystad Allehanda där rektor Mats Wermelin påpekar att många elever inte tar skolvalet särskilt seriöst och att det dessutom finns andra elever som lobbat för Sverigedemokraterna på skolgården, vilket tyder på grupptryck
(Bark, 2010). Vimmerby tidning tar upp samma aspekt, där även Gustafsson menar att eleverna på skolan ofta gruppröstat (Bachmann, 2010).
Att elever gruppröstar och påverkas av varandra är dock inget nytt. Den franske läkaren Le Bon och sociologen Émile Durkheim har tidigare försökt förklara hur individer agerar i grupp. De kom genom sina efterforskningar fram till att grupptrycket hade en stor inverkan, eftersom individen i ett kollektiv med andra människor, enligt dem, ofta ger upp sin självmedvetenhet och agerar mer irrationellt och oförnuftigt (Nilsson, 2005:31). Denna förklaring hänvisar till att resultatet av skolvalet är en konsekvens av en kollektiv handling, där eleverna viker sig för gruppen.
I Jönköpingsnytt tar utbildningsledaren Lars Wernborg upp provokation som en orsak till resultatet och benämner det som en ”ungdomlig revolt” från elevernas sida. Samtidigt poängterar artikelförfattaren att Feministiskt initiativ och Piratpartiet inte fått lika många röster (Hultqvist, 2010), trots att de jämväl anses vara radikala partier. Provokationsaspekten tas även upp av Wermelin i nyhetsartikeln som publicerats i Ystad Allehanda (Bark, 2010). Att elever gör en ungdomlig revolt eller röstar för att provocera diskuteras i Lalanders och Johanssons bok Ungdomsgrupper i teori och praktik. Här tar författarna upp provokation som fenomen och poängterar att det blivit vanligare att ungdomar provocerar idag, eftersom deras tillvaro är ständigt ombytlig. Författarna pekar på de tekniska innovationerna så som TV, Internet och mobiltelefoni, som det ständigt ombytliga och menar att dessa innovationer förändrat barn och ungdomars möjligheter för att skapa sin identitet och därmed gjort att ungdomar dras till mer radikala trender (Lalander & Johansson, 2007:38ff). Även den före detta chefen för Malmös lärarutbildning, Olle Holmberg, diskuterar ungdomstiden och menar att människan under denna fas är mer socialt osäker och emotionellt instabil. Holmberg tror att denna osäkerhet bland annat beror på att ungdomar distanseras från vuxenvärlden och därmed inte får vara delaktiga eller ha inflytande, vilket skapar en känsla av isolering och maktlöshet bland ungdomarna (Holmberg, 1994:44).
En annan orsak som tas upp är att det blivit mer av ett personval i år än tidigare, vilket Vimmerby tidning tar upp i sin artikel (Bachmann, 2010). Detta hittas stöd för i boken Spelet om opinionen -mötet mellan makthavare, medier och medborgare som Lars Nord professor i media- och kommunikationsvetenskap skrivit. Nord menar att Internet gjort att politiken blivit alltmer personlig och att de andra informationskällorna varit mer objektiva och pragmatiska, till skillnad
från Internet som är en mer personlig informationskälla. Nord hänvisar vidare till att nya medier även öppnar upp för ett oredigerat format, det vill säga skildra helheten i ett politiskt förslag, som både politiker och politiskt intresserade visat sig uppskatta. Han poängterar dessutom att Sverige påverkats av andra länder, där personval blivit vanliga och att man på så sätt fått in trenden alltmer i den svenska politiken, det vill säga att mediebevakningen alltmer förflyttas från att bevaka politiker i det offentliga rummet till att bevaka politikers privatliv (Nord, 1997:16). Även forskarna Holmberg och Oscarsson tar upp att väljarbeteendet förändrats på grund av människors ökande intresse för politiska frontfigurer. De tror att detta kan bero på att de svenska medborgarna fått fler val att ta ställning till i vardagen, vilket även påverkar det politiska resultatet (Holmberg & Oscarsson, 2004:177).
En annan aspekt som tas upp i tidningarna är föräldrarnas ansvar och påverkan i skolvalsröstningen. Slutsatsen om att elever röstar som sina föräldrar dras av båda artiklarna i Skånska Dagbladet (2010) och även i Sydsvenskans artikel (2010). Wermelin uttalar sig i Skånska Dagbladet om att elever ofta röstar som sina föräldrar och hävdar dessutom att det finns mycket främlingsfientlighet i Tomelilla, vilket han i sin tur menar bygger på okunskap (Bark, 2010). Biträdande generaldirektör på Ungdomsstyrelsen, Inger Ashing uttalar sig i en av Skånska Dagbladets artiklar att ungdomarna följer den allmänna trend som finns i samhället, där många av deras föräldrar protesterat mot blockpolitiken och de redan etablerade partierna (Davidson, 2010). Det finns dock ingen teori som konkret hävdar att elever alltid röstar som sina föräldrar, däremot finns det teorier som visar på att det är en viss samhällsgrupp röstat på Sverigedemokraterna. Enligt Oscarsson är det den konservativa arbetarklassen som röstat på partiet i brist på andra företrädare nu när socialdemokratin alltmer försöker locka mittenväljarna (Ekman & Poohl, 2010:395). Även internationella studier på Skolverket visar på att det generellt sett finns ett mönster, där elever vars föräldrar har eftergymnasial utbildning intresserar sig mer för samhällsfrågor. Detta bidrar till att dessa elever värderar jämställdhet mellan könen mer och invandrares rättigheter högre, vilket skiljer sig från den politik som Sverigedemokraterna för. Blekinge Läns Tidning tar upp att det på den nyhetsrapporterade skolan finns många ”nysvenskar” och sent ankomna invandrare. Rektorn på skolan menar på att detta skulle kunna ha varit en orsak till de höga valsiffrorna för Sverigedemokraterna på skolan (Olander 2010). Skånska Dagbladet beskriver dessutom kontakten med invandrare som orsaken till resultatet. Här berättar Anna Sjöbeck som är rektor på Sätoftaskolan i Höör att händelser i mötet med
invandrare i storstäderna gett upphov till elevers höga stöd för Sverigedemokraterna på skolan (Davidson, 2010). Vi hittar dock ingen teori som stödjer ett sådant påstående, de flesta studier visar snarare på att de områden där Sverigedemokraterna fått ett högt valresultat också ofta saknar kontakt med invandrare, eftersom det är de små före detta arbetarkommunerna som gett stort stöd åt Sverigedemokraterna (Valmyndigheten, 2010).
I Sydsvenskan skriver man om en samhällslärare som har uttryckt att det funnits en avsaknad av kritisk granskning av Sverigedemokraterna i undervisningen. Läraren som intervjuats menar att man inte har gått igenom Sverigedemokraterna på samma sätt som man gjort med de andra stora partierna. Eleverna har istället fått ta del av den propaganda som Sverigedemokraterna spridit, vilket i sin tur gjort att valresultatet för Sverigedemokraterna blivit så högt (Stark m.fl. 2010).
Flera av tidningarna presenterar grupptryck som en av de största orsakerna och att även föräldrarna haft en stark inverkan på elevernas röstning. Alla representanter för de skolor som undersökts är överens om att det inte går att peka på en särskild orsak till valresultatet, utan att det istället handlar om någonting övergripande som innefattar flera orsaker och att detta även kan skilja sig beroende på vilken skola det handlar om. Nyhetsartiklarna pekar dock alla på orsaker som finns i samhället som dessutom avspeglas i skolan.
Skolans för- och efterarbete kring skolvalet 2010
I många av de analyserade artiklarna presenteras både hur skolan har arbetat och kommer att arbeta utifrån valresultatet. Som vi sett ovan finns det i samhällskunskapens kursmål som tydligt anger att demokrati och demokratiska värden är någonting som skolan skall förmedla till eleverna och därför finns det ytterligare skäl att arbeta med dessa frågor kring just ett val. För att elever skall kunna ta rationella beslut i ett politiskt val krävs också förkunskaper om de olika partierna och om olika samhällsfrågor. Om inte dessa förkunskaper förmedlas via hemmet, eller av elevens eget intresse är skolan den institution som ligger närmast till hands för samtal kring frågor som rör samhället. Som tidigare nämnts är diskursen gällande skolans arbete kring
värdegrunden och resultatet av skolvalet 2010 grund för en analys av skolans för- och efterarbete.
I Helsingborgs Dagblad menar Mariel Walfridsson, elevrådsordförande att eleverna inte satte sig in ordentligt i valet. Han menar att de politiska diskussionerna på skolan mest varit ”löst snack och enkla svar”. Vidare menar han att det funnits många åsikter men få motiveringar (Halvarson, 2010). Hur skolan har arbetat med värdegrundsfrågor i samband med skolvalet framgår dock inte. Av Mariels uttalande går att tyda att många elever kunnat tycka en del, men att det inte funnits vidare underlag för att argumentera för sin sak, vilket tyder på bristande kunskaper i ämnet
Värdegrundsarbetet presenteras som essentiellt i många av artiklarna och så även i Blekinge
Läns Tidning där rektor Håkan Persson i en intervju säger: ”Vi har ägnat jättemycket kraft åt värdegrundsarbetet de senaste åren, men uppenbarligen måste vi jobba ännu mer med det och försöka väva in det ännu bättre i utbildningen” (Olander, 2010). Av Perssons uttalande framgår att trots enorma satsningar har inte värdegrundsarbetet gett önskat resultat och adverbet uppenbarligen tydliggör att resultatet av skolvalet visar att eleverna inte tagit till sig de demokratiska värden som skolan velat förmedla. I samma mening kan man läsa in att resultatet på samma sätt skulle ha sett annorlunda ut om skolan istället lyckats med värdegrundsarbetet. – Då skulle inte eleverna sympatisera med partier som anses vara odemokratiska.
Per Nilsson, generaldirektör på ungdomsstyrelsen, konstaterar genom att hänvisa till utvärderingen av skolvalet 2006 att diskussionerna kring valet ökar intresset för politik och samhällsfrågor och därmed även villigheten att rösta. Han menar vidare att det visar på hur stora möjligheter det finns att jobba med demokrati- och värdegrundsfrågor (Lokaltidningen Alvesta, 2010). Även Eva Månsson, rektor på Emanuelskolan i Sjöbo där Sverigedemokraterna blev största parti, ser skolvalet som ett underlag för det fortsatta arbetet med demokrati och värdegrund. Hon vill dessutom gå till botten med elevernas egentliga åsikter genom utvärderingar med djupintervjuer (Davidson, 2010).
I tre artiklar i Ystads Allehanda lyfts det arbetet kring värdegrunden fram i relation till skolvalet. På Norreportskolan i Ystad var det SO-lärarnas uppgift att informera om de olika partiernas politik och detta på ett så neutralt sätt som möjligt. Marita Klang, SO-lärare på skolan, uttrycker ett neutralt förhållningssätt som problematiskt: ”- Det är svårare med SD, vars politik inte stämmer överens med vare sig vårt demokratiska styrelseskick eller med skolans värdegrund som
vilar på en humanistisk syn” (Billgren, 2010). Det kan troligen vara svårt att förhålla sig neutralt till ett parti vars politik inte stämmer överens med det som finns i kursplanerna och frågan är om det rentav är lämpligt. Mats Wermelin, rektor på Kastanjeskolan i Tomelilla, påpekar att skolans lärare haft i uppdrag att diskutera främlingsfientlighet, demokrati och mänskliga rättigheter, men att detta inte hjälpt. Sverigedemokraterna fick 30,47 procent av rösterna och blev därmed största parti på skolan (Bark, 2010). Gymnasiechefen Stefan Hagström menar i en artikel publicerad av Sydsvenskan att det krävs en djupanalys för att ta reda på varför resultatet ser ut som det gör och menar vidare att skolan aktivt jobbar med värdegrundsfrågor samt att det finns likabehandlingsplaner för alla program (TT, 2010). Uttalandet tyder starkt på att resultatet inte stämmer överens med de värden som skolan avsett att förmedla och implicera i utbildningen. Däremot visar rektorns reaktion på att skolan kommer att försöka förändra värdegrundsarbetet genom att ta reda på den egentliga orsaken och därmed kanske byta strategi i form av att lägga ner mer på efterarbetet.
I Sydsvenskan lyfts även där fram hur man arbetar med skolvalet, även om det inte finns samma iver att påvisa att resultatet är nedslående. Jeanette Ranelycke, rektor på Centralskolan i Svedala, där Sverigedemokraterna som näst största parti nådde upp till 20,88 procent, talar också om framtiden: ”- Resultatet kommer att tas upp för diskussion. Vi vill veta varför eleverna har röstat som de har gjort. Vilka frågor har attraherat dem? Eller har man röstat som kompisen?” Här finns inga uttalade värderingar om att resultatet skulle strida emot skolans värdegrund, eller mot demokratiska värden, men det finns ändå en vilja att gå vidare och arbeta utifrån resultatet (Stark m.fl. 2010).
Forskaren Vilgot Oscarsson hävdar i sin studie Elevers demokratiska kompetens att det krävs ett öppet klassrumsklimat samt kunskaper om demokratins institutioner för att bidra med att stärka elevernas politiska intresse och engagemang (NU03). Premfors och Roth tror liksom Oscarsson på att man måste arbeta med klassrumsklimatet. Deras strategi kallas för argumentationsdemokrati, vilket innebär att läraren genom diskussion med argumentation i fria samtal kan möta högerpopulistiska åsikter bland eleverna (Premfors & Roth 2004:108).
Det framgår i många artiklar att det funnits för- och efterarbete på de flesta skolor där Sverigedemokraterna nått stor framgång. Det som inte framgår är på vilket sätt detta arbete har utförts, eller med vilken utgång. Uppenbarligen måste förarbetet ha brustit på många håll, vilket dessutom utmynnat i det kval som påvisats under den första analysrubriken. Det har framgått att
skolor velat tala neutralt om de olika partierna, men frågan är om det under omständigheterna är lämpligt att tala neutralt om ett parti som påvisats ha antidemokratiska värderingar och förtryckande attityder. Huruvida skolorna funderat kring detta framgår däremot inte av nyhetsartiklarna.
Slutdiskussion
Vi har genom vår diskursanalys lyft fram hur nyhetsartiklar i sydsvenska morgontidningar framställt Sverigedemokraternas framgång i skolvalet 2010. Dessa kommuner har varit valda utifrån deras höga stöd för Sverigedemokraterna. De teman som analyserats har varit reaktionerna kring och orsakerna till Sverigedemokraternas framgång samt skolans för- och efterarbete kring demokratifrågor i relation till skolvalet.
Vad som främst genomsyrar artiklarna är att valresultatet utfallit i ett stort samhällskval vilket väckt frågor som behandlar hur och varför Sverigedemokraterna fick ett sådant stort stöd i skolvalet. De flesta artiklar rubriceras med Sverigedemokraterna, till skillnad från ett fåtal där istället resultatet konstateras vara främlingsfientligt eller ett resultat av grupptryck. Dessa rubriceringar följs av texter som tydligt intar en ståndpunkt som värderar resultatet som nedslående och alarmerande, inte minst genom intervjuteknik. Anledningen till det kval som samhället står inför gäller inte bara en allmän trend som i media kallats ”högervågen” utan även hur de elever som skolan har i uppdrag att fostra som demokratiska, toleranta och solidariska medborgare istället röstar på ett parti med en tydligt diskriminerande och främlingsfientlig politisk agenda. Det finns således en stark motsättning mellan skolans värdegrund och resultatet av skolvalet 2010, som uppenbarligen ger upphov till tvivel gällande hur skolans demokratiska uppdrag och värdegrundsarbete genomsyrar undervisningen. De som intervjuats i de undersökta artiklarna är bland annat rektorer, utbildningsledare och lärare – men lärarna har uteslutande varit lärare inom de samhällsorienterade ämnena. Det är således dessa lärare som får stå till svars för det misslyckade arbetet med frågor som behandlar demokrati, mänskliga rättigheter och tolerans. Detta trots att värdegrundsarbetet skall genomsyra hela skolans verksamhet och därför inte bör isoleras till endast ett ämne.
I vår analys har vi dessutom konstaterat att det finns en rad olika förklaringar till hur Sverigedemokraterna kunde nå sådana framgångar att de på vissa skolor nådde upp mot 60 procent av rösterna. Dessa förklaringar hittas i nyhetsrapporteringen där en del talar om
socialpsykologiska orsaker i form av grupptryck, provokation och ungdomsrevolt. Andra talar om yttre omständigheter som föräldrarnas påverkan, kontakt med invandrare samt brister i skolundervisningen.
Många skolor hävdar i intervjuerna att det funnits ett förarbete. Vi drar dock slutsatsen att detta förarbete brustit på många håll, vilket dessutom utmynnat i det kval som påvisats. Det har framgått att skolor varit neutrala och objektiva i undervisningen av de olika partierna inför valet. Vi ifrågasätter dock denna neutralitet och huruvida det är lämpligt att tala neutralt om ett parti som påvisats ha antidemokratiska värderingar och förtryckande attityder. Enligt skollagen skall lärarna inte förhålla sig neutralt kring frågor som direkt strider mot värdegrunden. Här bryter alltså lärarna mot både skollag och skolförordningen, när de i intervjuer säger att de fört en objektiv eller neutral undervisning. Skolan har således brister i skolvalets förarbete och detta framgår dessutom genom synen på värdegrunden som någonting som åligger endast de lärare vars kursplaner dessa frågor berörs explicit. Som nämnts ovan finns det inom kursplanen för ämnet samhällskunskap en rad olika kunskapsområden som skall behandlas arbetet med sociala frågor, vilka stimulerar till diskussioner. Att främja detta arbete anser vi skall uppmuntras i alla ämnen. Det är följaktligen ytterst viktigt att lärare är innovativa och låter arbetet med att främja solidaritet och demokratiska värderingar genomsyra all undervisning under skoltiden.
Gällande efterarbetet kan man konstatera att det finns en vilja att gå vidare och arbeta utifrån resultatet, där djupanalyser kommer att göras och åsikterna att mötas. Huruvida efterarbetet sedan pågått framgår inte av nyhetsartiklarna under den valda perioden och detta är en grund för framtida forskning inom ämnet. Teorierna kring orsaker till elevers radikala attityder är flera, men fungerande strategier för hur skolor skall arbeta är färre. Därför bör det i framtida forskning läggas fokus på hur skolan skall arbeta med elever som har odemokratiska värderingar. Demokrati och värdegrund borde således genomsyra hela samhället och även elevernas tillvaro utanför skolan, eftersom politisk socialisation, i vilken vi lär oss politik, sker genom många olika institutioner däribland media och hemmet (Hauge m.fl., 2000:41). Här har media en väsentlig roll som skall förmedla och främja demokratin till alla medborgare. Mediekommunikationen kan således även påverka de samhällsgrupper som röstat på Sverigedemokraterna på grund av enskilda sakfrågor och som inte har någon större förankring och insikt i partiets icke-demokratiska ideologi.
Skolan är en av samhällets mest centrala institutioner för socialisering och identitetsskapande, vilket gör det viktigt att skolan lägger sina resurser på att arbeta med dessa frågor även om det inte bara är skolans uppdrag i samhället. Vi anser följaktligen att man bör ha en jämnare fördelning mellan de olika ämneslärarna på skolorna och inte endast lägga all demokrati- och värdegrundsundervisning inom de samhällsorienterade ämnena. Demokrati är ett komplext begrepp som hela tiden behöver diskuteras och problematiseras i både skolan och samhället allt för att främja ansvarstagande, solidaritet och tolerans.
Referenser
Tryckta källor
Berglez, Peter. (2000), Kritisk diskursanalys . I, Ekström, Mats och Larsson, Larsåke (red.) Metoder i kommunikationsvetenskap. Lund, Studentlitteratur.
Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.) (2005).Textens mening och makt. Metod och samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Studentlitteratur. Dahl, Robert A. (1989). Demokratin och dess antagonister, Ordfront.
Ekman, Mikael & Poohl, Daniel (2010). Ut ur skuggan, Stockholm.
Ekström, Mats & Larsson, Larsåke (red.) (2000). Metoder i kommunikationsvetenskap. Lund, Studentlitteratur.
Englund, Tomas (1985). Skolan och demokratin. Arbetsrapport 108 från Pedagogiska institutionen, Uppsala universitet.
Englund, Tomas (2005). Läroplanens och skolkunskapens politiska dimension, Preses Nams.
Esaiasson Peter, Gilljam Mikael, Oscarsson Henrik, Wängnerud Lena (2005).
Metodpraktikan. Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Nordstedts juridik. Gustafsson, Karl Erik & Hadenius, Stig (1976). Svensk Presspolitik. Stockholm, Aldus.
Hadenius Stig & Weibull Lennart (2007). Massmedier. En bok om press, radio & TV. Falun, Albert Bonniers Förlag.
Hauge Rod, Harrop Martin, Breslin Shaun (2000). Styrelseskick och politik. Nora, Nya Doxa.
Holmberg, Olle (1994). Ungdom och media. Lund, Studentlitteratur.
Holmberg, Sören & Oscarsson, Henrik (2004). Väljare: Svenskt väljarbeteende under 50 år. Stockholm, Norstedts Juridik.
Jalakas Anders (2010) Känsligt val för skolor, publicerad i Skolvärlden den 6 augusti 2010.
Lalander, Philip & Johansson, Thomas (2007). Ungdomsgrupper i teori och praktik. Lund, Studentlitteratur.
Mattsson, Pontus (2009) Sverigedemokraterna in på skinnet Riga, Lettland. Bokförlaget Daidalos AB.
Nilsson, Björn (2005). Samspel i grupp. Lund: Studentlitteratur.
Nord, Lars (1997). Spelet om opinionen – Möten mellan makthavare, medier och medborgare. Lund, Studentlitteratur.
Oscarsson, Henric (2003) Demokratitrender. SOM-rapport 32. Göteborgs universitet, SOM- institutet.
Oscarsson, Vilgot (2003). Elevers demokratiska kompetens. Rapport från den nationella utvärderingen av grundskolan 2003 (NU03) - samhällsorienterande ämnen. Göteborgs universitet.
Winther Jørgensen Marianne & Phillips, Louise. (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund, Studentlitteratur
Otryckta källor
Lpo 94 (1998) Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: CE Fritzes AB.
Nationalencyklopedin, Assimilation, Hämtad 2011-01-11 från http://www.ne.se/lang/assimilation/119521
Oscarsson Ekergren Henrik (2008). SD-väljarnas ideologi
http://www.henrikoscarsson.com/2008/12/sd-vljarnas-ideologi.html
Poohl, Daniel (2010) Fakta: Sverigedemokraterna. Publicerad i Expo. Hämtad 2010-11-20 från http://www.expo.se/2010/fakta-sverigedemokraterna_3530.html
Riksdagen (2010) Lag 1999:886. Tillgängliga via:
http://www.riksdagen.se/webbnav/?nid=3911&bet=2001%3A286
Skolval 2010 (2010) Slutgiltigt resultat för skolval 2010. Tillgänglig via: http://www.skolval2010.se/slutspurt.php
Skolverket (2010) Skollagen 1985:1100. Tillgänglig via: http://www.skolverket.se/sb/d/777
Skolverket (2009) Skolor som politiska arenor: Medborgarkompetens och kontrovershantering. Analys till rapporten Morgondagens medborgare, ICCS.
