Begreppet arbetsmiljö växte fram under 1960-talet som ett sidoordnat begrepp till det miljöbegrepp som då syftade på den yttre miljön. Enligt generaldirektören för dåvarande Arbetarskyddsstyrelsen innehåller den svenska lagstiftningen inte någon definition av vad
arbetsmiljö är. Danielsson anför att ordets innebörd får utläsas med hjälp av olika aktstyckens innehåll och "vad de för till torgs om verksamheten" (1990, s. 3). Enligt Danielsson kan emellertid bristen på definition och avgränsning av begreppet arbetsmiljö vara av godo och skapa utrymme för förnyelse och utveckling i takt med att våra kun-skaper, möjligheter och värderingar förändras. Å andra sidan, vilket är min egen reflek-tion, kan brist på definition på vad som innefattas i arbetsmiljöbegreppet skapa konflikter mellan människor. Olika synsätt om vad som utgör arbetsmiljö kan leda till att problem inte uppmärksammas och åtgärdas i tid med hälsoproblem som följd. I skolan kan t ex konflikter uppstå vid tolkning av om tillbud skall rapporteras. Eller om betyg, skolk och undervisningsmetoder inryms i arbetsmiljöbegreppet. Troligtvis kan skilda värderingar, människo- och kunskapssyn förstärka konflikter, när oklarheter om arbetsmiljön
medvetandegörs. En dialog om miljön kan emellertid också bidra till att fördjupa sociala relationer.
Danielsson reflekterar nedan över utvecklingen av begreppet arbetsmiljö och pekar på att ny kunskap kan skapa nya mentala presentationer av begreppet:
Våra ökade kunskaper om arbete, hälsa och välbefinnande pekar på ett samspel i komplicerade och svårdefinierade former mellan faktorer i arbetslivet och livet i övrigt. Den helhetssyn, som var ett av honnörsorden redan i 1970-talets arbetsmiljödebatt, pekar onekligen mot en totalsyn på människans liv här på jorden. Nästa fas i utvecklingen blir kanske att sluta med att betona begreppet arbetsmiljö, yttre miljö och fritidsmiljö och ersätta dem alla med det heltäckande ordet miljö. (Danielsson, 1990, s. 4)
Valet av styrdokument på samhällsnivå som ett centralt begrepp för avhandlingen grundar sig på antagandet att tolkning och omsättning av dessa till praktisk verksamhet är betydelsefulla för arbetsmiljön. (Med "styrdokument" avses framöver alltid innehållet i styrdokumentet). Dokument som återger samhällets syn på arbetsmiljö och som varit betydelsefulla för arbetet med avhandlingen är styrdokument för arbetsliv;
arbets-miljölagen och föreskriften systematiskt arbetsmiljöarbete, skollagen samt skolans lä-roplaner. Dessutom har samverkansöverenskommelsen Utveckling 92 (Hamrin m fl,
1993), vilket speglar arbetsmarknadens centrala parters synsätt vad gäller samverkan, varit vägledande för båda projekten som ingår i avhandlingen. Ett annat styrdokument som är viktigt för skolan är Svensk författningssamling, SFS 1997:702, d v s förordningen om kvalitetsredovisning av skolväsendet, som föreskriver att varje kommun och skola skall upprätta skriftliga kvalitetsredovisningar som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av skolplanen respektive arbetsplanen. Detta dokument fanns inte när avhandlingsarbetet inleddes. Inte heller fanns Överenskommelse om lön och allmänna
anställningsvillkor samt rekommendation om lokalt kollektivavtal m m – ÖLA 00, som är
ett avtal mellan de centrala parterna i skolan. Speciellt Bilaga 3 till ÖLA är viktigt för skolornas arbetsmiljöarbete. Avtalet handlar om Partsarbete och Skolutveckling och ÖLA 00 innebär förändrade roller för både arbetsgivare och arbetstagarorganisationer i flera avseenden. Arbetet består av två delar, dels det nya löneavtalet, dels partsarbetet som ska genomföras i lokala utvecklingsgrupper. Utvecklingsgruppen ska följa upp resultat och arbeta med förnyelse av skolan (Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds
Samverkansråd, u. å.). Därmed integreras arbetsmiljöarbetet i verksamheten i linje med arbetsmiljölagens intentioner.
Skälet till att integrera forskningsresultat och styrdokument i projekten, är att de till-sammans skapar grund för både de interna och externa arbetsvillkoren (Berg m fl, 1987). Servais (2001) utveckling och anpassning av Jones generella organisationsmodell (1981) till skolförhållanden, vilket tidigare har redovisats, visar också betydelsen av att integrera omgivningsfaktorer (t ex styrdokument) när skolans organisation skall beskrivas.
Sammantaget skapar detta basen till avhandlingens empiriska del, som är att studera under vilka förutsättningar samverkan kan skapas kring arbetsmiljöarbetet i skolan.
Skolans uppdrag är enligt läroplanen Lpo 94 (Utbildningsdepartementet, 1994) bl a att: … ge överblick och sammanhang … I undervisningen … är det angeläget att anlägga vissa övergripande perspektiv. ... Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen skall belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling (Utbildningsde-partementet, 1994, s. 7).
Trots otydligheten om skolans arbetsmiljö inkluderas i beskrivningen eller om läro-plansförfattarna enbart är inriktade på den fysiska yttre miljön, gör jag bedömningen att det synsätt som kommer till uttryck, avser skolans arbetsmiljö. Utifrån ett individuellt utvecklingsperspektiv är det naturligt att först reflektera över "min egen miljö", innan närmiljön och fortsättningsvis de globala frågorna integreras med andra erfarenheter, som en del i utvecklingen till ansvarsfulla samhällsmedlemmar.
Det finns vissa viktiga principiella likheter mellan styrdokumenten t ex mellan läro-planerna och arbetsmiljölagen med föreskriften systematiskt arbetsmiljöarbete. Sådana beröringspunkter är "helhetstanken" och hälsa- och välbefinnandeaspekten. Arbets-miljölagen fastställer inte några begränsningar för vad som utgör arbetsmiljö, utan fastslår att de flesta beslut i verksamheten berör även arbetsmiljön. Syftet med arbetsmiljölagen är att förebygga ohälsa, olycksfall och uppnå god arbetsmiljö med möjlighet för individen att påverka sin egen arbetssituation och främja utveckling. I läroplanen exemplifieras "god miljö för utveckling och lärande", om än ytterst abstrakt:
Strävan skall vara att skapa de bästa samlade betingelserna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling. (Utbildningsdepartementet, 1994, s. 8).
I Skolverkets policydokument om arbetsmiljöfrågor i skolan (Figur 1) tolkas miljöansvaret utifrån tre perspektiv; 1. Skolans arbetsmiljö med koppling till arbets-miljölagen. 2. Skolans pedagogiska och didaktiska miljö. 3. Skolans undervisning kring arbetsmiljöfrågor (Edenhamn, 1994). Detta dokument spreds inte till Sveriges skolor (muntlig referens) och var därmed okänt på skolorna, innan vi forskare och utbildare i projekten, påtalade att det finns ett policydokument om arbetsmiljö. Brister i arbetsmiljön kan få vittgående effekter på individ-, grupp- och organisationsnivå och för individernas utveckling (både bland eleverna och personalen). Fortfarande har Skolverket ingen genomtänkt helhetssyn och strategi för elevmedverkan i arbetsmiljöarbetet. En för-svårande omständighet för samverkan i skolan är, att det är olika lagstiftningar
(ar-betsmiljö- och skollagen) och olika departement som har hand om t ex personalens och elevernas inflytande i skolan, som är en hörnsten för samverkan. Paragraferna i arbets-miljölagstiftningen som rör elevskyddsombud, har koppling både till Närings- och Ut-bildningsdepartementet. Arbetsmiljöarbetet skulle underlättas i skolorna av om lagstift-ningen och ansvaret (Arbetsmiljöverket respektive Skolverket) för tillsynen blev tydligare. I dag ställs t ex lagkrav på att elevskyddsombud skall medverka i arbetsmiljöarbetet, men inga krav ställs på elevskyddsombudens kunskaper för att genomföra uppdraget eller att de skall introduceras för uppdraget. Inte heller finns någon stark elevorganisation, som kan ställa sådana krav. Varför samverkar inte departementen så att lagstiftningen och verkställighetsföreskrifterna om elevskyddsombud blir tydligare? Saknar departementen kunskaper om varandras ansvarsområden, t ex elevskyddsombud och utbildning av
elevskyddsombud? Eller är det en medveten strategi för att myndigheterna skall ta initiativ till samverkan, utan stöd från lagar? Oavsett vilket, så gagnar inte dagens passiva
förhållningssätt vare sig samhället, skolan eller individerna i skolan.
Kommunernas arbetsgivaransvar för arbetsmiljön
De grundläggande bestämmelserna på arbetsmiljöområdet finns i arbetsmiljölagen, ar-betsmiljöförordningen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter samt i avtal (t ex Utveckling 92) som kan finnas mellan enskilda kommuner och lokala fackliga organisationer. Det är arbetsgivaren som har huvudansvaret för arbetsmiljön och som svarar för att regler och föreskrifter följs. Arbetstagarna (även eleverna) ska delta i utformningen av den egna arbetssituationen och i förändringsarbete som rör det egna arbetet.
Kommunfullmäktige svarar för grundläggande organisation och uppgiftsfördelning i kommunen och har att ta hänsyn till samtliga föreskrifter som gäller för verksamheten. Om skolverksamheten sköts av en central skolstyrelse ska den se till att skolans
arbets-förhållanden är sådana att personal och elever inte skadas eller blir sjuka.
Fördelning (i arbetsmiljösammanhang talar man ofta om "delegering") av arbetsupp-giften att ansvara för upparbetsupp-giften att ansvara för arbetsmiljön på arbetsplatsen ska vara tydlig, helst skriftlig. Med en chef- och arbetsledarbefattning följer med befattningen som sådan, delegering av arbetsuppgiften att ansvara för arbetsmiljön lokalt. För att kunna ta ansvar för arbetsuppgiften ställs krav på, att chefen och arbetsledaren har kunskaper som erfordras för uppgiften. Huvudregeln när det gäller fördelningen av arbetsuppgiften att ansvara för arbetsmiljön, är att uppgiften ska utföras på den nivå där den blir mest effektiv. I kommunen är det ofta rektor som har fått arbetsuppgiften att ansvara för arbetsmiljön. Rektor har möjlighet att returnera arbetsuppgiften att ansvara för arbetsmiljön, till skolans förvaltningschef, som i sin tur kan returnera ansvaret till kommunchefen. Den ytterst ansvarige i en kommun är kommunstyrelsens ordförande. Svenska Kommunförbundet (1995) poängterar, att när det gäller tillsynen över arbetsmiljön ska man se till att uppgiften blir en naturlig del av verksamheten.
Material som stöd för samverkan kring skolans arbetsmiljö
Kommunernas och landstingens Arbetsmiljöråd (1993) har i ett utbildningsmaterial be-skrivit en modell för kvalitetssäkring. I denna modell integreras perspektiven produktion,
kvalitet, ekonomi och arbetsmiljö. I ett senare utgivet utbildningsmaterial, sammanställt av
Servais (1995a & 1995b); Arbetsmiljökvalitet i skolan, diskussion och fakta om skolans
miljö och utveckling, redogörs för hur verksamheten i skolan kan betraktas från olika
perspektiv. Samma fyra perspektiv som används i materialet för kvalitetssäkring används för beskrivning av arbetsmiljökvalitet i skolan. Vilket perspektiv som används är beroende på vad som skall synliggöras och i vilket sammanhang detta skall ske. Om hänsyn tas till samtliga perspektiv skapas en grund för ett vidgat arbetsmiljöbegrepp. En effekt av detta synsätt är en förskjutning av arbetsmiljöbegreppet till ett arbetslivs- och skollivsbegrepp. I princip är alla faktorer som kan påverka människan i arbetet/skolan en del av arbetsmiljön enligt arbetsmiljölagstiftningen. Begreppen ovan, kan beskrivas i termer av förekomst av, orsaker till, reaktioner på, konsekvenser av samt hur god respektive dålig arbetsmiljö kan hanteras. Kunskapshäftet kan ge stöd för att starta processer, både individuellt och i grupp.
I läroplanen fastslås att miljön är betydelsefull för elevers utveckling och lärande. Miljön blir därmed också en pedagogisk miljö, som kan skapa förutsättningar för nya kunskaper hos eleverna. Olika sätt kan praktiseras för insamling av data om arbetsmiljön. Uppgifter om arbetsmiljön kan grundas på den upplevda eller den faktiska miljön, samt de styrdokument som utgör verksamhetens yttre ramar. Resultatet kan tillföra ett mervärde vid det lokala arbetsmiljöarbetet i skolan. Metoder som enkäter kan t ex kombineras med intervjuer och dagboksanteckningar. Sammantaget skapas ett brett angreppssätt för arbetsmiljöarbetet.
Synen på arbetsmiljö har förändrats mycket de senaste decennierna (t ex Danielsson, 1990). På 1960-talet var ofta synen i skolans läroböcker, att människan skulle anpassa sig och följa skyddsbestämmelser. Under 1980-talet har arbetsmiljö i skolböcker inom ämnena samhällskunskap och historia (tidigare mellan- och högstadiet) fått egna avsnitt och exempel på konsekvenser av brister i arbetsmiljön angetts (Selander, Forsberg, Ro-mare & Åström, 1992). Utvecklingen från arbetarskydd och arbetsmiljö till dagens komplexa och innehållsrika arbetslivsbegrepp, ställer förändrade krav på kunskap och mänsklig aktivitet. Tidigare asymmetriska samspel mellan olika intressegrupper bör förändras och grupperna bli mer jämbördiga t ex i sin argumentation för att belysa pro-blem och lösningar. Med större visad respekt från personalen för elevernas erfarenheter och kunskaper om sin miljö, bör eleverna mer jämbördigt kunna föra fram sina krav för att förbättra sin arbetsmiljö tillika lärmiljö.
Elevorganisationen i Sverige, som är en intresseorganisation för elever, betonar i sitt
"Skolpolitiska Program" (1996) arbetsmiljöns betydelse för elevernas hälsa och utveck-ling. Elevernas rättighet att vara med och bestämma understryks starkt. Elevorganisationen har bl a som uppgift att utbilda elevskyddsombud i Sverige. För denna uppgift får de ekonomiskt stöd från Skolverket. Denna uppgift skapar erfarenhet av hur elever upplever sin arbetsmiljö i skolan.
Att intresset för skolans arbetsmiljö vuxit har många orsaker. En trolig orsak är det formella utbildningsväsendets demokratisering, vilket fått som följd att samhällets intresse för arbetsmiljöfrågor i skolan ökat (Berg, 1985). Krav växer i samhället på ökad kunskap om arbetsliv/skolliv och på samverkansprocesser för att främja en god miljö och hälsa i skolan.