Rubriken ovan uttrycker att perspektiven tillika intressenterna att utveckla arbetsmiljön och verksamheten i skolan är många. Utbudet av kunskap är därmed oändligt stort. Det finns t ex forsknings- och utredningsresultat, konsulter, föräldrar till eleverna, Internet-sajter, myndigheter, föreningar, kunskap internt i skolan, som alla på något sätt kan bidra med kunskap om utveckling av verksamheten och arbetsmiljön i skolan. Det kan bli tillfälligheter som avgör om och när kunskap förs in i en process som leder till praktisk handling. Vem eller vilka som startar processer kan också vara en tillfällighet. Det är högst osannolikt att alla i skolan samtidigt arbetar utifrån samma förutsättningar och med samma målbild av vad som skall göras. Dessutom kan ägande- och ledningsstrukturer för
processer, projekt och aktiviteter vara otydliga. Detta sammantaget är en naturlig men försvårande omständighet för arbetet, vilket också leder till att förutsättningarna för samverkan i skolan är komplex. Men skilda förutsättningar och erfarenheter hos gruppmedlemmarna kan bli en sporre för kunskapsuppbyggande processer.
Forskning finns om arbetsmiljöns betydelse för välbefinnandet, men har svårt att nå praktikerna, inte minst eleverna. Många utländska och svenska forskningsartiklar om samband mellan arbetsmiljö och ohälsa finns, men dessa har oftast forskare som målgrupp. Lärarna och inte minst eleverna ställer ofta andra krav på kunskap, t ex att
forsk-ningsresultat skall ha ett förklaringsvärde i den miljö där de är praktiskt verksamma. Detta blev tydligt uttalat i kontakterna mellan praktikerna och forskarna, i avhandlingens interventioner. Styrdokument bidrar också till kunskap, men innehållet kan vara
svårtillgängligt. Jag bedömer att ett steg i riktning mot samverkan kring verksamheten och arbetsmiljön är att det vidgade arbetsmiljöbegreppet medvetandegörs praktiskt i processer i skolan med stöd av kunskapsmaterial som har koppling till styrdokumenten. Detta skapar en situation som är styrande; läroplanerna och arbetsmiljölagen skall följas i skolan. Om de valda arbetssätten och verktygen är bra för individernas utveckling, hälsa,
välbefinnande och verksamheten blir en empirisk fråga.
Integrering av kunskap från forskning, utvecklingsprojekt, utredningar och styrdoku-ment bedömer jag som nödvändigt för att studera arbetsmiljösamverkan som fenomen. Men utifrån syftet med min avhandling bidrar projekt, som studerar en grupp i skolan, mer sällan till kunskaper som kan ge stöd till implementering av ett systematiskt angreppssätt för samverkan kring arbetsmiljön.
Utifrån en pragmatisk kunskapssyn, så borde förutsättningar skapas för samverkan kring
skolans verksamhet och arbetsmiljö. I detta arbete är det viktigt att identifiera och
analysera hinder på olika nivåer i organisationen samt identifiera vad som främjar sam-verkan. Ett exempel på hinder är värderingsskillnader. Konflikter kan uppstå mellan människor om deltagarna inte delar värderingar uttryckta i styrdokument, policydokument m m (jmf med organisationens värderingar i Jones generella organisationsmodell, 1981) och värderingar som kommer till uttryck i individens förhållningssätt till medmänniskor (jmf dialogbegreppets tre viktiga principer). Värderingar liksom beteende måste lyftas fram och diskuteras i skolan. Tid för detta kan främja samverkan. Samverkan ställer krav på enskilda individers beteende gentemot sina medmänniskor. Samt att hänsyn i gruppen tas till medlemmarnas utvecklingsnivå, kunskaper och erfarenheter. Dessutom måste skolans omgivning, i enlighet med Jones modell, inkluderas i diskussionen. Vad i t ex elevernas och personalens hem- och fritidsmiljö främjar respektive hindrar samverkan i skolan? Vad i samhället för övrigt, påverkar värderingar och beteenden som berör samverkan? Resurser för identifiering, prioritering och utvärdering måste avsätts. Finns personal som kan administrera samverkan? Finns gruppledare och kan de hantera
konflikter mellan individer och mellan grupper? Några andra frågor som kan ställas för att skapa förutsättningar för utveckling av verksamheten och arbetsmiljön är: Har
samverkansprocesser skapats och legitimerats? Upplevs samverkan som meningsfull av deltagarna, har samverkansprocessen och resultatet av samverkan utvärderats? Vilka positiva och negativa effekter blev det av samverkan? En fråga skapar gärna fler frågor.
Forsknings- och utredningsresultat kan bidra till utveckling av skolan och arbetsmiljön. Ett annat sätt att vidga perspektivet är forskarsamverkan. I projektet Albatross prövas en nätverksmodell som bygger på samverkan mellan skolor. Den forskarstödda nätverksmo-dellen följdes en tid och utvärderades av forskarna i Albatross. Ett kunskapsutbyte skedde i föreliggande avhandlings fjärde delstudies intervention, där en av nätverksskolorna i Albatross (Blossing, 1998; Lorentzon & Tegnér, 1998) presenterade sina erfarenheter av arbetslagsarbete för personal och elever på interventionsskolorna samt forskarna i projektet Arbetsmiljökvalitet i skolan. Ett område som studerades i avhandlingens fjärde delstudie var elevmedverkan i arbetslagsarbetet. Den av forskarna initierade samverkan mellan projekten, skapade grund för ett lärande för både forskarna, personalen och eleverna i de två projekten.
Utifrån det vidgade arbetsmiljöbegreppet har skolforskning och utvecklingsprojekt
allmänt beröringspunkter med skolans arbetsmiljö. Även om forskare och praktiker sällan
använder begreppet arbetsmiljö. Ett undantag är en forskningsöversikt från 1985 av Berg gällande Skolans sociala arbetsmiljö. I denna presenteras projektet Samverkan kring
arbetsmiljöns konsekvenser i skolan (SKAKIS). Rapporterna i SKAKIS projektet handlar
bl a om att arbeta med information, utbildning, handledning i psykosociala frågor,
konflikter i skolan och att arbeta med skolutveckling. Berg anför i sin analys att projektet i huvudsak är ett utvecklingsprojekt. Ett syfte med projektet var att "belysa vad som döljer sig bakom begreppet psykosocial arbetsmiljö för skolans del ..." (Grauers Rydén, 1982 s. 13). Berg drar slutsatsen att avsaknaden av teoretisk begreppsapparat för att beskriva att skolan är både en organisation och en institution, gör att forskarna inte fullföljer sitt resonemang. På ett flertal ställen i rapporterna tar t ex forskarna upp att skolan är en
konfliktfylld organisation, men enligt Berg, frågar forskarna sig inte varför skolan är konfliktfylld. Grauers Rydén refererar till en analysmodell (Westlander, 1978) i vilken psykosocial arbetsmiljö ingår utan att, enligt Berg, ta ställning till hennes förslag till begreppsprecisering. Begreppet skolans psykosociala arbetsmiljö blir därmed inte klarare i och med SKAKIS, enligt Berg. Ett bestående värde är dock att konflikter och
konfliktlösningar blir en del av den psykosociala arbetsmiljön.
Avsaknaden av teoretisk referens är inte specifikt för SKAKIS-projektet. Att detta är vanligt förekommande inom skolområdet, konstaterade Lundman (1981) för drygt 20 år sedan, när han analyserade 17 undersökningar om lärares arbetsmiljö. Samtliga studier saknade teoretisk referensram. Fortfarande är den teoretiska ramen till arbetsmiljöprojekt i skolan snäv i många studier. Föreliggande avhandling är ett försök att tillskapa en mer utvecklad teoretisk referensram vid beteendevetenskaplig forskning i skolmiljö, som bl a integrerar individ-, grupp- och organisationsnivån och som inkluderar att skolan både är en organisation och institution. Förutom den teoretiska ansatsen, finns en praktisk sådan också. När de två forskningsprojekten är avslutade (se Figur 2), skall ett antal förutsätt-ningar ha identifierats för att samverkansmodellen för ett systematiskt arbetsmiljöarbete, naturlig kan integreras i skolans verksamheten.
Andra psykosociala arbetsmiljöprojekt som Berg (1985) redovisar är Skolans
arbets-platsproblem (SKARP) och Arbetsmiljö, hälsa och välbefinnande för lärare inom grundskolan i Norden (Nordstress). Då pågående projekt var Skolledare och lärares ar-betsmiljö (SLAM). Utredningar och forskning om lärare är många (Andersson, 1983).
Enligt Andersson har intresset för elevernas arbetsmiljö varit litet p g a den starka koppling som arbetsmiljö har till arbetstagare (elever jämställs 1990 med arbetstagare i arbetsmiljölagen). Studier av arbetsmiljön i skolan har just därför, enligt Andersson, varit koncentrerad på lärarnas arbetsmiljö. En annan orsak till att lärare fokuserats i så hög utsträckning, är troligtvis ett resultat av att det är den grupp som är störst bland personalen i skolan (Berg, 1999), men kan också sannolikt vara ett strategiskt val t ex från de fackliga organisationerna. Men projekt som fokuserar elever är inte få, men de har sällan ett organisationsperspektiv. På uppdrag av Skolöverstyrelsen sammanställde Andersson (1983) en översikt över nära 300 publikationer med anknytning till elevers arbetsmiljö. Exempel på arbetsmiljö ur ett elevperspektiv på 1990-talet är Gillander Gådin och Hammarströms (1997) och Engbergs (1997) forskning. Båda är rapporter utifrån elevenkäter i grundskolan. Den senare använde Skolmiljö 2000-enkäten. Savolainen (2001) studerar finska skolans arbetsmiljö ur ett elev- och personalperspektiv. Hon använder en reviderad och till finska utbildningsförhållanden anpassad version av enkäten i Skolmiljö 2000.
Det finns också studier som belyser samverkan kring verksamheten, även om samverkan mellan elever och personal utifrån ett dialogperspektiv inte förekommer. Andersson (1983) vars teoretiska bas är ett interaktionistiskt perspektiv på utvecklingsförlopp, argumenterar redan 1983 för att arbetsmiljö även är en utvecklingsmiljö. Projektet Skola 2000 visar detta tydligt år 2000 (Wallin, 2000). Att skolan är en utvecklingsmiljö för både elever och personal bör synliggöras när samverkan kring verksamheten och arbetsmiljön studeras.
Ovanstående visar att det är viktigt att belysa skolans arbetsmiljö ur olika perspektiv t ex forskar- och praktikerperspektiv och elev- samt personalperspektiv. Begreppet per-spektiv har omnämnts i min avhandlings ramberättelse i ca 40 olika kombinationer, för att beskriva olika utblickar på skolans arbetsmiljö och verksamhet. Att undvika ordet i text, såsom Jarrick och Josephson (1996) rekommenderar, har inte varit möjligt. Men genom att själv använda begreppet, har mina ögon ännu mer öppnats upp för att perspektiven på skola är många. Bland forskare är perspektiven dessutom många.
Att använda enstaka modeller för att förklara skolans verksamhet är omöjligt. Forsk-ningen går i riktning mot integrering av olika modeller. Det är också viktigt att integrera olika kunskapskällor. Analys av studier visar att forskarna behöver en begreppsapparat för att kunna fullfölja sin argumentering och dra slutsatser (Berg, 1985). Enligt min
bedömning behöver även eleverna och personalen verktyg för att vidga sina perspektiv. Verktyg behövs för samverkansprocessen och som faktastöd för slutsatser av t ex kart-läggningar av arbetsmiljö och hälsa, samt för arbetet med att nå målen i skolan.
I nästa del i avhandlingen kommer de fyra delstudierna om skolans verksamhet och arbetsmiljö presenteras.