Skolornas arbetssätt vid integrering av elever med ett annat modersmål än

Skolorna arbetar olika när det gäller att integrera elever med ett annat modersmål än svenska. I Skola A sker integrering genom elevernas modersmål och språket är den gemensamma faktorn i elevgruppen och ingen jämförelse görs mellan olika språk. De är alla lika mycket värda. Åtminstone anser tre av skolans lärare detta då de betonar att svenska språket är lika viktig som elevens modersmål och att elevernas undervisning sker parallellt i svenska och i elevens modersmål. De anser även att om man avser bo kvar i Sverige bör man inte lägga en högre värdering på det ena eller andra språket. I skola B integreras eleverna genom att placeras direkt in i klasserna där undervisningsspråket är svenska med stöd på sitt modersmål. Detta gör man för att eleverna ska lära sig svenska snabbare medan en lärare berättar att integrering sker då eleverna får berätta om sina traditioner och vad olika ord heter på deras språk.

Enligt Bjar och Liberg (2003) är lärarens syn på språk och kulturer en viktig utgångspunkt i skolan. Den centrala betydelsen är lärarens grundläggande respekt för de olika elevernas språk samt kultur. Ytterligare en viktig utgångspunkt enligt Axelsson (2004) är att läraren har en positiv inställning till eleven samt att attityden även omfattar elevens förstaspråk och kultur, vilket betyder mycket för elevens självkänsla och identitet. Holmegaard och Wikström (2004) skriver att det oftast går relativt fort att lära sig de grundläggande kommunikativa färdigheterna på ett språk,

så man klarar av vardagliga samtal och förstår det lärarna säger i undervisningen. I framtida studier ställs betydligt mer avancerade krav i de olika skolämnena, på mer skolrelaterade språkfärdigheter, som enligt författarna tar avsevärt längre tid att lära sig.

Informanternas allmänna åsikt var att språket inte är den grundläggande orsaken till att elever med annat modersmål än svenska blir barn i behov av särskilt stöd. Det finns inget som talar för att dessa elever skulle vara i mer behov av stöd än andra elever. Ett par lärare i skola A menar att det är allvarligare problem som olika slags diagnoser samt social bakgrund som påverkar lärandet. I skola B kommenterade vissa lärare däremot att det är vanligt att barn med ett annat modersmål än svenska blir barn med behov av särskilt stöd, då de behöver stöd i att öva upp sin svenska. Skolverkets rapport (2002) visar att det ofta är språkproblem som blir en del av problemet i skolan. En annan rapport från Skolverket (2005) påpekar även att tillgången på modersmålsundervisning, undervisning i svenska som andra språk och studiehandledning på elevens modersmål saknas till elever som är i behov av särskilt stöd. Anledningen till detta sägs vara att skolorna inte känner till regelverket som gäller för elever med ett annat modersmål än svenska. Åtgärdsprogram som upprättas i skolan saknar ofta hur eleven ska stödjas i sitt lärande och vilka måluppfyllelser som ska nås.

Intervjuresultat visar på att skolledare och lärares åsikter angående modersmålsundervisning skiljer sig åt i vissa frågor samt är relativt lika i andra. Vissa informanter är mer insatta i modersmålsverksamheten än andra informanter. I Skolverkets rapport (2002) har man gjort en attitydundersökning där det framkom att det fanns skillnader mellan de som har regelbunden och direkt kontakt med modersmålsverksamheten och de som inte har någon kontakt alls. Undersökningen visade att de personer som är engagerade i verksamheten är medvetna om modersmålets vikt för språkutveckling, lärande och identitet. Medan de som inte är det har negativa attityder och är ifrågasättande. Resultatet visade på att det är de positiva attityderna som dominerar.

Resultatet visar på att alla informanter är medvetna om vikten av modersmålets roll för lärandet, språkutvecklingen samt för elevens identitetsutveckling. Detta kan härledas till läroplanen för de olika skolformerna (Lpo 94; Lpfö 98) där det står att identitetsutvecklingen, lärande och språket är nära sammankopplade. I kursplanen i modersmål framgår det att modersmålsundervisningen ska stärka elevens identitetsutveckling och självkänsla.

6. Diskussion

Syftet med vår undersökning var att belysa och jämföra vad skolledarna och lärarna anser om modersmålsundervisning och hur detta bedrivs på två skolor i två olika kommuner. Frågeställningarna som vi har utgått från i vår undersökning är: hur viktig anser skolledare och lärare modersmålsundervisning vara, i vilka former förekommer modersmålsundervisning på skolorna och hur arbetar skolorna med att inkludera elever med ett annat modersmål än svenska.

Undersökningen tog plats på två grundskolor i två olika kommuner och sammanlagt 10 personer deltog i vår undersökning. Resultatet av vår undersökning belyser modersmålsundervisningen och är endast ett exempel på vad informanterna på de

utvalda skolorna anser om ämnet. Det som tidigare forskning påvisar jämfört med vårt resultat är att informanterna är medvetna om modersmålets roll för lärandet, språkutveckling samt för elevens identitetsutveckling.

6.1 Metoddiskussion

I vår undersökning har vi använt oss av en kvalitativ forskningsmetod för att uppnå vårt syfte och av intervju som datainsamlingsmetod. Om vi hade valt att använda oss av en kvantitativ forskningsmetod hade vi kunnat jämföra Skolverkets statistik 2007/08 med äldre statistik för att belysa hur modersmålsundervisningen har ändrats genom tiderna. Den kvalitativa forskningen associeras oftast med ett holistiskt perspektiv då forskningen har benägenhet att lägga stor vikt vid hur saker hänger ihop och hur de är beroende av sammanhanget det befinner sig i, vilket även Denscombé (2000) styrker. Vi är medvetna om att det finns felkällor som kan uppstå vid valet av intervju som datainsamlingsmetod. Felkällor såsom att graden av ärlighet kan variera hos de informanter vi valt att intervjua, vilket kan medföra att reliabiliteten kan ifrågasättas.

Enligt vår åsikt passar den kvalitativa forskningsmetoden bra då vårt ändamål var att beskriva informanternas åsikter angående modersmålsundervisningen i två skolor. Vi är medvetna om att denna undersökning kan ha vissa begränsningar då vi endast intervjuat tio personer på två olika skolor. Då det enligt Denscombé (2000) inte går att säkerhetsställa en fullständig reliabilitet i en undersökning där antalet intervjupersonerna är få, vilket innebär att vi inte har haft speciellt stor spridning bland de personer vi intervjuat samt att vi även inser att om skolorna hade varit belägna i en och samma kommun hade bidragit till en större spridning. Men vi anser att en av fördelarna i vår undersökning är att vi just har valt två skolor i två olika kommuner. Samt att den ena skolan är en kommunal skola och den andra en friskola anser vi också vara en fördel med vår undersökning, då det visar på hur olika det kan se ut i skolorna på grund av att de profilerar sig olika. Genom detta har vi förstått att i en kommunal skola är man mer bunden att följa de kommunala direktiv som finns för modersmålsundervisning, medan friskolan kan styra sådan undervisning relativt fritt eftersom de profilerar sig som en tvåspråkig skola.

6.2 Resultatdiskussion

Vårt resultat har bidragit till att vi har fått en djupare kännedom om modersmålet roll i skolan. Intervjuerna samt tidigare forskning har gett oss inblick i vilka åsikter som råder i skolan gällande modersmålsundervisning. Vår avsikt med detta arbete var inte att undersöka vilka skillnader som fanns mellan skolorna, utan avsikten var att belysa samt jämföra vad skolledarna och lärarna ansåg om undervisningen i modersmål på två skolor i två olika kommuner.

Resultatet av vår undersökning visar att de båda skolorna är medvetna om modersmålets vikt, men att det inte efterlevs då Skolverkets rapporter (2002; 2005) visar det motsatta. Detta torde betyda att om satsningar görs i elevens förstaspråk i skolan, redan från tidig ålder, skapas förutsättningar för att lära sig nya språk samt att studieresultaten blir bättre. De båda skolorna ansåg att modersmålsundervisningen är ett viktigt inslag i skolverksamheten då elevens

identitetsutveckling, självkänsla, studie- och inlärningsförmåga samt den kulturella bakgrunden stärks av denna undervisning.

Fördelen med modersmålsundervisning ansågs vara att det bra att den är frivillig. Informanterna på de båda skolorna var eniga om att det inte går att tvinga någon till att läsa ett språk. Nackdelen ansågs vara tiden modersmålsundervisningen är placerad på, då det finns risk för att undervisningen väljs bort av eleverna. För oss var detta ett intressant perspektiv att frivillighet ansågs vara en fördel när ämnet ansågs ha en så stor betydelse för elevens identitetsutveckling, självkänsla, studie- och inlärningsförmåga samt den kulturella bakgrunden, vilket informanterna tidigare hänvisat till som modersmålsundervisningens viktiga inslag. Enligt vår åsikt läggs det ingen större betoning på ämnets viktiga roll för eleven och dess utveckling, då undervisningen är placerad efter ordinarie skolschema.

Direktiven i Skollagen (SFS, 1 994:1194) ger möjligheter till att modersmålsundervisning kan bedrivas genom språkval, elevens val eller utanför den timplanebundna tiden. Det sistnämnda alternativet utövas av skola B. Utifrån från vårt resultat anser vi att möjligheterna för skola B gällande denna undervisning är större än vad som erbjuds idag. Undervisningen kan ske inom timplanebunden tid, antingen som språkval eller elevens val. Detta skulle leda till att eventuellt fler elever skulle delta i modersmålsundervisning samt att elevernas motivation skulle främjas när undervisningen är planerad som ordinarie ämnesundervisning i schemat. Vilket innebär att eleven får bättre förutsättningar till att lyckas i sina studier, utveckla sitt språk och sin identitet samt bejaka sin självkänsla och kulturella bakgrund Skolverkets rapport (2002) styrker detta.

Modersmålsundervisningen är frivillig och erbjuds till elever med ett annat modersmål än svenska. Det finns sex kriterier som eleven måste uppfylla för att ha möjlighet till att få undervisning i modersmål. Dessa är att elevens modersmål inte är svenska, det är ett dagligt umgängesspråk i hemmet, grundläggande kunskaper innehas, språket bör talas av minst en vårdnadshavare och modersmålsundervisning erbjuds endast till ett språk (undantag kan göras när det gäller romska barn från utlandet, särskilda skäl yrkas i dessa fall). Samt att minst fem elever krävs för att modersmålsundervisning ska bedrivas i en kommun. Kommunen har skyldighet att erbjuda undervisning utan kostnad i högst sju läsår utanför timplanebunden tid och anordna sådan undervisning om endast en lämplig lärare finns att tillgå. När vi sammanställde våra intervjuer upptäckte vi att det finns elever på båda skolorna som inte får modersmålsundervisning på grund av att de inte uppfyller kriterierna eller att det inte finns lämplig lärare att tillgå. I skola A finns det en etnisk minoritet, romer. De romska språken, romani chib, tillhör de officiella minoritetsspråken i Sverige. Vilket innebär att kriterierna inte gäller för romani chib, utan skyldigheten finns att anordna modersmålsundervisning även om antalet elever inte uppnår fem.

Vårt resultat visar att rektorn i skola B gör förfrågningar med jämna mellanrum om vilken kursplan lärarna använder. Detta tolkar vi som ett gott tecken på att skolan vill arbeta för att elever med ett annat modersmål än svenska ska få ett mer drägligt förhållande i skolan. Men vi anser att när dessa förfrågningar görs borde rektorn även propagera för att lärarna ska använda kursplanen i svenska som andraspråk för elever med ett annat modersmål än svenska. Vilket vi tolkar att det inte läggs allt för stor vikt på. Vi har full förståelse för att lärarna tycker att det blir lättare att använda samma kursplan till alla elever oavsett vilket modersmål eleverna har. Men samtidigt anser vi att detta val medför att alla elever inte får samma rättigheter till en likvärdig utbildning och att lärandet inte främjas utifrån elevernas förutsättningar. Detta visar

att skola B inte lägger så stor vikt vid att elever med ett annat modersmål än svenska har andra förutsättningar jämfört med elever som har svenska som sitt modersmål. Enligt Holmegaard och Wikström (2004) ställs elever med ett annat modersmål än svenska inför stora utmaning då de ska lära sig sitt andraspråk. Dessa elever är tvungna att tillägna sig ämneskunskaper som oftast är nya för dem och dessutom på ett språk som de inte kan, anser författarna. Vilket vi betraktar styrker att elever med ett annat modersmål än svenska bör bli bedömda utifrån kursplanen i svenska som andraspråk. Då skillnaderna mellan de olika kursplanerna framför allt berör första- och andraspråksinlärning (kursplan, svenska som andra språk). I skola A utgår man från kursplanen svenska som andraspråk då man finner att eleverna har svaga kunskaper i det svenska. Vi anser att detta inte gynnar elevens förutsättningar till att lära sig ett andraspråk det vill säga svenska som andraspråk.

Det framkom av vissa intervjuer att undervisningen i modersmål inte kan erbjudas till alla elever som är berättigade till det på grund av att behöriga lärare saknas. Detta visar att flera elever blir utan modersmålsundervisning på grund av att det inte finns någon lärare att tillgå, vilket medför att en del elever inte får den undervisning som de har rätt till. I FN: s barnkonvention (www.bo.se) är det en mänsklig rättighet att få använda sitt modersmål samt att ha rätt att lära sig språket i det samhälle man befinner sig i.

Av vårt resultat att döma sker integrering av elever i skola A genom språket, eftersom elevens modersmål och svenskan läses parallellt, samt att detta är en del av skolans vardag. I skola B integreras eleverna genom att placeras direkt i klasserna med stöd på modersmålet. Vi anser att hur skolorna väljer att integrera eleverna i skolverksamheten, vilket sker på olika sätt, inte är något som vi kan bedöma att den ena skolan gör bättre än den andra. Dock upplevde vi att integreringsfrågan var en svår fråga att svara på vilket förmodligen berodde på att informanterna tyckte att det var ett vitt samt främmande begrepp.

Utbildningsutskottets betänkande (1996/97) skriver att syftet med att man byte namn från hemspråk till modersmål var för att höja modersmålets status och på så vis framhålla att modersmålet är minst lika viktig som alla andra språk. Vårt resultat visar på att detta har fått ett mindre bra gensvar i skola B, då modersmålsunder- visningen verkar ligga långt ner på planeringen. Vi är fullt medvetna om att detta har att göra med att Skola B är en kommunal skola som medför att de följer direktiven som skollagen hänvisar till, vilket kommunen där skolan ligger i måste följa. Detta leder oss till frågan, är en profilerad skola den enda chansen för att elever med ett annat modersmål än svenska ska få undervisning på sitt språk. Om skola B ser över sin verksamhet gällande modersmålsundervisning kan undervisningen eventuellt ske inom timplanebunden tid, antingen som språkval eller som elevens val. Vilket främjar elevens motivation till modersmålsundervisning, samtidigt som det innebär att eleven får bättre förutsättningar att lyckas med sin språkutveckling, identitets- utveckling, självkänsla, kulturell bakgrund samt sina studier. Även Skolverkets rapport (2002) styrker detta.

Vårt resultat visar att informanterna är eniga om att språket inte är den grundläggande orsaken till att elever med ett annat modersmål än svenska skulle vara i mer behov av särskilt stöd än andra elever. Trots denna åsikt framkom det ändå att det ansågs vanligt att dessa elever blir elever i behov av särskilt stöd. Åsikterna var att det handlade mer om hur skolornas resurser fördelas än om språket i sig. Enligt SFS (1 994:1 194) har elever rätt till modersmålsundervisning en längre period om eleven

anses ha ett särskilt behov av detta. Skolverkets rapporter (2002; 2005) visar att språkproblem är något som blir ett problem i skolan och att modersmålsundervisning, studiehandledning och undervisning i svenska som andra språk är undervisningsämnen som saknas för elever som är i behov av särskilt stöd. Rapporterna förklarar orsakerna till detta, vilket är att skolorna inte känner till regelverket som gäller i dessa fall och att åtgärdsprogrammen brister på de punkterna som inte tar hänsyn till elevens modersmål. Vårt resultat visar att språket inte har en avgörande roll, men i förhållande till vad tidigare forskning säger visar det på att det finns en bidragande orsak till att barn blir i behov av särskilt stöd då de har svaga kunskaper i sitt modersmål. Vi skulle vilja vinkla det till att om eleven har goda kunskaper i sitt modersmål minimeras risken till att bli ett barn i behov av särskilt stöd, om man bortser från diagnoser och sociala bakgrunds faktorer. Detta visar att det är viktigt att ha goda kunskaper i de båda språken, det vill säga både i modersmålet som i svenska språket. Att båda språken är lika viktiga för att eleven ska tillgodogöra sig svenska språket är även något som informanterna påpekar.

6.3 Didaktiska implikationer

Det vi har tagit upp i detta arbete berör elever med ett annat modersmål än svenska. Detta har belysts genom vad skolledare och lärare anser om modersmålsundervisning och hur det bedrivs i skolorna.

Genom denna undersökning har vi kommit fram till varför det är så betydelsefullt med undervisning i modersmål. Språk och identitet hör ihop och därför är det viktigt att behärska grundläggande kunskaper i ett språk som man kan identifiera sig med. Det gäller även för att få bättre självkänsla, framgång i studier och för den kulturella bakgrunden. Det torde betyda att för att detta ska främjas är det viktigt med parallell undervisning i både svenska och modersmålet.

Vi anser att för att skolorna ska lyckas med sitt arbete gällande elever med ett annat modersmål än svenska bör skolan bejaka ett samarbete med modersmålslärarna. För att modersmålslärarna har de erfarenheter och kunskaper som svenska lärare inte har, eftersom modersmålsläraren har samma språk och kultur som elever med ett annat modersmål än svenska. Detta visar att det är viktigt att modersmålslärarna blir integrerade i skolans arbetslag, vilket i sin tur skulle medföra att de kunde delta i skolans pedagogiska samtal med flerspråkiga elever. Enligt Skolverkets rapport (2002) är organisationen av modersmålsundervisningen den bidragande orsaken till varför det inte finns något samarbete mellan lärare och modersmålslärare. Vilket vi erfar har att göra med att kommunerna ansvarar över modersmålslärarna samt beror på att dessa lärare inte har en fast arbetsplats som de jämt vistas på utan att de är på flera olika.

I den politiska debatten om modersmålsundervisning, ansåg Ibrahim Baylan (s) f.d. skolminister, att modersmålsundervisningen borde integreras i andra skolämnen. Nuvarande utbildningsminister/skolminister, Jan Björklund (fp) anser dock att det är viktigare för invandrarbarn att de lär sig svenska och att krutet ska läggas på svenskan och inte på elevernas hemspråk (SVT, Rapport, 2007-09-09). Vi anser att den politiska debatten bidrar till attityder och grundförutsättningar till hur samhället ser på modersmålsundervisningen och hur modersmålet integreras i skolan. Jan Björklunds uttalande riskerar att medföra att elever med ett annat modersmål än

svenska kommer att få mindre rättigheter än andra elever som endast har ett modersmål, det vill säga svenska.

Ämnet modersmålsundervisning är det viktigt att ha kunskaper om när man arbetar inom läraryrket. Konsekvenserna kan annars bli att man bortser från modersmålets viktiga roll för eleven. Som lärare är det bra om man är flexibel samt förstår att det kan finnas olika orsaker som bidrar till att elever har mindre bra skolframgångar. Detta visar att modersmålsundervisningen måste bli en mer självklar del av skolverk- samheten, dels för att elever med ett annat modersmål än svenska ska ha samma förutsättningar som de andra eleverna med svenska som modersmål. Dels för att bevara kulturer så att de kan leva vidare i ett mångkulturellt och flerspråkigt samhälle där kommunikationen och sociala samspelet är viktiga ingredienser.

6.4 Fortsatt forskning

Modersmålsundervisning är ett intressant ämne och undersökningarna går att vinkla utifrån flera olika perspektiv. I vårt arbete har vi valt intervju med skolledare och lärare. Det vore intressant att följa upp detta arbete med att undersöka vad föräldrar och elever anser om modersmål för att synliggöra deras åsikter angående detta. Olika metoder kan användas vid undersökningarna samt att tillvägagångssättet kan vara till