8.1 D ISKUSSION
8.1.2 Skolpliktens konsekvenser för lek som en del av undervisningen
Vår undersökning visar att leken både före och efter att skolplikten infördes har stor betydelse för undervisningen i förskoleklassen, då leken är det bästa sättet att förstå och lära sig. Majoriteten av respondenterna i delstudierna menar dock att det ingår mindre lek totalt i verksamheten idag än vad det gjorde innan förskoleklassen blev obligatorisk, men att det integreras mera lek i undervisningen idag än vad det gjorde innan 2018. Åsa en av de intervjuade lärarna menar att “Vi lärare försöker få en jämnvikt mellan lek och undervisning att bägge finns med lika mycket.” Vår tolkning är att förskoleklassen idag har mer skolliknande lektioner där lärarna får in leken i undervisningen och lärandet samtidigt som barnen får leka. Om man ser tillbaka till innan den nya läroplanen kom och skolplikten infördes antar vi att större delen av dagen bestod av lek i förskoleklassen. Vi kopplar detta till att det berodde på att det inte fanns några krav på ämneskunskaper och heller inga tydliga mål i läroplanen, eftersom de fick förhålla sig till både förskolans- och grundskolans läroplaner.
Utifrån läroplansteorin menar Wahlström (2016) att läroplaner som styrningsverktyg påverkas av olika förhållanden som exempelvis samhället och internationella mätningar. Förskolan handlar mer och mer om att skapa de bästa förutsättningarna för att eleverna ska lyckas i skolan än att handla om lek och omsorg på grund av ett ökat politiskt intresse med fokus på resultat. Utifrån tidigare forskning betonar däremot Säljö (2017) att lärande sker i samspel med andra i leken. Lärande och utveckling är en social aktivitet och då är det upp till lärarna att organisera och lägga upp undervisningen så att kunskapen sker mellan lärare och elever samt elever emellan. Wahlström (2016) och Edfeldt (2019) förklarar i tidigare forskning att leken är central för barns utveckling som sker i ett socialt samspel där barn lär sig och förstå en mera komplex verklighet. Genom lek utvecklar barn sin självständighet och lär sig förstå samhället de lever i samtidigt som lek och lärandet är nödvändig i undervisningen där barn lär sig att samarbeta och skapar kunskaper tillsammans med andra barn. Vår tolkning är att på grund av att kunskapskravet på barnen ökat har leken fått mindre
36
plats i verksamheten men blivit ett viktigare komplement till undervisningen. Det är positivt att lärarna förstår lekens betydelse för barnens utveckling och lärande och behåller leken i undervisningen. I Skolverket (2020) förklaras att formuleringsarenan införde en ny kartläggning i juli 2019 där kunskapsutveckling ska följas upp genom en obligatorisk kartläggning i läsning, skrivning och matematik. I och med detta tolkar vi att det är allt viktigare att lärare besitter kompetensen om hur man bäst kombinerar lek och lärande i undervisningen.
37
9.Konklusion
I denna studie har en undersökning gjorts för att få en bild av vilka effekter skolplikten haft för förskoleklassens verksamhet utifrån lärares perspektiv. Undersökningen innefattar även hur mycket plats leken får i undervisningen efter att skolplikten infördes 2018. I undersökningen framkommer att skolplikten har medfört förändringar för lekens roll i verksamheten. Det har även skett förändringar vad gäller kraven på lärarnas sätt att undervisa med mer fokus på ämneskunskaper och kartläggning. Vår konklusion är att staten har mer kontroll över barns kunskaper och kraven på barnen blivit högre redan i förskoleklass. Leken har fortfarande stor betydelse i förskoleklassen men ämneskunskaper har fått en större roll i verksamheten. Detta gör att lärarna måste integrera leken mer i undervisningen idag än att barn får leka fritt och det kräver kompetenta lärare som förstår vikten med leken för barn. Vad vi kan tolka beror förändringarna i verksamheten inte enbart på skolplikten i sig. En av faktorerna kan vara de dåliga resultaten i PISA:s undersökning 2012 som kan ha medfört att förskoleklassen fått en egen del i grundskolans läroplan 2016. Förskoleklassens del i läroplanen har högre fokus på kunskap, vilket kan ha lett till en obligatorisk förskoleklass 2018 för att alla elever ska få en likvärdig skolstart. Kontrollen från staten har ökat i och med den obligatoriska kartläggningen som infördes 2019. Vår tolkning av detta är att det medfört att lärarna fått mindre utrymme för att utföra sin undervisning så som de gjorde innan dessa förändringar. Det ingick mer lek under dagen då de inte hade de nya kunskapskraven eller något större målfokus. Vår konklusion är att formuleringsarenan genomfört många förändringar för förskoleklassen de senaste 5 åren, alla förändringar är bidragande faktorer till att förskoleklassens undervisningsinnehåll ändrats till att bli mer lik skolan. Vilken påverkan dessa förändringar har för barnens välmående och skolresultat är för tidigt att säga eftersom förändringarna för förskoleklass är nya och skolplikten för förskoleklass endast funnits i två år.
Avslutningsvis kommer vi som skrivit detta arbete att i framtiden som färdiga förskollärare ta med oss och tänka på de tips vi fick av respondenterna i intervjuerna på den avslutande frågan. Lärarna hoppas att vi fortsätter att använda oss av leken i undervisningen och förstår hur viktig den är för elevers lärande. Att vi lärare sätter grunden för elevernas nyfikenhet och att vi vågar släppa det som är planerat och följa det som barnen är intresserade av.
9.1 Fortsatt forskning
Förslag till fortsatt forskning vore att göra en liknande forskning om 10 år med lärare som arbetar i förskoleklass för att kontrollera hur stor betydelse leken har och hur mycket lek som fortfarande används i undervisningen. Det skulle även kunna forskas i om elevernas skolresultat förbättrats sedan skolplikt för förskoleklass infördes. Vi skulle då kunna jämföra elevernas resultat mellan åren 2020 och 2030 utifrån PISA undersökningen och ta reda på om eleverna fått bättre resultat i skolan. Vi skulle även genom nationella proven i årskurs 3 studera och jämföra elevernas resultat år 2020 och år 2030.
38
För att kunna undersöka förändringar i verksamheten och lekens betydelse i undervisningen kan man göra en studie som riktar sig till en specifik kommun eftersom svaren i enkätundersökningen är väldigt spridda. Detta kan bero på att staten sätter lagar och förordningar men kommunen har olika mycket medel och resurser vilket gör att skolan drivs på olika sätt över hela Sverige.
39
Litteraturlista
Ackesjö, Helena & Persson, Sven (2019). The schoolarization of the preschool class – policy discourses and educational restructuring in Sweden. Ingår I: Nordic Journal of Studies in Educational Policy. Volume 5, - No 2. s. 127-136.
Alatalo, Tarja (2017). Förskollärares och grundskollärares uppfattningar om undervisning och lärande i förskoleklass. Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, Vol. 22, nr 1–2, s. 79 –100.
Bell, Judith & Waters, Stephen (2016). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur AB.
Burman, Anders (2014). Pedagogikens idéhistoria. Uppfostringsidéer och utbildningsideal under 2500 år. Lund: Studentlitteratur AB.
Edfelt, David (2019). Utmaningar i förskolan - Att förebygga problemskapande beteenden. Stockholm: Gothia Fortbildning AB.
Englund, Tomas; Forsberg, Eva & Sundberg, Daniel (2012). Vad räknas som kunskap? Läroplansteoretiska utsikter och inblickar i lärarutbildning och skola. Stockholm: Liber AB.
Esaiasson, Peter; Gilljam, Mikael; Oscarsson, Henrik; Towns, Ann & Wängnerud, Lena (2017). Metodpraktikan – Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Wolters Kluwer AB.
Herbst, Mikolaj & Strawinski, Pawel (2016). Early effects of an early start: Evidence from lowering the school starting age in Poland. Ingår i: Journal of Policy Modeling, vol 38, nr 2, mars-april 2016, s. 256–271.
Holme, Idar Magne & Krohn Solvang, Bernt (1997). Forskningsmetodik. Om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur AB.
Jensen, Mikael & Harvard, Åsa (red.); (2011). Leka för att lära - utveckling, kognition och kultur. Lund: Studentlitteratur AB.
Johansson, Eva (2008). Att utveckla strategier för att komma in i lek. I Ingrid Pramling Samuelsson & Niklas Pramling (red.), Didaktiska studier från förskola och skola., s. 109– 134. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
40 Utbildning AB.
Lgr11 (2019). Läroplan för grundskolan. Stockholm: Skolverket
Lindqvist, Gunilla (1996). Lekens möjligheter. Lund: Studentlitteratur AB. Lindqvist, Gunilla (2002). Lekens i skolan. Lund: Studentlitteratur AB.
Lundgren, Ulf, P (2017). Det livslånga lärandet - att utbilda för ett kunskapssamhälle. I Ulf P Lundgren; Roger Säljö & Caroline Liberg (red.), Lärande, skola, bildning: grundbok för lärare, s. 115–155. Stockholm: Natur & Kultur.
Lundgren, Ulf, P (2017). Läroplansteori och didaktik - framväxten av två centrala områden. I Ulf P Lundgren; Roger Säljö & Caroline Liberg (red.), Lärande, skola, bildning: grundbok för lärare, s. 265–350. Stockholm: Natur & Kultur.
Lundqvist, Johanna (2018). Tidiga insatser och barns utbildningsvägar. Inkludering och specialpedagogik. Stockholm: Natur & Kultur.
Löfdahl, Annica (2004). Förskolebarns gemensamma lekar - mening och innehåll. Malmö: Studentlitteratur AB.
Löfdahl, Annica (2014). Kamratkulturer i förskolan - en lek på andras villkor. Stockholm: Liber AB.
Skott, Pia (2015). Utbildningspolitik och läroplanshistoria. I Esbjörn Larsson & Johannes Westberg (red.), Utbildningshistoria – en introduktion, s.325–340. Lund:
Studentlitteratur AB.
Säljö, Roger (2017). Den lärande människan - teoretiska traditioner. I Ulf P Lundgren; Roger Säljö & Caroline Liberg (red.), Lärande, skola, bildning: grundbok för lärare, s. 203–264. Stockholm: Natur & Kultur.
Trost, Jan (2014). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur AB.
Trost, Jan & Hultåker, Oscar (2016). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur AB.
Wahlström, Ninni (2016). Läroplansteori och didaktik. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Elektroniska källor
Barnkonventionen. FN:s konvention om barnets rättigheter. UNICEF Sverige.
41
Facebook (2012). Social research 2.0: virtual snowball sampling method using Emerald insight.
https://www.emerald.com/insight/content/doi/10.1108/10662241211199960/full/html [2020-11-16]
Galder Ulla (2011). En skola för alla – gäller det alla? Statliga styrdokuments betydelse i
skolans verksamhet. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:412729/FULLTEXT02
[2020-11.25]
Lärarförbundet (2014). Inför tioårig skolplikt. https://www.lararforbundet.se/artiklar/infor-
tioarig-skolplikt [2020-10-14]
Läraren (2018). Klart med obligatorisk förskoleklass.
https://www.lararen.se/forskolan/aktuellt/klart-med-obligatorisk-forskoleklass [2020- 10-13]
Pramling Samuelsson, Ingrid & Asplund Carlsson, Maj (2008). The Playing Learning Child: Towards a pedagogy of early childhood. Ingår i: Scandinavian Journal of
Educational Research, vol 52, nr 6, december 2008, s. 623-641. doi : 10.1080 /
00313830802497265.
Regeringskansliet (2017). Skolplikt från 6 års ålder.
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2017/08/skolplikt-fran-sex-ars-alder/
[2020-10-12]
SFS 2010:800. Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolinspektionen (2015). Undervisning i förskoleklass. Skolinspektionens rapport
2015:03: Stockholm. https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-
arbetet/stod-i-arbetet/pedagogik-i-forskoleklass/undervisning-i-forskoleklass [2020-10- 20]
Skolverket (2013). Kommunernas resursfördelning till
grundskolorna. https://www.skolverket.se/getFile?file=3061 [2020-11-21]
Skolverket (2020). Läsa, skriva, räkna - en garanti för tidiga stödinsatser.
https://www.skolverket.se/skolutveckling/leda-och-organisera-skolan/organisera-tidigt- stod-och-extra-anpassningar/lasa-skriva-rakna---garanti-for-tidiga-insatser [2020-11-02] Skolverket (2020). PISA: en studie om kunskaper i matematik, naturvetenskap och
Läsförståelse.https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-
utvarderingar/internationella-jamforande-studier-pa-utbildningsomradet/pisa- internationell-studie-om-15-aringars-kunskaper-i-matematik-naturvetenskap-och- lasforstaelse [2020-11-12]
42
Skolverket (2020). Skolplikt och rätt till utbildning. https://www.skolverket.se/regler-och-
ansvar/ansvar-i-skolfragor/skolplikt-och-ratt-till-utbildning [2020-10-12] Vetenskapsrådet (2010). Codex: Regler och riktlinjer för
43
Bilagor
Bilaga 1
Intervjuguide
1. Hur länge har du arbetat på denna skola?
2. Vilken lärarutbildning har du och när tog du din examen? 3. Hur lång erfarenhet har du av att arbeta i förskoleklass?
Vi vill veta hur länge våra informanter har arbetat på skolan eftersom detta är relevant för att informanterna ska ha kunnat uppleva förändringar som kan ha skett efter att skolplikten infördes 2018. Vi vill även veta vilken utbildning informanterna har eftersom detta kan ha betydelse för undervisningens upplägg samt vilka olika undervisningsteorier som kan ligga till grund för detta.
Skolplikt
4. Vad har du för tankar kring att skolplikten infördes i förskoleklassen? 5. Vad tror du att syftet med beslutet att införa skolplikt i förskoleklass var? 6. Upplever du att skolplikten har betydelse för förskoleklass?
7. Upplever du skolplikten som positiv eller negativ? Hur och varför? 8. Har skolplikten gynnat barnen, eller dig som pedagog på något sätt?
Förändringar
9. Har skolplikten förändrat din yrkesroll på något sätt?
10. Upplever du att skolplikten förändrat någonting i verksamheten?
11. Har du fått mer tid till planering som många hoppades på innan den kom? 12. Har skolplikten förändrat någonting för barnens del?
13. Ser närvaron annorlunda ut med skolplikt och hur påverkar detta fritidsverksamheten?
14. Har undervisningsinnehållet förändrats? Lek? Klassrumsundervisning?
Lek
15. Hur viktig är lek för dig i förskoleklassen? 16. Används leken i undervisningen?
17. Hur mycket lek anser du finns i undervisningen nu och jämför gärna med innan skolplikten kom? Mer/mindre/lika mycket.
18. Om mer eller mindre, varför tror du?
19. Har lokalerna någon inverkan på leken i förskoleklass? Avslutningsvis
44
Bilaga 2
Till Förskollärare
Medgivande till deltagande i en studie
I detta självständiga arbete har vi valt att undersöka hur skolplikten har påverkat verksamheten och vad det innebär för lärare samt vilka effekter det haft i undervisningen.
Studien utförs av Sanna Ahlgren och Malin Losbjer som går sista terminen på
förskollärarprogrammet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet.
Jag ger härmed mitt medgivande till att medverka i ovan nämnda studie.
Jag har tagit del av informationen om studien. Jag är införstådd med att jag kommer att intervjuas, samt att mina svar kommer att analyseras. Jag förstår vad studien innebär och jag vill delta i studien.
Jag vet att ingen obehörig får ta del av insamlade data, och att data förvaras på ett sådant sätt att deltagarna inte kan identifieras.
Jag har informerats om att ingen ekonomisk ersättning utgår samt att min medverkan är frivillig och när som helst kan avbrytas.
Namn: ………. Födelsedatum: ……… Adress: ………. Telefon: ………. ...
Ort och datum ... Underskrift Till Förskollärare
Information om en studie om eller hur skolplikten medfört förändringar i verksamheten och i undervisningen för förskoleklass.
Vi är lärarstudenter som går sista terminen på förskollärarprogrammet och har påbörjat ett självständigt arbete vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet.
45
Syftet med denna forskning är att ta reda på om eller hur skolplikten har påverkat verksamheten och vad det innebär för lärare samt vilka effekter det haft i undervisningen. Om förskollärare har upplevt förändringar inom undervisningens innehåll och i sin yrkesroll sedan skolplikten infördes för förskoleklass 2018.
Deltagandet i studien innebär att vi kommer att samla in data genom intervjuer med förskollärare. Vi kommer att göra en ljudinspelning samt anteckningar.
Datainsamlingen kommer att ske under oktober månad. Insamlade data kommer att analyseras under innevarande termin. Data kommer att hanteras och förvaras på sådant sätt att ingen obehörig kan ta del av den, samt avskilt från personuppgifter. I redovisningar av studien kommer alla personuppgifter vara borttagna.
Deltagandet i studien är frivilligt. Deltagandet kan avbrytas när som helst, även efter att datainsamlingen är genomförd. Ingen ekonomisk ersättning utgår.
Om ni är positiva till deltagande undertecknar ni den medföljande blanketten om medgivande. Om ni har ytterligare frågor angående studien går det bra att kontakta oss eller vår handledare innan ett beslut tas (se nedan för kontaktuppgifter).
Studiens handledare: Caitlin Mc Evoy Visby den 23/10 2020
Sanna Ahlgren
46
Bilaga 3
48