SKR som travers

För det första kan det konstateras att användningen av överenskommelser-som-styrinstrument innebar att SKR utvecklades till en de facto företrädare för den nationella nivåns intressen. Noterbart är att detta faktum inte är något som problematiseras i dessa texter. När till exempel SKR:s funktion som ar-betsgivarorganisation för kommuner och landsting/regioner vid ett tillfälle omtalas i en av överenskommelserna (ÖK 1) sker detta utan någon ansats till problematisering, tvärtom kan formuleringen rimligen tas som intäkt för att

parterna såg denna arbetsgivarfunktion som ett medel som kunde underlätta styrningen av kommuner och landsting. I texten påtalades nämligen att:

SKL:s roll som arbetsgivarorganisation med ett tydligt mandat att driva med-lemmarnas intressen innebär att SKL har unika möjligheter att stödja och ut-veckla den kunskapsförsörjning som medlemmarna behöver och har efterfrågat för att implementera riktlinjerna i sin verksamhet. (ÖK 1, s. 2)

Detta är alltså den första i ordningen av de tio EBP-överenskommelserna och det är intressant att notera att det i denna text explicit fästs vikt vid rollen som arbetsgivar-organisation och det ”tydliga mandat” visavi kommuner och regioner som denna roll sägs ge SKR. Hur denna roll och detta mandat skulle omsättas i någon slags praktisk betydelse gällande implementeringen av de Nationella riktlinjerna är dock inget som sägs.

Partsrollen gav SKR bland annat ett ansvar att tillsammans med staten ”följa upp” överenskommelsens ”strategiska mål” och göra en översyn över formerna för överenskommelsearbetet (ÖK 7, s. 9). Utöver den symboliska betydelse som rollen förde med sig innebar SKR:s centrala position att orga-nisationen tilldelades pengar och en stor mängd uppgifter kopplade till sats-ningarna. I jämförelse med statens egna myndigheter framstår denna position som mer framskjuten. Detta är till exempel tydligt i den första överenskom-melsen (ÖK 1, s. 3) som handlade om implementering av de nationella rikt-linjerna för missbruks- och beroendevården. Här sägs att ”Socialstyrelsen ska stödja SKL i planering och genomförande av utvecklingsarbetet.” (jmf. K. Jo-hansson, 2013).128

Av överenskommelsetexterna framgår att SKR fyllde en funktion som en länk mellan regeringen och den regionala nivån. Denna funktion visade sig genom de olika uppgifter som organisationen tilldelades. SKR skulle leda och

samordna de olika utvecklingsarbeten som ingick i satsningarna. Denna

upp-gift betecknades som ”nationell samordning” och i detta kunde ingå ansvar för nationell projektledning, samordning och kommunikation. En annan roll som organisationen tilldelades var den som utvärderare och uppföljare. I rollen ingick att till regeringen återrapportera om hur arbetet med olika satsningar knutna till överenskommelserna förlöpte. Denna roll som utvärderare å statens vägnar återkommer i samtliga överenskommelser. SKR var vidare mottagare av rapporter i vilka ”huvudmännen” (dvs kommuner och landsting/regioner) ålades att beskriva arbetet på regional nivå. Dessa rapporter sammanställdes av SKR i syfte att användas som redovisningar över huruvida olika målsätt-ningar ansågs ha blivit uppfyllda eller inte. Om så var aktuellt skulle också orsaken till bristande måluppfyllelse anges. Som ställföreträdande statlig kon-trollant hade SKR till uppgift att fungera som mottagare av respektive läns

planer för utvecklingsarbetet. Insändandet av dessa planer till SKR var ett vill-kor för att länen skulle ”få del av de medel som är avsatta för fortsatt utveckl-ingsarbete”. (ÖK 9, s. 14)

Rollen som travers materialiserades i överenskommelser mellan nationell och regional nivå. Detta var överenskommelser som SKR fick till uppgift att träffa med aktörer på regional nivå, till exempel med FoU-enheter. Traverse-ringen skedde också genom anordnandet av regionala konferenser där den nat-ionella nivåns budskap presenterades. Till exempel ansvarade SKR tillsam-mans med Socialdepartementet för en konferens som kallades ”Tillsamtillsam-mans bygger vi framtidens socialtjänst” (ÖK 6, s. 12). SKR kunde också få i uppgift att genomföra kartläggningar i syfte att ta reda på vilket ”utvecklingsbehov” som fanns hos kommuner och landsting/regioner. Utifrån en sådan kartlägg-ning gällande området stöd till personer med funktionsnedsättkartlägg-ning fick orga-nisationen till uppgift att fördela pengar till sina medlemmar efter att dessa till SKR inkommit med en ansökan om detta (ÖK 7, s. 13). När det gällde just detta verksamhetsområde fick SKR också till uppgift att ”ansvara för ett arbete som ser över förutsättningarna för ett kvalitetsregister för utveckling av stöd till personer med funktionsnedsättning” (ÖK 7, s. 14) och utifrån detta arbete lämna en rapport. I överenskommelsen för år 2014 får vi också veta att SKR tillsammans med Socialdepartementet hade ”vidareutvecklat och förtydligat den gemensamma styrningen av överenskommelsen.” (ÖK 8, s. 7) SKR fram-stod som en länk mellan staten och den subnationella nivån. Det var till SKR som kommuner och landsting/regioner skickade årliga rapporter om hur arbe-tet utvecklades (ÖK 5, s. 9) och det var till SKR som kommuner och lands-ting/regioner inkom med ”utfästelser om långsiktigt åtagande” om att ”man är beredda att fortsätta strukturarbetet.” (ÖK 8, s. 11).

EBP-överenskommelserna användes också för att etablera och utveckla verktyget öppna jämförelser, och SKR fick flera uppdrag kopplat till detta arbete. I överenskommelsen för 2015 fastslogs att Socialstyrelsen hade ett ”övergripande ansvar för att utveckla öppna jämförelser (ÖJ) inom social-tjänsten” (ÖK 9, s. 12) och att SKR hade:

ett särskilt ansvar för att stödja kommuner och landsting och verka för att öppna jämförelser används för analys och förbättringsarbetet i verksamheterna. […] SKL ska fortsatt stödja kommuner, landsting och verksamheter i deras arbete med jämförelserna. Det görs bl.a. genom nätverksträffar, föreläsningar, semi-narier, utbildningar, analysverktyg, rapporter och annat material. (ÖK 9, s. 12)

För att avslutningsvis ge en bild över de allehanda funktioner som SKR tilldelades genom partsbindningen med staten följer en sammanställning byggd på uppgifter hämtade från överenskommelsen för år 2012 (ÖK 6):

- SKR innehade en lednings- och samordningsfunktion för de olika de-lar som ingick i överenskommelsen

- SKR träffade överenskommelser med ett antal FoU-enheter (vi på-minns om detta även i överenskommelsen för år 2013)

- Inom området Nationell e-hälsa fick SKR i uppdrag att se till att kom-munerna involverades i arbetet med att utveckla e-hälsa inom äldre-omsorgen. En nationell samordnare tillsattes på SKR och denne skulle i sin tur utse kontaktpersoner på regional nivå.

- Socialstyrelsen skulle samråda med bland annat SKR inom ramen för myndighetens uppdrag att ta fram kunskapsstöd gällande arbete med barn och unga placerade i heldygnsvård

- SKR skulle samordna och stödja lokalt utvecklingsarbete gällande systematisk uppföljning

- SKR ansvarade tillsammans med Socialdepartementet för regionala konferenser under rubriken: ”Tillsammans bygger vi framtidens soci-altjänst”.

- SKR samarbetade med Forum för frivilligt socialt arbete för projekt gällande ”Ideella organisationers roll för en evidensbaserad praktik” (ÖK 6, s. 13).

- SKR skulle skriftligt redovisa huruvida uppställda mål inom olika

satsningar har uppfyllts eller inte, och i förekommande fall ange or-saker till bristande måluppfyllelse.

Vad som kanske tydligast framträder i det ovanstående är att SKR funge-rade som statens förlängda arm för att EBP-satsningen skulle kunna ”nå ut” till den regionala nivån. Utifrån en insikt om den svenska samhällsorganisat-ionens uppbyggnad presenteras i det följande avsnittet en analys som syftar till att visa att EBP-överenskommelserna bör betecknas som ett flernivåpoli-tiskt styrinstrument.