Det som förenar böckerna Pippi Långstrump och Emil i Lönneberga är komik och skratt. Böckerna är inte värdegrundmässigt skrivna dvs, de är inte i första hand tänkta att förmedla specifika värderingar. Närmare bestämt är dessa inte politiskt korrekta så som många böcker idag kan vara, utan de är skrivna i ett komiskt syfte att glädjas
tillsammans. Det är tydligt att Pippi är skriven i åtanke att vara normbrytande på ett roligt sätt. Till skillnad från Pippi är Emil skapad i ett humoristiskt syfte med förekommande aspekter av normbrytning. Humorn menar vi är en brygga mellan dessa böcker som också knyter samman alla som lyssnar på böckerna. Det blir som ett kitt mellan människor, man gläds tillsammans åt tokiga Pippi och Emils roliga hyss. Detta kan vi koppla till läroplanen där skolan ska främja en “livslång lust att lära” (Skolverket, 2011, s. 5). Pedagoger kan använda dessa lustfyllda böcker på ett indirekt sätt, för att diskutera och ifrågasätta samhällets normer.
Både Pippi och Emil är roliga karaktärer eftersom de bryter mot samhällets förväntade normer på olika sätt. Pippi kan användas för att diskutera normbrytande aspekter, som exempelvis hennes utseende. Genom att belysa hur flickor beskrivs i böcker i kontrast mot Pippis
utseende, ges eleverna möjlighet att reflektera över hur de olika könen framställs och vad som egentligen skiljer dem åt. Detta visar på ett sätt där Pippi kan vara en bra förebild. Ett annat sätt är hennes mod och styrka som synliggörs genom att hon står upp för de “svaga”. Ett tredje sätt är hennes självsäkerhet. Pippi vågar vara sig själv och vara annorlunda vilket eleverna kan inspireras av. Genom dessa egenskaper blir Pippi en kontrast till Annika som helt infriar med kvinnonormen.
I boken om Emil möts läsaren av olika känslor. Emil känner sig många gånger missförstånd och blir ledsen. Eleverna får möjlighet att uppleva Emils känslor. Detta blir relevant att
diskutera eftersom det även berör läroplanens ämnen som moral, respekt och barns rättigheter. Emils känsliga sida kan tolkas som kvinnlig, detta kan ses som något positivt eftersom det poängterar att även pojkar får ha känsliga sidor. Efter vi analyserat böckerna Pippi
Långstrump och Emil i Lönneberga har vi funnit många intressanta teman som berör genus,
35 introduceras till olika situationer i livet. Det är av vikt att poängtera att böckerna inte endast skall användas som högläsningsböcker utan i samband med diskuterande boksamtal. Detta för att även kunna ta upp och belysa mer traditionella och kanske begränsande könsroller, som i exempelvis boken om Emil.
Å andra sidan är det väsentligt att belysa att Pippi är extrem, att en del av det som Pippi gör inte är rimligt att följa. Det är alltså två sidor av ett mynt och båda är viktiga att lyfta fram. Om man lyfter fram “faran” med Pippis ovilja att falla in i normerna kan diskussionerna i klassrummet fördjupas. Normer är oskrivna regler i ett samhälle och hur skulle det se ut ifall ingen följde någon regel? Detta är en aspekt man kan diskutera genom exemplet när Pippi börjar skolan, hon beslutar själv när hon ska dyka upp vilket till en början kan ses som komiskt. Men om alla själva valde när de skulle dyka upp på exempelvis jobbet hur skulle en sådan dag i samhället se ut? Ifall ingen lärare var i skolan, ingen läkare på sjukhuset osv. Däremot kan eleverna lära sig av Pippis dumheter och misstag, det kan ge eleverna en medvetenhet om vad som anses som rätt eller fel. Emils karaktär stämmer in på samhällets traditionella förväntningar om hur en pojke ska vara. Boken om Emil kan därför eventuellt kompletteras med samtal om traditionella och mer moderna könsroller. Boken behöver diskuteras med hjälp av en medveten lärare.
Med hjälp av fördjupade diskussioner om normer och normbrytning, kan eleverna ges
möjlighet att utveckla en förmåga att kritiskt reflektera över vad som anses som kvinnligt och manligt. Vilket i förlängningen kan leda till att könsnormerna förändras. Detta kan underlättas med upplevelsen av komiken i böckerna, eftersom skrattet främjar en gynnsam grund för fördjupade diskussioner på ett lättsamt sätt dvs, komiken kan göra det enklare att diskutera svåra ämnen.
36
Referenslista
Almgren White, Anette (2015). Bilder av Alma i Katthult: Emils skrivande mamma i intermedial belysning. I Helene, Ehriander och Martin, Hellström (Red.), Nya läsningar av
Astrid Lindgrens författarskap (s. 194–213). Stockholm: Liber.
Brink, Lars (2005). Välja bok. Läspreferenser hos en grupp barn under år 1 - 3 och i år 6. I Lena, Kåreland (Red.), Modig och stark- eller ligga lågt? Skönlitteratur och genus i skola och
förskola (s. 189–209). Stockholm: Natur och Kultur.
Brink, Lars (2005). Boksamtal under mellanåren. Lena, Kåreland (Red.), Modig och stark-
eller ligga lågt? Skönlitteratur och genus i skola och förskola (s. 211–260). Stockholm: Natur
och Kultur.
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Edström, Vivvi (1992). Astrid Lindgren- Vildtoring och lägereld. Stockholm: Rabén & Sjögren.
Eriksson Barajas, Katarina (2015). Var Pippis pappa kanadensare? Styrkan som ledmotiv i Astrid Lindgrens Långstrumptrilogi. I Helene, Ehriander och Martin, Hellström (Red.), Nya
läsningar av Astrid Lindgrens författarskap (s. 90–102). Stockholm: Liber.
Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (2019). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I Andreas Fejes &, Robert Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys (s. 16–43). Stockholm: Liber.
Franck, Mia (2008). Öronbedövande tystnad. Flickskildringen i Peter Pohls Anette-böcker. I Maria, Andersson & Elina Druker (Red.), Barnlitteraturanalyser (s. 149–161). Lund:
Studentlitteratur.
Hedlin, Maria (2006). Jämställdhet - en del av skolans värdegrund. Stockholm: Liber.
Kåreland, Lena (2009). Barnboken i samhället. Lund: Studentlitteratur
Kåreland, Lena (2005). Modig och stark - eller ligga lågt? Skönlitteratur och genus i skola
och förskola. Stockholm: Natur och kultur.
Lindgren, Astrid (1989). Emil i Lönneberga. Stockholm: Rabén & Sjögren.
37 Nikolajeva, Maria (2017). Barnbokens byggklossar. Lund: Studentlitteratur
Skolverket (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2019. Hämtad från https://www.skolverket.se/getFile?file=4206
Svaleryd, Kajsa (2002). Genuspedagogik, en tanke- och handlingsbok för arbetet med barn
och unga. Stockholm: Liber.
Westlund, Ingrid (2019). Hermeneutik. I Andreas Fejes &, Robert Thornberg (Red.),
Handbok i kvalitativ analys (s. 72–90). Stockholm: Liber.
Öhrn, Magnus (2015). Astrid Lindgrens fäder. I Helene, Ehriander och Martin, Hellström (Red.), Nya läsningar av Astrid Lindgrens författarskap (s. 225–240). Stockholm: Liber.
Öhrn, Magnus (2008). “Men vad i himlens namn har ni för er, pojkar!” Ulf Starks
uppväxtskildringar ur ett manlighetsperspektiv. I Maria, Andersson & Elina, Druker (Red.),
Barnlitteraturanalyser (s. 131–149). Lund: Studentlitteratur.