Innehållsförteckning
2 Skydd mot brandspridning mellan byggnader
I detta avsnitt redovisas krav enligt BBR.
Skydd mot brandspridning mellan byggnader uppnås genom skyddsavstånd då minst 8 meter föreligger mellan byggnader.
Tillfredställande skydd erhålls om brandspridning mellan byggnader begränsas med skydd som motsvarar det högsta kravet för brandceller eller brandväggar i respektive byggnad.
Sammanbyggda byggnader med mer än två våningsplan bör avskiljas med brandvägg. Om det finns inglasad balkong bör avståndet beräknas från balkongplattans ytterkant. Övriga utstickande detaljer, t.ex. taksprång och balkong, som sticker ut mer än 0,5 meter bör tas med i beräkningen av avstånd mellan byggnader.
Skydd mot brandspridning mellan byggnader uppnås genom skyddsavstånd enligt tabell i avsnitt (gäller byggnader med högst två våningsplan som endast innehåller Vk1 eller Vk3). Avståndet mellan byggnader med högst två
våningsplan och som endast innehåller Vk1 eller Vk3 kan vara mindre än 8 m om de uppförs enligt Tabell 1.
Tabell 1. Kombination av skyddsavstånd och ytterväggar. Gäller byggnader med högst två våningsplan som endast innehåller Vk1 eller Vk3.
Utförande av ena byggnadens yttervägg Minsta skyddsavstånd
EI 60 (inklusive dörrar och fönster) -
Utförande av båda byggnadernas motstående ytterväggar* Minsta skyddsavstånd
EI 30 (inklusive dörrar och fönster) -
EI 30 (inklusive dörrar) med högst 1 m2 oklassad fönsterarea 2 m EI 30 (inklusive dörrar) med högst 4 m2 oklassad fönsterarea 5 m EI 30 ingen begränsning av oklassad fönsterarea 7 m
*För komplementbyggnader räcker det att ena väggen utförs enligt tabell.
Ytterväggar kan anses vara motstående om direkt värmestrålning kan ske från den ena ytterväggen till den andra.
Direkt värmestrålning förutsätts kunna ske vinkelrätt och snett ut från väggen intill 135° vinkel från väggen.
Verksamhetsklass 1
Verksamhetsklass 1 omfattar utrymmen där det vistas personer som kan förväntas ha god lokalkännedom, som har förutsättningar att själva sätta sig i säkerhet och som kan förväntas vara vakna.
Exempel på lokaler som omfattas är industribyggnader, lager och kontor.
Verksamhetsklass 3
Verksamhetsklass 3 omfattar bostäder där det vistas personer som kan
förväntas ha god lokalkännedom, som har förutsättningar att själva sätta sig i säkerhet och som inte kan förväntas vara vakna.
Verksamhetsklass 3A omfattar boenden som avses i första stycket och inte omfattas av verksamhetsklass 3B.
Exempel på utrymmen som ingår i verksamhetsklass 3A är vanliga bostadslägenheter såsom bostäder i flerbostadshus och småhus,
trygghetsboende, seniorboende, familjedaghem, fritidsbostäder och liknande.
Verksamhetsklass 3B omfattar gemensamhetsboenden.
Exempel på gemensamhetsboenden är hem för vård och boende (HVB), hem för ensamkommande flyktingbarn och liknande. Verksamhetsklass 3B kan även tillämpas för exempelvis bostäder avsedda för en person med gemensamma utrymmen.
2.1.1 Brandsektionering av stora byggnader
För att begränsa omfattande brandspridning i stora byggnader bör dessa utformas med brandceller, brandsektioner, brandtekniska installationer eller kombinationer av dessa. Vid bedömning av risken för brandspridning bör hänsyn tas till brandbelastning. Exempel på lämplig utformning är att dela upp byggnaden i brandceller om högst 1 250 m2 eller i brandsektioner enligt vad som anges i Tabell 2. Om brandbelastningen är högst 250 MJ/m2 kan utrymmet utformas utan särskilt skydd mot omfattande brandspridning.
Tabell 2. Brandsektionering av stora byggnader.
Skyddssystem
Maximal storlek (nettoarea*) på brandsektion vid brandbelastning f (MJ/m2)
f ≤ 800 f > 800
*Nettoarean bestäms utifrån samtliga plan som ingår i brandcellen eller brandsektionen. Horisontella sektionsgränser kan utföras som brandcellsgräns med motsvarande krav enligt Tabell 3 men utan krav på skydd mot mekanisk påverkan (M).
2.1.2 Brandvägg
Brandväggar bör utformas i brandteknisk klass enligt Tabell 3 och bryta
igenom brännbara skikt i taket för att begränsa risken för brandspridning över brandvägg. Om olika utrymmen har olika krav på skydd mot brandspridning bör det högre kravet tillämpas.
Dörrar i brandväggar bör utformas i lägst motsvarande brandteknisk klass i EI2XX-C.
Tabell 3. Brandteknisk klass för brandvägg beroende på brandbelastning.
Byggnadsklass Brandteknisk klass vid brandbelastning f (MJ/m2)
f ≤ 800 f ≤ 1 600 f > 1 600
Br1 REI 90-M REI 120-M REI 240-M
Br2, Br3 REI 60-M REI 90-M REI 120-M
Ifråga om vätskefyllda krafttransformatorer jämte tillhörande utrustning
(oljekylare, neutralpunktsmotstånd, neutralpunktsreaktor etc.) anses nedan under punkterna 1 – 5 angivna uppställningssätt medföra tillräcklig trygghet i
föreskriftens mening.
1. Uppställning i brandsäkert rum med vid brand självstängande dörrar eller luckor till angränsande rum ävensom för öppningar mot det fria, om risk bedöms föreligga för brandspridning genom sådana öppningar.
2. Uppställning i byggnad av plåt eller av annat obrännbart material, vilken endast används för transformator och ställverk under förutsättning, att avståndet från byggnaden till brännbar byggnadsdel eller brännbart upplag uppgår till minst 5 m.
3. Uppställning i rum som används även för annat ändamål under förutsättning att
• takkonstruktionen är av obrännbart material eller, om taket utgör brandcellsbegränsande byggnadsdel mot annat utrymme, har lägst brandteknisk klass EI 60,
• väggar inom ett avstånd av 15 m från transformatorn har lägst
brandteknisk klass EI 60 och inom större avstånd brännbara väggar har åtminstone tändskyddande beklädnad,
• golv har lägst brandteknisk klass EI 60,
• rummet är fritt från upplag av brännbara ämnen,
• transformator med större effekt än 250 kVA är försedd med gasvakt eller, för helt sluten transformator, tryckvakt för signal och utlösning samt
• transformator som är ansluten till friledningsnät är försedd med överspänningsskydd om transformatorn kan utsättas för skadlig överspänning.
4. Uppställning i det fria under förutsättning att avståndet till brännbar byggnadsdel eller brännbart upplag uppgår till minst 15 m.
5. Uppställning i det fria invid byggnad med väggar som har lägst brandteknisk klass EI 60 på mindre avstånd än 15 m på villkor att
• byggnaden inte har fönster, dörrar eller andra öppningar inom ett avstånd av 3 m från närmaste del av transformatorns hölje,
• inom 3 – 5 m avstånd från närmaste del av transformatorns hölje fönster har rutor av dubbelt trådnätglas i icke öppningsbara bågar av
obrännbart material och att andra öppningar är försedda med dörrar och luckor som har lägst brandteknisk klass EI 60,
• transformator med större effekt än 250 kVA är försedd med gasvakt eller, för helt sluten transformator, tryckvakt för signal och utlösning samt
• transformator som är ansluten till friledningsnät är försedd med överspänningsskydd om transformatorn kan utsättas för skadlig överspänning.
Om de i punkt 5, första och andra att-satserna angivna avstånden inte kan innehållas kan en skärmvägg med erforderlig bredd och i lägst brandteknisk klass EI 60 uppsättas mellan transformatorn och berörda öppningar (dörrar, fönster etc.), varvid väggens höjd förutsätts åtminstone nå upp i nivå med
transformatorns och öppningarnas högsta punkt.
4 Magnetfält
I detta avsnitt diskuteras elektromagnetiska fält och eventuella hälsorisker.
Magnetfält alstras av elektriska strömmar. Där det finns el finns det därför också magnetfält. Ett magnetfält karaktäriseras av sin styrka och sin frekvens.
Styrkan på ett magnetiskt fält, den magnetiska flödestätheten, mäts i tesla (T). 1 tesla är en mycket stor enhet. När det gäller normal miljö används mikrotesla (μT), milliondels tesla och nanotesla (nT), milliarddels tesla.
Frekvensen anges i hertz (Hz). Frekvensområdet 1 Hz till 300 Hz kallas ELF
(extremely low frequency) och innefattar kraftfrekvensen i Sverige som ligger på 50 Hz.
En sammanvägning av resultaten från över 20 epidemiologiska studier från hela världen visar ett tydligt statistiskt samband mellan förhöjda magnetfält i
boendemiljö och ökad risk för barnleukemi. Studierna har observerat en ökad risk vid magnetfältsexponering som i årsmedelvärde har varit högre än cirka 0,4 μT (400 nT).
Samtidigt är det viktigt att påpeka att det saknas vetenskapligt stöd för att det skulle finnas en strikt nivå där risken för barnleukemi ökar. Även om det inte har kunnat säkerställas att magnetfälten är orsaken till riskökningen så utgör studierna grund för vetenskaplig misstanke om koppling mellan förhöjda magnetfältsnivåer i hemmet och ökad risk för barnleukemi. Världshälsoorganisationens
cancerforskningsinstitut har klassat lågfrekventa magnetfält som ”möjligen cancerframkallande”.
Svenska myndigheter efterföljer en försiktighetsprincip om lågfrekventa elektriska och magnetiska fält. I den står bland annat följande vägledning riktad mot beslutsfattare:
”Om åtgärder, som generellt minskar exponeringen, kan vidtas till rimliga kostnader och konsekvenser i övrigt bör man sträva efter att reducera fält som avviker starkt från vad som kan anses normalt i den aktuella miljön. När det gäller nya elanläggningar och byggnader bör man redan vid planeringen sträva efter att utforma och placera dessa så att exponeringen begränsas”.
Det är emellertid inte specificerat vilka magnetfältsnivåer som ska betraktas som starkt avvikande från normal boendemiljö.
Rapporten Magnetfält i bostäder hade som syfte att genom mätningar i svenska bostäder uppskatta magnetfälten i normal boendemiljö för att på så vis
konkretisera myndigheternas försiktighetsstrategi för bostäder.
Studien syftade till att uppskatta magnetfältets årsmedelvärde för bostäder snarare än individens exponering. Uppskattningen baserades på mätningar av magnetfältsnivåer i bostäder och inkluderar alla källor till lågfrekventa magnetfält (alltså även apparater i hemmet som drivs med ström från vägguttaget).
Ungefär 95% av bostäderna som mättes hade uppskattade årsmedelvärden som understeg 0,2 μT. Värden upp till 0,2 μT i årsmedelvärde får därmed anses utgöra
Resultaten kan användas som vägledning vid utformningen av
försiktighetsstrategier avseende allmänhetens exponering för lågfrekventa magnetfält i bostäder.
4.1.1 Magnetfältets avståndsavtagande
Magnetiska fält avtar med avståndet från källan. Avståndsavtagandet varierar dock beroende på källans utformning. Om källan är en lång rak ledare avtar magnetfältet proportionellt med avståndet. Om källan kan approximeras till en punkt avtar magnetfältet med avståndet i kubik.
I en utredning av Peter Molnár och Mathias Holm, 2015, mättes magnetfältens styrka på olika avstånd från transformatorstationer i centrala Göteborg. I Tabell 4 återges deras resultat.
Tabell 4. Resultat från mätning av magnetfält på sex transformatorstationer i centrala Göteborg (Peter Molnár & Mathias Holm, 2015).
Skalade värden: Då magnetfälten varierar över tid användes en skalfaktor för att räkna om de uppmätta momentana värdena, baserat på årsmedeleffekten för respektive transformatorstation. Syftet var att erhålla ett värde som bättre representerar årsmedelvärdet (till skillnad från momentanvärdet).
Somliga mätningar kunde inte genomföras på grund av att utrymmet blockerades av väggar/buskage.
Resultaten i Tabell 4 diskuteras vidare i avsnitt 5.1.2.
4.1.2 Myndigheternas rekommendationer
Eftersom hälsoeffekter från magnetfält på lång sikt inte kan uteslutas har myndigheterna valt att rekommendera en viss försiktighet. Myndigheterna ger följande rekommendationer vid samhällsplanering och byggande, om de kan genomföras till rimliga kostnader.
• Undvik att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält.
• Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer.
4.1.3 Referensvärden för magnetfält
Sedan 2002 finns ett allmänt råd från tidigare Statens strålskyddsinstitut som anger referensvärden för allmänhetens exponering för magnetfält. Referensvärdena är rekommenderade maxvärden och bygger på riktlinjer från EU och gäller för fält med frekvenser mellan 0 och 300 GHz.
Syftet med referensvärdena är att skydda allmänheten mot kända akuta hälsoeffekter vid exponering för magnetfält. De är satta till en femtiondedel (1/50) av de värden där man har konstaterat negativa hälsoeffekter. För magnetfält med frekvensen 50 Hz är referensvärdet 100 μT (100 000 nT).
För långsiktiga effekter, som förhöjd cancerrisk, räcker inte dagens kunskap för att fastställa några gränsvärden. Olika frekvenser har olika lätt att skapa strömmar i kroppen. Referensvärdena skiljer därför mellan olika frekvenser.
Då det inte finns några explicita nivåer angivna i försiktighetsprincipen gällande långsiktiga effekter råder en osäkerhet och varierande tolkningar på kommunal nivå respektive länsnivå.
Krav på att årsmedelvärdet av magnetfält ska understiga 0,2 μT har ställts på kommunal nivå av Miljöförvaltningen Stockholms stad samt Miljöförvaltningen Malmö stad.
Stockholm stad skriver:
Vid nyproduktion av bostäder, skolor, daghem och lekplatser får inte
magnetfältsnivån, orsakad av kraftledningar, ställverk och transformatorstationer överstiga 0,2 μT (årsmedelvärde).
Malmö stad skriver:
Ingen ny bebyggelse eller nya kraftledningar bör lokaliseras så att det
magnetiska fältet alstrat av kraftledningen överskrider 0,2 μT som årsmedelvärde där människor stadigvarande vistas.