Stockrosen 7 & 11
Nyköpings kommun
Beteckning: Riskutredning
Datum: 2020-04-03
Version: 1
Riskutredning
Detaljplan
Projektnamn:
Stockrosen 7 & 11, Nyköpings kommun, riskutredning
Uppdragsgivare:
Bolite Bostäder
Uppdragsgivarens referens-/kontaktperson:
Erik Westerlund
Ombud, Säkerhetspartner Norden AB:
Mattias Ödén
Uppdragsansvarig, Säkerhetspartner Norden AB:
Mattias Ödén
Handläggare, Säkerhetspartner Norden AB:
Fredrik Strindberg
Civilingenjör riskhantering
fredrik.strindberg@sakerhetspartner.se 070 694 70 03
Granskare, Säkerhetspartner Norden AB:
Erik Isaksson
Brand- & Civilingenjör
erik.isaksson@sakerhetspartner.se 070 694 77 08
Övriga noteringar:
Innehållsförteckning
1 ALLMÄNT ... 5
BAKGRUND ... 5
SYFTE ... 5
METOD ... 5
STYRANDE DOKUMENT ... 5
AVGRÄNSNINGAR ... 7
UNDERLAG ... 7
KVALITETSSÄKRING OCH KONTROLL ... 7
2 RISKHANTERINGSPROCESSEN ... 7
RISKANALYS ... 8
RISKVÄRDERING ... 8
RISKREDUCERING ... 9
3 ACCEPTANSKRITERIER OCH RISKMÅTT ... 9
4 ÄMNESKLASSER OCH KONSEKVENSER ... 12
5 OMRÅDESBESKRIVNING ... 14
BESKRIVNING AV PLANOMRÅDET ... 15
PLANERADE FÖRÄNDRINGAR ... 15
PERSONTÄTHET ... 15
6 RISKANALYS ... 16
TRANSPORT AV FARLIGT GODS ... 16
ÖVRIGA FARLIGA VERKSAMHETER ... 18
7 RISKVÄRDERING... 18
TRANSPORT AV FARLIGT GODS ... 18
8 RISKREDUCERING... 18
9 DISKUSSION ... 18
OSÄKERHETER OCH ANTAGANDEN ... 18
KÄNSLIGHETSANALYS ... 19
10 SLUTSATS ... 20
11 REFERENSER ... 21
Sammanfattning
I ett detaljplaneärende i Nyköpings kommun undersöks möjligheten att uppföra upp till 500 nya bostäder inom två intilliggande fastigheter.
De aktuella fastigheterna, Stockrosen 7 & 11, ligger inte inom 150 meter från sekundär eller primär farligt gods-led. Däremot finns verksamheter i området vilka hanterar brandfarlig vara. Därutöver står en transformatorstation tillhörande Vattenfall Eldistribution AB placerad på en angränsande fastighet.
Med anledning av ovanstående har en riskutredning genomförts i syfte att avgöra lämpligheten i den planerade bostadsbebyggelsen.
Säkerhetspartner Norden AB har genomfört denna riskutredning och utvärderat resultatet i förhållande till rådande acceptanskriterier.
Med hänsyn taget till regelverk, riktlinjer, trafikflöden och persontäthet har konsekvensberäkningar utförts och individ- och samhällsrisk har beräknats.
Riskutredningens slutsatser är följande:
Risknivån bedöms vara acceptabel, med avseende på transport av farligt gods i området.
Slutsatsen är att de planerade bostäderna kan uppföras utan att
riskreducerande åtgärder behöver vidtas med avseende på transport av farligt gods.
För slutsats kring risker kopplade till transformatorstationen, se bilaga till detta dokument.
1 Allmänt Bakgrund
På uppdrag av Bolite Bostäder har Säkerhetspartner Norden AB anlitats för att upprätta en riskutredning kring fastigheterna Stockrosen 7 & 11 i Nyköpings kommun.
Syfte
Syftet med riskutredningen är att kartlägga riskbilden för aktuellt område.
Riskutredningen avser utgöra underlag för bedömning av lämpligheten av föreslagen bebyggelse. Vid behov ska riskreducerande åtgärder föreslås.
Metod
Riskutredningen är uppbyggd enligt följande arbetsgång:
• Grovanalys. Kartläggning av området och riskinventering genom
litteraturstudier, statistiska databaser och myndighetsinformation. Möjliga olycksscenarier identifieras baserat på den insamlade informationen.
• Beräkning av risknivå. Analys av de identifierade scenarierna där konsekvens och sannolikhet uppskattas kvantitativt eller kvalitativt.
• Riskbedömning. Sammanställning av riskbilden med hjälp av grafer över individ- och samhällsrisk. Redovisning av eventuella riskreducerande åtgärder. Diskussion, osäkerhetsanalys och slutsats.
Styrande dokument
I detta avsnitt redovisas relevanta lagar, förordningar och riktlinjer som styr riskhanteringen i detaljplaneärenden och samhällsbyggnadsprocessen.
1.4.1 Plan- och bygglagen
I Plan- och bygglagen (PBL, SFS 2010:900) 2 kap. 5 § finns bestämmelser om att vid planläggning, och i ärenden om bygglov, ska bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till bland annat:
• Människors hälsa och säkerhet.
• Risken för olyckor.
1.4.2 Miljöbalken
I miljöbalken (MB, SFS 1998:808) 1 kap. 1 § anges det att människors hälsa och miljön ska skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan.
1.4.3 Transport av farligt gods på väg
Transport av farligt gods på väg regleras genom det europeiska regelverket ADR (European agreement concerning the international carriage of dangerous
1.4.5 Övriga riktlinjer
Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen (RIKTSAM) utgiven av Länsstyrelsen i Skåne Län tydliggör de grunder som tillämpas vid överväganden om säkerhet i samband med granskningen av beslutsunderlag i samhällsplaneringen, främst vad avser nyetablering eller ombyggnation i områden nära transportleder där farligt gods transporteras. Dessa riktlinjer utgör inget krav på hur riskhänsyn ska tas i samhällsplaneringen utan är avsedda som hjälpmedel.
Riktlinjerna baseras på beräkningar av individ- och samhällsrisk längs
transportleder och studier av andra rekommendationer. Riktlinjerna utformas som tre olika vägledningar:
• Vägledning 1 baseras endast på skyddsavstånd.
• Vägledning 2 baseras på deterministiska kriterier.
• Vägledning 3 baseras på både deterministiska och probabilistiska kriterier avseende individ- och samhällsrisk.
Vägledningarna tillämpas olika beroende på vilken markanvändning som planeras och på vilket avstånd från transportleden man planerar att etablera markanvändningen, viktiga avstånd för dessa överväganden är 30, 70 respektive 150 meter från transportleden, se Tabell 1.
Länsstyrelsen i Södermanlands län har utgivit egna riktlinjer kring hur man kan planera med hänsyn till risk för olyckor intill vägar och järnvägar med transporter av farligt gods. Dessa är baserade på RIKTSAM. Markanvändningen och
avstånden i Tabell 1 är hämtade från Länsstyrelsen i Södermanlands län (2015).
Tabell 1. Rekommenderad markanvändning på olika avstånd från transportled med farligt gods. Beteckningar i enlighet med Boverkets allmänna råd om
planbestämmelser BFS 2014:5, DPB 1. Verksamhetsklasser (Vk) enligt kapitel 5, Boverkets byggregler BFS 2011:6 (Länsstyrelsen Södermanlands län, 2015).
0-30 m 30-70 m 70-150 > 150 meter
E – Tekniska anläggningar (ska ej
orsaka skada vid avåkning)
E – Tekniska anläggningar
B – bostäder
(enfamiljsbostäder) B – Bostäder
L – Odling &
djurhållning
G –
Drivmedelsförsäljning C – centrum D – Vård
N – Friluftsliv &
camping (t.ex.
motionsspår)
J - Industri H – Detaljhandel K – Kontor
P – Parkering (ej
parkeringshus) P – Parkering K – Kontor (Vk1) O – Tillfällig vistelse
T – Trafik Z – Verksamheter (Vk1)
R –
Besöksanläggningar (utan omfattande
åskådarplats
R –
Besöksanläggningar Z - Verksamheter S - Skola
Avgränsningar
Denna riskutredning behandlar endast akuta risker för människors liv och hälsa som en olycka med farligt gods kan innebära. Därmed beaktas inte eventuella effekter på egendom, naturmiljö, grundvattentäkter eller liknande som orsakas av en olycka med transport av farligt gods. Eventuell långtidspåverkan som en olycka kan medföra beaktas inte heller.
En delutredning gällande en transformatorstation placerad på intilliggande fastighet har även genomförts. I delutredningen beskrivs både risken för
brandspridning mellan byggnader samt akuta och långsiktiga hälsoeffekter som orsakas av magnetfält. Delutredningen ligger som bilaga till detta dokument.
Underlag
Riskutredningen baseras på följande underlag:
• Tillståndsbevis gällande hantering av brandfarlig vara för Nilssons Motorlindningar AB erhållet av Sörmlandskustens räddningstjänst.
• Underlag erhållet av Erik Westerlund, Bolite Bostäder.
• Trafikdata hämtad från Trafikverkets Nationella vägdatabas.
• Övrig litteratur, se referenser i avsnitt 11.
Kvalitetssäkring och kontroll
Denna handling omfattas av internkontroll i enlighet med Säkerhetspartners kvalitetssystem, certifierat enligt ISO 9001 och ISO 14001. Detta innebär bland annat att annan sakkunnig granskar förutsättningar och redovisade lösningar i rapporten.
2 Riskhanteringsprocessen
Risk kan definieras som en oönskad händelse som kanske inträffar. Begreppet risk kan även definieras som svaret på frågorna i den så kallade risktrippletten:
• Vad kan hända?
• Hur sannolikt är det?
• Vad blir konsekvenserna?
I säkerhetstekniska sammanhang kan risk beskrivas matematiskt som produkten av sannolikhet och frekvens enligt följande:
risk = sannolikhet ∙ frekvens
Konsekvens och frekvens kan fastställas antingen kvalitativt eller kvantitativt.
Begreppet konsekvens avser resultatet av en oönskad händelse. Begreppet frekvens anger hur ofta en händelse förväntas inträffa och anges oftast i enheten per år. Begreppet sannolikhet anger hur troligt det är att en viss händelse inträffar och anges oftast i procent. Baserat på frekvensen kan sannolikheten beräknas.
Hantering av risker är en kontinuerlig process, uppdelad i tre delar, som innebär
Figur 1. Schematisk bild över processen vid genomförande av riskutredningar.
(Länsstyrelserna Skåne län, Stockholms län, Västra Götalands län, 2006).
Riskanalys
Riskanalys utgör den första delen i riskhanteringsprocessen. En grundläggande förutsättning för resultatet av en riskanalys är att dess omfattning och
övergripande syfte är fastställt och tydligt beskrivet. Därefter kan riskinventering genomföras och riskkällor kan identifieras. Det sista steget i riskanalysen innefattar att beräkna riskerna (kvalitativt eller kvantitativt) genom att fastställa sannolikhet och konsekvens för respektive riskkälla. (Länsstyrelserna Skåne län, Stockholms län, Västra Götalands län, 2006).
Riskvärdering
När riskanalysen är genomförd ska risken värderas, vilket utgör det andra steget i riskhanteringsprocessen. Risken värderas genom att den jämförs mot tydligt beskrivna acceptanskriterier för att fastställa huruvida risken är tolerabel eller inte.
Om resultatet visar att risken inte är tolerabel ska åtgärdsförslag tas fram. Vidare har följande fyra principer formulerats av Räddningsverket 1997 som förslag på utgångspunkt för värdering av risker:
• Rimlighetsprincipen. En verksamhet bör inte innebära risker som med rimliga medel kan undvikas. Detta innebär att om risker som med tekniskt och ekonomiskt rimliga medel kan elimineras eller reduceras alltid ska åtgärdas (oavsett risknivå).
• Proportionalitetsprincipen. De totala risker som en verksamhet medför bör inte vara oproportionerligt stora jämfört med de fördelar (intäkter,
produkter, tjänster etc.) som verksamheten medför.
• Fördelningsprincipen. Riskerna bör vara skäligt fördelade inom samhället i relation till de fördelar som verksamheten medför. Detta innebär att enskilda personer eller grupper inte bör utsättas för oproportionerligt stora risker i förhållande till de fördelar som verksamheten innebär för dem.
• Principen om undvikande av katastrofer. Risker bör hellre realiseras i olyckor med begränsade konsekvenser som kan hanteras av tillgängliga beredskapsresurser än i katastrofer.
Riskreducering
Riskanalysen och riskvärderingen ligger till grund för riskhanteringsprocessens sista del; riskreduktion. Denna del omfattar beslutsfattande och genomförande av eventuella riskreducerande åtgärder samt kontroll och återkoppling gentemot riskanalysens syfte och mål.
3 Acceptanskriterier och riskmått
Bedömningen av huruvida en risk är acceptabel baseras på flertalet faktorer.
Förutom en teknisk bedömning av risken ligger även mer subjektiva uppfattningar till grund för en bedömning av huruvida en risk kan accepteras eller inte.
Exempelvis påverkas bedömningen av vem som utsätts för risken i relation till vem som gynnas av verksamheten som aktuell risk är en bieffekt av (se
fördelningsprincipen i avsnitt 2.2). Inom samhällsplanering ställs risker och vinster av olika karaktär mot varandra och det är viktigt att göra en genomtänkt bedömning av vilka risker som kan accepteras.
I denna handling görs en teknisk bedömning som ska ses som ett underlag för en helhetsbedömning av huruvida risknivån för det aktuella planområdet kan accepteras. Nedan följer de bedömningsgrunder som används i denna
handling. I vissa länder förekommer nationella riktlinjer för vilken risknivå som kan accepteras. I Sverige finns inga sådana nationella riktlinjer, däremot har det blivit praxis att använda de kriterier som föreslås av Räddningsverket 1997.
3.1.1 Individrisk
Individrisk är en platsspecifik risk och anger sannolikheten per år att en hypotetisk person omkommer om denna vistas oavbrutet på en bestämd plats i närheten av en riskkälla. De acceptanskriterier som föreslås för individrisk är 10-7 som undre gräns och 10-5 som övre gräns. Mellan dessa finns ett område som benämns ALARP (As Low As Reasonably Practicable). För risker som befinner sig inom detta område ska riskreducerande åtgärder vidtas så länge kostnaderna för dessa åtgärder står i proportion till den riskreduktion som de medför.
Ett exempel på en individriskkurva inklusive övre och undre gräns för ALARP återges i Figur 2.
Figur 2. Exempel på individriskkurva. Observera att y-axeln är logaritmisk.
Vid beräkning av individrisk med avseende på transport av farligt gods på väg eller järnväg måste olycksfrekvensen justeras, eftersom riskkällan utgörs av en linje. Olycksfrekvens anges vanligen per kilometer väg/järnväg vilket måste tas i beaktning när individrisken på olika avstånd beräknas. I Figur 3 presenteras en schematisk bild som tydliggör metoden.
Figur 3. Schematisk bild som förklarar hur olycksfrekvensen justeras vid beräkning av individrisk när riskkällan utgörs av en linje.
En olyckas konsekvensområde antas ofta ha cirkulär utbredning. Annorlunda uttryckt har olyckan ett konsekvensavstånd som motsvarar radien av dess cirkulära utbredning. I Figur 3 benämns konsekvensavståndet med r. För att en olycka med konsekvensavstånd r ska påverka en punkt på avståndet y från
vägen måste olyckan inträffa någonstans på sträckan 2x. Med Pythagoras sats kan 2x beräknas och frekvensen kan justeras.
3.1.2 Samhällsrisk
Samhällsrisk förmedlar risken att ett antal människor omkommer till följd av olycka per år. Samhällsrisken beror till stor del på persontätheten i området till skillnad från individrisken som är oberoende av antal personer i området.
Generellt är det vanligare med mindre olyckor (få dödsfall) vilket gör att
frekvensen minskar då antalet dödsfall ökar. Det är mer acceptabelt med flera olyckor med begränsade konsekvenser än med ett fåtal olyckor med
omfattande eller katastrofala konsekvenser. Detta gör att risktoleransen blir lägre ju fler människor som förväntas omkomma vid en olycka.
Samhällsrisk redovisas vanligen i form av ett så kallat F/N-diagram (F = frequency of accidents, N = number of fatalities). F anger den ackumulerade
olycksfrekvensen och N anger antalet dödsfall.
Ett exempel på ett F/N-diagram inklusive acceptanskriterier återges i Figur 4.
Figur 4. Exempel på F/N-diagram. Observera att axlarna är logaritmiska.
4 Ämnesklasser och konsekvenser
Farligt gods kategoriseras baserat på dess kemiska och fysikaliska egenskaper.
MSB delar in farligt gods i nio olika huvudklasser samt ett antal underklasser.
Fördelningen av transporter av farligt gods är olika på väg respektive järnväg. I RIKTSAM redovisas en sammanställning av denna fördelning där data för väg baseras på ett nationellt genomsnitt medan data för järnväg baseras på en prognos av trafikflödet år 2020 på Södra stambanan genom Lund via Malmö.
I Tabell 2 återges fördelningen mellan de olika klasserna samt deras fördelning enligt RIKTSAM.
Tabell 2. Fördelning av antal transporter för de olika huvudklasserna (RIKTSAM, 2007).
ADR-klass Väg (%) Järnväg (%)
1. Explosiva ämnen och föremål 0,9 0,6
2.1 Brandfarliga gaser
12,0 19,9
2.2 Icke brandfarliga, icke giftiga gaser 2.3 Giftiga gaser
3. Brandfarliga vätskor 76,9 18,1
4.1 Brandfarliga fasta ämnen, självreaktiva ämnen och fasta okänsliggjorda ämnen
0,9 6,2
4.2 Självantändande ämnen
4.3 Ämnen som utvecklar brandfarliga gaser vid kontakt med vatten
5.1 Oxiderande ämnen
1,2 20,0
5.2 Organiska peroxider 6.1 Giftiga ämnen
0,6 5,9
6.2 Smittförande ämnen
7. Radioaktiva ämnen 0,1 0,1
8. Frätande ämnen 7,2 24,4
9. Övriga farliga ämnen och föremål 0,3 4,9
De olika ämnesklasserna är förenade med olika konsekvenser, i händelse av en olycka med utsläpp. I Tabell 3 redovisas exempel på dessa konsekvenser för olika ämnesklasser.
Tabell 3. Möjliga konsekvenser som förknippas med respektive ämnesklass.
ADR-klass Möjlig konsekvens Kommentar
1 Explosion Detonation av massexplosiva ämnen som orsakar
tryckpåverkan och brännskador.
2.1 BLEVE*, UVCE**,
jetflamma,
gasmolnsexplosion
Utsläpp och antändning av kondenserad brännbar gas som kan leda till brännskador och tryckpåverkan.
2.3 Giftigt gasmoln Utsläpp av kondenserad giftig gas som kan orsaka förgiftning vid inandning.
3 Pölbrand, giftigt
gasmoln
Utsläpp och antändning av mycket brandfarliga vätskor vilket kan leda till pölbrand och brännskador. I frånvaro av antändning kan en brandfarlig vätska avdunsta och spridas som ett giftigt gasmoln.
4 - Utgör vanligen ingen risk för omgivningen då konsekvenserna begränsas till fordonets närhet.
5.1 Explosion Detonation av massexplosiva ämnen som orsakar
tryckpåverkan och brännskador.
5.2 Explosion Detonation av massexplosiva ämnen som orsakar
tryckpåverkan och brännskador.
6 Stänk Utgör vanligen ingen risk för omgivningen då
konsekvenserna begränsas till fordonets närhet.
7 - Olyckor med ämnesklass 7 är förknippade med
långtidsverkande effekter och beaktas således inte i detta sammanhang.
8 Stänk Utsläpp av frätande vätskor som ger frätskador vid
hudkontakt.
9 - Utgör vanligen ingen risk för omgivningen då
konsekvenserna begränsas till fordonets närhet.
*Boiling Liquid Expanding Vapour Explosion
**Unconfined Vapour Cloud Explosion
Ämnesklasserna 4, 6, 7 och 9 utgör normalt ingen stor risk då konsekvenserna som är kopplade till dessa ämnesklasser begränsas till fordonets närhet och/eller endast innebär långtidsverkande effekter. Ibland kan emellertid ämnesklass 5 beaktas eftersom explosion kan ske när organiska peroxider blandas med organiska material såsom diesel.
De ämnesklasser som har tillhörande konsekvenser som vanligen beaktas är således 1, 2.1, 2.3, 3, 5 och 8. De konsekvenser som vanligen beaktas är därmed:
• Explosion
• BLEVE, UVCE, jetflamma
• Giftigt gasmoln
• Pölbrand
• Stänk
Då inga platsspecifika data kring fördelningar mellan ämnesklasser har erhållits till denna riskutredning kommer data från RIKTSAM att utgöra utgångspunkten i kommande konsekvensberäkningar.
Tillståndsbevis gällande hantering av brandfarlig vara för en verksamhet i området har emellertid erhållits från Sörmlandskustens räddningstjänst. Detta tillstånd kommer att användas i föreliggande riskutredning för att använda siffror som är mer representativa för rådande platsspecifika förutsättningar gällande vilka ämnen som transporteras i området.
5 Områdesbeskrivning
I detta avsnitt beskrivs planområdet och dess omgivning. I Figur 5 återges planområdets placering i Nyköping.
Figur 5. Översiktsbild för Nyköping. Röd cirkel markerar planområdets placering.
I Figur 6 visas en bild på fastigheterna med gränser.
Figur 6. Bild på fastigheterna Stockrosen 7 & 11.
I Figur 7 visas en bild på vägarna på vilka farligt gods transporteras till slutkund.
Figur 7. Röda linjer markerar Industrigatan och guldsmedsgatan på vilka det transporteras farligt gods till slutkund i området. Mottagaren, Nilssons
Motorlindningar AB är belägen längre bort på Industrigatan, nordväst om kartan som visas.
Beskrivning av planområdet
Fastigheterna ligger i västra Nyköping. De är belägna i ett område som består av bostäder och verksamheter såsom hotell, restauranger och sällanvaruhandel.
Stockrosen 11 avgränsas i öst av Guldsmedsgatan och i norr av Industrigatan.
Stockrosen 7 avgränsas i öst av Stockrosen 11 och i norr av Stockrosen 12, vilket är fastigheten på vilken Vattenfall Eldistribution AB har en transformatorstation.
Planerade förändringar
Aktuellt detaljplaneärende syftar till att möjliggöra bebyggelse av upp till 500 bostäder inom fastigheterna Stockrosen 7 & 11.
Persontäthet
Persontätheten har en stor inverkan på samhällsrisken. I kommande konsekvensberäkningar har värdet 4 100 personer/km2 använts.
I RIKTSAM används persontätheten 1 000 personer/km2 i området 20-60 m från
6 Riskanalys
Det övergripande syftet med en riskutredning styrs av vad som bedöms vara skyddsvärt. I detta fall är människors liv och hälsa det skyddsvärda, se avsnitt 1.5 för avgränsningar. För att kartlägga riskbilden som föreligger i berörda områden har en riskinventering genomförts och sammanställts i detta avsnitt.
Transport av farligt gods
En farligtgodsolycka är i detta sammanhang en olycka där läckage sker och ett farligt ämne kommer ut. Ett fordon som transporterar farligt gods kan alltså vara inblandat i en olycka utan att detta anses vara en farligtgodsolycka.
Ingen av fastigheterna Stockrosen 7 & 11 ligger inom 150 meter från sekundär eller primär farligt gods-led. Den planerade bebyggelsen ligger således utanför riskhanteringsområdet. Däremot finns det en verksamhet i området till vilken det levereras farligt gods. Det är risken som härrör ur dessa transporter som undersöks i föreliggande riskutredning. Aktuella vägar utgörs av Guldsmedsgatan och Industrigatan. Hastighetsbegränsningen på dessa vägar är 30 km/h.
I samband med föreliggande riskinventering kontaktades Sörmlandskustens räddningstjänst. De fick frågan om vilka verksamheter i området som har tillstånd att hantera brandfarlig vara. Enligt räddningstjänsten är Nilssons motorlindningar AB den verksamhet i området som har tillstånd att hantera brandfarlig vara.
Deras tillstånd erhölls från räddningstjänsten i samband med denna riskutredning.
I tillståndet framgår det att verksamheten har tillstånd att hantera tre olika sorters brandfarlig gas. Den totala mängden understiger 4 000 liter.
Baserat på ovanstående antas transporterna i området ha en högre andel brandfarlig gas än riksgenomsnittet. Baserat på att inga vägar i området är sekundära eller primära transportleder för farligt gods skulle man kunna anta att leveranserna till Nilssons motorlindningar AB är de enda transporterna som behöver beaktas. Detta skulle i sin tur innebära att den enda ämnesklassen som behöver beaktas är 2.1 brandfarlig gas. För att även täcka in konsekvenser kopplade till andra ämnesklasser väljes emellertid att fortsatt även beakta ämnesklasserna 1, 2.3, 3, 5 och 8, enligt resonemanget i avsnitt 4. Men det
förutsätts att ämnesklass 2.1 utgör en större andel i området än i riksgenomsnittet.
Transformatorstationen i området behandlas i separat delutredning, se bilaga till detta dokument.
Konservativt antas aktuella gator ha en ÅDT tungtrafik på 200. Detta bedöms täcka transporter till Nilssons motorlindningar AB samt eventuella andra transporter som sker till / genom området.
De ämnesklasser som beaktas redovisas i Tabell 4.
Tabell 4. Ämnesklasser som beaktas. Andelen av respektive ämnesklass har även normerats så att summan blir 100 %.
ADR-klass Andel i % (enligt RIKTSAM) Ansatt andel i % (för aktuellt område)
Normerad andel i % (för aktuellt område)
1 0,9 0,9 0,8
2.1 6* 80 73,5
2.3 6* 6 5,4
3 76,9 15 13,6
5 1,2 1,2 1,1
8 7,2 7,2 6,5
*Antar jämn fördelning mellan klass 2.1 och 2.3
Förväntat antal farligt gods-olyckor har beräknats baserat på metoden enligt VTI rapport 387:3, Vägtransporter med farligt gods – Farligt gods i
vägtrafikolyckor. Med hänsyn taget till bland annat ÅDT totaltrafik, ÅDT tungtrafik, vägsträckans längd och hastighetsbegränsning har frekvensen för olycka med farligt gods beräknats till 4,3∙10-5 per år.
För att någon av de beaktade konsekvenserna ska inträffa, och planområdet ska drabbas, krävs även att läckage och/eller antändning sker och så vidare.
Med hänsyn tagen till dessa faktorer har frekvensen för att någon av beaktade konsekvenser ska inträffa beräknats till 1,4∙10-7 per år.
I Tabell 5 redovisas en sammanfattning av konsekvensberäkningarna.
Tabell 5. Sammanställning av konsekvenser och deras respektive konsekvensavstånd och sannolikheter.
Ämnesklass och konsekvens Konsekvensavstånd (m) Antal döda Sannolikhet (per år)
1. Explosion 52 9 6,9∙10-10
2.1. BLEVE 192 119 2,1∙10-9
2.3. Giftigt gasmoln 150 3 3,9∙10-8
3. Pölbrand 40 5 3,5∙10-9
5. Explosion 31 3 2,8∙10-9
8. Stänk 30 1 9,3∙10-8
Individrisken undersöktes på olika avstånd från aktuella vägar, vilka korrelerar med konsekvensavstånden i Tabell 5, se Figur 8. Vid beräkning av individrisk har sannolikheten att påverkas av en olycka justerats enligt avsnitt 3.1.1.
1,00E-10 1,00E-09 1,00E-08 1,00E-07 1,00E-06 1,00E-05 1,00E-04
0 50 100 150 200 250 300
K umula ti v fr ekv ens (pe r år )
Avstånd från riskkälla (m) Individrisk
ALARP övre ALARP undre Individrisk
Figur 9. Samhällsrisk till följd av transport av farligt gods.
Övriga farliga verksamheter
På en intilliggande fastighet, Stockrosen 12, har Vattenfall Eldistribution AB en transformatorstation. Detta behandlas i separat delutredning, se bilaga till detta dokument.
7 Riskvärdering
I detta avsnitt värderas de risker som identifierats och beräknats i avsnitt 6.
Transport av farligt gods
Individrisken med avseende på transport av farligt gods på aktuella vägar understiger ALARP på samtliga undersökta avstånd. Individrisknivån med
avseende på transport av farligt gods är därmed acceptabel enligt vedertagna kriterier.
Samhällsrisken med avseende på transport av farligt gods på aktuella vägar understiger ALARP och är således acceptabel enligt vedertagna kriterier.
8 Riskreducering
Med hänsyn till att beräknade risknivåer är acceptabla krävs inga riskreducerande åtgärder.
9 Diskussion
I detta avsnitt diskuteras osäkerheter och känslighetsanalyser genomförs.
Osäkerheter och antaganden
Riskutredningar är förknippade med osäkerheter. Många antaganden måste göras för att resultat ska nås. Underlag i form av statistik kan vara bristfälligt och/eller förlegad, beräkningsmodeller är förenklingar av verkligheten och har inherenta antaganden. Detta är något som beslutsfattare bör ha i åtanke då en
1,0E-11 1,0E-10 1,0E-09 1,0E-08 1,0E-07 1,0E-06 1,0E-05 1,0E-04 1,0E-03 1,0E-02 1,0E-01 1,0E+00
1 10 100 1000
K u m u la ti v fr e kv e n s
Antal omkomna Samhällsrisk, F/N-diagram
ALARP övre
ALARP undre
Samhällsrisk
riskutredning utgör underlag för beslutsfattande. I detta avsnitt diskuteras osäkerheter och antaganden.
Inga platsspecifika data kring vilka ämnesklasser och deras respektive
mängder/fördelningar som transporteras på aktuella vägar har använts i denna riskutredning. Istället ansattes fördelningen baserat på en kombination av
RIKTSAM (vilket motsvarar riksgenomsnittet) samt det tillstånd för hantering av brandfarlig vara som en verksamhet i området har. För mängder ansattes punktskattningar för ämnesklass 1 och 2.1 vid beräkning av konsekvensavstånd.
För beräkning av konsekvensavstånd för explosion och BLEVE användes en ekvation som presenteras i Fischer et al. (1998). Ekvationen används generellt för att beräkna diametern på det eldklotet som härrör från brinnande gas eller aerosol. Gällande ämnesklass 1 och 5 är användandet av denna ekvation således en approximation.
För giftigt gasmoln, pölbrand och stänk beräknades inte konsekvensavstånden.
Istället ansattes konservativa punktskattningar.
Vid beräkning av antalet döda till följd av giftigt gasmoln antas gasmolnet sprida sig i form av en plym med en spridningsvinkel på 15°. Detta är inte nödvändigtvis ett konservativt antagande. Däremot är det en rimlig skattning baserat på beräkningar enligt Center for Chemical Process Safety (CCPS), 2000: 593.
Vid konsekvensberäkningar görs antagandet att alla människor befinner sig utomhus dygnet runt. Detta kan jämföras med de siffror som föreslås i RIKTSAM (dagtid: 10% utomhus, nattid: 1% utomhus). Antagandet om att 100% av människorna i området befinner sig utomhus bedöms vara konservativt då människor som befinner sig utomhus drabbas hårdare av flertalet konsekvenser.
För samtliga konsekvenser med ett konsekvensavstånd ≤30 meter har
persontätheten reducerats till en tredjedel. Detta antagande baseras på att människor inte bedöms uppehålla sig så nära vägen i samma utsträckning. Detta kan jämföras med RIKTSAM som räknar med en persontäthet på 0 personer/km2 inom 20 meter från spår. Antagandet i denna riskutredning kan således betraktas som konservativt. För konsekvenser som sträcker sig längre än 30 meter har det inte gjorts någon reducering av persontäthet på något avstånd. Detta är ytterligare ett konservativt förfarande vid beräkningarna.
Vid beräkningar av individ- och samhällsrisk görs förenklingen att vägen som utgör riskkällan antas vara en rak sträcka. I föreliggande fall går vägarna
Industrigatan och Guldsmedsgatan längs med aktuella fastigheter i en vinkel på ungefär 90 °. Detta bedöms emellertid utgöra en försumbar skillnad på risknivån.
Känslighetsanalys
För att undersöka huruvida resultaten av konsekvensberäkningarna är känsliga för variationer i indata görs ett antal ytterligare beräkningar med ”mindre gynnsamma” indata. Detta syftar även till att beakta eventuella framtida
förändringar såsom ökade trafikflöden. En sammanställning av resultaten återges i Tabell 6.
Samma persontäthet inom 30 meter från väg som inom övriga området
Samhällsrisk fortsatt under ALARP.
Antar att ett giftigt gasmoln har en utbredning på 500 meter
Individ- och samhällsrisk fortsatt under ALARP.
10 Slutsats
Den beräknade individ- och samhällsrisken med avseende på transport av farligt gods i området understiger den undre gränsen för ALARP vilket innebär att risknivån är acceptabel utan att riskreducerande åtgärder behöver vidtas.
Beräknad individrisk indikerar att risknivån är acceptabel 30 meter från väg.
Beräkningstekniskt sett råder samma risknivå ända in till vägkanten. Det kortaste avståndet som undersöktes var dock 30 meter. Det ska även betonas att den beräknade risknivån endast tar hänsyn till undersökta konsekvenser. Inom 30 meter från vägkant tillkommer exempelvis risken för mekanisk påverkan av fordon som kör av vägen i samband med eventuella olyckor, oaktat om det rör sig om farligt godsolyckor eller inte. Men beräkningarna indikerar alltså att risknivån är acceptabel inom 0-30 m från väg vilket framgår av individriskkurvan, se Figur 8.
Vidare finns det andra skäl till att hålla ett område intill vägen bebyggelsefritt.
Exempelvis bör det finnas plats för underhållsarbete samt räddningsfordon vid en eventuell olycka. Detta är inte ett krav utan ska ses som underlag till berörda beslutsfattare.
Sammanfattningsvis, sett ur ett olycksperspektiv, kan bebyggelse placeras intill vägkant baserat på genomförda konsekvensberäkningar.
11 Referenser
Center for Chemical Process Safety. (2000). Guidelines for Chemical Process Quantitative Risk Analysis, Second edition. New York: American Institute of Chemical Engineers.
Fischer, S., Forsén, R., Hertzberg, O., Jacobsson, A., Koch, B., Runn, R., Thaning, L.,
& Winter, S. (1998). Vådautsläpp av brandfarliga och giftiga gaser och vätskor.
Metoder för bedömning av risker. Andra reviderade och utökade upplagan.
Försvarets forskningsanstalt.
Lindberg, R. & Morén, B. (1994). Riskanalysmetod för transporter av farligt gods på väg och järnväg – Projektsammanfattning. Väg- och transportforskningsinstitutet (VTI).
Länsstyrelsen i Skåne län. (2006). Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen (RIKTSAM) – Bebyggelse intill väg och järnväg med transport av farligt gods.
Länsstyrelsen Södermanlands län. (2015). Farligt gods – hur man kan planera med hänsyn till risk för olyckor intill vägar och järnvägar med transporter av farligt gods.
Räddningsverket. (1997). Värdering av risk. Karlstad: Statens Räddningsverk.
Trafikverket. (2014). Stora Projekt, Projekt Mälarbanan. Underlag till
miljökonsekvensbeskrivning för järnvägsplaner Mälarbanan, Duvbo-Spånga och Spånga-Barkaby. PM Riskbedömning – Olyckors påverkan på människors hälsa och på miljön i driftskedet.
Bilaga – avstånd
transformatorstation
Stockrosen 7, 11 & 12 Nyköping kommun
Beteckning: Bilaga
Datum: 2020-04-03
Version: 0
Delutredning
Detaljplan
www.sakerhetspartner.se
Projektnamn:
Bilaga – avstånd transformatorstation
Uppdragsgivare:
Nyköping kommun
Uppdragsgivarens referens-/kontaktperson:
Erik Westerlund
Ombud, Säkerhetspartner Norden AB:
Mattias Ödén
Uppdragsansvarig, Säkerhetspartner Norden AB:
Mattias Ödén
Handläggare, Säkerhetspartner Norden AB:
Fredrik Strindberg
Civilingenjör Riskhantering
fredrik.strindberg@sakerhetspartner.se 070 694 70 03
Granskare, Säkerhetspartner Norden AB:
Erik Isaksson
Brand- & Civilingenjör Riskhantering erik.isaksson@sakerhetspartner.se 070 694 77 08
Övriga noteringar:
Innehållsförteckning
1 ALLMÄNT ... 4
REGELVERK ... 4
BAKGRUND ... 4
2 SKYDD MOT BRANDSPRIDNING MELLAN BYGGNADER ... 5
3 TRANSFORMATORANLÄGGNINGAR ... 6
4 MAGNETFÄLT ... 8
5 DISKUSSION OCH SLUTSATS ... 11
1 Allmänt Regelverk
Kraven som anges i handlingen baseras i grunden på övergripande skyddskrav enligt Plan- och bygglagen PBL (SFS 2010:900). Tillämpningsföreskrifter utgörs av Boverkets byggregler BFS 2011:6 (BBR 18) med ändring till och med BFS 2019:2 (BBR 28) samt BFS 2011:10 med ändringar till BFS 2019:1 (EKS 11) och till dessa tillhörande kompletterande föreskrifter och rekommendationer omnämnda i respektive tillämpningsföreskrift.
Krav ställs även i Starkströmsföreskrifterna, föreskrifter och allmänna råd ELSÄK-FS 1999:5, utgivna av Elsäkerhetsverket.
För bedömning av magnetiska fält har följande underlag använts:
• Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält, SSMFS 2008:18.
• Magnetfält i bostäder 2012:69, Strålsäkerhetsmyndigheten
• Magnetfält och hälsorisker 2009, utgivet av Strålsäkerhetsmyndigheten författat av Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen samt Strålsäkerhetsmyndigheten.
• Elektriska och magnetiska fält från spårvägstrafik 2012, Yngve Hamnerius
• Magnetfält från transformatorstationer: Miljömedicinsk utredning om förväntade magnetfält runt transformatorstationer i centrala Göteborg 2015, Peter Molnár & Mathias Holm
• Miljöutredning Stockholms miljöprogram 2001
• Miljöprogram för Malmö stad 1998-2002
Bakgrund
I samband med ett detaljplaneärende för fastigheterna Stockrosen 7 & 11 önskar Nyköping kommun få en beskrivning av riskbilden som härrör från en
transformatorstation tillhörande Vattenfall Eldistribution AB placerad på intilliggande fastighet Stockrosen 12. Vidare ska relevanta regelverk, med avseende på brandskydd och säkerhet, sammanställas. Slutligen ska det kartläggas vilken typ av byggnation som tillåts på vilka avstånd från
transformatorstationen och vilka eventuella åtgärder som krävs för att säkerställa ett tillfredsställande skydd mot brandspridning mellan byggnader.
1.2.1 Förutsättningar
Transformatorstationen ligger i en byggnad som är placerad i fastighetsgränsen mellan Stockrosen 7 och Stockrosen 12. Planerad bebyggelse inom Stockrosen 7 utgörs bland annat av ett mobilitetshus. Avståndet mellan mobilitetshuset och transformatorstationen uppgår enligt planeringen till ungefär 5 meter. Därtill
Baserat på detta antagande förutsätts brandbelastningen vara hög. Detta är något som kan vara relevant att undersöka närmare för att inte överskatta risken.
2 Skydd mot brandspridning mellan byggnader
I detta avsnitt redovisas krav enligt BBR.
Skydd mot brandspridning mellan byggnader uppnås genom skyddsavstånd då minst 8 meter föreligger mellan byggnader.
Tillfredställande skydd erhålls om brandspridning mellan byggnader begränsas med skydd som motsvarar det högsta kravet för brandceller eller brandväggar i respektive byggnad.
Sammanbyggda byggnader med mer än två våningsplan bör avskiljas med brandvägg. Om det finns inglasad balkong bör avståndet beräknas från balkongplattans ytterkant. Övriga utstickande detaljer, t.ex. taksprång och balkong, som sticker ut mer än 0,5 meter bör tas med i beräkningen av avstånd mellan byggnader.
Skydd mot brandspridning mellan byggnader uppnås genom skyddsavstånd enligt tabell i avsnitt (gäller byggnader med högst två våningsplan som endast innehåller Vk1 eller Vk3). Avståndet mellan byggnader med högst två
våningsplan och som endast innehåller Vk1 eller Vk3 kan vara mindre än 8 m om de uppförs enligt Tabell 1.
Tabell 1. Kombination av skyddsavstånd och ytterväggar. Gäller byggnader med högst två våningsplan som endast innehåller Vk1 eller Vk3.
Utförande av ena byggnadens yttervägg Minsta skyddsavstånd
EI 60 (inklusive dörrar och fönster) -
Utförande av båda byggnadernas motstående ytterväggar* Minsta skyddsavstånd
EI 30 (inklusive dörrar och fönster) -
EI 30 (inklusive dörrar) med högst 1 m2 oklassad fönsterarea 2 m EI 30 (inklusive dörrar) med högst 4 m2 oklassad fönsterarea 5 m EI 30 ingen begränsning av oklassad fönsterarea 7 m
*För komplementbyggnader räcker det att ena väggen utförs enligt tabell.
Ytterväggar kan anses vara motstående om direkt värmestrålning kan ske från den ena ytterväggen till den andra.
Direkt värmestrålning förutsätts kunna ske vinkelrätt och snett ut från väggen intill 135° vinkel från väggen.
Verksamhetsklass 1
Verksamhetsklass 1 omfattar utrymmen där det vistas personer som kan förväntas ha god lokalkännedom, som har förutsättningar att själva sätta sig i säkerhet och som kan förväntas vara vakna.
Exempel på lokaler som omfattas är industribyggnader, lager och kontor.
Verksamhetsklass 3
Verksamhetsklass 3 omfattar bostäder där det vistas personer som kan
förväntas ha god lokalkännedom, som har förutsättningar att själva sätta sig i säkerhet och som inte kan förväntas vara vakna.
Verksamhetsklass 3A omfattar boenden som avses i första stycket och inte omfattas av verksamhetsklass 3B.
Exempel på utrymmen som ingår i verksamhetsklass 3A är vanliga bostadslägenheter såsom bostäder i flerbostadshus och småhus,
trygghetsboende, seniorboende, familjedaghem, fritidsbostäder och liknande.
Verksamhetsklass 3B omfattar gemensamhetsboenden.
Exempel på gemensamhetsboenden är hem för vård och boende (HVB), hem för ensamkommande flyktingbarn och liknande. Verksamhetsklass 3B kan även tillämpas för exempelvis bostäder avsedda för en person med gemensamma utrymmen.
2.1.1 Brandsektionering av stora byggnader
För att begränsa omfattande brandspridning i stora byggnader bör dessa utformas med brandceller, brandsektioner, brandtekniska installationer eller kombinationer av dessa. Vid bedömning av risken för brandspridning bör hänsyn tas till brandbelastning. Exempel på lämplig utformning är att dela upp byggnaden i brandceller om högst 1 250 m2 eller i brandsektioner enligt vad som anges i Tabell 2. Om brandbelastningen är högst 250 MJ/m2 kan utrymmet utformas utan särskilt skydd mot omfattande brandspridning.
Tabell 2. Brandsektionering av stora byggnader.
Skyddssystem
Maximal storlek (nettoarea*) på brandsektion vid brandbelastning f (MJ/m2)
f ≤ 800 f > 800
Inget automatiskt brandlarm eller automatiskt släcksystem
2 500 m2 1 250 m2
Automatiskt brandlarm 5 000 m2 2 500 m2
Automatisk
vattensprinkleranläggning
Obegränsad Obegränsad
*Nettoarean bestäms utifrån samtliga plan som ingår i brandcellen eller brandsektionen. Horisontella sektionsgränser kan utföras som brandcellsgräns med motsvarande krav enligt Tabell 3 men utan krav på skydd mot mekanisk påverkan (M).
2.1.2 Brandvägg
Brandväggar bör utformas i brandteknisk klass enligt Tabell 3 och bryta
igenom brännbara skikt i taket för att begränsa risken för brandspridning över brandvägg. Om olika utrymmen har olika krav på skydd mot brandspridning bör det högre kravet tillämpas.
Dörrar i brandväggar bör utformas i lägst motsvarande brandteknisk klass i EI2XX-C.
Tabell 3. Brandteknisk klass för brandvägg beroende på brandbelastning.
Byggnadsklass Brandteknisk klass vid brandbelastning f (MJ/m2)
f ≤ 800 f ≤ 1 600 f > 1 600
Br1 REI 90-M REI 120-M REI 240-M
Br2, Br3 REI 60-M REI 90-M REI 120-M
Ifråga om vätskefyllda krafttransformatorer jämte tillhörande utrustning
(oljekylare, neutralpunktsmotstånd, neutralpunktsreaktor etc.) anses nedan under punkterna 1 – 5 angivna uppställningssätt medföra tillräcklig trygghet i
föreskriftens mening.
1. Uppställning i brandsäkert rum med vid brand självstängande dörrar eller luckor till angränsande rum ävensom för öppningar mot det fria, om risk bedöms föreligga för brandspridning genom sådana öppningar.
2. Uppställning i byggnad av plåt eller av annat obrännbart material, vilken endast används för transformator och ställverk under förutsättning, att avståndet från byggnaden till brännbar byggnadsdel eller brännbart upplag uppgår till minst 5 m.
3. Uppställning i rum som används även för annat ändamål under förutsättning att
• takkonstruktionen är av obrännbart material eller, om taket utgör brandcellsbegränsande byggnadsdel mot annat utrymme, har lägst brandteknisk klass EI 60,
• väggar inom ett avstånd av 15 m från transformatorn har lägst
brandteknisk klass EI 60 och inom större avstånd brännbara väggar har åtminstone tändskyddande beklädnad,
• golv har lägst brandteknisk klass EI 60,
• rummet är fritt från upplag av brännbara ämnen,
• transformator med större effekt än 250 kVA är försedd med gasvakt eller, för helt sluten transformator, tryckvakt för signal och utlösning samt
• transformator som är ansluten till friledningsnät är försedd med överspänningsskydd om transformatorn kan utsättas för skadlig överspänning.
4. Uppställning i det fria under förutsättning att avståndet till brännbar byggnadsdel eller brännbart upplag uppgår till minst 15 m.
5. Uppställning i det fria invid byggnad med väggar som har lägst brandteknisk klass EI 60 på mindre avstånd än 15 m på villkor att
• byggnaden inte har fönster, dörrar eller andra öppningar inom ett avstånd av 3 m från närmaste del av transformatorns hölje,
• inom 3 – 5 m avstånd från närmaste del av transformatorns hölje fönster har rutor av dubbelt trådnätglas i icke öppningsbara bågar av
obrännbart material och att andra öppningar är försedda med dörrar och luckor som har lägst brandteknisk klass EI 60,
• transformator med större effekt än 250 kVA är försedd med gasvakt eller, för helt sluten transformator, tryckvakt för signal och utlösning samt
• transformator som är ansluten till friledningsnät är försedd med överspänningsskydd om transformatorn kan utsättas för skadlig överspänning.
Om de i punkt 5, första och andra att-satserna angivna avstånden inte kan innehållas kan en skärmvägg med erforderlig bredd och i lägst brandteknisk klass EI 60 uppsättas mellan transformatorn och berörda öppningar (dörrar, fönster etc.), varvid väggens höjd förutsätts åtminstone nå upp i nivå med
transformatorns och öppningarnas högsta punkt.
4 Magnetfält
I detta avsnitt diskuteras elektromagnetiska fält och eventuella hälsorisker.
Magnetfält alstras av elektriska strömmar. Där det finns el finns det därför också magnetfält. Ett magnetfält karaktäriseras av sin styrka och sin frekvens.
Styrkan på ett magnetiskt fält, den magnetiska flödestätheten, mäts i tesla (T). 1 tesla är en mycket stor enhet. När det gäller normal miljö används mikrotesla (μT), milliondels tesla och nanotesla (nT), milliarddels tesla.
Frekvensen anges i hertz (Hz). Frekvensområdet 1 Hz till 300 Hz kallas ELF
(extremely low frequency) och innefattar kraftfrekvensen i Sverige som ligger på 50 Hz.
En sammanvägning av resultaten från över 20 epidemiologiska studier från hela världen visar ett tydligt statistiskt samband mellan förhöjda magnetfält i
boendemiljö och ökad risk för barnleukemi. Studierna har observerat en ökad risk vid magnetfältsexponering som i årsmedelvärde har varit högre än cirka 0,4 μT (400 nT).
Samtidigt är det viktigt att påpeka att det saknas vetenskapligt stöd för att det skulle finnas en strikt nivå där risken för barnleukemi ökar. Även om det inte har kunnat säkerställas att magnetfälten är orsaken till riskökningen så utgör studierna grund för vetenskaplig misstanke om koppling mellan förhöjda magnetfältsnivåer i hemmet och ökad risk för barnleukemi. Världshälsoorganisationens
cancerforskningsinstitut har klassat lågfrekventa magnetfält som ”möjligen cancerframkallande”.
Svenska myndigheter efterföljer en försiktighetsprincip om lågfrekventa elektriska och magnetiska fält. I den står bland annat följande vägledning riktad mot beslutsfattare:
”Om åtgärder, som generellt minskar exponeringen, kan vidtas till rimliga kostnader och konsekvenser i övrigt bör man sträva efter att reducera fält som avviker starkt från vad som kan anses normalt i den aktuella miljön. När det gäller nya elanläggningar och byggnader bör man redan vid planeringen sträva efter att utforma och placera dessa så att exponeringen begränsas”.
Det är emellertid inte specificerat vilka magnetfältsnivåer som ska betraktas som starkt avvikande från normal boendemiljö.
Rapporten Magnetfält i bostäder hade som syfte att genom mätningar i svenska bostäder uppskatta magnetfälten i normal boendemiljö för att på så vis
konkretisera myndigheternas försiktighetsstrategi för bostäder.
Studien syftade till att uppskatta magnetfältets årsmedelvärde för bostäder snarare än individens exponering. Uppskattningen baserades på mätningar av magnetfältsnivåer i bostäder och inkluderar alla källor till lågfrekventa magnetfält (alltså även apparater i hemmet som drivs med ström från vägguttaget).
Ungefär 95% av bostäderna som mättes hade uppskattade årsmedelvärden som understeg 0,2 μT. Värden upp till 0,2 μT i årsmedelvärde får därmed anses utgöra
Resultaten kan användas som vägledning vid utformningen av
försiktighetsstrategier avseende allmänhetens exponering för lågfrekventa magnetfält i bostäder.
4.1.1 Magnetfältets avståndsavtagande
Magnetiska fält avtar med avståndet från källan. Avståndsavtagandet varierar dock beroende på källans utformning. Om källan är en lång rak ledare avtar magnetfältet proportionellt med avståndet. Om källan kan approximeras till en punkt avtar magnetfältet med avståndet i kubik.
I en utredning av Peter Molnár och Mathias Holm, 2015, mättes magnetfältens styrka på olika avstånd från transformatorstationer i centrala Göteborg. I Tabell 4 återges deras resultat.
Tabell 4. Resultat från mätning av magnetfält på sex transformatorstationer i centrala Göteborg (Peter Molnár & Mathias Holm, 2015).
Skalade värden: Då magnetfälten varierar över tid användes en skalfaktor för att räkna om de uppmätta momentana värdena, baserat på årsmedeleffekten för respektive transformatorstation. Syftet var att erhålla ett värde som bättre representerar årsmedelvärdet (till skillnad från momentanvärdet).
Somliga mätningar kunde inte genomföras på grund av att utrymmet blockerades av väggar/buskage.
Resultaten i Tabell 4 diskuteras vidare i avsnitt 5.1.2.
4.1.2 Myndigheternas rekommendationer
Eftersom hälsoeffekter från magnetfält på lång sikt inte kan uteslutas har myndigheterna valt att rekommendera en viss försiktighet. Myndigheterna ger följande rekommendationer vid samhällsplanering och byggande, om de kan genomföras till rimliga kostnader.
• Undvik att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält.
• Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer.
4.1.3 Referensvärden för magnetfält
Sedan 2002 finns ett allmänt råd från tidigare Statens strålskyddsinstitut som anger referensvärden för allmänhetens exponering för magnetfält. Referensvärdena är rekommenderade maxvärden och bygger på riktlinjer från EU och gäller för fält med frekvenser mellan 0 och 300 GHz.
Syftet med referensvärdena är att skydda allmänheten mot kända akuta hälsoeffekter vid exponering för magnetfält. De är satta till en femtiondedel (1/50) av de värden där man har konstaterat negativa hälsoeffekter. För magnetfält med frekvensen 50 Hz är referensvärdet 100 μT (100 000 nT).
För långsiktiga effekter, som förhöjd cancerrisk, räcker inte dagens kunskap för att fastställa några gränsvärden. Olika frekvenser har olika lätt att skapa strömmar i kroppen. Referensvärdena skiljer därför mellan olika frekvenser.
Då det inte finns några explicita nivåer angivna i försiktighetsprincipen gällande långsiktiga effekter råder en osäkerhet och varierande tolkningar på kommunal nivå respektive länsnivå.
Krav på att årsmedelvärdet av magnetfält ska understiga 0,2 μT har ställts på kommunal nivå av Miljöförvaltningen Stockholms stad samt Miljöförvaltningen Malmö stad.
Stockholm stad skriver:
Vid nyproduktion av bostäder, skolor, daghem och lekplatser får inte
magnetfältsnivån, orsakad av kraftledningar, ställverk och transformatorstationer överstiga 0,2 μT (årsmedelvärde).
Malmö stad skriver:
Ingen ny bebyggelse eller nya kraftledningar bör lokaliseras så att det
magnetiska fältet alstrat av kraftledningen överskrider 0,2 μT som årsmedelvärde där människor stadigvarande vistas.
5 Diskussion och slutsats
I detta avsnitt sammanvägs och diskuteras de tidigare avsnitten.
Det finns i grunden två säkerhetsaspekter som bör beaktas vid planering av ny bebyggelse i anslutning till transformatorstationen:
• Risken för brandspridning mellan byggnader.
• Risken för negativa hälsoeffekter som orsakas av magnetfält.
Båda dessa aspekter behöver vägas samman innan beslut kan fattas om vilken typ av bebyggelse som lämpar sig på vilka avstånd, beroende på vilken åtgärd som vidtas.
5.1.1 Brandspridning mellan byggnader
För byggnation som planeras uppföras på ett avstånd som överstiger 8 m från befintlig bebyggelse krävs inga åtgärder med avseende på skydd mot
brandspridning mellan byggnader.
Starkströmsföreskrifterna ställer emellertid krav på skyddsavstånd. I föreliggande fall bedöms punkt 2 i avsnitt 3 vara applicerbar då aktuell transformatorstation är placerad i en byggnad av obrännbart material (tegel). Detta innebär att så länge ett avstånd på 5 m mellan transformatorstationsbyggnaden och planerad bebyggelse upprätthålls är placeringen acceptabel, sett till risken för
brandspridning, enligt ELSÄK-FS 1999:5.
Enligt BBR krävs emellertid åtgärder om byggnader placeras 8 m eller närmare från varandra. Vilka åtgärder som krävs beror på byggnadernas byggnadsklass samt vilken verksamhetsklass som bedrivs inom byggnaderna.
Befintlig transformatorstationsbyggnad bedöms vara utförd i byggnadsklass Br3 och den tillskrivs verksamhetsklass 1, industri. Vidare förutsätts brandbelastningen vara hög (> 1 600 MJ/m2) då transformatorn antas vara oljeisolerad.
Väggkonstruktionen på väggen som vetter mot Stockrosen 7 har ej kontrollerats men tät tegelvägg kan normalt förväntas motsvara lägst brandteknisk klass EI 60.
Med detta som utgångspunkt går det med hjälp av tidigare avsnitt att avgöra vilka åtgärder som krävs enligt BBR beroende på vilken typ av bebyggelse som planeras uppföras. För att avgöra vilka åtgärder som krävs nyttjas flödesschemat sida 13. Vid användning av flödesschemat erhålles ett resultat som hänvisar till något av nedanstående utfall.
Utfall A
En kombination av ytterväggar och skyddsavstånd kan användas för att erhålla ett tillfredsställande skydd mot brandspridning mellan byggnader, se Tabell 1.
Utfallet förutsätter att de båda ingående byggnaderna på respektive fastighet utgör högst två våningsplan.
Utfall B
Tillfredställande skydd erhålls om brandspridning mellan byggnader begränsas med skydd som motsvarar det högsta kravet för brandceller eller brandväggar i respektive byggnad. Utfallet förutsätter att de båda ingående byggnaderna på respektive fastighet utgör högst två våningsplan.
Ovanstående åtgärd uppfyller krav enligt BBR. Avskiljning mellan
transformatorstationsbyggnaden och ny bebyggelse bör dock utföras i lägst brandteknisk klass EI 60 för att uppnå motsvarande kravnivå enligt ELSÄK-FS 1999:5, se avsnitt 3. Denna nivå bedöms uppfyllas via
transformatorstationsbyggnadens befintliga tegelvägg men bör beaktas vid eventuella framtida förändringar.
Utfall C
Brandsektionering kan krävas, se Tabell 2. Om olika utrymmen har olika krav på skydd mot brandspridning bör det högre kravet tillämpas.
Utfall D
Sammanbyggda byggnader med mer än två våningsplan bör avskiljas med brandvägg, se Tabell 3. Om olika utrymmen har olika krav på skydd mot brandspridning bör det högre kravet tillämpas.
Utfall E
Byggnader med mycket stort skyddsbehov ska utformas i byggnadsklass Br0.
Brandskydd i byggnader i byggnadsklass Br0 ska verifieras med analytisk dimensionering.
Flödesschema
Observera att flödesschemat inte är heltäckande. Det kan tillämpas för många projekt men under somliga omständigheter finns det undantag. Exempelvis finns det fall då byggnader med < 16 våningsplan bör utformas i byggnadsklass Br0.
Detta gäller bland annat sjukhus, häkten, fängelser eller anstalter där personer kan vara frihetsberövade enligt smittskyddslagen.
Ett annat undantag är byggnader med två våningsplan som är avsedda för verksamhetsklasserna 4, 5A, 5B eller 5C, alternativt med samlingslokaler i verksamhetsklasserna 2B eller 2C på andra våningsplanet. Detta innebär generellt att byggnaden bör utformas i byggnadsklass Br1. Detta i sin tur kan ställa krav på brandteknisk utformning som alltså inte täcks in av flödesschemat.
Sammanfattningsvis måste det undersökas vilka krav som ställs på brandteknisk avskiljning i varje enskilt fall vid planering av ny bebyggelse.
Observera även att de kombinationer av åtgärder och/eller skyddsavstånd som erhålles endast tar hänsyn till risk för brandspridning mellan byggnader, alltså inte eventuella riskbidrag från magnetfält, se vidare avsnitt 5.1.2.
Slutsats
Ur brandskyddsperspektiv, och med hänvisning till BBR, är det möjligt att uppföra ny byggnation på avstånd ≤ 8 m från transformatorstationsbyggnaden givet att rätt åtgärder vidtas.
Skydd mot brandspridning
mellan byggnader
Avstånd > 8 m
Inga ytterligare åtgärder krävs.
Avstånd ≤ 8 m
Byggnad med ≤ 2 våningsplan
Byggnaden är uppdelad i brandceller ≤
1250 m2
Innehåller endast Vk1 eller
Vk3
Utfall A
Innehåller övriga verksamhets-
klasser
Utfall B
Byggnaden är uppdelad i brandceller >
1250 m2
Utfall C
Byggnad med 3- 16 våningsplan
Utfall D
Byggnad med
> 16 våningsplan
Utfall E
5.1.2 Magnetfält
Som nämnt i avsnitt 4.1.1 avtar magnetfältet med avståndet från källan.
Transformatorstationer som finns utomhus ger på några meters avstånd mycket låg exponering för magnetfält enligt informationsbladet Magnetfält och
hälsorisker.
Det bör undersökas hur starkt magnetfältet är på olika avstånd från aktuell transformatorstation. Mätningarna kan sedan jämföras med referensvärdena som anges i avsnitt 4.1.3 (både gällande akuta och långsiktiga hälsoeffekter).
Det bör då även säkerställas att mätningarna väl representerar rådande
förutsättningar då strömmen i transformatorstationen, och således magnetfältet som den orsakar, varierar över tid på dygnet och året.
I Tabell 4 anges uppmätta värden för magnetfält på olika avstånd från sex olika transformatorstationer i centrala Göteborg. Det framgår att många mätvärden på upp till 2 meters avstånd överstiger 0,2 μT vilket är det värde som Stockholm och Malmö stad anger som riktvärde vid vilket nyproduktion av bebyggelse där människor stadigvarande vistas bör undvikas.
Det högsta värdet i Tabell 4 uppgår till 77 μT och uppmättes intill
transformatorstationsbyggnadens fasad. Därmed var det inga mätningar i studien som uppgick till referensvärdet för akuta hälsoeffekter (100 μT). Dock kvarstår bedömningen att styrkan på magnetfältet som alstras av aktuell transformatorstation bör undersökas.
Beroende på vad mätningarna visar kan både byggnad och utformning av eventuell utemiljö behöva anpassas. Exempelvis förordar Stockholm stad även att lekplatser inte bör uppföras om magnetfält orsakat av transformatorstationer överskrider 0,2 μT som årsmedelvärde.
Transformatorstationer kan flyttas och/eller delvis skärmas av för att minska exponeringen av magnetfält till allmänheten. Men detta är mycket dyrt varvid anpassning istället bör ske av planerad bebyggelse.
5.1.3 Övrigt
Vid uppförande av byggnation ≤ 4,5 m från fastighetsgräns kan ägaren av den andra fastigheten behöva godkänna bebyggelsen. Detta styrs av befintlig detaljplan och gäller parallellt med skydd mot brandspridning och magnetfält.
Därtill ska det betonas att detta gäller för hela fastigheten och alltså inte endast i anslutning till transformatorstationsbyggnaden. För byggnation inom detta
avstånd från fastighetsgränsen behövs således dialog föras med ägaren av angränsade fastighet(er).
