Skyddsintresset i TBL

Trafiklagstiftningen innehåller straffbud som skyddar ”allmänheten”. Claes Lernestedt beskriver de intressen som skyddas i gällande straffrätt som delar av en pyramidformad hierarki, där ”liv” utgör toppen av hierarkin.212 _{Enligt Lernestedt utgör det intresse som ett visst straffbud anges skydda ofta ett}

förstadium till ett individintresse högre upp, men menar att straffbudet träder in på en punkt som ligger tidigare än en kränkning av ett identifierat individuellt intresse.213 _{Som exempel på sådana straffbud}

nämner Lernestedt olika typer av trafikbrott, där individintresset har fått ”allmänniseras och

omdöpas”.214 _{Emellertid betonar han att ”[v]issa intressen som ’bara’ är förstadier framstår dock som i}

sig mera accepterade än andra. ’Trafiksäkerheten’ lär i dag behandlas som ett accepterat intresse ’i sig’ […]”.215 _{Jag tolkar Lernestedt som att han menar att det intresse som TBL avser att skydda är primärt}

”liv” där straffbuden i TBL utgör s.k. förstadier i en hierarkisk pyramid. Eftersom det inte går att identifiera ett särskilt individintresse förutsätts detta understödjas genom att upphöja trafiksäkerhet som ett allmänt intresse, vilket med tiden kommit att utgöra ett självständigt intresse. Synsättet utgår från en önskan om att envar kan utgå från och förlita sig på att om man själv följer trafikreglerna är

208 _{Ulväng, 1998 (ur Nils Jareborgs förord).} 209 _{Ceder, Magnusson, et. al., 2014, sid. 51.}

210 _{Åberg, Kazimir Lag (1951:649) om straff för vissa trafikbrott, lagkommentar, Karnov internet (not 14). Se}

även prop. 1993/94:130, sid. 20 ff. och 66 ff.

211 _{Se SOU 2016:28.} 212 _{Lernestedt, 2003, sid. 170.}

213 _{För en mer utvecklad redogörelse av den rättsvetenskapliga diskussionen som rör olika intressen}

kriminaliseringen avser skydda och den begreppsbildning som utvecklats därigenom (t.ex. skyddsobjekt, skyddsintresse, angreppsobjekt och handlingsobjekt), se Lernestedt, 2003, sid. 127 ff.

214 _{Lernestedt, 2003, sid. 170.} 215 _{Lernestedt, 2003, sid. 170.}

sannolikheten stor att man kan köra bil i relativt hög fart. Lernestedt menar att ”[a]lternativet vore att ständigt behöver krypköra i vaksamhet på vad de andra trafikanterna tar sig för. […] Det handlar om att försäkra sig om att individerna som kollektiv agerar på visst förutsägbart sätt, för att minimera det antal situationer som överhuvudtaget aktualiserar straffbuden till skydd av individ/enskild”.216 _I

lagstiftningen nämns emellertid ”trafiksäkerhet” endast i rattfylleribrottet (TBL 4a § p. 3). Paragrafen stadgar att vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas (1) om förarens alkohol-

koncentration uppgått till de i lagrummet angivna gränsvärdena,217 _{(2) föraren annars har varit avsevärt}

påverkad av alkohol eller något annat medel, eller (3) framförandet av fordonet har inneburit en

påtaglig fara för trafiksäkerheten. Enligt förarbetena tar de två första punkterna sikte på alkohol-

koncentrationen och påverkansgraden. I fall där en av de omständigheter som nämns i paragrafen föreligger, ska rattfylleriet regelmässigt bedömas som grovt brott. Vad beträffar rekvisitet ”avsevärd påverkan” framhålls att en avsevärd påverkan av alkohol i vissa fall kan föreligga även om det står klart att alkoholkoncentrationen inte uppgått till de angivna gränsvärdena.218 _{I rättspraxis har ”påtaglig}

fara för trafiksäkerheten” bedömts föreligga i fall där föraren har kört vårdslöst eller att brottet är begånget när föraren haft en särskilt ansvarsfull uppgift eller att färden har skett med ett fordon som haft betydande brister från trafiksäkerhetssynpunkt.219 _{En omständighet som enligt förarbetena bör}

kunna beaktas vid avgörande om en gärning skall bedömas som grovt rattfylleri är att färden skett med ett fordon som haft betydande brister från trafiksäkerhetssynpunkt. Det kan röra sig om blankslitna däck eller bromsar som har ingen eller ringa effekt. Emellertid måste dessa brister omfattas av förarens uppsåt. Om föraruppgiften har varit särskilt ansvarsfull eller krävande nämns särskilt stora fordon, fordon med många passagerare eller sådana fordon som har farlig last samt om ”[…] väderleks- förhållandena varit sådana att föraruppgiften blivit särskilt krävande, t.ex. när blixthalka råder eller när väderleken gör att siktförhållandena blir extremt dåliga”.220 _{För att återgå till det intresse som straff-}

buden i TBL avser att skydda kan det konstateras att ”liv” utgör det primära intresset. Trafiksäkerheten som ett i och för sig accepterat intresse bör enligt min tolkning mer ses som ett medel för att uppnå skyddsintresset ”liv”. Genom att kriminalisera gärningar som typiskt sett bedöms äventyra trafik- säkerheten upprätthålls på samma gång det primära skyddsintresset ”liv”.

216 _{Lernestedt, 2003, sid. 175.}

217 _{Genom prop. 1993/94:44 ändrades gränsvärdena från 1,5 promille alkohol i blodet respektive 0,75 milligram}

alkohol per liter utandningsluft till 1,0 promille respektive 0,5 milligram per liter (TBL 4a § p. 1). Ändringen motiverades med bl.a. betydande samhällsekonomiska vinster en ökad nykterhet i trafiken medför, att en sänkning skulle ge eftertryck till samhällets krav på nykterhet i trafiken och tydligare markera att samhället ser allvarligt på denna typ av brott. Vidare antogs en sänkning av det övre gränsvärdet påverka människor att i större utsträckning än tidigare (vid dåvarande tidpunkt) att avhålla sig från att köra påverkade (prop. 1993/94:44, sid. 26-27). Det kan också nämnas att man i samma proposition (prop. 1993/94:44, sid. 24) föreslog motsvarande ändring i järnvägssäkerhetslagen (1990:1157).

Av tidigare förarbeten framgår att lagrådet framhållit att konstruktionen av första och andra punkten inte ska förstås som ett alternativ till regeln i första punkten på så sätt att enbart den omständigheten att någon kört med en alkoholhalt i blodet som inte uppnår angivna gränsvärden skall medföra att han döms för grovt rattfylleri enligt andra punkten, utan att straffansvar för grovt rattfylleri i ett sådant fall förutsätter en övertygande

utredning om påverkansgraden, t.ex. genom bevisning om att föraren har konsumerat stora mängder alkohol eller att föraren är kraftigt berusad, se prop. 1989/90:2 sid. 49. I efterföljande prop. 1993/94:44 konstaterades att att även om gränsvärdet inte längre anknyter till en legal presumtionsregel (i och med den förra ändringen i prop. 1989/90:2) har existensen av gränsvärdet mellan normalbrottet och det grova brottet en mycket stor betydelse och en alkoholkoncentration som uppgår till det minst angivna gränsvärdet leder regelmässigt till att brottet bedöms som grovt. Det framgår inte av propositionen men det är sannolikt att uttalandet i sammanhanget stöder sig på rättspraxis (prop. 1993/94:44, sid. 24).

218 _{Se närmast föregående not 215.}

219 _{Åberg, Lag (1951:649) om straff för vissa trafikbrott, lagkommentar, Karnov internet (not 38).} 220 _{Prop. 1989/90:2, sid. 50.}

Ett annat intresse som sällan behandlas i samband med trafiksäkerhet men som likväl gör sig gällande är de ekonomiska intressena. Trafikolyckor för inte sällan med sig betydande och kostsamma

materiella skador men genom en ökad trafiksäkerhet kan dessa kostnader sannolikt begränsas.221