Den här studien undersöker hur arbetande kvinnor gestaltas i romaner av Per Anders Fogelström. De slutsatser som kan dras är att Fogelströms gestaltning av arbetande kvinnor inte förändrades radikalt under hans verksamhetstid, redan i de tidigaste verken var han noga med att lyfta fram hårt slitande kvinnor och den omfattande arbetsinsats som ligger bakom hushållsarbetet. Arbetande kvinnor får dock större utrymme ju senare verken är, både vad gäller textomfång och karaktärer. I de tidiga verken stannar beskrivningen ofta vid konstateranden av att en kvinna arbetar och det saknas omfattande beskrivningar av vad hon egentligen gör på arbetsplatsen. Från och med 1980-talet sker dock en förändring där kvinnor i större utsträckning skildras på sin arbetsplats där arbetsuppgifterna är föremål för ingående beskrivningar. Detta skulle kunna vara en effekt av kvinnorörelsens aktivitet under verkets tillkomsttid, men mer troligt är att det är en effekt av Fogelström allt mer dokumentära stil som inte enbart påverkade
55 Ibid.
56 Mödrar och söner.
25
skildringen av arbetande kvinnor utan gestaltningen i stort. Andra förändringar som dock ligger i linje med kvinnorörelsens allt högre röst under 1960- till 1980-talet är introduceringen av karaktärer som ifrågasätter könsroller och den tydligare adresseringen av ojämlika arbetsvillkor. Vid en jämförelse av verken I kvinnoland från 1954 och Mödrar och söner från 1991 går t.ex. kvinnors låga löner från att vara ett konstaterande i det förra fallet till en frågeställning om det verkligen bör vara så i det senare.
Även synen på sexuella övergrepp på arbetsplatsen får en allvarligare ton och tar upp större plats i de senare verken. Kvinnors utsatthet för sexuella övergrepp tycks dock inte vara huvudärendet för dessa passager utan fungerar snarare som en manifestation av hur arbetarklassen har utnyttjats och vilka friheter de högre klasserna har tagit sig. Det sätt som övergreppen beskrivs på, och även de generella arbetsförhållandena, tar sig även en häftigare ton i de senare verken och målar upp en bild av en ond fabriksledning och arbetare i offerposition, vilket ligger i linje med tidens upproriska stämning och spänningar på det arbetsrättsliga området. Arbetsmiljöns centralitet i Vävarnas barn och närvaro i Mödrar och söner skulle också kunna vara en effekt av samtidens lagändringar på området.
Studiens mest intressanta resultat är att Fogelström både reproducerar en traditionell bild av kvinnor och samtidigt (fortfarande) är nydanande i att uppmärksamma kvinnors fysiska styrka och omfattande hemarbete. Den traditionella kvinnosynen framträder genom att samtliga kvinnliga karaktärer förhållandevis lätt går att kategorisera utefter bra och dåliga kvinnor, där den förra uppvisar styrka och slitsamhet och den senare lösaktighet och lathet. De bra kvinnorna är också goda karaktärer som sliter oavsett fysisk kapacitet och som nästan aldrig är sysslolösa. Genom dessa kvinnors slit på arbetet och i hemmet, självuppoffrande tendenser och outsinliga omtänksamhet (istället för att t.ex. uppvisa agg och ifrågasätta sin roll som uppassare) sätts en sorts gloria över dessa kvinnor, som även det till viss del reproducerar en traditionell bild av en genomgod, felfri och därmed fulländad kvinna.
Banbrytande är dock att även de minsta sysslorna, som att bre knäckebrödssmörgåsar eller rulla snörstumpar, lyfts, noteras och tillskrivs en kvinnlig karaktär. Berättarrösten ser och bekräftar kvinnors slit bakom varje trevlig stund i hemmet men låter samtidigt hushållssysslorna förbli osynliga i fiktionen då karaktärerna generellt sett inte noterar disken som diskas eller bordet som dukas.
Studien inleddes med att placera Fogelströms gestaltning av arbetande kvinnor bredvid Kristina Sandbergs romaner om hemmafrun Maj och ställa frågor kring huruvida en manlig författare har förmåga att skriva kvinnohistoria. Även om detta inte är en komparativ
26
studie mellan författarnas verk, vilket skulle lämpa sig för en framtida studie, har Fogelström ett perspektiv på kvinnor som inte går igen hos Sandberg. Ett perspektiv som skulle kunna beskrivas som manligt där kvinnliga karaktärers utseende har betydelse och en förhållandevis onyanserad indelning av kvinnor som bra eller dåliga. Maj går däremot att både älska och hata, ibland på en och samma gång, för hennes nit och redlighet. Å andra sidan har Fogelström ett unikt perspektiv där kvinnliga karaktärer görs lika viktiga som manliga, och han fångar typiska arbetsvillkor för många kvinnor, som exempelvis slitet som inte slutar på arbetsplatsen utan fortsätter i hemmet, det omfattande arbete och planering som ligger bakom skötseln av ett hem, att slitas mellan hemmet/familjen och arbetsplatsen och känslan av att inte räcka till och som både anställd och mor till små barn. Fogelström hade som uttalat mål att skriva ner historian om de många människor som obemärkt kommit och gått utan att få en plats i historiska dokument eller andra efterlämningar, och i denna grupp inkluderas kvinnor. Även om Fogelström inte tillhör denna marginaliserade grupp i termer av kön uppvisar han unik förmåga att sätta sig in i en viss grupps förhållanden och situation – även om vissa inslag i det perspektiv som återges i hans romaner kan tyckas vara föråldrade idag.
Källförteckning
Elektroniska källor
ABF Stockholm, Mina drömmars stad. En vandring till klassiska platser i Per Anders Fogelströms stockholmsromaner i kulturreservaten kring Vita bergen, [odaterad], http://abfstockholm.se/evenemang/mina-drommars-stad-2/ (Hämtad 2020-12-04) Alltomstockholm.se, Stadsvandring i Per Anders Fogelströms Stockholm, [odaterad], https://alltomstockholm.se/pagang/stadsvandring-fogelstroms-stockholm/ (Hämtad 2020-12-04)
Andersson, Karl-Olof, ”Han gav stockholmarna en ny hemkänsla”, Svenska dagbladet (SVD), 2017-08-22, https://www.svd.se/han-gav-stockholmarna-en-ny-hemkansla (Hämtad 2020-12-04)
Eklund, Per, ”Fogelström – en av våra främsta skildrare av 1900-talet”, Dala-Demokraten, 2017-08-21, https://www.dalademokraten.se/artikel/fogelstrom-en-av-vara-framsta-skildrare-av-1900-talet (Hämtad 2020-12-04)
Epstein, Lars, ”Filmen om Per Anders Fogelström förhandsvisas på ABF ikväll kl. 18”, Dagens Nyheter (DN), 2017-05-02, https://www.dn.se/blogg/epstein/2017/05/02/filmen-om-per-anders-fogelstrom-forhandsvisas-pa-abf-ikvall-kl-18/ (Hämtad 2020-12-04)
Epstein, Lars, ”Per Anders Fogelström i går och i morgon”, DN, 2017-08-21,
https://www.dn.se/blogg/epstein/2017/08/21/per-anders-fogelstrom-i-gar-och-i-morgon/
(Hämtad 2020-11-22)
Epstein, Lars, ”Per Anders Fogelströms minne högtidlighölls på 100 års-dagen”, DN, 2017-08-22,
https://www.dn.se/blogg/epstein/2017/08/22/per-anders-fogelstroms-minne-hogtidligholls-pa-100-ars-dagen/ (Hämtad 2020-11-22)
Epstein, Lars, ”Sofia församlings två veckor långa 100-årsfirande inleds på Påskdagen”, DN, 2017-04-13, https://www.dn.se/blogg/epstein/2017/04/13/sofia-forsamlings-tva-veckor-langa-100-arsfirande-inleds-pa-paskdagen/ (Hämtad 2020-12-04)
Forssberg, Anna & Mattsson, Per-Olof, Sigfrid Siwertz [Elektronisk resurs] en författares uppgång och fall, 1, Karlstads universitet, Karlstad, 2017,
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-62714 (Hämtad 2020-12-29)
Hellman, Sona, Så som bara den som bedragits kan älska. En narratologisk och semiosfärisk undersökning av staden som huvudkaraktär i Per Anders Fogelströms Mina drömmars stad,
2019, https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1422535/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 2020-11-10)
Kumlin, Fanny, Mina drömmars stad. En jämförelse mellan originalet och den lättlästa versionen av Per Anders Fogelströms roman, 2016,
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:938073/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 2020-11-10) Nordh, Emelie & Elmqvist, Johan, Om maskulinitet i Per Anders Fogelströms Mina drömmars stad, 2020-06-16,
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1441176/FULLTEXT02.pdf (Hämtad 2020-12-04)
Nordin, Jonas, Stadens natur – godhet och ondska. En ekokritisk analys av Per Anders Fogelströms Mina drömmars stad, Uppsala universitet, 2012, https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:584619/FULLTEXT02.pdf (Hämtad 2020-11-10) Olsson, Lotta, ”Lotta Olsson: Vem minns en anonym arbetare?”, DN, 2017-08-22,
https://www.dn.se/kultur-noje/lotta-olsson-vem-minns-en-anonym-arbetare/ (Hämtad 2020-11-22)
Per Anders Fogelström-sällskapet, Välkommen till Per Anders Fogelström – sällskapet, [odaterad], https://fogelstromsvanner.com/ (Hämtad 2020-12-04)
Qvist, Susanne, Den levande staden – En retorisk studie av motiv i Per Anders Fogelströms Mina drömmas stad, Uppsala universitet, 2013,
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:692837/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 2020-11-10) Stadsmuseet, Boka för grupp: Mina drömmars stad, 2020-11-16,
https://stadsmuseet.stockholm.se/boka-for-grupp/boka-for-grupp/mina-drommars-stad/
(Hämtad 2020-12-04)
TT Nyhetsbyrån, Per Anders Fogelström 100 år firas med ny bok, 2016-12-27, tillgänglig på:
https://www.svd.se/fogelstrom-100-ar-firas-med-ny-bok (Hämtad 2020-11-10)
Facklitteratur
Agrell, Beata et al., "Inte kan jag berätta allas historia?" Föreställningar om nordisk
arbetarlitteratur”, LIR.skrifter 5, Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitet. Göteborg 2016. [Elektronisk resurs]', Samlaren., 138, 253-255, 2017,
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/49665/1/gupea_2077_49665_1.pdf (Hämtad 2020-12-04)
Brantly, Susan C., ‘History as resistance: the Swedish historical novel and regional identity:
Sara Lidman versus Per Anders Fogelström’, Literature as resistance and counter-culture
(red. András Masát & Péter Mádl), s. 457–461, tillgänglig på:
https://www.yumpu.com/en/document/read/36354692/history-as-resistance-department-of-scandinavian-studie (Hämtad 2020-11-10)
Denscombe, Martyn, Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna, 2. uppl., Studentlitteratur, Lund, 200
Edling, Christofer & Rydgren, Jens (red.), Sociologi genom litteratur: skönlitteraturens möjligheter och samhällsvetenskapens begränsningar, Arkiv förlag, Lund, 2015
Fahlgren, Margaretha, Mattsson, Per-Olof & Williams, Anna (red.), Arbetarförfattaren:
litteratur och liv, Gidlunds förlag, [Möklinta], 2020
Genette, Gérard, Narrative discourse: an essay in method, Cornell U.P., Ithaca, N.Y., 1980 Genette, Gérard, Narrative discourse revisited, Cornell Univ. Press, Ithaca, N.Y., 1988 Guerrien-Thurén, Ingela, Le cycle romanesque Ville de Per Anders Fogelström - une
médiation littéraire, Atelier national de reproduction des thèses, Diss. Paris : Sorbonne, 1994 Hirdman, Yvonne, Genussystemet – reflexioner kring kvinnors sociala underordning,
Tidsskrift för genusvetenskap, Nr. 3, 1988
Jonsson, Bibi, Nilsson, Magnus, Sjöberg, Birthe & Vulovic, Jimmy (red.), Från bruket till Yarden: nordiska perspektiv på arbetarlitteratur, Litteraturvetenskap, Språk och
litteraturcentrum i Lund, Lund, 2014
Jonsson, Bibi, Nilsson, Magnus, Sjöberg, Birthe & Vulovic, Jimmy (red.), Från Nexø till Alakoski: aspekter på nordisk arbetarlitteratur, Litteraturvetenskap, Språk och
litteraturcentrum, Lunds universitet, Lund, 2011
Karlsson, Jan Ch., Begreppet arbete: definitioner, ideologier och sociala former, 2., översedda uppl., Arkiv, Lund, 2013
Röster om Per Anders Fogelström: [ABF-seminarium april 1996], ABF Stockholm, Stockholm, 1997
Wischmann, Antje, Das rechte Mass an Stadt oder Warum Per Anders Fogelström der Literatur misstraute, Södertörns högskola, Huddinge, 1999
Skönlitteratur
Fogelström, Per Anders, Att en dag vakna [Elektronisk resurs], Albert Bonniers förlag, 2015
Fogelström, Per Anders, I kvinnoland [Elektronisk resurs], Albert Bonniers förlag, 2015 Fogelström, Per Anders, Ligister [Elektronisk resurs], Albert Bonniers förlag, 2017
Fogelström, Per Anders, Mina drömmars stad [Elektronisk resurs], Albert Bonniers förlag, 2014
Fogelström, Per Anders, Mödrar och söner: roman [Elektronisk resurs], Albert Bonniers förlag, 2014
Fogelström, Per Anders, Svenssons [Elektronisk resurs], Albert Bonniers förlag, 2015 Fogelström, Per Anders, Vävarnas barn [Elektronisk resurs], Albert Bonniers förlag, 2014
Bilaga – matris över relevanta citat
Matrisen över relevanta citat är ett urval och därmed inte en fullständig redogörelse över samtliga passager som har legat till grund för studien. Citaten har sammanställts med reservation för stavfel och potentiella avvikelser från ursprungscitaten.
Arbetande kvinnors utrymme, yrken och arbetsuppgifter
Att en dag vakna Ligister I kvinnoland Mina drömmars stad Svenssons Vävarnas barn Mödrar och söner
Utrymme ca 2 000 ord ca 275 ord ca 3 000 ord ca 3 250 ord ca 1 200 ord ca 9 300 ord ca 4 800 ord
De starka och slitande kvinnorna
Tunga arbetsuppgifter och svåra förhållanden
Att en dag vakna Ligister I kvinnoland Mina drömmars stad Svenssons Vävarnas barn Mödrar och söner
Varje morgon stiger hon upp en kvart över fyra, tar kassen med sej och åker ner till stan. Hon brukar börja vid femtiden och hennes distrikt ligger vid Odengatan. Det är så många söderfruar i det här yrket så hon kan inte få något närmare. Men det kan inte hjälpas – det är nödvändigt för henne at ha den förtjänst som tidningsutdelningen ger. Det blir visserligen inte mycket mer än
Innan klockan ännu hunnit bli två och innan den minsta strimman av dagens ljus kunde anas steg tvätterskorna upp för att hinna med sitt arbete. Tvätt-Johanna stånkade av ansträngning när hon skulle ta sig ur sängen utan att klämma barnen fördärvade, bröstet flämtade som en blåsbälg.
Redan dagen innan hade de två tvätterskorna lånat en dragkärra och kört ner tvätten till bykhuset vis Stadsgården.
De hade fått köra i ett par omgångar, Malin hade dragit
Hon hade
Några smutsiga, flåsande kvinnor i nersölade trasor drog dyngkärror och släpade kadaver, andra bar ämbar med rutten urin som de hällde ut över de öppna rötbänkarna utanför ladorna.
Redan dagen därpå började Maja arbeta igen.
Barnet fanns i familjesängen bakom hennes rygg och då och då måste hon avbryta arbetet för att trösta flickan, ge henne mat och skötsel.
Ibland fick Brita också följa med gumman och Tilda för att bära när mera tunga varor skulle inhandlas.
Ofta satt hon lång in på nätterna vid fönstret för att vara beredd att skynda ner och öppna när herrn kom hem…
Kullorna var unga och starka bonddöttrar, de klarade av att stå hela dagarna och trava
hundra kronor i mornarna, då kan hon börja städningen på sina två kontor redan vid sjutiden och sedan fortsätta hos de åtta familjerna hon besöker en gång i veckan. Hon har sällskap med en grannfru, de har två distrikt i närheten av varandra och brukar åka tillsammans ner till stan.
och Johanna skjutit på. Då sken skolen och stora Johanna hade svettats så att hela klänningen var mörk. Nu väntande dem värmen i bykhuset. Johanna… […]
…rullade ut genom dörren och flåsade ansträngt fast arbetet inte börjat än. Som tur var hade de nerförsbacke större delen av vägen till Stadsgården. Snart flammade elden under bykkaren, ångan svepte in lokalen i vått töcken, raden av tvätterskor rörde runt var och en i sin byk.
De passerade tvättbryggan där kvinnorna låg och bankade och svettades i solen.
Hon pulsade fram genom snön, halkade på de ishala bergskanterna, frös i vinden.
Den Lotten som han såg och älskade var redan sliten, tidigt märkt och krökt. Hon kom bärande på vattenhinkarna som hon släpade från Tjärhovsgatan, vatten hade hon aldrig kunnat spara på.
Hon vaknade först och somnade sist, satt vid fotogenlampan lång in på natten för att barnen skulle var hela och snygga när de gick till skolan. Hon slet hemma och gick sedan bort för att slita åt andra människor. Han vågade inte räkna timmarna i hennes arbetsdag, de var närmare tjugo än femton. Som yngre hade hon väl klagat ibland.
Men inte nu längre. Hon gick ibland mitt i natten, vid tvåtiden, han kunde höra hur dragkärran skramlade över grändens ojämnheter. Med kärran forslade hon tvätt till bykstugan, sedan låg gon vid klappbryggan intill hamnen och sköljde. Händerna sprack söner av det iskalla vattnet, hon fick smeta in dem med fett och linda trasor omkring de få timmar hon var
tillbaka hemåt
…de tre bortskämda sattes till det tyngsta och smutsigaste arbetet.
När blandningen blivit väl upplöst och rötad omkastades den med spadar och järnkrattor och varvades sedan på nytt med mulljord och lera, fuktades, krattades tills alla klumpar upplösts och fördelats. Under det arbetet fick fångarna balansera på brädor som lagts ut på bockar över rötjorden…
Brita släpade kadaver till groparna, hon rörde om i de stinkande sörjorna, hon strilade ut den ruttna urinen över jorden.
Två kvinnliga budingshjon kom ur en port vid Norrbrogatan med en latrintunna mellan sig, utanför porten hade de en stång stående som de trädde genom tunnans handtag. Sedan hissade de upp stången på axlarna och kånkade iväg med sin stinkande börda. Ur ett portvalv rullade en tvätterska sin lastade kärra… En barnunge, en flicka i åttaårsåldern, sköt på kärran bakifrån medan tvätterskan, troligen modern, drog.
…under de åren hade det hårda och smutsiga arbetet slitet ner deras dåliga plagg till stinkande trasor.
Arbetet var hårt och slitsamt, maten dålig.
Regniga och blåsiga dagar frös de i sina trasor.
Ibland drabbades de av diarréer och katarrer.
Några dog, nya kom.
Tvätterskornas arbete var tungt och hårt, slet på krafterna. Kärrorna skulle rullas längs dåliga vägar, klappträden svingas timme efter timme…
Bland det mest kraftkrävande var manglandet.
[…] Mangelstockarna skulle rullas fram och tillbaka över tvätten, som bretts ut på bordet, och rullningen åstadkoms genom att man drog den tunga lådan fram och tillbaka över stockarna. Augusta hade tvättat tidigare, som piga. Hon kunde alla konster och knep.
Eftersom hon var större och starkare än Sofia och Lotta tog hon, som något självklart, oftast de tyngsta uppgifterna. Utan henne hade de två andra knappast klart sig i konkurrensen.
Amalias arbetsdag började sex på morgonen och slutade sju på eftermiddagen – eftersom rasterna på sammanlagt en och en halv timme ju inte runt. Kvinnorna bar de stora flaskkorgarna i träkar och sköljdes för hand, de skakades med järnhagel och fram med korgen mot magen och oroligt försökte undvika att knäcka växternas stammar.
Agda skulle ha velat tala med Lilly, helst så snart som möjligt. Fast nu, bara en knapp före helgen var Agda också tvungen att göra det. Lilly fick nog julaftonskvällen ledig,
overksam. […] …hon arbetade så tungt.
hela december fram till jul stängde många inte förrän klockan elva.
Att slitas mellan hemmet och arbetsplatsen
Att en dag vakna Ligister I kvinnoland Mina drömmars stad Svenssons Vävarnas barn Mödrar och söner
- - Årets första månader blev
arbetsdagarna långa, fyra kvällar i veckan till halv tio.
Ändå kunde det hända att nån av de äldre i firman tittade lite snett efter henne när hon gick, tänkte väl att fruar med barn egentligen inte borde ha arbete, de kunde inte sitta en kvart till som de trägnaste ogifta gjorde. Sigrid kände deras inställning och hade försökt rätta sej efter den, begärde nästan aldrig ledigt, höll tiderna, skyllde aldrig på barnen. Hon behövde det här fasta arbetet, var rädd för att mista det.
- Vi anser inte att gifta kvinnor ska ta upp platser på
arbetsmarknaden. Dom ska försörjas av sina män. Det går inte i mitt fall, sa Lisbet. Under sådana förhållanden är det naturligtvis lämpligt att vänta med att gifta sej tills man har dom ekonomiska förutsättningarna, svarade chefen. Han tittade på henne, litet närgånget, tyckte hon. Jo, det är så att jag ska ha barn, erkände hon. Men då, lilla fröken Svensson, är det ju ännu omöjligare, sa han. En mor kan inte sköta en plats – hon ska vara hemma hos sitt barn. Naturligtvis kan fröken Svensson få ledigt på bröllopsdagen, avslutade han samtalet. Men sedan upphör anställningen vid månadens slut.
Oro och irritation och känslan av ett ansvar som hon knappast orkade bära rev på henne. Detta att på en gång vara arbetsledare och arbetare och mor till en svåruppfostrad flicka blev för tungt för henne. Hon hann sällan ens sätta sig ner utan åt
Att en dag vakna Ligister I kvinnoland Mina drömmars stad Svenssons Vävarnas barn Mödrar och söner
Den lilla gumman som säljer tidningar i ståndet vid Tegelbacken stiger ur en bil. I blå skyddsrock och svart mössa linkar hon fram till ståndet och letar reda på en tom säck som hon vandrar iväg med ner till kajkanten. Där plockar hon fram tidningar ur en stor trälår, kränger med ett vant grepp väskan över axeln och börjar dagen med tidningsutdelning.
Men grannfrun, Frida, börjar bli litet för gammal för det här arbetet nu, hon orkar inte riktigt med längre.
Men ändå försöker hon hänga i , hennes gubbe är sjuklig oh deras två pojkar betalar så litet för sej hemma.
Fast jag vet inte om jag orkar rycka upp mej.
- Men Sigrid arbetade och kom sent hem. Hon hade fått plats som
- Men Sigrid arbetade och kom sent hem. Hon hade fått plats som