Arbetande kvinnor i Per Anders Fogelströms romaner 1949–1991

Arbetande kvinnor i Per Anders Fogelströms romaner 1949–1991

Working women in novels by Per Anders Fogelström 1949–1991

Carolina Eek

Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Litteraturvetenskapliga institutionen

Handledare: Anna Forssberg Examinator: Alfred Sjödin 2021-01-15

Abstract

This thesis examines how working women and women’s work tasks are described in novels by the Swedish author Per Anders Fogelström, and how the portrayal of working women changed during Fogelström’s long period of literary activity. The results show that working women, women’s work tasks and household chores are present in most novels, and that Fogelström had a distinct ability to portray living and working conditions specific for women.

However, the narrative is to some extent colored by a male perception. In addition, the development in Fogelström’s portrayal of working women correlates with changes in the field of labor law and questions addresses by the labor movement in Sweden. For instance, the severe tensions between the Swedish Trade Union Confederation (LO) and the employers’ organizations, and in society at large, in the 1970s are reflected in the tone and content of contemporary novels. In addition, gender inequality are questioned in novels of the 1980s and 1990s, which correlates with the activities of the women rights’ movement in the contemporary context.

Sammanfattning

Den här studien undersöker hur arbetande kvinnor och kvinnors

arbetsuppgifter framställs i romaner av Per Anders Fogelström och hur

skildringen av arbetande kvinnor förändrades under författarens långa

verksamhetsperiod. Studiens resultat visar att arbetande kvinnor, kvinnors

arbetsuppgifter och hushållssysslor finns närvarande i de flesta romaner

oavsett tillkomsttid. Fogelström uppvisar en särskild förmåga att fånga

kvinnospecifika livsvillkor och arbetsförhållanden, även om berättandet i viss

mån präglas av ett manligt perspektiv. Utvecklingen av Fogelströms

framställning av arbetande kvinnor korrelerar med samtida förändringar på

det arbetsrättsliga området. Den upproriska stämning som rådde under 1970-

talet mellan LO och arbetsgivarorganisationerna återspeglas exempelvis i ton

och innehåll i samtida romaner. Dessutom ifrågasätts ojämlikhet och

könsroller på ett tydligare sätt i verk från 1980- och 1990-talet vilket

korrelerar med kvinnorörelsens allt högre röst under tidsperioden.

Innehåll

1. Inledning ... 1

1.1 Problemformulering, syfte och frågeställningar ... 1

1.2. Tidigare forskning ... 2

1.3. Metod och definitioner ... 7

1.4. Material och urval ... 9

2. Analys och resultat... 10

2.1. Arbetande kvinnors utrymme, yrken och arbetsuppgifter ... 10

2.2. Kvinnors arbetskapacitet och personlighet ... 12

2.3. Synliggörandet av hemarbete ... 16

2.4. Kvinnors arbetsvillkor ... 18

2.4.1. Lägre lön och arbetsmiljö ... 18

2.4.2. Sexuella trakasserier och övergrepp ... 20

2.4.3. Tankar om ojämlikhet och orättvisa ... 23

2.5. Synen på arbetande kvinnor ... 24

3. Slutdiskussion ... 24 Källförteckning

Elektroniska källor Facklitteratur Skönlitteratur

Bilaga – matris över relevanta citat

1

1. Inledning

Kvinnors arbetsinsatser som löntagare och i hemmet har fått relativt liten uppmärksamhet i bl.a.

arbetarhistoria, talande är exempelvis att hemarbete ofta omtalas som kvinnors ”osynliga arbete”. När Kristina Sandberg gav ut sin trilogi om hemmafrun Maj i början av 2010-talet mottogs romanerna som nydanande i sättet att synliggöra detta osynliga arbete och hur det utstansade en särskild kvinnotyp under 1900-talets första hälft. Med anledning av de noggranna beskrivningarna av vardagen med matos, tvätt och middagsplanering tilldelades Sandberg Augustpriset 2014 för Liv till varje pris. En annan skönlitterär författare som, kanske före sin tid, också skildrade kvinnors omfattande hemarbete var Per Anders Fogelström. Diskandet, dammandet, bäddandet och kampen mot smutsen är återkommande inslag även här och förklaras vanligen av författarens uppväxtmiljö omgiven av starka kvinnor. Därutöver uppmärksammade Fogelström kvinnors arbetskapacitet som löntagare genom flera olika historiska tidsperioder. Både Sandbergs och Fogelströms verk utgör intressanta underlag för studier av hur arbetande kvinnor gestaltas, men den senare är jämförelsevis relativt förbisedda inom det litteraturvetenskapliga studiet och omnämns inte som någon central figur i synliggörandet av kvinnors historia – trots att ett uttalat mål med Fogelströms historiska romaner var att ge arbetarklassen sin egen historieskrivning. Är detta en effekt av att kvinnors historia inte kan skrivas av en man? Eller sållas författare som själva inte tillhör en marginaliserad grupp per automatik bort från vad som anses relevant för gruppens historieskrivning? Oavsett svar på dessa två frågor är Fogelström en av Sveriges mest lästa författare, vars kvinnogestaltning har nått en omåttligt bred publik, vilket motiverar en inventerande studie av hur denna gestaltning ser ut och vilken kvinnosyn som föreligger i dessa romaner som oupphörligen ges ut i nya upplagor och därtill används som undervisningsmaterial i svensk grundskola. Den här studien undersöker därför hur arbetande kvinnor framställs, hur deras arbetskapacitet värderas, hur gestaltningen förändrades under Fogelströms långa verksamhetsperiod (1949–1998) och om arbetsrättsliga skeenden kan förklara förändringar i gestaltningen.

1.1 Problemformulering, syfte och frågeställningar

Den här studiens problemområde utgörs av flera hålrum inom litteraturvetenskaplig forskning.

Arbete i arbetarlitteratur, arbetande kvinnor och Fogelströms verk är outforskade områden

vilket legitimerar studiens praktiska bidrag till litteraturstudiet. Genom att därtill undersöka

synen på arbetande kvinnor och deras arbetskapacitet i texterna, vem som kan tillskrivas sådana

2

åsikter och hur de har förändrats i relation till arbetsrättsliga förändringar under 1900-talet bidrar studien även till en bredare teoretisk diskussion om relationen mellan författare och text.

Mot bakgrund av ovanstående lyder studiens frågeställningar enligt följande:

- Hur framställs kvinnor som arbetar och deras arbetsuppgifter?

- Hur är synen på arbetande kvinnor konstruerad i texterna, dvs. hur är berättarperspektivet uppbyggt?

- Vilka samtida skeenden inom arbetsrättsrelaterade områden återfinns i gestaltningen av arbetande kvinnor?

1.2. Tidigare forskning

Arbete är ett relativt outforskat område i studiet av arbetarlitteratur. De studier som har genomförts hittills fokuserar på vitt skilda områden, men återkommande inslag är klass, identitet, begreppet arbetarlitteratur i sig och synen på arbetarlitteratur. Till viss del behandlas även genus och sexualitet i befintlig forskning.

Ett undantag är studien Identifikation och alienation. ”Föreställningar om arbete i Émile Zolas ’Germinal’ och Johan Falkbergets ’An- Magritt’” där Anna Forssberg studerar föreställningar om arbete och skildringar av arbete genom att föra in Jan Ch Karlssons klassiska definition av arbete från arbetslivsforskningen till litteraturvetenskapen. Den jämförande studien analyserar stenkolsbrytningen i Zolas Germinal och malmbrytningen i Falkbergets An-Magritt och konkluderar att den huvudsakliga skillnaden mellan romanerna är ur vilken retorisk position berättandet sker, vilket tycks påverkas av författarens egen klassposition. I Zolas roman finns en närvarande solidaritet med arbetarna, men arbete och arbetare betraktas uppifrån en högre klassposition och med en påtaglig distans.

Falkbergets An-Magritt är däremot ”omsluten av sitt arbete” och identifikationen med arbete och arbetare är starkare. Verken har även olika huvudärenden där det förra använder arbete och arbetare som en bakgrund till huvudpersonens retoriska utveckling, medan det senare har huvudmålet att skildra arbetare och deras svåra förhållanden.

1 Se exempelvis: Fahlgren, Margaretha, Mattsson, Per-Olof & Williams, Anna (red.), Arbetarförfattaren: litteratur och liv, Gidlunds förlag, [Möklinta], 2020; Jonsson, Bibi, Nilsson, Magnus, Sjöberg, Birthe & Vulovic, Jimmy (red.), Från bruket till Yarden: nordiska perspektiv på arbetarlitteratur, Litteraturvetenskap, Språk och litteraturcentrum i Lund, Lund, 2014;

Jonsson, Bibi, Nilsson, Magnus, Sjöberg, Birthe & Vulovic, Jimmy (red.), Från Nexø till Alakoski: aspekter på nordisk arbetarlitteratur, Litteraturvetenskap, Språk och litteraturcentrum, Lunds universitet, Lund, 2011; Agrell, Beata et al., "Inte kan jag berätta allas historia?" Föreställningar om nordisk arbetarlitteratur”, LIR.skrifter 5, Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitet, Göteborg 2016. [Elektronisk resurs], Samlaren., 138, 253-255, 2017, https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/49665/1/gupea_2077_49665_1.pdf (Hämtad 2020-12-04).

2 Forssberg, Anna, Identifikation och alienation. Föreställningar om arbete i Émile Zolas ’Germinal’ och Johan Falkbergets

’An-Magritt’, Williams, Anna (red.), s. 35–36, s. 47–48.

3

Trots en allmänt erkänd litterär betydelse som bland annat stockholmsskildrare och arbetarförfattare

, och trots att romanerna i Stad-serien är bland de mest lästa i Sverige finns ingen Fogelströmforskning att tala om i dagsläget, endast enstaka studier, biografier och studentuppsatser finns att tillgå. Betydelsen av Per Anders Fogelström och hans verk har dock funnits med i en kulturell och litterär diskussion under och efter författarens levnadstid. Ett exempel är den skriftliga sammanställningen Röster om Per Anders Fogelström från ett ABF- seminarium 1996 där författarskapet närmades utifrån olika ”kännares” perspektiv. Under heldagsseminariet behandlades Fogelströms författarskap, engagemang i människorättsfrågor och föreningsliv, och inflytande över den allmänna opinionen i exempelvis kärnvapenfrågan.

Ett mer samtida exempel på denna pågående diskussion och ett levande intresse för Fogelström är existensen av ett Per Anders Fogelström-sällskap som organiserar seminarier och tematiska evenemang och de många stadsvandringar med Fogelström-tema som löpande organiseras av olika aktörer i Stockholm.

Ytterligare ett exempel är uppmärksammandet av författaren under 2017 då han skulle fyllt 100 år – bland annat genom hyllande evenemang med stor uppslutning, publiceringen av flera hyllande artiklar i svenska nyhetstidningar och en ny dokumentär.

Inom vetenskapliga ramar finns endast en avhandling som rör Fogelströms liv och verk. I Le cycle romanesque Ville de Per Anders Fogelström – une médiation littéraire (1994) uppmärksammar Ingela Guerrien-Thurén Fogelströms författarskap, som i likhet med de teman som uppmärksammades under ovannämnda ABF-seminarium inbegriper Fogelström i egenskap av medlare, romanförfattare och populärvetenskaplig bildare. Studien kartlägger

3 TT Nyhetsbyrån, Per Anders Fogelström 100 år firas med ny bok, 2016-12-27, tillgänglig på:

https://www.svd.se/fogelstrom-100-ar-firas-med-ny-bok (Hämtad 2020-11-10).

4 Åke Sandin, “Per Anders Fogelström och freden”, i Berquist, Tove (red.), Röster om Per Anders Fogelström: [ABF- seminarium april 1996], ABF Stockholm, Stockholm, 1997, s. 39–52; Nerman, Anders, ”Per Anders Fogelström och Stockholms skönhet”, i Berquist, s. 64–73.

5 Per Anders Fogelström-sällskapet, Välkommen till Per Anders Fogelström – sällskapet, [odaterad],

https://fogelstromsvanner.com/ (Hämtad 2020-12-04); Stadsmuseet, Boka för grupp: Mina drömmars stad, 2020-11-16, https://stadsmuseet.stockholm.se/boka-for-grupp/boka-for-grupp/mina-drommars-stad/ (Hämtad 2020-12-04); ABF Stockholm, Mina drömmars stad. En vandring till klassiska platser i Per Anders Fogelströms stockholmsromaner i kulturreservaten kring Vita bergen, [odaterad], http://abfstockholm.se/evenemang/mina-drommars-stad-2/ (Hämtad 2020-12- 04); Alltomstockholm.se, Stadsvandring i Per Anders Fogelströms Stockholm, [odaterad],

https://alltomstockholm.se/pagang/stadsvandring-fogelstroms-stockholm/ (Hämtad 2020-12-04).

6 Epstein, Lars, ”Filmen om Per Anders Fogelström förhandsvisas på ABF ikväll kl. 18”, DN,

https://www.dn.se/blogg/epstein/2017/05/02/filmen-om-per-anders-fogelstrom-forhandsvisas-pa-abf-ikvall-kl-18/ (Hämtad 2020-12-04); Epstein, Lars, ”Per Anders Fogelströms minne högtidlighölls på 100 års-dagen”, Dagens Nyheter (DN), 2017- 08-22, https://www.dn.se/blogg/epstein/2017/08/22/per-anders-fogelstroms-minne-hogtidligholls-pa-100-ars-dagen/ (Hämtad 2020-11-22); Epstein, Lars, ”Sofia församlings två veckor långa 100-årsfirande inleds på Påskdagen”, DN, 2017-04-13, https://www.dn.se/blogg/epstein/2017/04/13/sofia-forsamlings-tva-veckor-langa-100-arsfirande-inleds-pa-paskdagen/

(Hämtad 2020-12-04); Olsson, Lotta, ”Lotta Olsson: Vem minns en anonym arbetare?”, DN, 2017-08-22,

https://www.dn.se/kultur-noje/lotta-olsson-vem-minns-en-anonym-arbetare/ (Hämtad 2020-11-22); Epstein, Lars, ”Per Anders Fogelström i går och i morgon”, DN, 2017-08-21, https://www.dn.se/blogg/epstein/2017/08/21/per-anders- fogelstrom-i-gar-och-i-morgon/ (Hämtad 2020-11-22); Eklund, Per, ”Fogelström – en av våra främsta skildrare av 1900- talet”, 2017-08-21, Dala-Demokraten, https://www.dalademokraten.se/artikel/fogelstrom-en-av-vara-framsta-skildrare-av- 1900-talet (Hämtad 2020-12-04); Andersson, Karl-Olof, ”Han gav stockholmarna en ny hemkänsla”, Svenska dagbladet (SVD), 2017-08-22, https://www.svd.se/han-gav-stockholmarna-en-ny-hemkansla (Hämtad 2020-12-04).

4

Fogelströms karriär, analyserar Stad-serien och undersöker Fogelströms plats i offentligheten och betydelse för allmänheten.

Under ABF:s seminarium talade Guerrien-Thurén om Fogelström utifrån ett svensk-franskt läsarperspektiv och underströk författarens förmåga att ge en grundlig inblick i vanliga människors liv under olika tider och kunskap om den svenska välfärdsstatens framväxt.

Fogelströms allomfattande perspektiv som journalist, aktivist och folkbildare är inte ovanlig i en svensk kontext, där bland andra Carl Jonas Love Almqvist nämns som tidigare exempel. I fransk kontext är dock denna bro mellan teori och praktik tämligen ovanlig, och det är därför svårt att kategorisera Fogelström i Frankrike.

Vidare pekade Guerrien-Thurén på det unika i att Fogelström tog sig an en folkbildarroll i förhållandevis nära anslutning till det historiska skeende han återgav, vilket ger kunskap om övergångsskedet i den svenska välfärdsstatens framväxt.

Historieskildrarens närhet till ett historiskt förlopp uppmärksammas även av Susan Brantly, professor i skandinaviska studier vid Wisconsin universitet, som 1993 utkom med en jämförande studie mellan Fogelströms Stad-serie och Sara Lidmans Jernbane-svit utifrån ett nyhistoricistiskt perspektiv. Fogelströms Stad-serie används som ett ”upplysande motexempel” till nyhistoricismens uppdelning av marginaliserad och central litteratur.

Fogelström utgör ett intressant fall där en marginaliserad grupp, arbetarklassen, skrev sin egen historia samtidigt som den kom att erhålla en dominant maktposition. Under 1900-talet

”segrade” arbetarklassen över den tidigare dominanta gruppen och blev därmed själv central i den kulturella diskursen. Brantly pekar på hur Fogelström ”approprierar” existerande strukturer och koncept från den tidigare dominanta gruppen vilket är tecken på hur arbetarklassen tar sig an en ny centralitet, bland annat anammas historielärans diskurs som genom sitt ensidiga fokus på kungamakt och adel var en del i förtrycket av den urbana arbetarklassen. Ytterligare ett exempel är att karaktärerna i de senare romanerna talar svenska utan dialekt. Brantly menar att det rådde ett slags sanningskontrakt mellan Fogelström och hans läsare, författaren var tydlig med sin ambition om att ”skriva sanningen” och ge ”hela bilden”, men samtidigt fick Fogelström en särskild maktposition i skrivandet av Stad-serien där en viss historiediskurs tillämpas till stöd för socialdemokratisk politik och idén om att Stockholm är likvärdigt med Sverige.

Den hegemoniska omstrukturering som Brantly beskriver uppmärksammas även Per-

7 Guerrien-Thurén, Ingela, Le cycle romanesque Ville de Per Anders Fogelström - une médiation littéraire, Atelier national de reproduction des thèses, Diss. Paris : Sorbonne, 1994, s. 1, 12ff, 57ff, 152ff.

8 Thurén-Guerrien, Ingela, ”Författaren betraktad av en läsare i utlandet”, i Berquist, s. 19-20.

9 Ibid., s. 22–23.

10 Ibid., s. 5.

11 Brantly, Susan C., ‘History as resistance: the Swedish historical novel and regional identity: Sara Lidman versus Per Anders Fogelström’, Literature as resistance and counter-culture (red. András Masát & Péter Mádl), s. 457–461, tillgänglig

5

Olof Mattson i Sigfrid Siwertz – en författares uppgång och fall där Siwerts efter sitt inträdestal till Svenska Akademin fick en yngre generation som dominerades av författare med arbetarbakgrund emot sig. Mot bakgrund av Pierre Bourdieus teoretiska begreppsapparat kan Siwertz öde förstås som en effekt av förskjutningen av hegemonin i etablissemanget där Siwertz tycks ha missbedömt de unga autodidakternas starka position.

Stad-serien och Fogelströms ambitioner att skriva historia behandlas även av Antje Wischmann som år 1999 utkom med en forskningsrapport som utgår från frågeställningen om Stad-serien bör kategoriseras som en del av Fogelströms stadshistoriska diskurs. Enligt Wischmann är Fogelströms tendens att använda allt mer dokumentära inslag i hans senare verk, som exempelvis i Barn-serien, tecken på författarens ökade skepsis gentemot fiktion.

Wischmann menar att Fogelström förmodligen var ovetande om fiktionens viktiga roll i allmän historieskrivning och därför arbetade sig bort från detta i tron om att han premierade historiografin framför litteraturen. Därtill visar Wischmann genom narratologiska och topografiska analysverktyg hur små händelserna i verken bidrar till en övergripande betydelse.

Det är en gestaltning av det lillas del i en stor helhet, och dessa små vardagliga händelser

”frammanar en förnimmelse av historisk kontinuitet”.

Litenhetens plats i större skeenden är ett typiskt drag hos Fogelström som även uppmärksammas av Maria Törnqvist i boken Sociologi genom litteratur. Bokens syfte är att diskutera sociologiska insikter i läsningen av skönlitteratur

och Törnqvist menar att romansviten Stad i sig kan betraktas som en sociologisk gärning. Genom att skildra relationen mellan människa och samhälle, individ och struktur, samt strukturers överlevnad och skiftningar, bygger verket på tre grundläggande intresseområden för sociologin.

Törnqvists läsning belyser erkännandets centralitet för karaktärernas öden och stadens modernisering. Att erkännas är ett grundvillkor för mänsklig existens vilket bland annat gestaltas i det motsägelsefulla förhållande karaktärerna har till arbete. Samtidigt som arbetet ger trygghet i form av sammanhang och identitet bryter det ner karaktärernas kroppar. Trots svåra villkor strävar karaktärerna efter att ha ett arbete och en titel eftersom denna form av erkännande ger

på: https://www.yumpu.com/en/document/read/36354692/history-as-resistance-department-of-scandinavian-studies (Hämtad 2020-11-10).

12 Forssberg, Anna & Mattsson, Per-Olof, Sigfrid Siwertz [Elektronisk resurs] en författares uppgång och fall, 1, Karlstads universitet, Karlstad, 2017, s. 7, 207 ff, http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-62714 (Hämtad 2020-12-29).

13 Wischmann, Antje, Das rechte Mass an Stadt oder Warum Per Anders Fogelström der Literatur misstraute, Södertörns högskola, Huddinge, 1999, s. 45–46.

14 Edling, Christofer & Rydgren, Jens (red.), Sociologi genom litteratur: skönlitteraturens möjligheter och samhällsvetenskapens begränsningar, Arkiv förlag, Lund, 2015, s. 9.

15 Maria Törnqvist, i Edling & Rydgren (red.).

6

ett skäl att finnas till, utan detta går människan under.

Vidare menar Törnqvist att staden är avgörande för att förstå erkännandets dynamik. Staden utgör en struktur som ger individen viss personlig frihet som en del av massan där man kan undslippa de krav som medföljer igenkänning. Således är staden en plats som kan möjliggöra ett erkännande som inte vilar på familj eller skrå och detta slags erkännande – att få ett arbete, namn, plats, att ”bli någon” – utgör stadens dragningskraft.

Vad gäller författarperspektiv och Fogelströms närvaro i sina egna texter återkommer vi till ABF-seminariet 1996 där Göran Greider kopplade gestaltningen i Fogelströms romaner till författarens egna ståndpunkter och livserfarenheter. Greider beskriver en stilla optimism som ständigt närvarande och argumenterar för att hoppet om en ljusare framtid förmodligen är relaterat till författarens delaktighet i det sociala samhällsbygget.

Samtidigt som Fogelström skriver den fattiga arbetarklassens historia ger han de skötsamma en särskild roll där ett återkommande tema är att godhet och strävsamhet lönar sig.

Greider uppmärksammar även kvinnoperspektivet i Fogelströms romaner: ”Så mycket tvätt, disk, städning och barnuppfostran har det väl aldrig förekommit i en berättelse skriven av en man.”

I en tidig biografi av Fogelström för även Charles Kassman fram att det i många av romanerna finns ett ärende av socialt och humanitärt patos, och att läsaren kan känna av författarens närvaro i texten som en sorts följeslagare eller vägvisare. I kontrast till Wischmann, som pekar på Fogelströms allt mer dokumentära inslag på bekostnad av fiktionen, menar Kassman att Fogelström i sina tidiga romaner tycks ha haft svårt att gestalta sitt särskilda förhållningssätt till materialet med resultatet att ärendet framförs i form av plädering eller argumentation istället för gestaltning. I senare verk tonas argumentationen ner och ärendet blir istället föremål för en mer konstnärlig framställning.

Vidare skriver Kassman att man tycks kunna ana konturerna av Fogelström i verken och att författarens röst är alltjämt närvarande.

Dessa konturer och denna författarens egen röst skapas genom självbiografiska tendenser och användandet av ”självupplevda tankar, känslor och stämningar” i skildringen av unga människor.”

Sammanfattningsvis finns endast en avhandling och två litteraturvetenskapliga artiklar från 1990-talet som behandlar Fogelströms verk, och samtliga fokuserar på Stad-serien.

16 Ibid., s. 119–120.

17 Ibid., s. 121–122.

18 Greider, Göran, ”Löftet om någonting bättre – om optimismen i Per Anders Fogelströms romaner”, i Bergquist, s. 57.

19 Ibid., s. 59.

20 Ibid.

21 Kassman, s. 7.

22 Ibid., s. 8, 10.

7

Även ett litet antal studentuppsatser på grundnivå och avancerad nivå finns tillgängliga, men fokuserar uteslutande på romanen Mina drömmars stad (första delen i Stad-serien).

Befintliga undersökningar av författarskapet är med andra ord ringa i både antal och omfång och speglar inte det rådande allmänintresset för Fogelström. Mot bakgrund av det vakuum som den frånvarande Fogelströmforskningen skapar genomförs denna studie med en bredare inventerande ansats för att skapa en början till ett mer översiktligt studium av Fogelströms verk och på så vis fånga upp flera av de aspekter som finns med i diskussionen kring författarskapet och placera dem inom vetenskapliga ramar.

1.3. Metod och definitioner

Föregående kapitel har påvisat det hålrum som föreligger inom litteraturvetenskaplig forskning när det kommer till Fogelströms skönlitterära verk. Mot bakgrund av det knappa utbudet av tidigare forskning finns ett behov av en inventerande studie som kartlägger verken på en övergripande nivå för att skapa en grund för vidare forskning kring författarskapet. Ytterligare fördelar med detta kartläggande angreppssätt är att det tenderar att ge förhållandevis praktiska och konkreta bidrag som kan användas utanför studiens ramar jämfört med exempelvis litteraturvetenskapliga studier med ett huvudsakligt fokus på teoretisk diskurs eller texttolkning.

Studien är inventerande och därmed induktiv till sin ansats, men har avgränsats till att särskilt fokusera på gestaltningen av arbetande kvinnor. Att studien är induktiv innebär att slutsatser och hypoteser dras utifrån det analyserade materialet utan en mer konkret förankring i en särskild teori eller ett särskilt perspektiv. Att materialet närmas induktivt bör dock inte likställas med fullständig objektivitet eller ett blankt perspektiv. Samtid och förkunskap är exempel på områden som kan prägla ett perspektiv, och i detta sammanhang kan noteras att 2010-talets omfattande debatt kring jämställdhet, feminism och genus samt genusforskningens genomslag förmodligen på ett eller annat sätt påverkar de flesta studier och perspektiv på relaterade områden. Den induktiva ansatsen gör dock inte anspråk på fullständig objektivitet utan tillämpar snarare ett öppet sinne som förhållningssätt där en särskild teori inte

23 Nordin, Jonas, Stadens natur – godhet och ondska. En ekokritisk analys av Per Anders Fogelströms Mina drömmars stad, Uppsala universitet, 2012, https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:584619/FULLTEXT02.pdf (Hämtad 2020-11-10);

Qvist, Susanne, Den levande staden – En retorisk studie av motiv i Per Anders Fogelströms Mina drömmas stad, Uppsala universitet, 2013, https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:692837/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 2020-11-10); Nordh, Emelie & Elmqvist, Johan, Om maskulinitet i Per Anders Fogelströms Mina drömmars stad, 2020-06-16, https://www.diva- portal.org/smash/get/diva2:1441176/FULLTEXT02.pdf (Hämtad 2020-12-04); Hellman, Sona, Så som bara den som bedragits kan älska. En narratologisk och semiosfärisk undersökning av staden som huvudkaraktär i Per Anders Fogelströms Mina drömmars stad, 2019, https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1422535/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 2020-11-10);

Kumlin, Fanny, Mina drömmars stad. En jämförelse mellan originalet och den lättlästa versionen av Per Anders Fogelströms roman, 2016, http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:938073/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 2020-11-10).

8

tillåts utforma ramarna för vilka fynd som ska anses vara relevanta eller hur empirin ska tolkas.

Den här studien behandlar framförallt textpassager som rör kvinnor som arbetar.

För att stärka studiens reciprocitet används definitioner av kön och arbete som verktyg i urvalet av relevanta stycken. Begreppet ”arbete” används utefter ovannämnda Jan Ch Karlssons definition där arbete är ”…människans görande i nödvändighetens sfär.” Enligt Karlsson kan man inom denna nödvändighetens sfär identifiera olika arbetsformer genom att bygga upp begreppssystem utifrån ”empiriskt grundade sociala relationer”. Denna definition inbegriper arbetsformer så som lönearbete, hushållarbete (reproduktivt arbete inkluderat), slaveri och livegenskap vilket inbegriper samtliga arbetsformer som förekommer i Fogelströms romaner.

För att identifiera karaktärer av kvinnligt kön i texterna tillämpas Yvonne Hirdmans definitioner av kön och genus som det biologiska respektive det kulturella könet.

Det bör dock noteras att det inte finns några karaktärer med en uttalad eller antydd normbrytande könsidentitet i Fogelströms verk.

Studien gör även anspråk på att kartlägga hur kvinnors arbete betraktas och värderas. Eftersom syftet är att undersöka synen på de arbetande kvinnorna, vem som ser och vem som kan tillskrivas de värderingar som förekommer, tillämpas Gérard Genettes narratologiska metod och särskilt hans definition av fokalisering. Att undersöka fokalisering är ett sätt att kartlägga perspektiv och berättare i en text. Perspektiv och berättare kan sammanfalla, men är inte synonyma begrepp – synvinkeln eller perspektivet kan tillhöra en karaktär medan en oidentifierad röst berättar. Genette beskriver fokalisering som en benämning för hur och i vilken utsträckning läsarens informationstillgång begränsas och delar in begreppet i tre huvudtyper: nollfokalisering, intern fokalisering och extern fokalisering. Nollfokalisering beskriver den fiktionsform där en allvetande berättare förekommer, som inte är en del av fiktionen själv men som från sitt utifrånperspektiv som extradiegetisk berättare har tillgång till karaktärernas inre och förfogar över mer information än dem. Vid intern fokalisering för fortfarande berättaren ordet men utifrån en karaktärs perspektiv. Vid extern fokalisering begränsas läsarens informationstillgång genom att karaktärerna vet mer än vad berättaren kan

24 Denscombe, Martyn, Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna, 2. uppl., Studentlitteratur, Lund, 200.

25 Karlsson, Jan Ch., Begreppet arbete: definitioner, ideologier och sociala former, 2., översedda uppl., Arkiv, Lund, 2013, s.

140.

26 Hirdman, Yvonne, Genussystemet – reflexioner kring kvinnors sociala underordning, Tidsskrift för genusvetenskap, Nr. 3, 1988, s. 49–50.

9

berätta eller känner till. I denna fiktionsform får läsaren endast tillgång till beskrivningar kring var som sker, utan att det förklaras med bakgrundsinformation eller intern fokalisering.

Studien analyserar även den kontext som omger varje verks tillkomsttid vad gäller utvecklingen inom det arbetsrättsliga området i Sverige. I denna del tillämpas en jämförande metod där Fogelströms texter ställs emot samtida skeenden inom och kring arbetsrätten.

1.4. Material och urval

Under en verksamhetsperiod omfattande strax över femtio år författade Fogelström 27 romaner.

Denna studie kommer att behandla sju av titlarna som dels har valts för att täcka in åtminstone en titel från varje decennium av Fogelströms verksamhetstid från 1940-tal till 1990-tal, och dels utefter vilken tidsperiod handlingen utspelar sig. Skildringen av arbetande kvinnor kan ha påverkats av den tidsperiod författaren ämnade återspegla, därför har titlar som berör ungefär samma tidsperioder men som skrevs under olika decennier valts ut. Det förekommer dock några avvikelser från denna ambition. Nio av Fogelström tio första titlar gavs ut 1949–1959 och utspelar sig i samtida miljöer, de allra första romanerna Att en dag vakna och Ligister, båda från 1949, har valts ut för denna studie men har ingen motsvarighet i senare verk. Även Fogelströms sjätte bok, I kvinnoland från 1954 inkluderas, men har inte en senare motsvarighet som uteslutande fokuserar på mellankrigstiden. Urvalet av relevanta titlar ser ut som följer, året för verkets publicering indikeras i parantes och den tid då handlingen utspelar sig redovisas därpå.

 Att en dag vakna (1949): 1940-tal

 Ligister (1949): 1940-tal

 I kvinnoland (1954): efterkrigstiden

 Mina drömmars stad (1960): 1860–1880

 Svenssons (1979): slutet av 1800-talet/början av 1900-talet

 Vävarnas barn (1981): 1749–1860

 Mödrar och söner (1991): slutet av 1800-talet/början av 1900-talet

Ett stort material omfattande över 2 000 sidor skönlitterär text har bearbetats för denna studie.

Till följd av den stora textmassan redovisas inte alla relevanta citat och textexempel i löptexten för nedanstående analys utan har istället sammanställts i bilagd matris, som med fördel kan användas som lässtöd under kommande kapitel.

27 Genette, Gérard, Narrative discourse revisited, Cornell Univ. Press, Ithaca, N.Y., 1988, s. 72–74; Genette, Gérard, Narrative discourse: an essay in method, Cornell U.P., Ithaca, N.Y., 1980, s. 185 ff.

10

2. Analys och resultat

2.1. Arbetande kvinnors utrymme, yrken och arbetsuppgifter

Kvinnor med ett formellt yrke, sysselsättning eller som utför hushållsarbete finns närvarande i samtliga romaner. Arbetande kvinnor är antingen föremål för personnära porträtt eller figurerar som en del av bakgrundsbeskrivningen. De många servitriser, tjänsteflickor, pigor och jungfrur som förekommer men som aldrig identifieras är exempel på den senare kategorin.

De arbeten kvinnor har varierar beroende på vilken historisk tid som återges. En stor variation av yrkestitlar förekommer, men de kvinnor som har en formell anställning eller sysselsättning har i regel traditionella kvinnoyrken. Samtliga romaner innehåller exempelvis kvinnor i uppassande roller så som servitriser, cafébiträden och olika former av hemhjälpar. I de historiska romanerna som rör 1700- och 1800-talet möter vi fabriksarbetande kvinnor, plyserskor, sömmerskor och spinnerskor. I romaner som berör tiden kring sekelskiftet och 1940-talet arbetar även flera kvinnor som kontorister eller kassörskor. Ett fåtal kvinnor återfinns inom högre tjänstekategorier, däribland lärarinnor, föreståndarinnor och en skilsmässoadvokat.

I de tidiga romanerna stannar skildringen av arbetande kvinnor i många sammanhang vid att notera att en kvinna arbetar och att hon har vissa arbetsuppgifter.

Informationen om vad en kvinna egentligen gör på sin arbetsplats är dock sparsam i de första fem romanerna. Det framgår exempelvis inte vilka konkreta arbetsuppgifter som cafébiträdena Cissi och Inga har i Ligister, eller vad sömmerskorna och jungfrurna gör hos hattmakaren i Svenssons. I Att en dag vakna och I kvinnoland får vi i undantagsfall följa med en kvinna till hennes arbetsplats där några arbetsuppgifter beskrivs på ett allmänt plan, trots att flera centrala kvinnliga karaktärer är yrkesarbetande. I den senare titeln har exempelvis Emma, Sigrid och senare även Vera heltidstjänster, men det är bara Veras kontorsarbetsuppgifter som närmare beskrivs i ett fåtal sekvenser. Trots att Emma som karaktär i många avseenden vilar på att hon är den hårt arbetande systern möter vi henne oftast när hon kokar kaffe, är på väg till arbetet eller befinner sig utanför arbetsplatsen.

I Mina drömmars stad får vi på ett liknande sätt aldrig följa med Annika till

krogarbetet eller Matilda till fabriksarbetet och generellt sett beskrivs fabriksarbeterskor i

sammanhang utanför fabrikerna. Även om arbetet och slitet är centralt i detta verk så

förekommer inte arbetsplatsbeskrivningar i den utsträckning man skulle kunna tro, handlingen

utspelar sig oftare på lediga dagar eller utanför arbetstid. I Mina drömmars stad används arbetet

mer som en del av personbeskrivningen, som en identitetsskapande faktor. Vi får veta vad de

olika karaktärerna arbetar som, vilka de är utifrån yrkestitel. Hamnarbetare, bagare,

11

spinnerskor, fabriksarbetare förekommer men vi möter dem företrädesvis i hemmen, i parkerna, på gatorna och på krogarna. Det förekommer dock några få arbetsplatsbeskrivningar där tvätterskornas slitsamma arbete skildras. I dessa sekvenser går det att skönja början på Fogelströms allt mer dokumentära stil, men i ett inte fullt lika ingående format som i de kommande verken Vävarnas barn och Mödrar och söner. I dessa senare verk sker ett tydligare skifte där arbetet, arbetsuppgifterna och arbetsförhållandena i sig beskrivs i detalj och där den arbetande kvinnan i större utsträckning skildras på arbetsplatsen.

En gradvis ökning av utrymmet för arbetande kvinnor kan noteras från de första till de sista romanerna där storleken på passager som rör arbetande kvinnor grovt beräknat är den tre eller fyrdubbla i romanerna från 1980- och 1990-talet i jämförelse med exempelvis Att en dag vakna från 1949. I den bilagda matrisen redovisas hur antalet ord som rör arbetande kvinnor i romanerna, variationen i yrken och antalet personnära porträtt av arbetande kvinnor ökar i de senare romanerna. Romanernas omfång i sidantal är ungefär detsamma, men det bör noteras att Vävarnas barn är längre än övriga verk och även Mödrar och söner är något längre.

Procentuellt sett är utrymmet för arbetande kvinnor ändock större än i de tidigare verken och även antalet namngivna arbetande kvinnor ökar. Att arbetande kvinnor får större utrymme och att deras arbete beskrivs mer i detalj skulle kunna vara en effekt av kvinnorörelsens uppvaknande under 1960-talet och aktivitet under de kommande decennierna. Fogelström själv var dock inte själv aktiv i rörelsen eller debatten omkring den. En rimligare förklaring till att kvinnors arbetsuppgifter och arbetssituation beskrivs mer i detalj är att det är en effekt av att Fogelströms stil blir allt mer dokumentär i hans senare verk och att textmassan som rör kvinnor som arbetar därför blir mer omfattande. Det finns dock vissa spår av de frågor som rörelsen väckte som vi återkommer till nedan.

Det ökade utrymmet för arbetande kvinnor i romanerna är dock inte en helt linjär

utveckling med hänvisning till Ligister och Svenssons där arbetande kvinnor förekommer i

förhållandevis liten utsträckning. Detta kan förklaras med romanernas respektive fokus och

tillkomstsituation. Ligister syftar till att beskriva livsvillkoren för ungdomsgängen på

Södermalm och fokuserar framförallt på unga män och deras perspektiv på tillvaron. Svenssons

består av flera kortare men sammanhängande berättelser som ursprungligen skrevs för en tv-

serie som inte blev av, romanen överlag är relativt allmänt hållen och detaljfattig i jämförelse

med övriga verk.

12 2.2. Kvinnors arbetskapacitet och personlighet

Kvinnors arbetskapacitet och prestation jämförs aldrig med mäns i narrativen. Kvinnor beskrivs varken ha lättare eller svårare arbetsuppgifter än män, eller vara bättre eller sämre på sina arbetsuppgifter. I de fall där de olika arbetsuppgifterna för män och kvinnor återges, som är vanligt förekommande i Vävarnas barn, konstateras endast att de olika kategorierna har olika arbetsuppgifter utan att de ställs mot varandra.

Ligister är det enda verk som berättas i första person och som helt utgår från en karaktärs perspektiv. En ung man som precis har muckat från värnplikten kommer hem till Södermalm och berättar om de attityder och perspektiv som finns hos Södermalms grabbgäng.

Få arbetande kvinnor förekommer och beskrivs endast som mer eller mindre tillgänglig för sexuella närmanden. I Ligister förekommer också den enda sekvens i samtliga romaner där kvinnors arbetsuppgifter eller sysslor värderas negativt. Ibland kommer Hempa med sophinken istället för hans mor, men det är för att han ”inte tänker på sådana saker”. Prellen är för fin för att bära den och ”vi andra också, vi skämdes åtminstone för att göra det.”

I andra romaner så som Mina drömmars stad och Mödrar och söner hjälper män i vissa sekvenser till med tvätt och barnpassning utan att det beskrivs som någonting pinsamt eller opassande.

Ingen arbetande kvinna beskrivs som inkapabel att utföra sitt arbete, men den grundläggande personligheten och moralen får effekt på hennes prestation. I en grov, men representativ, indelning kan två kategorier av arbetande kvinnor återfinnas i romanerna, oavsett tillkomsttid och tid för handlingen. Det rör sig antingen om kvinnor som är starka och hårt slitande eller om kvinnor som har en sämre karaktär vilka kan beskrivas som lata och lösaktiga.

Det finns både fysiskt starka och svaga kvinnor som kan kategoriseras som starka och hårt slitande i de flesta av romanerna. Många kvinnor har fysiskt tunga arbetsuppgifter oavsett om de är tvätterskor, pigor, hemmafruar eller fabriksarbetare. Ofta får deras orimligt svåra arbetssituation tala för sig själv genom en till synes neutral återgivning av deras dagliga scheman och uppgifter. Kvinnor kan lyfta tungt, de kan släpa och knuffa tunga kärror med tvätt.

Många kvinnor är dessutom uthålliga och kan arbeta timmar i sträck:

Några smutsiga, flåsande kvinnor i nersölade trasor drog dyngkärror och släpade kadaver, andra bar ämbar med rutten urin som de hällde ut över de öppna rötbänkarna utanför ladorna.²⁹

28 Fogelström, Per Anders, Ligister [Elektronisk resurs], Albert Bonniers förlag, 2017.

29 Fogelström, Per Anders, Vävarnas barn [Elektronisk resurs], Albert Bonniers förlag, 2014.

13

Kullorna var unga och starka bonddöttrar, de klarade av att stå hela dagarna och trava tunga hundraflaskors ölkorgar ovanpå varandra och ändå orka dansa på utkörarnas lastbrygga under middagsrasten. ³⁰

…moster Agneta kunde orka pressa mormoderns tunga och hjälplöst flämtande kropp genom alla fyra trapporna när de varit på släktbesök…³¹

Hon vaknade först och somnade sist, satt vid fotogenlampan långt in på natten för att barnen skulle vara hela och snygga när de gick till skolan. Hon slet hemma och gick sedan bort för att slita åt andra människor. Han vågade inte räkna timmarna i hennes arbetsdag, de var närmare tjugo än femton. ³²

Skillnaden i fysisk kapacitet mellan olika kvinnor gestaltas särskilt tydligt i återkommande motsatspar bestående av en kraftig kvinna som orkar ta i, och en tunnare kvinna som egentligen inte orkar – men som gör det ändå. Den kraftiga Tvätt-Johanna arbetar tillsammans med den lilla spensliga Tvätt-Malin i Mina drömmars stad och Sofia och Lotta med den väldiga Augusta i Vävarnas barn. Ett liknande motsatspar, som dock inte framhäver den fysiska styrkan, är de arbetande systrarna Sigrid och Emma i I kvinnoland. Sigrid beskrivs som en svagare och veligare person än hennes syster Emma som är vrång och bestämd. Sigrid är orolig och skör i relation till sin arbetsplats, hon gråter efter långa arbetspass och reflekterar kring vad hennes kollegor tycker om henne, medan Emma barskt går till arbetet varje dag och snarare reflekterar över sina anhörigas otacksamhet.

Det som förenar de fysiskt svaga kvinnorna med de starka är deras mentala styrka eller uthållighet. Även om vissa är trötta och egentligen inte orkar så tvingar de sig själva att arbeta, ofta för sina anhörigas skull:

Frida börjar bli litet för gammal för det här arbetet nu, hon orkar inte riktigt med längre. Men ändå försöker hon hänga i, hennes gubbe är sjuklig och deras två pojkar betalar så litet för sej hemma.³³ Livet hade slagit henne, mannen hade slagit, barnen slog. Men så länge någon fanns kvar och behövde hennes hjälp skulle hon väl härda ut. Sedan skulle hon be till Gud att hon fick dö, slapp orka längre.³⁴

Som nämnts är alla förekommande kvinnliga karaktärer arbetsdugliga på ett eller annat sätt.

Även de allra äldsta kvinnorna utför någon form av arbetsuppgift eller syssla trots att deras höga ålder medför fysiska begränsningar, som exempelvis mormodern i I kvinnoland som trots att hon är sjuklig hjälper till med julbaket och hennes syster Matilda som trots sina 86 år måste ta disken varje dag. De äldre kvinnornas kämpar för sina anhörigas skull och tenderar att

30 Fogelström, Per Anders, Mödrar och söner: roman [Elektronisk resurs], Albert Bonniers förlag, 2014.

31 Fogelström, Per Anders, I kvinnoland [Elektronisk resurs], Albert Bonniers förlag, 2015.

32 Fogelström, Per Anders, Mina drömmars stad [Elektronisk resurs], Albert Bonniers förlag, 2014.

33 Fogelström, Per Anders, Att en dag vakna [Elektronisk resurs], Albert Bonniers förlag, 2015.

34 Mina drömmars stad.

14

sysselsätta sig in i döden vilket förstärker bilden av de starka och slitande kvinnornas uthållighet och arbetsmoral.

Den andra kategorin kvinnor har sämre karaktär. De är lata, dagdrömmer och försöker slippa undan arbete. De beskrivs som flamsiga, skräniga, oseriösa, sexuellt utmanande och lösaktiga. Dessa kvinnor gestaltas som om de i många fall uppskattar sexuella trakasserier och de är generellt sett inte särskilt omtyckta av romanernas huvudkaraktärer. Denna kategori kvinnor förekommer i nära samtliga verk, oavsett vilken tid som återges. I Att en dag vakna förekommer Britta och fröken Berg där den förra fördriver tiden på kontoret med att dagdrömmar och hitta på ursäkter för att slippa arbeta och sen senare sitter och polerar naglarna och justerar lockarna bakom bokhandelsdisken. I Mina drömmars stad och Vävarnas barn finns både bakgrundsfigurer och mer personnära porträtt av lata och lösaktiga kvinnor. De beskrivs med hårda ordalag, det är fabriksflickor som ”super och fnaskar”, eller smäckor som ”skrattar och sniket lapar brännvin”. Det är en persontyp som beskrivs bråka om nätterna, ”smutsa ner och ligga inne och grisa om dagarna” och en kvinnotyp som inte kan ta hand om sina barn.

Karaktärerna Klara och Susanna är två särskilt tydliga exempel på denna sorts kvinna, de arbetar i en cigarrbod som egentligen är en fasad för prostitution. De är utmanande, illmariga och slarviga. Klara grips för prostitution och under tiden bor hennes barn och Susanna hemma hos huvudkaraktärerna Henning och Lotten. Susanna försöker förföra männen i huset och hjälper inte till med hushållarbetet. Klaras äldsta dotter Stina blir en förstärkande motsats. I det ordningsamma hemmet blir hon ”Lottens lydiga slav” och finns alltid redo att hjälpa till med hushållssysslorna.

Den bristande karaktären och omdömet hos vissa kvinnor medför allvarliga konsekvenser för dem: Stina och Anna hamnar på spinnhuset, Susanna kommer hem smutsig och sönderriven efter att ha följt några sjömän ombord på en båt och försvinner senare spårlöst, Lotta slutar arbeta som tvätterska och blir ”nedsupen och förstörd”, Lena Moberg hamnar i prostitution och Britta mördas. Som nämnt är inte karaktärerna särskilt omtyckta av sin omgivning och de saknas i regel inte när de försvinner, det är nästan som om de fått vad de förtjänar eller råkat ut för någonting som var väntat för omgivningen.

Handlingarna är dock inte avgörande för vilken kategori som en kvinnlig karaktär

tillfaller, utan snarare avgör en oföränderlig grundpersonlighet eller kärna om karaktären är en

bra eller dålig människa. Det finns flera karaktärer vars handlingar är att mer eller mindre

likställa som de latas och lösaktigas gärningar. I Vävarnas barn försöker Greta dryga ut sin

inkomst genom att närma sig välbeställda män och döms till att tjänstgöra på spinnhus, Brita

rymmer från sin arbetsgivare, har utomäktenskapliga relationer, stjäl och försöker överge sitt

15

nyfödda barn, och Vera i I kvinnoland (även om hon vid tillfället inte är en arbetande kvinna) rymmer med en jämnårig pojke, utforskar sin sexualdrift och beter sig upproriskt. Men dessa karaktärer kan ändå inte kategoriseras som lata och lösaktiga. I dessa fall motiverar omständigheterna individens handlande och en ömsintare och medlidsammare inställning råder gentemot dem:

Det var inte något fel på den flickan, hon hade nog mest haft otur.³⁵

Brita var i vanliga fall katig och orädd, blev sällan eller aldrig svarslös eller handlingsförlamad.

Men hon kunde inte klara en längre tids press, när hon kände sig instängd och fångad i ett hörn blev hon desperat. Hon hade inte härdat ut utan flytt från Kajsa Mobergs ris, nu orkade hon inte bara gå och vänta på det oundvikliga, avslöjandet. Därför flydde hon igen.³⁶

En intressant detalj är att Brita, Greta och Vera, bättrar sig efter att ha bestraffats hårt. Vera tvingas till en flickinstitution där hon behandlas illa och tvingas arbeta, Greta straffas till flera månaders arbete på spinnhuset där hon förväntas spinna mer än vad en människa klarar av och under konstant misshandel och Brita döms till flera års omänskligt tvångsarbete. Trots att bestraffningarna beskrivs som orimligt hårda blir ändå slutresultatet att kvinnorna återgår till att bli de goda människor de i grund och botten är.

De två förekommande kvinnotyperna speglar en traditionell kvinnosyn omfattande bra och dåliga kvinnor, vilken premierar nit och redlighet, lojalitet och lugn hos en kvinna i kontrast till de kvinnor som uppvisar normbrytande beteende. I viss mån omfattar även denna indelning av bra och dåliga människor även män, men inte i samma påtagliga utsträckning som för kvinnor. Dålig karaktär och omdöme påverkar i större utsträckning kvinnors arbetsprestation än mäns, exempelvis Stor-säcken i Mina drömmars stad kan göra en god arbetsinsats även om han är alkoholiserad och missköter sig i hemmet. Kvinnosynen som präglar gestaltningen av kvinnor är dock nydanande på vissa områden och inte fullt så traditionell som en första anblick kan ge sken av, följsamhet återfinns exempelvis inte som ett typiskt drag hos de bra kvinnorna och kvinnor generellt gestaltas inte som underordnade män i andra sammanhang än att kvinnor har sämre förutsättningar som löntagare. Romanerna innehåller flera självständiga kvinnogestalter som motarbetas av samhällets strukturer men som genom sin styrka och uthållighet klarar att försörja sig själva och eventuella anhöriga. Kvinnors arbetsinsatser jämförs inte heller med mäns arbetsduglighet, inom arbetets sfär rör de sig inom skilda världar där den ena inte är bättre än den andra, de har helt enkelt olika uppgifter.

Ytterligare en aspekt som går emot en traditionell kvinnosyn är gestaltningen av kvinnors

35 Vävarnas barn.

36 Ibid.

16

fysiska styrka, aldrig är en kvinna för svag för att klara av en arbetsuppgift och beskrivs inte heller som svagare än män.

2.3. Synliggörandet av hemarbete

Hemarbetet är närvarande i samtliga verk. Barn ska passas och det ska tvättas, diskas, städas, dukas, mat ska lagas, kläder ska lappas och familjen ska passas upp. I flera sekvenser där fokus ligger på andra saker som för handlingen framåt noteras ändå vad som sker i bakgrunden, exempelvis om karaktärer vistas i ett kök noteras att någon diskar i bakgrunden, lagar mat eller dukar. Medan Robban sitter i köksfönstret brer Greta knäckebrödssmörgåsar och dukar fram fikabrödet de köpt på vägen hem, när Lotten och Stina pratar om att Klara snart ska komma och hämta sin dotter hinner Lotten ställa in fat och muggar, torka av bänken, vrida ur och hänga upp trasan innan hon märker att Stina gråter, och Lilly bär ut sängkläder och en hopfälld säng till vindskontoret, torkar av golven och dammar ännu en gång när hon och Gustav ska gå och lägga sig. Ytterligare ett typiskt drag är att en syssla sällan genomförs utan att den tillskrivs en kvinnlig karaktär. Maten står inte bara på bordet, utan man äter av maten som Lotten dukat fram

eller blir serverad av hembiträdet.

Det är Maggan som dukar i ett av smårummen, det är Lilly som städar, stryker, putsar och gör rummet hemtrevligt, det är moster Agneta som hämtar tidningen varje morgon och det är Lillys mor och syster som emellanåt måste ägna sig åt serveringen på bröllopsfesten. Även om dessa sekvenser inte är centrala i passagerna så noteras sysslorna bakom varje trevlig stund i hemmet som någon tar ansvar för och utför.

Från och med I kvinnoland som gavs ut 1954 blir berättandet allt mer dokumentärt. Den allvetande berättaren beskriver vad de olika karaktärerna gör, tänker och känner, men deras perspektiv tillåts inte färga synfältet på samma sätt som i Att en dag vakna eller Ligister. Vanligtvis är det just den allvetande berättaren som noterar de hushållsuppgifter som omger en situation och sällan uppmärksammar en karaktär detsamma, kvinnors osynliga arbete synliggörs på så vis genom den extradiegetiska berättarrösten utan att karaktärerna tilldelas en särskild förmåga att se och uppskatta kvinnors hushållsarbete. På detta sätt läggs inte heller några värderingar in i kvinnliga hushållssysslor, de bara finns där och noteras. Ingen påtalar dem, ingen tackar och ytterst sällan ber någon om ett tack. Det är en förutsättning att kvinnor sköter sitt hem, sina barn, syskon, äldre föräldrar eller sin make. Kvinnan begär ingenting i utbyte för sina insatser och samtidigt finns en självklarhet i mottagandet hos den

37 Mina drömmars stad.

38 Fogelström, Per Anders, Svenssons [Elektronisk resurs], Albert Bonniers förlag, 2015; Mödrar och söner.

17

som blir uppassad. Men den extradiegetiska berättaren ser att sysslorna utförs och synliggör arbetet genom att låta det tala för sig självt. Man skulle kunna argumentera för att det är en gestaltning av det omfattande arbete kvinnor utför i hemmet men som samtidigt förblir osynligt för dess mottagare, en skildring av en situation som många kvinnor nog kan känna igen sig i än idag. Gustaf i Mödrar och söner utgör ett undantag som bekräftar regeln, med en reumatisk sjukdom har han levt många år som ungkarl och ser den kontrast kvinnlig närvaro gör i hemmet efter att Lilly flyttat in.

Ett typiskt drag är att kvinnor som utför hushållsarbete förses med någon form av gloria eller hjältestatus i verken. Lata och lösaktiga kvinnor utför inte hushållssysslor utan det är de bra kvinnorna som lägger ner omsorg på familjen och hemmet. I Mina drömmars stad är Lotten en hjältinna som upprätthåller ordningen i hemmet och håller smutsen borta och i Mödrar och söner innehar Lilly en liknande roll. Hjältestatusen skapas genom att hushållsarbetet omgärdas av omtänksamhet och självuppoffring från kvinnans sida, vilket gestaltas särskilt tydligt i en scen i Att en dag vakna där fru Johansson sitter uppe sent om kvällen för att vänta på sin dotter, trots att hon ska gå upp kvart över fyra för att arbeta. Små detaljer uppmärksammas, som att hon lägger ett lock över pannan för att vattnet ska hålla sig varmt en stund till och lägger ett fat över de bredda smörgåsarna så att de inte ska torka, ifall dottern skulle komma snart. Dessa små gester manifesterar stor omtänksamhet och kärlek, men att de utförs utan att kvinnan någon gång ifrågasätter varför hon själv inte blir omhändertagen och mycket sällan känner agg emot de anhöriga hon förväntas passa upp, även om det handlar om att hålla pottan för en man som kommer hem full om natten, är återigen tecken på att det föreligger en förhållandevis traditionell kvinnosyn i texten.

Ytterligare exempel på arbetsmoral och självuppoffrande tendenser hos arbetande kvinnor är de karaktärer som slits mellan att upprätthålla sin roll på arbetsplatsen och sin roll i hemmet som mor, syster eller dotter. Det tydliggörs att dessa karaktärer arbetar dubbla skift, ett på arbetet och ett i hemmet, och att de sliter mer än vad som kan förväntas av en människa. På så vis uppmärksammas en vanlig kvinnospecifik livssituation samtidigt som även dessa karaktärer tilldelas en hjältestatus för sitt slit och självuppoffring. Amalia Holm springer hem på rasterna för att hinna se till sin åldrade mor i Mödrar och söner och omkommer när hon hastar över en trafikerad gata. Även dottern Lilly, Lotten i Mina drömmars stad och Sigrid i I kvinnoland har långa arbetsdagar som inte slutar vid arbetspassets slut utan fortsätter i hemmet.

Utrymmet för hushållssysslor är särskilt stort i verken I kvinnoland, Mina

drömmars stad och Mödrar och söner. Även om hushållssysslor är centrala i I kvinnoland är de

inte föremål för samma detaljerade utläggningar som i de senare verken. Däremot är

18

beskrivningarna av vad hushållsarbetet betyder för den enskilda kvinnan tydligare i I kvinnoland och Mina drömmars stad. För Lotten är städningen och tvättningen en kamp för att hålla smutsen borta från hemmet och familjen, ett led i att hindra familjen från att sjunka längre ner i den misär som omger dem. I moster Matildas fall är den konstanta sysselsättningen ett sätt att undvika känslan av oduglighet, att få flytta in hos sin syster och få ta över disken ”…skulle vara ett bevis för att inte allt var slut, att hon ännu kunde göra nytta för sej...”. Den här skiftningen skulle kunna vara en effekt av Fogelströms allt mer dokumentära stil som går från vad som försiggår inom karaktärerna till att i detalj beskriva deras handlingar. Mödrar och söner innehåller många sekvenser där Lilly utför hushållssysslor, men läsaren får inte veta vad

hushållsarbetet betyder för henne själv utan istället vad handlingarna betyder för hennes man.

2.4. Kvinnors arbetsvillkor

2.4.1. Lägre lön och arbetsmiljö

Att kvinnor har dåligt betalt och sämre försörjningsmöjligheter än män är någonting som påtalas i flera romaner. Inte i något fall beskrivs en kvinnas lön som tillfredsställande eller tillräcklig:

…lönen räckte dåligt till. På de två hundra kronorna skulle hon klara hyra, mat, kläder – ja allt utom skolavgiften för Arne.³⁹

Som de flesta av smäckorna försökte hon dryga ut lönen genom att prostituera sig...⁴⁰

Malin var mycket borta, arbetet tog tid och var dåligt betalt, det krävdes att hon hängde i både bittida och sent.⁴¹

…även om hennes lön hade höjts räckte den inte långt…⁴²

Kvinnors svårare försörjningsmöjligheter påverkar flera karaktärer, Britta och Annika strävar exempelvis efter att gifta sig med en välbeställd man som kan ge dem ett bättre liv.

Löneskillnadernas effekter har dock ett tydligare centralitet i I kvinnoland och Mödrar och söner där dess effekter för ensamstående kvinnor är centrala motiv. Sigrid och hennes barn måste bo hos släktingar och senare ett subventionerat boende för att få ekonomin att gå runt, och Lilly måste skriva in sin son hos Frimurarnas barntillsyn och själv flytta till ett nödboende.

I det förra fallet utspelar sig dock handlingen i den situation som familjen försätts i och med att fadern överger dem, i det senare fallet är ojämlikheten mellan mäns och kvinnors arbetsvillkor mer centralt som motiv. Löneskillnadernas orättvisa förstärk i Mödrar och söner genom att de

39 I kvinnoland.

40 Mina drömmars stad.

41 Ibid.

42 Mödrar och söner.

19

orsakar större dramatiska effekter, den ende sonen sätts på institution och Lilly flyttar till ett nödboende. Handlingen kompletteras därtill med återgivelser av dåtidens syn på jämställdhet och kvinnors lön. I romanens inledande delar återges exempelvis generalkonsul Smitts synsätt:

Smitt var känd som välgörare och donator, han hade också gett pengar åt en fond till de anställdas fromma. Men han var affärsman och inte någon socialreformator och än mindre en företrädare för kvinnans jämställdhet. Om en man och en kvinna utförde de samma arbete vid bryggeriet hade mannen dubbelt så hög lön som kvinnan. Hans roll som familjeförsörjare krävde det, oberoende av hur det var ordnat inom familjen.⁴³

Betoningen av löneskillnaderna skulle kunna vara en effekt av åtgärderna på det arbetsrättsliga området vad gäller jämlika löner som vidtogs flera år efter att I kvinnoland gavs ut 1954. År 1991, samma år som Mödrar och söner gavs ut, trädde exempelvis jämställdhetslagen i kraft vars syfte var att utjämna och förhindra skillnader i mäns och kvinnors löner och anställningsvillkor.

Fogelströms historiska romaner är en påminnelse om hur arbetslivet såg ut och skulle kunna ha sett ut idag utan organisation, fackföreningar och arbetslagstiftning. I Mödrar och söner betonas inte bara löneskillnaderna utan andra små noteringar kring arbetsmiljön återfinns i texten, så som att Margit Gren har kortare semester än sin fästman och att Amalia Holm saknar omklädningsrum på sin arbetsplats och själv står för arbetskläder. I Vävarnas barn är arbetsmiljön central och de omänskliga arbetsförhållandena understryker vikten av skyddande lagstiftning, organisering av arbetstagare och kollektivavtal. Fogelströms fokus på arbetsmiljö i de senare verken skulle kunna vara en effekt av det sena 1960-talets ökade konflikter mellan LO och arbetsgivarorganisationerna som gav upphov till att förändringar på arbetsmarknaden tillkom genom lagstiftning istället för kollektivavtal. Under 1970-talet tillkom en rad lagar på området, bl.a. lagen om anställningsskydd, arbetsmiljölagen, främjandelagen och lagen om medbestämmande i arbetslivet, lagar som hade behövts för att förhindra de svåra arbetsförhållandena under 1700- och 1800-talet.

Den upproriska anda som rådde från och med sent 1960-tal återspeglas i Vävarnas barn där vreden över hur människor har utnyttjats som arbetskraft är mer påtaglig än i exempelvis Mina drömmars stad. I Vävarnas barn beskrivs hemska arbetsförhållanden i detalj och kompletteras med återgivelser av en närmast ond fabrikslednings omänskliga syn på arbetarna:

Det hade tidigare förekommit att hjonen med vaktknektars hjälp bytt bort sina matransoner mot brännvin. Det hoppades man kunna förhindra genom att slopa aftonmålet. Ett annat skäl var att en del av hjonen inte förmådde hålla den arbetstakt som krävdes, eller helt enkelt vägrade, och därför

43 Ibid.

20

som straff borde få bara halv kost. På så sätt hade man i viss mån tagit vara på Erik Salanders förslag om att inrätta en ”svältstuga” för de lata och tredskande. De hade sig själva att skylla, arbetade de flitigare skulle de kunna bekosta sitt aftonmål. Den ensidiga salta kosten utan grönsaker eller rotfrukter – med undantag för ärtorna och någon enstaka gång kokta rovor – gav upphov till bristsjukdomar. […] Ändå fick de som tagits in här mer och bättre mat än många bland de ”fria” som arbetade på fabrikerna.⁴⁴

2.4.2. Sexuella trakasserier och övergrepp

I romanerna utsätts arbetande kvinnor för olika former av sexuella trakasserier och övergrepp inom de flesta yrken. De sexuella trakasserierna beskrivs delvis som någonting allvarligt fel, men handlingar som idag skulle betraktas som allvarliga sexuella trakasserier slätas också över i vissa sammanhang och förklaras som oskyldiga upptåg eller ett naturligt manligt beteende som inte kan hjälpas. Övergrepp i tidigare verk förekommer i lägre utsträckning och i form av vad som återges som pojkstreck och allmänt bus, som exempelvis i Ligister och Mina drömmars stad.

När Inga, som jobbade skift med Cissi, skötte serveringen var det en helt annan sak, henne kunde vi dra in i serveringsrummet och krama på brösten och föreslå hemskubb.⁴⁵

När Henning kom stod Tummen och pratade med serveringsflickan som sopade bort snö utanför dörren. Tummen bröt hastigt en istapp från takrännan, stoppade den innanför flickans

bluslinning, tog några snabba steg åt sidan för att undgå kvasten…. Sedan stod han och skrattade åt flickan som skrev och hytte med kvasten.⁴⁶

Men även inom detta område kan något av ett skifte skönjas där kvinnors utsatthet för trakasserier inom vissa yrkeskategorier betonas mer som just sexuella övergrepp i verken från 1970-talet och senare, och de beskrivs med en större ilska än i tidigare verk.

Dels fanns familjeflickor som måste hålla på sig och vara helt okunnig och orörda före äktenskapet. Och så fanns det ”de tillåtna” som inte bara utgjordes av prostituerade utan också av tjänsteflickor och andra fattiga flickor som man i nödfall kunde utnyttja men absolut inte gifta sig med.⁴⁷

Pigan kunde utnyttjas på alla sätt, inte minst sexuellt. Hon var ”husets bekvämlighet”. Till ungkarlens förfogande, för den äkta mannen som önskade ombyte, för husets söner som skulle göra sina första försök. Ja, hon kunde till och med begagnas av gäster. […] Om pigan blev med barn kunde hon giftas bort med någon villig dräng som tog henne och ungen för en slant. Var hon från landet kunde hon skickas hem med slanten i pungen och ungen i magen. De flesta pigor fogade sig, försökte att om möjligt begära någon ersättning för tjänsterna utanför hushållsarbetet:

en särk, en sjal, kanske en slant.⁴⁸

44 Vävarnas barn.

45 Fogelström, Per Anders, Ligister [Elektronisk resurs], Albert Bonniers förlag, 2017.

46 Mina drömmars stad.

47 Svenssons.

48 Vävarnas barn.