Eftersom vi inte har funnit tidigare forskning om arbetet i arbetslag inom
modersmålsverksamheten kan vi varken verifiera eller dementera någon tidigare forskning. Däremot har vi ställt vårt resultat i förhållande till tidigare forskning om arbetslaget. I allmänhet har vår undersökning inte gett oss någon generell bild av hur modersmålslärarna i allmänhet arbetar i arbetslag inom modersmålverksamheter, men vi har insett att det är mycket positivt med arbetslagsarbete. De slutsatser vi drar efter att ha analyserat resultatet av undersökningen, gäller för de medverkade pedagoger vid denna undersökning och vid de verksamheter som pedagogerna ingår i.
Både i litteraturen och i intervjuerna har det framkommit att en fördel med arbetslag är att det ges möjlighet att lära av varandra vilken samtliga pedagoger kan anse. De kan se och argumenterar för både fördelar och nackdelar med arbetslaget. Dessa argument har varit skiftande. Huvudtendensen är att pedagogerna är positivt inställda till arbete i arbetslag. På frågan om arbetslagets funktion har svaren blivit lite för diffusa. Det verkade inte som att frågan var förankrad riktigt hos pedagogerna. Även om svaren på frågan har varit lite diffusa kan vi med hjälp av fördelarna som lyftes fram under
intervjuerna få en viss förståelse för vad pedagogerna skulle kunna se som funktion och syfte med arbetslag. Ett argument för fördelar med arbetslag är att pedagogerna kan ta vara på varandras kompetenser och lära av varandras lik och olikheter. Samtidigt diskuteras att det krävs ett likvärdigt förhållningssätt för att arbetslag ska fungera. Argumenten för det är att det annars skulle bli rörigt för verksamheter. Vi har även uppmärksammat att beroende på vilken bakgrund, utbildning, språk och skolkultur pedagogerna har haft har de gett olika svar.
En annan tendens var att pedagogerna beskrev arbetslaget som en plats där man kunde planera och organisationen av arbetet. Vi tror att ett arbetslag med 10- 15
personer, lätt blir ineffektivt genom att det kan vara svårt att enas och fatta beslut. Ett så stort arbetslag kan också ha tendensen att dela sig i mindre grupper, menar vi.
Vidare anser vi att tiden är en viktig anledning till majoriteten av pedagogerna som ger uttryck för behov av mer mötestid, syftena varierar dock från mer planeringstid till mer tid för tolkning av begrepp. Det som är viktigt att nämna här i slutet är att
pedagogerna anser att de befintliga mötena behöver utvecklas såsom strukturering, användning av tid och syften. Syftena avgör vilken förståelse eller kunskap som ska utvecklas under mötena. Om syftena med arbetslagsmötena blir tydligare för alla deltagare och talutrymmet disponeras väl kanske behovet av mer mötestid minskas och på så vis undviker man att ta tid från den befintliga verksamheten.
Sammanfattningsvis har vår undersökning belyst några pedagogers upplevelser om att arbeta i arbetslag och ambitionen har inte varit att undersökningen ska vara
representativ för alla pedagoger som arbetar i arbetslag. Därtill är det insamlade materialet för litet och berör bara några få individer. Resultatet är därför inte generaliserbart i någon statistisk mening och det går inte att dra några absoluta
slutsatser. Det kan inte påstås vara typiskt för en grupp pedagoger i allmänhet utan ger en bild av pedagoger och deras arbete i arbetslaget utifrån några individers olika uppfattning.
Vi kom fram till i vår undersökning att arbetslaget upplevs mer som ett socialt och reflekterande funktionsform än ett beslutsfattande forum. Slutligen är vår önskan att undersökningen kan bidra till en ökad förståelse om vikten av arbetslagets betydelse i
vår dagverksamhet och att skapa vidare diskussioner om deras funktion.
8.1 Fortsatt forskning
Mycket forskning har gjorts i ämnet arbetslag runt om i Sverige. Vi har funnit att dessa undersökningar till stor del har grundat sig på lärarens arbetslag i skolan som har gemensamma elever. Eftersom mycket i litteraturen har handlat om vad som behövs för att arbetslagen ska bidra till skolutveckling, skulle det vara intressant för oss att forska om vad arbetslagen i modersmålsverksamheter har för delaktighet i skolutvecklingen och att se om det finns skillnader mellan pedagogernas delaktighet som rör kön eller etnicitet. Det är aspekter som vi inte fått någon uppfattning om under vår VFT. Med mer tid till vårt förfogande hade det varit intressant att genomföra intervjuer med
pedagogerna vad gäller kön och etnicitet. Och vi skulle ha intervjuat flera modersmålslärare för att få mer omfattande undersökning.
Litteraturlista
Alexandersson, M.(1994) Fördjupad reflektion bland lärare- för ökat lärande. Madsén, T. (red). Lärares lärande. S.157-173. Lund: Studentlitteratur.
Assermark, Gert & Sörensson, Katarina (1998). Arbetslag i skolan. Stockholm: Liber. Assermark Gert & Sörensson Katarina (1999). Arbetslag i skolan. Malmö: Liber AB. Berg, Gunnar (1999). Skolkultur: nyckeln till skolans utveckling: en bok för
skolutvecklare om skolans styrning. Stockholm: Gothia
Davidsson, Birgitta (2000). Om begreppen samarbete, samverkan och integration i svenska läroplaner. I Kärrby, Gunni (red). Skolan möter förskolan och fritidshemmet. Lund: Studentlitteratur.
Granström, Kjell (1990) Arbete och kommunikation i arbetslag och arbetsenheter. SIC 31, Linköping: Tema kommunikation Universitetet i Linköping.
Granberg, Otto & Ohlsson, Jon. (2005). Kollektivt lärande i team. Om utveckling av kollektiv handlingsrationalitet. Artikel i Pedagogisk Forskning i Sverige 2005 nr 3/4. Stockholms Universitet.
Isaksson, C. (2003). Skolutveckling för samhällsutveckling. I G. Berg, & H-Å. Scherp (Red.), Skolutvecklingens många ansikten (s.209–233). Stockholm: Myndigheten för skolutveckling
Kvale, Steinar. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur Larsson, P. (2004). Förändringens villkor. En studie av organisatoriskt lärande och förändring inom skolan. Elanders Gotab: Stockholm.
LPO 94. Läroplan för det obligatoriska skolväsendet. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Merriam, Sharon B (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur Patel, R. Davidsson, B. (1994) Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Ohlsson, Jon. (2004). Arbetslag och lärande. Lärares organiserande av samarbete i organisationspedagogisk belysning. Jon Ohlsson (red.) Lund: Studentlitteratur.
Scherp Hans-Åke (2002). Lärares lärmiljö. Att leda skolan som en lärande organisation. Karlstad: Universitetstryckeriet.
Scherp Hans-Åke (2003). Förståelseorienterad och problembaserad skolutveckling. I Berg G m.fl. (red) Skolutvecklingens många ansikten. Myndigheten för skolutveckling. Forskning i fokus, nr 15.
Skolöverstyrelsen (1981). Kommentarmaterial - Samarbete i arbetsenheter och arbetslag. Uddevalla: Risbergs tryckeri AB.
Stedt, Lisbeth. (2004). ”Informellt och formellt organiserande – lärares vardagliga samverkan” i Arbetslag och lärande. Ohlsson (red). Lund: Studentlitteratur
Svedberg, Lars. (2007). Gruppsykologi. Om grupper, organisationer och ledarskap. Lund: Studentlitteratur
Trost, Jan. (1997). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur
Utbildningsdepartementet (1962). Läroplan för grundskolan. Stockholm: Skolverket/Fritzes.
Utbildningsdepartementet (1969). Läroplan för grundskolan Stockholm: Skolverket/Fritzes.
Utbildningsdepartementet (1980). Läroplan för grundskolan. Stockholm: Skolverket/Fritzes.
Bilaga 1
Bilaga 2
Tabell 1 (överblick över pedagogerna på X-verksamheten)
Pedagoger Ålder Långarbete Utbildning Modersmålslärare på Kön Pedagog 1 59 år 26 år Behörig lärare F – gymnasiet Kvinna Pedagog 2 43 år 6 år Behörig lärare F – 9 Kvinna Pedagog 3 52 år 25 år Behörig lärare F – gymnasiet Kvinna Pedagog 4 47 år 8 år Behörig lärare F – gymnasiet Kvinna Pedagog 5 40 år 7 år Behörig lärare F – 9 Kvinna
Pedagog 6 49 3 Icke behörig
lärare F – 9 Kvinna Pedagog 7 50 12 Behörig lärare 6 – gymnasiet Man Pedagog 8 52 6 Behörig lärare F-9 Kvinna
Bilaga 3
Tabell 2 (överblick över pedagogerna på Y-verksamheten)
Pedagoger Ålder Långarbete Utbildning Modersmålslärare på Kön Pedagog A 61 år 16 år Behörig lärare g - gymnasiet Kvinna Pedagog B 36 år 5 år behörig lärare F - 5 Kvinna Pedagog C 52 år 25 år behörig lärare F - 9 Man Pedagog D 37 år 2 år Behörig lärare F - 5 Kvinna Pedagog E 42 år 10 år Behörig lärare F - 9 Kvinna Pedagog F 50 13 år Behörig lärare G - gymnasiet Kvinna Pedagog G 53 12 år Behörig lärare F - 9 Man