Arbetslag inom modersmålsverksamheten utifrån lärarperspektiv

Examensarbete

Arbetslag inom modersmålsverksamheten

utifrån lärarperspektiv

En intervjustudie om arbetslaget i modersmålsverksamheter

Teams in the native language activities based on teacher's

perspective

Ekram Elsais

Ibtisam Hansson

Lärarexamen 270hp Examinator: Catarina Economou

Lärarutbildning 90hp Handledare: Anna Arnel

2011- 03- 23 Lärarutbildningen Kultur- språk- medier

Förord

Vi tycker det har varit otroligt intressant och inspirerande att läsa om detta ämne och att ta del av tankar och reflektioner runt det. Vi har lärt oss mycket under arbetets gång som vi kommer att ha nytta av i vårt framtida yrke. Vi vill rikta ett stort tack till de verksamheter vars lärare har tagit sig tid till att intervjuas och till de rektorer och assistenter som gav oss tillåtelse att röra oss fritt och information om verksamheter.

Ett tack till alla er, vänner och bekanta som har diskuterat med oss om innehållet i arbetet och ett tack till vår handledare Anna Arnell som snabbt har svarat på frågor och gett synpunkter. Sist men inte minst riktar vi ett stort tack till vår examinator Catarina Economou. Slutligen vill vi tacka varandra för ett gott samarbete med tålmodiga diskussioner och värdefulla

Sammanfattning

Syftet med denna studie är att undersöka hur modersmålslärare upplever arbetet i ett arbetslag och vilken funktion den har. Med dessa utgångspunkter vill vi undersöka om samverkan i ett arbetslag har något betydelse för elevens lärande och vilka fördelar respektive nackdelar lärarna ser med arbetslaget. Vidare vill vi ta reda på om samverkan i arbetslaget kan bidra till modersmålsverksamhetens utveckling.

Denna studie har gjorts i två modersmålsverksamheter. I insamlandet av empiri har vi använt oss av kvalitativa intervjumetoder med 15 modersmålslärare, och observationer vid sex olika tillfällen.

Vi kom fram till i vår undersökning att arbetslaget upplevs mer som en socialt och

reflekterande funktionsform än ett beslutsfattande forum. Intervjuerna visade att pedagogers position till arbetslaget är mycket positiv. Pedagogerna anser att arbetslagsmöten är effektiva, lärarna kan stödja, uppmuntra varandra och planera tillsammans.

Slutligen är vår önskan att undersökningen kan bidra till en ökad förståelse om vikten av arbetslagets betydelse i vår dags verksamheter och att skapa vidare diskussioner om deras funktion.

Nyckelord

:

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 9

2. Syfte ... 11

2.1 Forskningsfråga ... 11

3. Begreppsdefinition ... 12

3.1 Modersmål och modersmålsundervisning ... 12

3.2 Lärande i arbetslaget ... 13

3.3 Vad är skolutveckling ... 13

3.4 Modersmålsverksamhet ... 14

4. Litteraturgenomgång ... 15

4.1 Historik ... 15

4.1.1 Arbetslagstanken i styrdokument genom tiderna ... 15

4.2 Teorier i litteraturen och tidigare forskning ... 16

4.2.1 Arbetslag utvecklingsuppgifter ... 17

4.3. Pedagogisk diskussion i arbetslag ... 17

4.4 Arbetslag i praktiken ... 18

4.4.1 Kollektivt lärande i arbetslaget för och nackdel ... 18

4.4.2 Lärares samarbete ... 19

4.4.3 Relations och reflektions betydelse i skolutvecklingen ... 20

4.4.4 Bidrar arbetslag till skolutveckling? ... 20

5. Metod ... 22

5.1 Val av metod ... 22

5.2 Urval ... 23

5.3 Bortfall ... 24

5.4 Genomförande ... 24

5.5 Validitet och reliabilitet ... 25

5.6 Analys och bearbetning ... 26

6. Resultatredovisning och diskussion ... 27

6.1 Resultatredovisning ... 27

6.2 Introduktion av pedagogerna på X och Y verksamheter ... 32

6.3 Observations resultat ... 33

6.4 Metoddiskussion ... 35

7. Analys ... 36

7.2Arbetslags funktion inom modersmålsverksamheter och deras uppgifter ... 37

7.3 Samarbetets betydelse genom arbetslag för elevens och lärarens lärande ... 38

7.4 Vilka fördelar respektive nackdelar finns med arbetslaget? ... 39

7.5 Hur samverkan bidrar till modersmålsverksamhetens utveckling? ... 40

8. Slutdiskussion ... 42 8.1 Fortsatt forskning ... 43 Litteraturlista ... 44 Bilaga 1 ... 46 Bilaga 2 ... 47 Bilaga 3 ... 48

1. Inledning

Under vår VFT var vi deltagare i olika arbetslagsmöte och under utbildningens gång har det blivit uppenbart för oss att vi ska samarbeta tillsammans med kollegor på skolorna för att möjliggöra lärande för eleverna. I Lpo94 står det tydligt att lärare och annan personal ska samarbeta med varandra, men varken ordet arbetslag eller lärarlag förekommer. Under rubriken mål och riktlinjer står det att ”Alla som arbetar i skolan skall samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande” (s. 17). Detta kan bland annat innebära att vi ska samarbeta tillsammans med andra pedagogiska kompetenser inom skolan, så som grundskollärare och förskollärare. Vi fick också en uppfattning om hur viktigt och värdefullt det är att ha arbetslag. Målet för varje verksamhet är att arbetslagen, ska kunna dela erfarenheter och handlingsplaner samt jämföra sina lärandemiljöer både i ett lokalt sammanhang och i ett internationellt perspektiv.

Detta väckte vårt intresse att skriva examensarbete om just modersmålslärarens arbetslag. Området är intressant då det är en relevant del i demokrati och lärande. Intresset för arbetslag har alltid funnits inom oss. Under utbildningens gång har vi mött arbetslag med varierande samarbetsformer och gruppkänsla. På vissa skolor är det en obefintlig kommunikation mellan lagen, medan andra skolor har mer flytande gränser med vad de menar med arbetslag. Vi uppfattar arbetslaget som en viktig resurs för läraren, eftersom arbetsbördan hela tiden ökar och det inte längre är hållbart att arbeta ensam. Detta har fått oss att fundera över varför man arbetar i arbetslag och om arbetslagets funktion, vilket också är ämnet för denna uppsats. De flesta skolor är idag organiserade i arbetslag och tanken med denna studie är inte att värdera arbetslag som arbetsform, utan att försöka belysa hur, utifrån lärarens perspektiv och

modersmålslärares arbetslag fungerar när det gäller utvecklingsarbete för både lärarna och eleverna.

I vår (VFU) träffade vi modersmålslärare som tyckte att arbeta alldeles själva är det bästa sättet att arbeta på och att de inte har något behov av arbetslag, vi stötte på detta vid ett flertal tillfällen. Att lärarna arbetar gemensamt i arbetslag har många fördelar. I arbetslaget kan lärarna stödja och uppmuntra varandra. När man väljer indelningsgrund

för arbetslag (t ex elevinriktning eller ämnesinriktning) bör man fråga sig vad som är bäst för eleverna, vad som bäst stödjer ett effektivt resursutnyttjande. Detta har belysts som ett mycket viktigt och kommande område i dagens skola.

Vi vill i denna studie också belysa att modersmålslärare inte är deltagare i något arbetslag i den skola som han/hon undervisat i, men de har arbetslag genom den språkverksamhet eller modersmålsverksamhet som de tillhör. Detta innebär att modersmålslärare inte har några organiserade och regelbundna kontakter med lärare i andra ämnen. De kan inte heller tillföra arbetslaget pedagogiska infallsvinklar utifrån sina specialkunskaper, eftersom de inte ingår i arbetslagen i de enskilda skolorna. Detta kan möjligtvis leda till att lärarna i arbetslagen inte har det mångkulturella perspektivet i undervisningen. Allt detta bidrar till att modersmålslärarna känner ett visst utanförskap och ännu värre en vis pedagogisk isolering.

Studien omfattar endast den typ av arbetslag som består av modersmålspedagoger som ansvarar för och undervisar i modersmålsämnen, samt studiehandledning till olika elevgrupper, vilket är den vanligaste arbetsformen i modersmålsverksamheten. Vi kommer att behandla ämneslag, vilket är lag som är sammansatta av lärare som

undervisar i samma ämne. Som blivande lärare anser vi att arbetslag kan hjälpa oss till höjd självkänsla genom att delta i skolans utveckling och kunna dela med oss av vår kunskap och erfarenhet men till detta krävs en bra arbetsmiljö.

2. Syfte

Syftet med vår studie är att utifrån ett lärarperspektiv med fokus på utveckling och lärande, undersöka arbetslagens arbete (modersmålslärare i detta fall), i två olika modersmålsverksamheter. Genom att kunna lyfta fram lärarnas upplevelser om

arbetslagsfunktionen som en kapacitet för kollektivt lärande och relatera detta till lärares samarbete i arbetslag vill vi försöka besvara frågan hur lärare upplever att samverkan i arbetslaget kan bidra till modersmålsverksamhetsutveckling.

2.1 Forskningsfråga

Detta syfte mynnar ut i följande frågeställningar:

1. Hur upplever modersmålslärarna att arbeta i ett arbetslag och vilka är deras möte?

2. Vilken funktion har arbetslaget inom verksamheter och vilka uppgifter har de?

3. Vilken betydelse har samarbetet i arbetslag för elevens och lärarens lärande? 4. Vilka är fördelar respektive nackdelar med att arbeta i arbetslag?

5. Hur samverkan i arbetslaget kan bidra till modersmålslärarens verksamhets utveckling?

3. Begreppsdefinition

Vi börjar med att tydliggöra några begrepp som vi kommer att använda oss utav i vår undersökning. Dessa är modersmål och modersmålsundervisning, lärande i arbetslaget, modersmålsverksamhet och skolutveckling

Begreppet arbetslag i denna studie innefattar den typ av modersmålslärarens arbetslag i modersmålsverksamheter som består av en grupp pedagoger som ansvarar för och undervisar olika elevgrupper som läser modersmålsämne. Nedan följer en definition av dem.

3.1 Modersmål och modersmålsundervisning

Modersmålsbegreppet kan definieras på många olika sätt. Svensson (1998) beskriver modersmålet som det första språk som individen lär sig och talar och det språk som individen behärskar bäst. Det definieras också som det språk som individen använder sig mest av och det språk som personen identifierar sig med, men ens modersmål kan även definieras som språket man har lärt sig tala först som litet barn. Det är det språket man kan identifiera sig med och visa känslor på.

Forskning visar att modersmålet har stor betydelse för språkutvecklingen. Elever med annat modersmål än svenska står inför en dubbel uppgift: de ska lära sig svenska men de ska även tillägna sig ämneskunskaper på ett språk de inte behärskar. Avsaknaden av modersmålslärarna under elevernas skoldag är enorm. I samarbetet kring eleverna behövs klass- och ämneslärare samt modersmålslärare eftersom eleverna behöver hjälp på båda språken. Modersmålslärarna har också en viktig funktion som länk mellan hem och skola i form av kulturbärare. Kommunikationen mellan hem och skola kompliceras av språkförbistringar och olika kulturella koder. För att fler flerspråkiga elevers resultat ska förbättras måste det finnas en god kommunikation mellan hem och skola.

Modersmålslärarna behövs i skolornas arbetslag för ett bättre samarbete kring flerspråkiga elever.

I enlighet med skolverket anser vi att det är viktigt med modersmålsundervisning i skolan. Språket förmedlar gruppens kulturella traditioner och ger därmed individen en

identitet som binder eleven/barn till gruppen och samtidigt skiljer dem från andra referensgrupper. En identifikation med ett språk blir därmed också en symbolhandling. Modersmålet är det språk som man identifierar sig med, en socialpsykologisk definition.

3.2 Lärande i arbetslaget

I arbetslaget får man insyn i varandras arbete och kan både ge tips och själv få inspiration. Vi tror att det kan vara intressant att få inspiration från andra ämnen och utarbeta en egen variation som passar ens ämne bättre. Hans-Åke Scherp (2003) belyser att tanken inte är att man ska härma eller försöka stöpa all undervisning i samma form, erfarenhetslärandet påverkar lärares sätt att undervisa, bland annat betonas att

erfarenhetslärande kan verka som ett konserveringsmedel snarare än en förändringskraft (Berg & Scherp, s. 39).

Scherp beskriver hur våra föreställningar/erfarenheter påverkas av andra. Han skriver "att sätta sig in i någon annans förståelse eller perspektiv leder till att det egna

perspektivet påverkas. Att fördjupa förståelsen av varandras perspektiv underlättar den konstruktiva argumentationen" (Berg & Scherp, 2003, s.44). Modersmålsläraren kan

inte ingå i ett arbetslag i skolan. Det faktum att modersmålsläraren undervisar olika elevgrupper som innehåller alla årskurser från förskoleklass till gymnasiet och kan därför inte så lätt tillhöra ett visst arbetslag. Ohlsson (2004) uppmärksammar i sin forskning att lärarnas kommunikation i arbetslagen till största delen handlar om

vardagsverkligheten. Det rör sig om hur man ska hantera praktiska problem av olika slag där bemötandet av eleverna alltmer framträder som en huvudsaklig arbetsuppgift.

Ohlsson menar vidare att det är dessa situationer som inrymmer en kollektiv lärande(Ohlsson, 2004, s. 171).

3.3 Vad är skolutveckling

Berg och Scherp (2003) anser att skolutveckling kan ses med flera olika synsätt. Pedagoger och skolledare har olika föreställningar om vad skolutveckling är. Båda menar att för pedagogerna är det i det vardagsnära arbetet i skolan utveckling kan ske, och inte i mål, planer och utvärderingar. Berg (2003) hävdar också att skolutveckling måste ske från skolors unika behov och ansvaret för denna process vilar på de enskilda

skolorna. Vidare tycker (Berg & Scherp, 2003) att alla skolor har ett frirum och för att skolan ska hitta sitt eget frirum genomför man en kultur och dokumentanalys av skolan. Kulturanalys är ett sätt att titta på vardagen. Det är i princip som en behovsanalys. Skolutveckling som inte bygger på en kulturanalys är dömd att misslyckas.

3.4 Modersmålsverksamhet

Modersmålsverksamhet erbjuder, studiehandledning, modersmålsträning och

modersmålsundervisning till alla elever som talar ett annat språk än svenska hemma kan få undervisning i sitt modersmål. Med detta menas att alla barn och ungdomar som kommer från familjer där minst en av föräldrarna har ett annat modersmål än svenska och detta språk används i hemmet. Modersmålsstöd/träning erbjuds barn i förskolan och modersmålsundervisning är till för elever i grundskolan och gymnasiet. Enligt § 10 kan modersmålundervisning anordnas som:

1. Språkval 2. Elevens val

3. inom ramen för skolan val eller 4. utanför timplanebunden tid

En förutsättning för att modersmålsundervisning ska anordnas är också att det finns en behörig/lämplig lärare samt att det finns fem elever i kommunen som önskar

undervisning i ett visst språk. Se bilaga1. De flesta lärarna arbetar i ett flertal förskolor och skolor varje vecka. Således kan lärarna ha flera olika arbetsplatser med skiftande rutiner. Verksamheters arbetsplatsträffar och arbetet i arbetslagen är viktiga arenor för lärarna. Vid dessa möten har lärarna möjligheter att utveckla det pedagogiska arbetet och mycket av samarbete, samvaro och utvecklingsarbete sker vid dessa tillfällen.

1 _{Bilaga 1}

4. Litteraturgenomgång

I detta avsnitt beskriver vi de teoretiska utgångspunkter som vi har valt koppla till arbetslag i modersmåls verksamheter.

4.1 Historik

Under följande rubriker kommer vi att presentera vad man har i tidigare styrdokument och den nuvarande läroplanen, läroplanen för det obligatoriska skolväsendet 1994, skrivit angående arbetslag. Vi kommer även att redogöra för vad litteraturen skriver om hur denna arbetsform vuxit fram. I detta kapitel kommer vi att göra en teoretisk

genomgång. Vi har valt att börja med att förankra vårt arbete i styrdokumenten som följs av en genomgång av litteratur som vi finner relevant för vår undersökning.

4.1.1 Arbetslagstanken i styrdokument genom tiderna

En 9-årig grundskola bildades istället för tidigare folkskola och realskola det medförde nya sätt att se på skolan och medförde nya styrdokument för skolan, den hade kravet på samarbete och samverkan successivt stärkts över tider. Nedan följer det en kronologisk ordning på vad styrdokumenten säger om arbetslaget:

I 1969 (Lgr 69) står det i läroplanen för grundskolan ytterst lite om samarbete mellan lärare. Man talar främst om vikten av samarbete mellan eleverna, men man kan ana en begynnande tanke om arbetslaget: ”Skolans elevvårdande uppgifter kan endast fullgöras genom samverkan med eleverna och mellan alla dem, som har erfarenhet av och ansvar för eleverna” (s. 17). Vidare talas om att läraren borde behandla flera olika ämnen sida vid sida, detta gäller för samtliga stadier i skolan. Däremot står det inte något om att lärarna bör eller skall samverka med varandra (Skolöverstyrelsen 1969).

1980 (Lgr 80) kom det en ny läroplan. I denna läroplan kan vi läsa ordet tema för första gången. Detta begrepp används i betydelsen ämnesfördjupning och inte som ett samlingsbegrepp för ämnesövergripande arbete. Dock fördes det fram förslag på att ämnesövergripande upplägg kan finnas. ”Om elever och lärare så önskar kan arbetet ha

(Skolverket 1980, s 36). I Lgr 80 står det att undervisningen skall ske mer

individualiserat än tidigare och skolan är organiserad i arbetsenheter som gör det lättare för lärare att samarbeta i arbetslag. Ett sådant samarbete mellan de vuxna i skolan är ett viktigt föredöme i praktisk demokrati för eleverna. Det är avgörande för att man inom arbetsenhetens ram skall kunna ge stöd åt elever med svårigheter av skilda slag och för att den specialpedagogiska metodik, som speciallärarna är utbildade i, skall få så stor genomslagskraft som möjligt. Det är betydelsefullt för att kunna individualisera arbetssätt med skilda elevgrupper och för att kunna genomföra temauppgifter eller samlade arbetsområden. Samarbete i arbetslag ger också möjlighet till stöd och hjälp mellan lärare (Skolverket 1980, s. 45-46). Lgr 80 fick lärare som önskade mer samverkan, även bilda arbetslag inom sin arbetsenhet (Kallós 1985).

På 1990-talet decentraliserades skolan och ansvaret för verksamheten lades ut från att tidigare varit statens ansvar till att vara kommunernas eget ansvar för hur lärandet skulle organiseras enligt Karin Åberg (1999). I Lgr 69 och Lgr 80 var arbetet reglerat i

timplaner för de olika ämnena.

På 1994 kom den nya läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen

och fritidshemmet(Lpo 94). Denna läroplan är en målstyrd som inte detaljstyr

undervisningen. Den talar om kvaliteter i kunskap och hur eleverna kan nå kvalitet i sin kunskapsinhämtning. Vidare bekräftas det i Lpo94 att ”Läraren skall samverka med

andra lärare i arbetet för att nå utbildningsmålen och organisera och genomföra arbetet så att eleven…” (s. 17). Det finns en öppenhet i läroplanen eftersom det inte står hur

samverkan ska gå till. Detta innebär att den kan se olika ut på olika skolor. Man behöver inte arbeta i ett arbetslag. Ett helhetsperspektiv på lärande betonas och även rektors roll, skolans och lärarens roll beskrivs i termer av samverkan och samarbete. Att ha ett aktivt samspel bland personalen kan innebära att man är grupperade i olika arbetslag. Vi anser att citatet ovan visar att läroplanen lägger stor vikt vid samarbete mellan personalen.

4.2 Teorier i litteraturen och tidigare forskning

Vi har inte funnit så mycket stoff som behandlar arbetslag i modersmålsverksamheten eller hur modersmålslärare upplever arbetslaget. I vårt sökande efter tidigare forskning i

ämnet refererar vi nedan till några avhandlingar och annan litteratur som vi funnit relevanta för vår studie.

Här presenteras olika uppfattningar i teorierna gällande målsättningar för lärarens arbetslag. För att genomföra läroplanernas mål i skolan, krävs att pedagoger samarbetar och bidrar med sina kunskaper vid planering av arbetsinnehåll och arbetsuppgifter för de studerande (Assermark, Sörensson 1998).

Enligt Assermark och Sörensson ska arbetslaget lägga upp sin egen planering och gör klassens eget schema ihop och så härigenom kan lärarna organisera sig i arbetslag och tillsammans planera undervisningen. Pedagogen kan få ett större inflytande, framför allt på det som direkt och/eller indirekt påverkar planering, genomförande och

utveckling av utbildning och undervisning. Denna ledar till att beslutsnivån på ett flertal verksamhetsområden flyttas från skolledarnivå till arbetslaget. Skolan får en plattare och effektivare beslutsorganisation”(Assermark, Sörensson 1999, s, 26).

4.2.1 Arbetslag utvecklingsuppgifter

Arbetslag eller team skapas för att lösa vissa uppgifter. Det är genom att identifiera, tolka och förstå uppgiften som arbetslaget skapar förutsättning för kollektivt medvetande i betydelsen gemensam förståelse. Genom att medlemmarna visar och klargör sina kunskaper kan den kollektiva kompetensen medverka till att arbetslagets kompetens överstiger de enskilda gruppmedlemmarna (Granberg & Ohlsson 2005,s. 235). En annan aspekt som forskarna vill uppmärksamma är det kollektiva lärandets beroende av

grupprocesser och socialt och känslomässigt stämningsskapande i arbetslaget. I människors samarbete kan aktiviteter och processer uppstå som kan hämma såväl de enskildas som lagets kompetensutveckling (Granberg & Ohlsson, 2005,s.241).

4.3. Pedagogisk diskussion i arbetslag

I Stedt forskning (2004, s. 142) framkom att det ofta tas för givet, i de formella sammanhangen, att diskussioner och etablerande av åsikter kring pedagogiska frågor förekommer i informella sammanhang. Lärare som har liknande åsikter kring

pedagogiska frågor dras ofta till varandra i de informella samtalen, vilket gör att andra kolleger stängs ute. Detta motverkar både samarbete och utbyte av olika åsikter i djupgående diskussion för utveckling. Vidare konstaterar Stedt (2004) att det är av stor vikt att ge utrymme för en pedagogisk diskussion i formella sammanhang, dels för att framföra vikten av att det förekommer denna typ av diskussion för utveckling, och för att inte överlämna detta till informella sammanhang på ett okontrollerat sätt.

4.4 Arbetslag i praktiken

Jon Ohlsson belyser i sin forskning hur lärare organiserar sitt samarbete i arbetslag ur ett organisationspedagogiskt perspektiv. Hans forskning grundar sig på lärande och

kompetensutveckling i arbetsliv och organisation och syftar till att tydliggöra ett pedagogiskt perspektiv på lärande i organisationer, där människor bidrar till att forma både egna och andras villkor för lärande, en lärande organisation (Ohlsson, 2004, s.16). Ohlsson ser inte begreppet lärande organisation som en organisatorisk modell utan som en pedagogisk idé som mer ska förstås som ett ständigt pågående organiserande av en verksamhet och vilken betydelse detta har för människors lärande och

kompetensutveckling (Ohlsson, 2004, s.36). Båda Piagets och Vygotskys anser att det organisationspedagogiska perspektivet är grundinriktningar om lärande.

4.4.1 Kollektivt lärande i arbetslaget för och nackdel

Enligt Ohlsson (2004) är ett kollektivt lärande i arbetslag kan ses som en kollektiv lärprocess där man utbyter erfarenheter och utformar gemensamma uppgifter och strategier för att utföra dessa uppgifter. Man lär alltså genom medlemmarnas

erfarenheter, samspel och kommunikation. Man reflekterar över den uppgift man har som lag. Hur lagets medlemmar fungerar ihop har alltså stor vikt vid hur det kollektiva lärandet sker (Ohlsson 2004).

De svårigheter som pedagogerna möter är att föra ett samtal med och kritisera varandra om hur man som lärare utför sitt arbete. Detta kan sammanhänga med

uppgiftens komplexitet, de moraliska och etiska implikationer som en fostrande uppgift har, att det vardagliga arbetet i stor utsträckning är situationsberoende samt att

handlandet sker intuitivt. Detta är en kritisk aspekt av organiserandeprocessernas motstånd som får till följd att arbetslaget inte kan ta upp den enskildes tankar, erfarenheter och kompetens på ett sådant sätt att laget stärks som kollektiv. Lagets lärande är beroende av den kommunikation som sker mellan lagmedlemmarna, och inte enbart av de enskilda lärarnas kompetens” (Ohlsson 2004, s 162).

En annan aspekt enligt Ohlsson (2004) är att i lärande kollektiv är det konkreta handlandet i vardagen. Man kan alltså inte enbart sitta och diskutera i arbetslaget utan att det tillför det egna handlandet något. Det som förutsätter detta är att trots att man inte har samma slags tankar och tänker likadant i alla situationer så synliggörs allas tankar och de blir tillgängliga för alla i laget.

En annan viktig aspekt enligt Ohlsson (2004) är att skolledare och arbetslag arbetar gemensamt för att dra upp tydligare riktlinjer för vilken uppgift arbetslaget har och föra samtalen kring det vardagliga arbetssättet och bemötandet av barnen och eleverna. Samtalen bör handla om något som är angeläget att finna svar på i praktiken.

Vidare anser Ohlsson (2004) att kollektivt lärande handla om att reflektionen till syende och sist ska leda till att eleverna lär sig mer om det de ska lära sig. Han menar vidare att reflektionen hos lärare leder till att de blir bättre på sitt arbete och att kollektivt lärande ökar den kollektiva kompetensen hos lärarna.

4.4.2 Lärares samarbete

I början vill vi klargöra vad som menas med samarbete och samverkan. Davidsson (2000) skiljer dessa begrepp åt genom att samverkan ges här en övergripande betydelse av människor som verkar i en gemensam verksamhet. Samarbete innebär ett mer konkret utförande av gemensamma arbetsuppgifter. Enligt Davidsson (2000) är arbetslagen ett forum för potentiellt kollektivt lärande. Det beskrivs så att dialogen kring de

gemensamma uppgifterna leder till att pedagogerna som lag kan lära mer än de gör på egen hand. Detta kan leda till ett mer organiserat handlande som leder processen framåt. Forskning utanför Europa enligt Egley, Henkin & Park (2005) har uppvisat att för fruktbart samarbete och god utveckling av undervisningen så att det kommer eleverna till nytta kräver att personalen i arbetslaget är engagerade sitt arbetslag och sitt arbete. Entusiastiska samarbetspartners litar på varandra i större utsträckning än personal i

arbetslag där entusiasmen för lagarbetet är lägre. De arbetslag som uppvisar större entusiasm har också en större vi-känsla och för samarbetet vidare i sin undervisning. Dessa arbetslag visar också en större öppenhet för andras åsikter och förslag (Egley, Henkin & Park 2005).

4.4.3 Relations och reflektions betydelse i skolutvecklingen

Juul och Jensen (2009) påstår att omsorgen om relationerna är grunden för allt pedagogiskt arbete. Vidare förklarar de ett begrepp som de kallar för

relationskompetens. Relationskompetens har man när man visar varandra ”Omsorg, lyhördhet och respekt. (Juul & Jensen, 2009, s.11). Även i en organisation måste förståelsen för dessa begrepp vara viktiga i alla led.

Enligt Alexandersson (1999) har reflektionen stor betydelse för skolutveckling. Han

hävdar att det råder en enig uppfattning om att det är den professionella och kollegiala påverkan i verksamheten som har mest betydelse för eleven då det är pedagogerna som har den största betydelsen för eleven så har de också en stor handlingsfrihet och det är de som i verkligheten utformar skolans verksamhet. Mot denna bakgrund är det viktigt att förstå att pedagogers reflektion är ett sätt att göra målstyrningen mer effektiv. Vidare påstår Alexandersson (1999) att det som pedagoger reflekterar över och formulerar i ord hör samman med de handlingar som de sedan kommer att utföra

4.4.4 Bidrar arbetslag till skolutveckling?

Nu för tiden arbetar allt fler skolor i arbetslag, där pedagogerna har stora möjligheter att utforma den pedagogiska verksamheten. Många forskare konstaterar vikten av att arbetslagen lär av varandra genom samtal för att utveckla sin kompetens och

verksamheten. . I Ohlssons (2004) forskning om samarbete och kompetensutveckling i organisationen lyfter han fram lärandet i organisationer ur ett pedagogiskt perspektiv. Lärandepotentialen ligger i kommunikationen om det vardagliga arbetet och

pedagogiken. Det är en social process där pedagogerna påverkar och formar både sitt eget och andras lärande i organisationen. Ohlsson förklarar också begreppet lärande organisation som ett organiserande av verksamheten som pågår över tid. Det är inte en

färdig modell som går att applicera på verksamheten. Genom samarbete kring det ständiga organiserandet av verksamheten påverkar pedagogerna arbetssätt och kollektivt lärande. Vidare tycker Ohlsson att i samspelet med andra ökar förståelsen för

sammanhanget man som lärare ingår i och därmed även handlingsalternativen.

Kommunikation i arbetslag ger möjligheter att föra samman det konkreta arbetet med de mer abstrakta tankar och mål som finns. Ett kollektivt lärande i arbetslaget förutsätter utrymme för samtal, samt att alla tar ett ansvar att bidra med sina kunskaper i ett lagarbete. Granberg & Ohlsson (2005, s. 235) anser att arbetslaget syftar till att

tillsammans lösa uppgifter genom en gemensam förståelse. Kompetenserna i arbetslaget måste synliggöras för att en samlad större kompetens ska kunna nås. Garnberg och Ohlsson (2005, s. 228) framför vikten av oliktänkande inom arbetslaget och

organisationen för att utveckling och lärande ska ske. Scherp (2002, s. 43) menar där emot att oliktänkande gör det svårt att samarbeta och att en gemensam uppfattning av uppdraget är att föredra. Det är viktigt att besluten sker demokratiskt för att få en positiv utveckling.

5. Metod

Här kommer vi att beskriva vilken metod vi har valt att använda oss av i vår

undersökning. Vi kommer även att redogöra hur vi gjorde vårt urval, hur intervjuerna gick till samt vilka etiska aspekter vi använde oss av. I insamlandet av empiri har vi använt oss av i huvudsak två olika metoder; intervjuer och observationer.

5.1 Val av metod

Till detta förslag tänker vi använda oss av en kvalitativ intervjumetod, som är ett samtal med syftet att få fram viss information. Ett sätt att ta reda på detta kan vara att fråga lärarna själva. Med hjälp av intervjuer kan vi undersöka några lärares upplevelse av att arbeta i arbetslag och deras syn på hur arbetslaget kan bidra till utveckling på

modersmålsverksamhet. Kvale (2007) menar att använda termen intervjusamtal och beskriver forskningsintervjun som ett samspel, ett utbyte av synpunkter mellan två personer som samtalar om ett ämne av gemensamt intresse syftar till att tolka och skapa mening i relation till något eller någon. Kvale(1997) anser att en stor fördel med

kvalitativa intervjuer är deras öppenhet. Vidare påstår författaren i Kvales sju stadier i kvalitativa intervjuer att det finns en rekommendation att planera intervjuerna utifrån en frågeguide med öppna frågor. Samtidigt som frågeguiden ger stöd att hålla fokus på ämnet, innebär de öppna frågorna möjligheter till vidare utveckling av informanternas upplevelser av arbetslag (Kvale, 1997,s. 84,85).

Intervjun som metod passar väldigt bra in i undersökning eftersom det är, delvis, andras upplevelser av något specifikt vi vill åt. Forskningsintervjun syftar just till att ”beskriva och förstå meningen hos centrala teman i den intervjuades livsvärld.” (Kvale 1997, s. 34). En annan fördel som Kvale tar upp är att i och med att intervjun är helt strukturerad (till skillnad från en enkät) så ges det möjlighet för den intervjuade att föra in material och infallsvinklar som vi som intervjuare inte tänkt på innan.

En nackdel här är dock det faktum att vi är väldigt orutinerad när det kommer till konsten att intervjua. Precis som Kvale (1997) skriver så påverkar parterna varandra i alla möten människor emellan. Vårt sätt att ställa frågor kanske styrde in våra

respondenter på ett visst spår. Det hände i vissa fall att våra frågor ställdes på ett sätt så att de intervjuade inte riktigt förstod vad vi menade. Vi fick då försöka omformulera oss och ibland även ge exempel på vad vi menade.

För att komplettera våra intervjuer och ha möjlighet att skaffa oss så mycket information som möjligt kring forskningsförslag kan vi också använda oss av observationer. Vi är medvetna om att observationen innebär vårt sätt att avläsa verkligheten. Observationer som enligt Patel och Davidson (1994) kan kallas ostrukturerade. En ostrukturerad observation betyder att man inte har ett utprovat observationsschema utan istället antecknar allting under observationen. De skriver vidare att ”vid en ostrukturerad observation består observationens registrering ofta i att skriva ner nyckelord”( Patel och Davidson 1994, s.81 ). Vi har nedtecknat nyckelord och korta beskrivningar av vad som händer. För att få bra resultat av våra observationer var vi inte kända deltagande observatör. Detta innebär enligt Patel & Davidson (1994) att denna roll är definierad som en observatör som befinner sig utanför det aktuella skeendet.

5.2 Urval

I vår undersökning har vi valt att intervjua pedagoger som arbetar med olika modersmålsspråk och på olika skolor. Man kan anta att en variation ger en bättre helhetsbild, än om man bara skulle skärma av sig till ett enda språk. Då har vi valt att intervjua en pedagog från varje språk beror på att vi vill ha inblick i olika upplevelse om arbetslag, vilket vi tror att vi har fått med brett urval.

Vi har begränsat vår undersökning till två modersmålsverksamheter F-9 på två kommuner och det beroende på att de har gemensamma kursplan. Pedagogerna som har medverkat i undersökning kommer från två verksamheter och är bekanta för oss sedan innan. Att pedagogerna är kända för oss sedan innan såg vi som en möjlighet då god kontakt och förtroende med de intervjuade redan var etablerad. Samtliga pedagoger i vår undersökning är kvinnor med varierande längd i arbetslivet. Där har könen ingen betydelse. Vi har valt dem, då det råder brist på manliga modersmålslärare på dessa verksamheter. Pedagogerna valdes inte ut slumpmässigt utan vi har valt medvetet ut

dessa pedagoger som tror att de arbetar i arbetslag i sina verksamheter. Samtliga pedagoger har varit anonyma i denna undersökning.

5.3 Bortfall

I vår undersökning hade vi planerat från början att intervjua tio modersmålslärare i varje kommun, som undervisar i olika språk. Tyvärr fick vi fem bortfall, därför tog vi kontakt med några andra pedagoger, men de tackade nej till intervju på grund av att det ställer alldeles för höga krav på dem och de hade fullt upp med betyg och bedömningen och hann inte med. Till följd av detta kunde vi endast göra åtta intervjuer i X-verksamheten och sju i Y-verksamheten. Enligt med observationer anser vi att det inte var lätt med själv ämnet. Samt känner pedagogerna sig mycket stressad och har mycket att göra nu för tiden.

5.4 Genomförande

Genomförande av intervjuerna har varit under tre veckor och i klassrummen eller

grupprum när eleverna inte var närvarande. För att kunna koncentrera oss fullständigt på det pedagogerna berättar har samtliga intervjuerna spelats in på band. Som hjälp för våra intervjuer hade vi ett frågeformulär med intervjufrågor. Vi har inte alltid följt

frågeordningen utan varit öppen och mer valt en samtalande intervjuform där vi har följt upp pedagogens svar med följdfrågor. Medverkande intervjuare har i förväg informerats om undersökningen och syftet med intervjun. Vid den inledande kontakten har vi erbjudit dem att skicka ut intervjufrågorna i förväg och det träffade också deras

önskemål att se frågorna för att de intervjuade inte skulle känna sig utsatta. Trost (1997) hävdar att intervjuaren har ett övertag över den intervjuade genom att den vet vilka frågor som skall ställas. De tillfrågade pedagogerna har själva valt och gett samtycke till om de vill vara med i undersökningen. Samtycke har skett muntligt. De har haft

möjligheten att avstå att svara på frågor de tycker vara besvärliga eller känsliga (Trost, 1997, s. 95). Vidare har medverkande pedagoger informerats om att deras svar kommer att behandlas anonymt och att ingen information om vilka skolor som är berörda

5.5 Validitet och reliabilitet

För trovärdigheten och pålitligheten av vår undersökning måste vi prata i termer av validitet och reliabilitet. Som forskare kan man aldrig helt bevisa att en kvalitativ undersökning är helt sanningsenlig. Här rör det sig om att vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och har haft som syfte att skaffa oss kunskap om hur

modersmålslärare, i de två modersmålsverksamheter, upplever arbetet i ett arbetslag och vilken funktion har den, att förstå och tolka pedagogernas arbetssätt så påverkar detta validiteten och reliabiliteten.

Dessa beskrivningar blir föremålet för analys och tolkning, och de utgör underlaget för vår undersökning och de slutsatser som dras därefter. Detta gör att underlaget blir subjektivt. Merriam (1994) tar upp detta och skriver att det inte finns något objektivt sätt att garantera validitet, det finns bara olika tolkningar av den. Olika faktorer att tänka på när det gäller den inre validiteten poängteras. Det som är relevant för oss att diskutera i vår undersökning är om vi har använt oss av lämpliga instrument, en lämplig

analysteknik och om de slutsatser vi har dragit bygger på de svar vi har fått. Guba och Lincolns (1981,enligt Merriam, 1994) tar upp tre väsentliga frågor man kan ställa sig ”var intervjuerna uppbyggda på ett giltigt och tillförlitligt sätt, analyserades innehållet i dokumenten på ett riktigt sätt, vilar slutsatserna på emirisk information” Merriam, 1994 s . 175).

Detsamma gäller oss som intervjuare när vi tolkar den information vi får. ”Eftersom det finns många olika tolkningar av vad som sker, finns det inte heller några fasta referenspunkter vi kan utgå från för att upprepade gånger mäta en företeelse och på så sätt skapa en i traditionell bemärkelse reliabel mätning” (Merriam, 1994, s. 181). Dessutom tar Merriam (1994) upp frågan om i vilken utsträckning ens resultat kan upprepas om undersökningen görs igen. Vi menar att reliabiliteten i detta fall är hög. Om en annan forskare skulle göra vår undersökning idag anser vi att samma resultat skulle framkomma. Skälet till detta är att de intervjuade lärarna skulle svara likadant på frågorna eftersom det är deras uppfattning om arbetslagen.

5.6 Analys och bearbetning

När vi har blivit klara med alla intervjuer började vi avlyssna banden och transkriberat materialet till skriftformat. Medan vi transkriberat intervjuerna hade vi koncentrerat oss på att enbart skriva ut det viktigaste för vår undersökning. Därför valde vi att inte skriva ut intervjuerna ordagrant. Kvale (1997) menar att hur stor del av intervjun och vad som skrivs ut beror på vilket syfte man har med undersökningen och hur den ser ut. Därefter har vi suttit oss för att analysera intervjuerna och då hade vi våra egna tankar och insyn i det insamlade materialet. Vi bestämde oss för att fokusera på fem områden och skriva om. Dessa områden stämde väl in med vårt syfte och frågeställningar.

6. Resultatredovisning och diskussion

I det här kapitlet kommer vi att redogöra för undersökningsresultat vad som uppkommer under de olika intervjuerna och observationerna. Fortsättningsvis har vi valt att ta upp resultatredovisningen på samtliga pedagogers svar under fem olika kategorier. I början kommer vi att visa upp de pedagoger som intervjuats. För att behålla pedagogernas anonymitet kommer vi härefter att kalla dem för pedagog 1, 2, 32…. och A, B,C3….. se tabell 1 och 2. Här nedan kommer vi därefter att börja med verksamhet X och sedan är verksamhet Y. Vi redovisar ett urval av intervjuerna i citatform för att bevara vissa extra informativa och välformulerade svar. Citaten ger ett intryck av direkthet och äkthet som är svår att passa i en jämförande beskrivning av innebörden i det uttalade. Dessa citat har vi valt att följa upp med en klargörande kommentar i direkt anslutning.

6.1 Resultatredovisning

I den här kategorin visar vi de intervjuerna resultat med modersmålsläraren i de olika verksamheterna.

Pedagogernas upplevelse om att arbeta i arbetslaget och deras möten

Vi lägger här fokus på vad pedagogerna i X-verksamheten säger att de gör, deras tankar kring deras upplevelse och vad det finns för tid till dessa moment i gruppers ramar. Samtliga modersmålslärare ingår i (APT) som träffar varje fredag, pedagogiska möten som sker en gång i månaden, erfarenhetsutbytesgrupp som äger rum varannan månad och även språkgrupp som inträffas varannan vecka. Det visar sig att det är ett givet inslag i verksamheten och att det är något som ska förekomma. Pedagog 1, 2,3,7,8 har märkt att arbetslag fungerar bäst i samband med den stora gruppen. Där har de mer struktur, tydligt syfte, klara uppgifter och även ledare och i detta sammanhang är rektor. Pedagog 4 väljer istället språk- grupp som den bästa form för arbetslaget. Alla

Pedagogerna upplever att arbetet i ett arbetslag är ett betydelsefullt och ett angeläget sätt att ägna sig åt. Pedagog 8 påpekar att ”vi träffar en gång per vecka i stora gruppen och

2

Bilaga 2

en gång varannan vecka i språkgrupp, jag tycker det är en jättehärlig”. Pedagog 2 och

3 är på samma spår och tycker att” Jag tycker arbetslaget fungerar bra. Infomöte har

rektorn informerat de aktuella handlingarna i skolvärlden. Språkgrupper har vi diskuterat om arbetsmomenten och olika pedagogiska metoder. Erfarenhetsutbyte utvecklar egnas tankar”. Medan pedagog 5 anser att ”När jag började jobba i 2004 fungerade inte arbetslaget som det gör nu… Nu fungerar vårt arbetslag ganska bra för att det har vi syfte med våra träffar t.ex. att komma överens om en gemensam arbetsplan för alla stadierna”.

Pedagogerna i Y verksamheten tyckte att arbetslagsträffarna fungerar mycket bra och att de är givande. Arbetslagen består av fem till sex pedagoger. De brukar träffas tre gånger i månaden i verksamheten, och en gång i månaden med den stora gruppen då rektorn leder sammanträffen och som kallas ”APT Arbetsplatsträff ” Rektorn informerar om de aktuella handlingarna i skolvärlden och som då diskuteras . "På möte diskuterar

vi de olika problem som kan förekomma för modersmålsläraren och ger förslag till varandra och framför egna åsikter”. anser pedagog C. Samtliga pedagoger anser att

arbetslag fungerar bäst med den lilla gruppen för den har ett tydligt syfte och mer struktur. Pedagog D tycker att ”vi har mer tid på oss att bytta erfarenheter och kan

fokusera mer på lärande” Pedagog A påpekar att ” APT är viktig då alla kan

Arbetslagets funktion inom modersmålsverksamheter och deras uppgifter

Samtliga pedagoger i X-verksamheten var inte eniga om denna fråga. Tre pedagoger svarar för tryggheten och stödet som ett viktigt element (pedagog 1,2, 5). Samtliga pedagoger var eniga om att arbetslaget är till för att stödja, hjälpa och lyfta upp

medarbetare. Pedagog 2 anser att ”det har en social funktion, där träffas pedagoger och

reflektera över olika pedagogiska metoder, det är också för att känna glädje och

tillhörighet som vi inte känner någon annan stans” Medan pedagog 4 anser att ”Jag ser det som en av grunddelarna i ett arbetslag att man ska kunna vara ett stöd för

varandra”. Pedagog 8 resonerar om friheten inom arbetslaget som betydelsefull.

Friheten att inom arbetslaget kunna fatta beslut upplever pedagogen som en funktion

”Så jag upplever när det gäller språkgrupp att rektor litar väldigt mycket på att

så, så det känns jättebra på det sättet, sen är det ju positivt att man kan hjälpas åt också med tanken på att eleverna byta ofta skolor”. En del av pedagogerna påstår att

arbetslaget i första hand är till för elevernas utveckling. Samtliga lärare understryker vikten av att ha ett formellt forum att prata av sig i om elever och kritiska händelser i skolvardagen. Lärarna tycks inte uppleva att arbetslaget har någon ledande eller styrande funktion. Ingen av intervjuarna uppfattade att arbetslagen har mandat för större beslut, exempelvis problemlösningar för elever i svårigheter, utan frågorna skickas vidare till rektor eller elevvårdsteam på respektive skola. Resultaten visar att det finns både positiva och negativa faktorer när det gäller arbetslagsfunktionen i skolan4.

Vad gäller Y-verksamheten tyckte samtliga intervjuade pedagoger att Syftet med deras arbetsträffar är att diskutera en del punkter i läroplanen och därmed komma till undervisningsstrategier och arbetssätt som stämmer överens med läroplanen. De arbetssätten kan pedagoger använda i modersmålsundervisning. Pedagogen B anser att

”Stämningen i gruppen kan variera ibland är den positiv om alla är överens om någon punkt, men ibland är den negativ om någon inte tror på något arbetssätt”.

Pedagog G anser att ” det är mycket bra att vi i arbetslagen kan diskutera skollagen

och de nya styrdokumenten så att vi modersmållärare kan utveckla oss hela tiden precis som andra lärare.”

Samarbetets betydelse för elevens och lärarens lärande

Alla pedagoger i X-verksamheten anser att arbetslag har en stor betydelse för både elevens och lärarens lärande. Pedagog 1 utrycker sig så här ”Ett fungerat arbetslag är ett

stöd för läraren i arbetet. Man kan alltid vända sig till arbetslag och får råd och stöd, man får hjälp på arbetsuppgifter och får mera tid till elever, man trivs och blir en trevlig medarbetare. Om läraren trivs med sitt arbete, blir undervisning också bra och det visar sig på elevernas lärande”. Medan pedagog 5 anser att ” Det är att vi har varandras erfarenheter och kunskaper och det betyder att vi får lära oss av varandra och vi får hjälpa varandra för att kunna komma på nya tankrar och idéer som vi får använda i själva undervisningen och som leder till elevens lärande och utveckling. När vi sitter i ett arbetslag och planerar tillsammans, sätter vi eleven i centrum och försöker komma

4 _{Bilaga 1}

på allt möjligt för att kunna utveckla elevens lärande. Naturligtviss blir det utveckling genom oss också för att vi då utbyter våra erfarenheter”. Vi samarbetar kring elevernas lärande genom att skriva en gemensam arbetsplan eller att planera ett gemensamt tema”. Medan pedagog 6 anser att ”Kan man lyfta fram varandras kompetenser så att det gagnar eleverna och undervisningen så är väl det utmärkt”. Här har pedagogerna

berört tryggheten på ett eller annat sätt för eleverna och vad samarbetet inom arbetslagen kan få för betydelse för både eleverna och lärarna.

I Y-verksamheten anser pedagogerna att syftet med deras arbetslag är att utveckla modersmålslärares yrke och lärande som leder till elevens utveckling. Pedagogernas diskussioner utgår ifrån läroplanen för att komma till undervisningssätt vilket i sig positivt påverkar elevens lärande. ”Fördelar med att arbeta i arbetslag är att det är flera

pedagogers idéer som kommer fram på detta sätt” anser pedagog F. Samtliga pedagoger

tycker också att variationen av idéer gör att eleverna får en varierad undervisning som hjälper honom att nå mål på bästa sätt. Vad gäller frågan om Pedagogen E som svarar att

"Jag tror inte att eleverna har någon uppfattning om vårt arbete i arbetsslag, eftersom vi som pedagoger inte brukar ta upp det i lektionerna.”

Vilka är fördelar respektive nackdelar med arbetslaget?

Samtliga pedagoger på X-verksamheten ser fördelar med att arbeta utifrån arbetslag. Pedagog 5 anser att ”Det är naturligtvis en fördel med att jobba i arbetslaget för att först

och främst blir det en gemensam planering, gemensam material och det gör att vi har varandras erfarenheter och kunskaper som gör att vi kan utveckla vårt jobb och utveckla elevernas lärande.”. Pedagog 1 tycker att” Man stimulerar varandra, utveckla

varandra, hjälpa varandra”. Pedagog 2 hävdar att ”genom att arbeta tillsammans kan vi spara mycket tid och energi”. Många pedagoger påpekar det med trygghet och

tillhörighet som fördel med arbetslaget som de inte träffar ute på de olika skolorna. De känner sig mer hemma när de arbeta tillsammans. Pedagog 6 säger ”här är vårt hem”. Däremot finns det nackdelar uttrycker alla pedagogerna. Samarbetet har tagits upp som ett viktigt element fungerar inte detta så blir det påfrestande för pedagogerna. De tycker att enighet inte alltid uppnås och ibland kan konflikter uppstå i olika grupper.

pedagogerna har ibland olika syn på lärande, vilket upplevs vara negativt. Pedagog 6 anser att ”Vi önskar att vi i arbetslaget har en mer lika syn på lärande och pedagogik” En nackdel med arbetslag och som alla är eniga om är arbetslagsmötens tid, antingen är de lagda för sent på dagen eller så räcker tiden inte till. En del pedagoger framhåller att tiden är ett problem då den inte räcker till. Pedagog 5 tycker att” det tar ibland lång tid

för att kunna fatta beslut”. ”Ja, om man är med i ett arbetslag som inte är arbetsvillig och motsätta varandra”, anser pedagog 1. Pedagog 3 påstår att ” Lärare brister på viljan och ansvar är som nackdel”. Därtill tycker pedagog 7 att Ibland saknas struktur i

arbetslag. Samtliga pedagoger är positivt inställda till samarbetet i arbetslaget när det gäller elevens lärande som också är den dominerande gemensamma arbetsuppgiften för arbetslagen. De anser att arbetslagsarbetet i första hand är till för elevernas utveckling. Y-verksamhetens pedagoger anser att man kan diskutera elevernas problem på ett enkelt sätt. Fördelarna med arbetslaget anser de också är att de måste samarbeta mot ett gemensamt mål. Pedagogen B tycker ” det är en fördel att man tar del av andras

erfarenheter och informationer så att man vet vad alla kan och gör”. Samt pedagog G

som anser att ”Fördelarna med arbetslaget är att man lär av varandras erfarenheter,

lär sig nytt och vågar prov det”.

Nackdelarna med arbetslag anser pedagog A ”att arbetslag inte arbetar

ämnesövergripande vilket är tanken bakom arbetsformen”. En annan menar att ”vi inte har samma elever eller skolar som vi kan diskutera kring”. Pedagog D säger

”Nackdelar med det är att när man hamnar med några som inte är öppna för nya och andras idéer och då blir arbetet i arbetslaget meningslöst”.

Hur samverkan bidrar till modersmålsverksamhetens utveckling?

Alla pedagoger anser att samverkan i arbetslag har en stor inverkan på

verksamhetsutveckling. Pedagog 5 var mycket positivt och anser att ” Det är mest

pedagogiska frågor som vårt arbetslag arbetar med. Jag tycker att det samarbetsområde som bidrar till verksamhetsutveckling” Medan pedagog 1 och 3 tycker att pedagogiska

frågor och samhällets frågor som kan påverka elevers inlärning och bidra till

verksamhetsutveckling . Pedagog 7 anser att ”vissa arbetslagsformer är väldigt stabila,

lättare att samarbeta. Mer strukturen av arbetslags möten främjar samarbete i verksamheten…”. Pedagog 4 anser att ” Genom att arbeta gemensamt med planering som till exempel LPP, eller att arbeta med ett gemensamt tema det skapar en samsyn på lärandet och att kunna ta tillvara på varandras kompetenser och erfarenheter detta kan bidra till lärarens utveckling som leder i sin tur till verksamhets utveckling”. Pedagog 2

tycker att” om vi fortsätter med pedagogiska diskussioner genom våra arbetslag,

kommer vi att utveckla vår verksamhet, vi ser den tydligt idag att vi är mycket mer utvecklat än andra kollegor i andra kommuner”. Många pedagoger är på samma spår

och betonar att X-verksamheten är mycket utvecklat jämfört med andra verksamheter. Y-verksamheten fokuserar nu på att diskutera hur de kan arbeta utifrån läroplanen som alla pedagoger har kommit överens om som bidrar till verksamhetsutveckling, och som i sin tur kan hjälpa pedagogen att kunna argumentera för syftet med sin

undervisning. ”Med andra ord vi kan förklara till föräldrarna att eleverna inte gör saker

bara för att de ska göras utan för att det finns syftet med det” anser pedagog C.

Pedagogerna anser att det alltid finns olika samarbetsområden som de tycker att arbetslaget skulle kunna användas till” liksom att göra schaman tillsamman och planera

lektionerna.” svara pedagog B.

”Jag tycker att det kan vara effektivt om pedagogerna i samma arbetslag arbetar parallellt med t, ex samma tema och utvärdera arbetet sedan.” anser pedagog D.

Pedagogerna tycker det är ett viktigt moment att vara delaktig i beslutet hur ett arbetslag skall fungera för det innebär en stor framgång för syfte med arbetslag. ”Vi är inte

delaktiga i beslutet, men jag tycker att vi bör göra det, men det är inte lätt heller om inte alla i arbetslaget är överens om att diskutera samma ämne.” anser pedagog G

6.2 Introduktion av pedagogerna på X och Y verksamheter

Här vill vi redovisa för pedagogernas utbildning och hur arbetslag belystes i deras utbildning. Samtliga intervjuade lärare har lärarutbildningen från hemlandet och i andra inriktningen än modersmålsämnet.

Samtliga pedagoger på X-verksamheten svarar nej på frågan om hur arbetslagsbegrepp belystes i deras utbildning. ”inte alls” svarar pedagog 3. Flera andra pedagoger är inne

på samma spår, exempelvis ”Jag tror inte att vi har talats om det under

utbildningsgång” svarar pedagog4.

”nej vi visste ingenting om det” tycker pedagog 7. Men pedagogerna B, D och E, svarar ” Ja, jag är väl bekanta med det, jag har fått reda på den under vår utbildning”.

Däremot är lärarnas synsätt på arbetslaget mycket positiva och tycker även att det är mycket viktigt för deras framtida yrke och deras personligheter. Alla pedagoger är överens om att det är viktigt att modersmålslärarna samverkar för elevernas bästa. Förutom pedagog A som tyckte att arbetslag inte är viktigt för modersmålslärare för den ”fyller inte samma funktion som arbetslag i skolan, då man planerar schaman och

lektioner tillsammans för samma elever”. Men övriga lärare har mycket positiv synsätt

om arbetslag. Pedagogen anser ”det är viktigt med arbetslag på så sätt kan man träffa

sina kollegor”. Och de tycker att modersmåls arbetslag baserar på elevens utveckling.

6.3 Observations resultat

Vid sex olika tillfällen har vi observerat modersmålslärarens arbetslag i verksamheterna X och Y.

Första tillfället med X-verksamheten var på en studiedag den 16-08 -10, 13.00- 16.00. I början samlades alla pedagoger på konferensrummet och rektorn gav de uppgifter att arbeta med. Uppgifterna handlade om hur kommunen skulle få en ökad måluppfyllelse. Då skulle var och en ta med sig goda och mindre goda elevarbeten som redan var bedömda. Sedan kom de att arbeta i olika grupper med dessa elevarbeten. De diskuterade och kom fram till en gemensam syn på bedömningen. I grupperna fanns det en samtalsledare och en sekreterare. Alla skulle återsamlas och gick genom de

gemensamma bedömningarna. Återsamlingen ledde fram till ett beslut för att öka måluppfyllelsen i matematik samtidigt som de undervisar i modersmål.” Vi bestämde

oss för att alla modersmålslärare skulle fokusera på strävansmålet att lära sig att

använda sitt modersmål som medel för sin kunskapsutveckling och på så sätt tillägna sig ett ord- och begreppsförråd inom olika områden”.

Andra tillfällen med X-verksamheten var med erfarenhetsutbytesgruppen. Där skrev rektorn dagordning för dissektion och delade den. Gruppen bestod av 15 medarbetare, en samtalsledare och en sekreterare. Mötet ägde rum i konferensrummet. Det handlade

om hur implementering av den nya kursplanen skall ske. Ämnet diskuterades i dessa grupper och det skrevs en sammanfattning som lämnades till rektorn både skriftligt och muntligt. observationen tog två timmar och ägde rum den 11-01-14. Arbetslaget kom fram till att ” vi behöver en representant från barn- och utbildningsnämnden för att

vägleda oss om hur vi ska jobba med den omfattande kursplan med en timme/veckan, vikten av ansvaret ligger självklart på skolutvecklig, gruppen skolan 2011, sedan går vidare till språkgrupp, utbyteserfarenhet genom att besöka andra kommuner som har utvecklat sig mer än oss, vi behöver studiedagar som riktar sig på

modersmålsverksamhet och inte åt hela området, diskutera och sätta sig i både läroplan och kursplan för att få mer förståelse”.

Tredje tillfället med X-verksamheten var på en språkgruppsträff, där arabiska

arbetslag hade observerats. Rektorn skrev på BUF ämnet för diskussion. Gruppen bestod av nio medarbetare och diskussionen ägde rum den 11-03-04 och tog två timmar.

Diskussionen handlade om hur vi kan använda LPP i kommunikationen med våra elever och deras vårdnadshavare – i syfte att fler elever ska nå målen? Arbetslaget kom fram till att ” alla modersmålslärare kommer att använda sig av en mall för LPP som består

av fem aspekter, nationella mål, konkretisering mål, undervisning, vad ska vi bedöma? och hur ska vi bedöma?”.

Den 2011-01-24 var första tillfället att observera i Y-verksamheten. Det var en kompetensutveckling och arbetslagsträff, där rektorn redan bestämt vilken del av den nya kursplanen för modersmålslärare som skulle diskuteras. Gruppen bestod av sex pedagoger och de har en ordförande och en sekreterare som skriver och noterar allt som de kommit fram. Det var en givande diskussion som handlade om syftet med

modersmålsundervisning enligt läroplanen. Gruppen har kommit överens om att ”

modersmåls behövs för att förstärks elevernas identitet ” och att eleverna behöver ”använda sitt modersmål som ett medel för sin språkutveckling och sitt lärande”. Sedan

lämnade de sammanfattningen av diskussionen till rektorn. Observationen tog två och en halv timma.

Andra tillfället på Y-verksamheten var på Arbetsplatsträffen med den stora gruppen som arabiska modersmålslärare ingick i. Rektorn har redan lagt scheman för

rektorn och den handlade om arbetsmiljö och de nya kursplanerna mm. Denna grupp bestod av 32 medarbetare. Observationen tog ca tre timmar och ägde rum den 31 januari 2011.

Tredje tillfället på Y-verksamheten var på kunskapsutvecklingsträffen . Arbetslaget bestod av fyra arabiska lärare och en ryska och en eritreansk lärare. Observationen tog ca två och en halv timma och ägde rum den 7 februari 2011. Rektorn delade ämnet för diskussion om syfte med att eleverna skulle läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syfte. Gruppen anser att ”skönlitteratur böcker hjälper eleverna att få

mer ord kunskap och genom att lyssna och titta på bilderna i sagan få de mer förståelse om hur olika saker ser ut”. De anser också att ” modersmålslärare kan använda sagan för att berätta om kulturen och traditioner i olika länder och genom att diskutera likheterna och skillnaderna mellan kulturerna få eleverna en blick över normer och regler i samhället”. Rektorn var med på träffen under 20 minuter som stöd.

6.4 Metoddiskussion

Vi anser att vårt val av metoder har fungerat väl. Vår tanke är att en kvalitativ

undersökning kan ge oss utförliga svar som vi inte har kunnat få om vi har använt oss av enkätundersökning, då vi inte har varit intresserade av att generalisera eller som Trost (1997) menar att ta reda på hur ofta, hur många eller hur vanligt det är att arbeta på arbetslag.

I resultatredovisningen kan vi se en variation på hur modersmålslärare upplever arbetet i arbetslag och vi menar därför att vårt urval av pedagoger har gett oss en bra grund för att kunna besvara vårt syfte och frågeställningar. Som vi tidigare nämnt har de pedagoger som medverkade i undersökningen valts medvetet av oss.

Resultatredovisningen bygger på svaren som vi har fått från pedagogerna. För att

ytterligare stärka validiteten i undersökningen hade vi genomfört observationer för att se om det de berättar stämmer överens med verkligheten. Vi antar dock att pedagogernas svar stämmer överens med deras arbetssätt.

7. Analys

I det kommande kapitlet kommer vi att med hjälp av tidigare nämnda teorier i huvudsak försöka förstå en del av pedagogernas argument som vi redovisat i resultatet.

7.1 Pedagogernas upplevelse om att arbeta i ett arbetslag

och deras möten

I vår undersökning kom vi fram till att alla medverkande intervjuade har mycket positiva upplevelse om arbetet som sker i arbetslag i dag. Samtliga pedagoger deltar i någon form av arbetslag inom modersmålsverksamheter. Pedagogerna arbetar på ett gemensamt sätt genom att de använder sig utav gemensam planering, LPP, olika tema, som sker oftast i arbetslag. Vi anser att arbetslaget kan utgöra ett stöd för pedagogerna då enligt Ohlsson (2004) arbetslaget kan fungera som en länk mellan lärarna och organisationen i helhet och i detta fall de olika skolor som modersmålslärarna arbetar i. Detta resonemang ligger helt i linje med vad Lisbeth Stedt (2004) fann i sin undersökning att lärare i hög grad tenderar att söka sig till liktänkande i frågor om kunskapssyn. Det framkommer också att pedagogerna visar medvetenhet om, och tar vara på, varandras erfarenheter och

kunskaper inom arbetslaget något som vi ser likheter med de synergieffekter som Ohlsson (2004) menar uppstår vid samarbete. "På möte diskuterar vi de olika problem

som kan förekomma för modersmålsläraren och ger förslag till varandra och framför egna åsikter”. anser pedagog C.

Undersökningens resultat har visat att pedagogerna upplever att deras mötesteknik har utvecklats i positiv riktning men det behöver utveckla än och mer och att de i år har en större förståelse för varandra . De kan lättare kompromissa och lösa konflikter lättare och snabbare och menar att de heller inte alltid behöver vara överens vilket vi uppfattar som positiv och kan håller med Svedberg (2007) åsikter som beskriver lärande

organisation som ett slags organisationsideal där reflektion, dialog och utveckling av kollektiv kompetens är viktiga förutsättningar, och det beskrev pedagog 5 ”Nu fungerar

vårt arbetslag ganska bra för att det har vi syfte med våra träffar t.ex. att komma överens om en gemensam arbetsplan för alla stadierna”.

7.2Arbetslags funktion inom modersmålsverksamheter och

deras uppgifter

Ur resultatet påvisar forskningen att det råder oklarhet och osäkerhet hos lärarna kring hur skolans styrdokument och huvudsakliga uppgift ska tolkas. Ett viktigt resonemang som vi har tolkat som social fördel är uppfattningen att arbetslaget kan fungera som ett stöd och hjälp för varandra. En förutsättning för detta är att det är viktigt att man kan känna sig trygg med sina kollegor i arbetslaget som pedagog 2 anser ”det har en social

funktion, där träffas pedagoger och reflektera över olika pedagogiska metoder, det är också för att känna glädje och tillhörighet som vi inte känner någon annan stans” . Vi

delar åsikter med Ohlsson(2004) som beskriver att lärare ofta söker sig till det invanda, det som känns tryggt. Det innebär att människor söker sig kanske till folk de tycker om och som arbetar likadant som sig själva. Samtidigt som de flesta pedagoger uppfattar att tryggheten är viktig i arbetslaget har vi också uppfattat en önskan av en liten del

pedagoger att inte alls arbeta i arbetslag. Skälet till detta är för att det ska bli bra arbete så krävs det att man kommer bra överens inom arbetslaget. Svårigheter med att komma överens inom arbetslaget kan enligt Olsson (2004) ha sin grund i att de olika

yrkeskompetenserna som ingår i arbetslaget, t.ex. fritidspedagog, lärare och

förskollärare, har olika kunskapssyner och elevssyner. Vi delar tankarna med Olsson, men i vårt fall kan den vara olika än hans tänker på grund av olika språk erfarenheter, olika kulturer och skolkultur som modersmålslärarna kommer ifrån.

En annan angiven funktion som pedagogerna har nämnt med arbetslag är att lärarna ges möjlighet att lära av varandras erfarenheter och kompetenser som pedagog G tyckte att” det är mycket bra att vi i arbetslagen kan diskutera skollagen och de nya

styrdokumenten så att vi modersmållärare kan utveckla oss hela tiden precis som andra lärare.”. Att kunna lära med hjälp av varandra har förbindelser med den närmaste

utvecklingszonen, då grundtanken är att en mer kompetent person kan hjälpa en att utveckla det man inte kan utveckla själv. Den här uppfattningen är vi överens om och den stämmer också med Svedberg (2007) som anser att vi bär andra människor inom oss genom symbolisk representation. Vissa människor vi möter, som av olika anledningar är viktiga för oss blir signifikanta symboler: föräldrar, vänner, lärare, kollegor, chefer etc.

Det framkommer i vår undersökning också att en del pedagoger tycker att

arbetslagets funktion har ”en social funktion, där träffas pedagoger och reflektera över olika pedagogiska metoder, det är också för att känna glädje och tillhörighet som vi inte känner någon annan stans”. Vi är mycket överens om denna tolkning och finner att det också instämmer med vår observation av verksamheter, titta gärna på bilaga 3. Denna tolkning kan vi också relatera till Juul och Jensen (2009) som påstår att omsorgen om relationerna är grunden för allt pedagogiskt arbete och till Alexandersson (1999) som anser att reflektionen har stor betydelse för skolutveckling och Svedberg (2007) som anser att medvetet arbete syftar till att arbetslaget ska få en stark samhörighetskänsla. Samt håller (Ohlsson, 2004) också med om och beskriver att trivsel i arbetslaget och arbetslag ofta uppfyller en social funktion för lärarna, av trygghet och samtal kring känslor relaterat till den egna situationen vilken vi också kan bekräfta för att modersmålslärarna inte har någon samhörighet ute på fältet.

7.3 Samarbetets betydelse genom arbetslag för elevens och

lärarens lärande

Med utgångspunkt i vårt resultat så finner vi att de flesta pedagoger som medverkade i vår undersökning har en utgångspunkt i det sociokulturella lärandet som i stora drag innebär att lärande sker i dialog och samspel med andra människor. Det stämmer överens med Svedberg (2007) som menar att människans sätt att uppfatta sig själv, förstå sina tankar, sina känslor och sin omvärld ett resultat av samlade sociala

erfarenheter. Dessa erfarenheter tolkas i en kollektiv process och det är i samspel med andra som vi finner oss själva. Undersökningens resultat visar att intervjupersonerna är positivt inställda till samarbetet i arbetslaget när det gäller elevens lärande som också är den dominerande gemensamma arbetsuppgiften för arbetslagen ”Ett fungerat arbetslag

är ett stöd för läraren i arbetet” anser pedagog 1. Pedagogerna anser att

arbetslagsarbetet i första hand är till för elevernas utveckling något som vi håller med. Denna kan också stämma med Lpo4 som säger att ”Skolan skall främja elevernas harmoniska utveckling. Detta skall åstadkommas genom en varierad och balanserad sammansättning av innehåll och arbetsformer. Gemensamma erfarenheter och den sociala och kulturella värld som skolan utgör skapar utrymme och förutsättningar för ett