Den första frågeställningen som ligger till grund för gällande examensarbete är hur gymnasieelever med religiös respektive icke religiös bakgrund föreställer sig människan gentemot evolutionen gällande genetiskt arv och en yttre miljö. De troende eleverna i undersökningen tenderade att se människan som en färdig produkt skapad av Gud som det senare skett en naturlig selektion på när vi sattes på jorden. Jag anser att troende elever ska konfronteras i sin tro och i likhet med Cobern (1994) anser jag att det är förståelse som är det primära i undervisning. Precis som Smith (1995) anser jag att det inte är ett mål att omvända troende till icke troende, men däremot anser jag att det är viktigt att påpeka de aspekter av tron som inte är vetenskapliga.
De elever som svarat att enbart det kulturella arvet spelat en roll vid människans evolution kan anses ha antropomorfa (= människoliknande) förklaringar. Detta eftersom de vet att människor som individer kan ändra sitt beteende, men de missar att människan som art över längre tidsperioder kan ändras via naturlig selektion i egenskaper som dessutom inte är livsviktiga.
Den andre frågeställningen berörde hur motiverade eleverna är gällande att lära sig om evolution. Det visade sig att trots likheter i motivationen så hade troende och icke troende olika åsikter kring varför det är viktigt. De icke troende hade flera vardagsföreställningar kring evolution, medan de troende förutom vardagsföreställningarna även hade en tro på något som är mycket starkare än vardagsföreställningar; att en gud har skapat oss. Att flera forskare kommit fram till att religion inte påverkar inlärning av vetenskap ställer jag mig dock lite skeptisk till. De religiösa elever som ansåg att det var viktigt att lära sig evolution för att förstå att det enbart är en teori och inte anser att bevisen är tillräckliga, kan inte anses ha samma förutsättningar till att lära som de icke troende, som förutom vardagsföreställningarna, inte har något som blockerar deras intag av kunskap.
Resultaten i denna studie har visat att elever med olika kulturella bakgrunder har olika åsikter om evolution, lärare bör därför ta reda på förutsättningar som finns bland eleverna innan de påbörjar sin undervisning. Man bör även som lärare inte vara för kritisk mot religioner då det finns en övergripande risk att eleverna intar försvarsställning och inte längre lyssnar.
Eleverna i denna studie hade flera vanliga missuppfattningar om evolution. I min studie framkom inte föreställningen Andersson (2008) tar upp; att enbart genetik spelar
roll. Däremot framkom en annan vardagsföreställning, vilken var att människans beteende enbart påverkas av en yttre miljö. Denna föreställning är inte speciellt konstig då vi i vardagen kan se människor som beter sig på olika sätt beroende på kulturella skillnader.
Om studien skulle göras om idag så skulle en liknande datainsamling på en gymnasieskola med en majoritet av svenska elever utföras, då det är mer sannolikt att hitta icke troende elever bland svenskar. Korellationer mellan mångkulturella och monokulturella skolor skulle då även kunnat utföras. Om elevantalet dessutom fördubblats till 40 stycken elever hade all statistik varit betydligt mer signifikant.
5.4 Slutsatser
Många didaktiska studier om evolution via naturlig selektion har utförts. Däremot verkar det inte finnas tidigare studier som tar upp elevers syn på den moderna människan som biologisk varelse.
Gymnasieelever har svårt för evolution, både troende och icke troende elever påvisade flera vardagsföreställningar i diskussionerna kring naturlig selektion samt ärftlighet. Eleverna ansåg inte att genetiskt arv via naturlig selektion påverkar utveckling av människans beteenden, istället var det enbart den yttre miljön i form av det kulturella arvet som är viktig. De icke troende kunde dock övertalas till att en viss del av beteendet kan ärvas på grund av det genetiska arvet.
Trots liknande motivation till att lära sig om evolution visade det sig att de troende och icke troende eleverna hade olika åsikter kring varför det är viktigt att lära sig om evolution. De troende resonerar kring demokratiargumentet, medan de icke troende resonerar kring nyttoargument. Detta är viktigt för lärare att veta, så undervisningen kan vinklas på ett sätt som eleverna tycker är intressant.
5.6 Fortsatta studier
En del av eleverna i denna studie, både religiösa och icke troende, ansåg att det inte var viktigt att lära sig om evolution då de inte har någon praktisk nytta av det. Studier som tar upp praktiska aspekter av evolution för naturvetare som inte tänkt syssla med biologi finns vad jag vet inte för tillfället. Det hade därmed varit intressant att se om praktisk
kunskap, exempelvis hur artificiell intelligens skulle kunna skapas med hjälp av evolutionsteorin, skulle kunna integreras i undervisningen. Sedan skulle ytterligare studier angående hur det skulle kunna påverka elevernas motivation till att lära sig om evolution.
6 Referenser
Andersson, Björn. 2008. Att förstå skolans naturvetenskap. Studentlitteratur. Lund Bishop, B. A., & Anderson, C. W. 1990. Student conceptions of natural selection and its role in evolution. Journal of research in science teaching, 27(5), 415-427
Björklund, Mats. 2005. Evolutionsbiologi. Studentlitteratur. Lund
Burenhult, Göran. 2002. Det ofullkomliga Djuret. Natur och kultur. Stockholm
Bryman, Alan. 2008. Social Research Methods - third edition. Oxford University Press. New York
Caudill, Edward. 1997. Darwinian Myths the legends and misuses of a theory. The University of Tennessee Press/ Knoxville. pp 3-26
Cobern, W. W. 1994. Point: Belief, understanding, and the teaching of evolution. Journal of research in science teaching, 31(5), 583-590.
Conner Anthony J., Jacobs, Jeanne M. E. 1999. Genetic engineering of crops as
potential source of genetic hazard in the human diet. Mutation Research/Genetic Toxicology and Environmental Mutagenesis. Vol 443:1-2. pp. 223-234.
Dagher, Z., & BouJaoude, S. 1997. Scientific views and religious beliefs of college students: The case of biological evolution. Journal of Researchin Science Teaching, 34(5), 429-445.
Dawkins, Richard. 1987. The Blind Watch Maker. BBC’s HORIZON series. Jeremy
Taylor, Richard Dawkins. Hämtad 2010-05-20 från (http://youtube.com/watch?v=EG-
7SDb_8Wo&feature=related)
Demastes, James W., McConaughy, Frances., Sinatra, Gale M., Southerland Sherry A. 2002. Intentions and Beliefs in Students’ Understanding and Acceptance of Biological Evolution. JOURNAL OF RESEARCH IN SCIENCE TEACHING. 40:5. pp. 510–528 Demastes, S. S., Good, R., & Peebles, P. 1996. Patterns of conceptual
change in evolution. Journal of Research in Science Teaching, 33(4), 407-431
Dobzhansky T. 1973, Nothing in biology makes sense except in the light of evolution. American Biology Teacher 35: 125-129
Fagerström, Torbjörn. 1995. Den skapande evolutionen om vad evolutionsteorin innebär - och inte innebär. Studentlitteratur. Lund.
Ferrari, Michel and Chi, Michelene T. H.1998. The nature of naive explanations of natural selection. International Journal of Science Education. 20: 10, 1231-1256
Freeman, Scott., Herron, C, Jon. 2007. Evolutionary Analysis Forth Edition. Pearson Education International. pp: 401-446
Lawson, A. E., & Weser, J. 1990. The rejection of nonscientific beliefs about life: Effects of instruction and reasoning skills. Journal of Research in Science Teaching, 27(6), 589-606.
Lewis, J., & Kattmann, U. 2004. Traits, genes, particles and information: Re-visiting students’ understandings of genetics. International Journal of Science Education, 26, 195–206.
Meadows, L., Doster, E., & Jackson, D. F. 2000. Managing the conflict between evolution & religion. The American Biology Teacher. 62:2. pp 102-107
Nationalencyklopedin. 2010. Hämtad 2010.06.14 från:
http://www.ne.se.support.mah.se/sve/troende
Pasqualotto FF, Borges E, Pasqualotto EB. 2008. The male biological clock is ticking: a review of the literature. SAO PAULO MEDICAL JOURNAL 126: 3 197-201 Regan C, Pamela. 1996. Rythms of desire: The association between menstrual cycle phases and female sexual desire.
Rudge W, David. 2006. Myths about moths: a study in contrasts. USA. Endeavour. 30:1. pp 19-23.
Simmons RE., Scheepers L. 1996. Winning by a neck: sexual selection in the evolution of giraffe - American Naturalist. Jstor.org
Sinclair, A., Pendarvis, M. P., & Baldwin, B. 1997. The relationship between college zoology students´beliefs about evolutionary theory and religion. Journal of Research and Developement in education 30:2. pp. 118-125
Sjöberg, Svein. 2005. Naturvetenskap som allmänbildning. Studentlitteratur. Lund
Skolverket. 2010a. Lpf 94. Hämtad 2010.04.21 från:
http://www.skolverket.se/publikationer?id=1071
Skolverket. 2010b. Kursplan Biologi A. Hämtad 2010.04.01 från:
http://www.skolverket.se/sb/d/726/a/13845/func/kursplan/id/2909/titleId/BI1201%20- %20Biologi%20A
Smith, M. U. 1994. Counterpoint: Belief, understanding, and the teaching of evolution. Journal of Research in Science Teaching, 31(5), 591-597.
Tarin, J, Juan., Gómez-Piquer. 2002. Do women have a hidden heat period. Human Reproduction. Vol 17:9. pp 2243-2248
Uddenberg, Nils. 2006. Charles Darwins: Människans härkomst. Natur och kultur. Stockholm
Venville, G., & Treagust, D. 1998. Exploring Conceptual Change in Genetics Using a Multidimensional Interpretive Framework. Journal of Research in Science Teaching, 35(9), 1031-55.
Wallin, Anita., 2004. Evolutionsteorin i klassrummet. Göteborgs universitet.
Zetterqvist, Ann. 2003. Ämnesdidaktisk kompetens i evolutionsbiologi en intervjuundersökning med no/biologilärare. Acta Universitatis Gothoburgensis. Göteborg.
Bilagor
Bilaga 1
Diskussionsfrågor NVNV1
1. A) Enligt evolutionsteorin får de individer som är bäst anpassade flest avkommor. Hur sanningsenlig är evolutionsteorin enligt dig?
B) Är det viktigt eller oviktigt för elever att lära sig om evolution i skolan? Motivera?
2. A) Har vi människor satts på jorden fullt utvecklade eller är vi ett resultat av evolution?
B) Utvecklas människoarten fortfarande biologiskt? Om vi fortfarande utvecklas, på vilket sätt?
3. Flera undersökningar har visat att män tycker att kvinnor luktar bättre under tiden de har ägglossning. Försöken gick ut på att kvinnor (som inte fick använda några parfymerade artiklar under tiden) bar nya T-shirts varje dag. Männen fick sedan bedöma hur gott de tyckte T-shirtarna luktade.
A) Påverkas människor av dofter vid val av partner? Varför i så fall; är det på grund av våra gener, den yttre miljön eller någon annan orsak?
B) Finns det en biologisk fördel för en hane att upptäcka att honan har ägglossning? Hur har det uppkommit?
4 Varför har kvinnor ofta en ”biologisk klocka” (önskan att skaffa barn innan de når klimakteriet)? Är detta något som utvecklats fram, alltid funnits eller beror det på en yttre miljö (kultur, uppväxtmiljö mm.)
5 A) Har ni syskon? Har ni växt upp i liknande miljö eller olikartad miljö? Är ni lika eller olika era syskon till ert beteende? (pluggar lika mycket, utövar samma sport, gillar liknande mat, musik, dataintresse?).
B) Går det att förklara olikheterna och likheterna i beteenden biologiskt, beror det på genetiskt arv eller miljön ni växt upp i, eller något annat?
C) Tror ni människans vardagliga beteende (t.ex. hur mycket ni elever pluggar eller tränar på fritiden) styrs av genetiskt arv eller en yttre miljö
6 Media brukar prata om stenålderskost, stenåldersdieten innebär en diet med mycket nötter, bär, frukter, fisk och fettsnålt kött som vilt och kyckling. Går det att koppla evolutionsteorin till varför stenålderskost skulle kunna vara nyttigt för oss? På vilket sätt?
7 Fanns det överviktiga personer i jägar- samlarsamhället?
Det är bevisat att det finns gener som gör att vissa personer lagrar mer fett i sin kropp än andra. Hur tror ni det kan ha uppkommit?
Bilaga 2
Hej!
Mitt namn är Tim Blixt och jag utbildar mig till gymnasielärare i naturvetenskap och biologi. Mitt examensarbete på lärarutbildningen är en studie angående elevers attityder kring evolutionsteorin. I denna studie har det i en gruppdiskussion använts diktafoner för ljudinspelning. Inspelningarna har enbart jag tillgång till och dessa kommer att raderas omgående när arbetet är färdigskrivit. Total anonymitet gäller för eleverna, lärarna och skolan, det vill säga inga namn nämns och i studien står enbart att en
mångkulturell skola i Skåne använts vid datainsamlandet. Det finns lagar i Sverige som säger att offentliga studier som utförts med elever under
18 år där ljudupptagning skett kräver att målsman är informerad. För att min studie ska kunna publiceras krävs därmed att jag informerar er. Om ni har något emot att er son/dotter är med i denna undersökning så kan ni kontakta mig på:
xxxxxxx@hotmail.com alternativt på mobilnr: xxxxxxxx