7.1 Diskussion
Vi kan enkelt dra slutsatsen att många lärare inte fått någon utbildning gällande förhållandet mellan vetenskap och religion, iallafall inte i tillräcklig utsträckning för att de själva ska känna sig bekväma att undervisa om det. Detta kan bero på att de är utbildade under tiden de kursplaner som saknade ett kursmål för religion och vetenskap var aktuella. Detta har då även lett till att många lärare inte riktigt vet hur de ska arbeta med ämnesområdet, andra upplever det som att de ständigt har en tidsbrist som pressar dem i deras arbete vilket gör att de inte riktigt har den tid som krävs för att kunna sätta sig in i ämnesområdet. Det kan förhoppningsvis bli en ändring i detta när lärarstudenter från den nya lärarutbildningen kommer ut som verksamma lärare, som då är utbildade med den nya kursplanen i åtanke. Det finns möjligheter för de nya lärarstudenterna att kunna driva på kollegialt lärande inom arbetsområdet och spänningsfältet som finns mellan vetenskap och religion. Vi kommer komma ut i arbetslivet och förhoppningsvis ha lite mer kunskaper om området, därför kommer en del ansvar falla på oss att genomföra kollegialt lärande och även stötta våra kollegor i arbetet med det specifika kursmålet i fråga.
Vad gäller genomförandet av undervisningen kan vi se att en utgångspunkt i konflikten mellan religion och vetenskap är ett ganska vanligt angreppssätt. Det kan vara så att det är den aspekt av relationen som är lättast att använda sig av i undervisningen eftersom det är den som är vanligast i samhällsdebatten, vilket kursmålet för religionskunskap 1 är inriktat mot. Som flera av respondenterna nämner med ID och olika kreationistiska rörelser så är det en debatt som existerar, framför allt i USA, och därför enklast att hitta hanterbart material till än om det hade varit att analysera relationen genom Barbours (2000) dialogue eller integration. Visserligen kan man använda sig av ID som ett exempel på integration, men frågan blir då istället om det är möjligt att lägga diskussionen på en lätt hanterbar nivå för både lärare och elever.
Vi kan också se att kreationism gentemot evolutionslära är en del av det material som lärare använder i sin undervisning. Dock kan vi se att det är många som blandar ihop kreationismen och ID och räknar dem som samma fenomen. Detta tror vi kan bero på bristande förkunskaper, det är svårt för en icke intresserad, eller icke insatt person, att ha ett tillräckligt bra grepp om det som sker och sägs i den stora debatten som dessa
33
ingår i. Och om vi sätter det i relation till kursmålet för religionskunskap 1 som ska behandla relationen mellan religion och vetenskap i dagens samhällsdebatt kan det vara svårt att bearbeta ämnet och de relevanta begreppen utan någon fortbildning i ämnet.
Det som var mest förvånande i våra svar var viljan av grundskolelärare att införa kursmålet tidigare än gymnasiet. Tanken att något annat i kursen som eleverna kanske inte hade lika mycket intresse av skulle strykas i förmån för religion och vetenskap var spännande. Frågan är dock vilket som strykas i så fall. Enligt dessa tre lärare så arbetade de redan till viss del med ämnet, utan kursmål, och tyckte att det fungerade bra. Detta är en intressant aspekt om vi kopplar till den stora undersökning Pierre Clément (2014) gjorde. 10% av de 230 lärare, utan biologi som ämne, från Sverige använder på något sätt kreationism i sitt ämne. Det är oklart i studien om det är att kreationism undervisas konfessionellt eller det undervisas om det. Drar vi en parallel till att det undervisas om religion och vetenskap så kan vi se att respondenternas svar inte är helt osannolika, det finns underlag om att det existerar på grundskolenivå.
Med facit i hand så har genomförandet av GY11 inte skett på ett optimalt sätt för religionslärare, inte nog med att lärarna fick ett nytt betygsystem att förhålla sig till så möttes även lärare av nya kursmål som det förväntades att de skulle kunna börja arbeta med utan större svårigheter. I vår undersökning har vi bara ett exempel där en lärare fått genomgå någon form av fortbildning för att kunna arbeta med det nya kursmålet. Ansvaret har legat på lärarna själva att fortbilda sig. När skulle då detta ske? I en yrkesgrupp som redan är hårt ansatt av kringuppgifter så som administrativa uppgifter, elevkontakt, mentorskap och föräldrakontakt så finns det knappast tid till att de själva ska vara ansvariga för sin egen fortbildning.
7.2 Utvärdering av metodval
Vi upplever att vi valde helt rätt som genomförde kvalitativa intervjuer. Det hade varit önskvärt att vi haft med lärare som examinerats efter den nya läroplanens införande, men på gymnasiet hade detta varit svårt, eftersom de första gymnasielärarna från den nya lärarutbildningen ännu inte tagit sin examen. Vi hade däremot kunnat intervjua en nyexaminerad lärare för grundskolans senare år, med huvudämnet religion. Dessa lärare tog nämligen examen hösten 2016, det hade gett en mer intressant nyans av respondenternas tidigare utbildning och vår jämförelse av dessa.
34
Något vi hade kunnat göra annorlunda är att vi hade kunnat anstränga oss mer för att få tag på fler respondenter verksamma på gymnasieskolor, det vill säga varit ute tidigare och försökt få tag på intervjupersoner. Som det blev har vi intervjuat fyra grundskolelärare och tre gymnasielärare. Fördelen med vårt urval av respondenter är att tre av de grundskolelärarna visste vi arbetade med religion och vetenskap. Intresset och syftet med arbetet har varit att undersöka och få uppslag till hur man som lärare kan arbeta med relationen mellan religion och vetenskap. En annan sak vi hade kunnat göra annorlunda är att försöka få tag på lärare från flera olika kommuner istället för en enda som det blev nu. Dock, att försöka genomföra intervjuer med lärare under vårterminen är svårt, många är uppbokade med nationella prov och slutgiltig betygssättning.
Vi hade säkert kunnat få fler svar vid en enkätundersökning, alltså en kvantitativ
metod, men då är det inte säkert att vi hade fått samma intressanta djup och nyanserade svar från respondenterna. Å andra sidan hade vi kunnat täcka ett större geografiskt område och gett arbetet mer relevans i en större kontext. Det är det som är problemet med en kvalitativ intervjumetod där vi endast intervjuat sju personer i samma kommun, dock olika skolor och skolformer. Vi är medvetna om att den här intervjustudien ger ett smalt resultat som inte är typiskt för resten av landets skolor, men vi tror att det finns många kommuner där lärarna upplever samma typ av problematik som våra respondenter.
7.3 Tankar inför framtiden
Resultatet av vår intervjustudie har visat på en problematik med ämnet som vi kanske inte har varit så uppmärksamma på innan, att ämnet inte är så svart på vitt som kursmålet kan ge ett första intryck av.
Vi hoppas att det inte kommer nya reformer av skolan och dess kursplaner allt för snabbt, för då finns det en risk att vi kommer hamna i liknande situation som många av våra respondenter gjort, där det kommer ställas krav på oss att undervisa inom områden där vi inte fått någon utbildning, och inte erbjuds någon fortbildning. Det är vår förhoppning att kommunerna(så länge de styr skolan) kommer att kunna erbjuda fortbildning så fort denna typ av problematik dyker upp i samband med reformer eller nya kursmål. Återigen vill vi lyfta det kollegiala lärandet, och vårt framtida ansvar i att hjälpa de kollegor som inte fått utbildning eller möjlighet till fortbildning inom ämnesområdet. Till skillnad från de tidigare lärarutbildningar som resultatet till viss del
35
visar inte har fått någon utbildning i relationen mellan religion och vetenskap så har vi fått det och därför bör vi även dela med oss av det, och vara en del av våra kollegors fortsatta utveckling i yrket.
7.4 Vidare forskning
Vi hade kunnat forska vidare med en större och mer konkret undersökning där vi fått följa lärare i klassrummen och undersökt deras praktiska arbete med kursmålet. Vi hade även kunnat dra in elevaspekten i ett fortsatt arbete, genom intervjuer där vi hade undersökt elevernas förkunskaper och sedan efter att arbetsområdet varit genomfört gjort en avstämning för att se vad eleverna hade lärt sig och analyserat hur de uppfattar förhållandet mellan vetenskap och religion.
Frågan om hur lärare arbetar med kursmålet är även det väldigt intressant, alltså vilket material som används och hur, det kan röra sig om vilka olika åsikter eller religiösa åskådningar som presenteras, eller om lärarna använder sig av speciella filmklipp eller auktoritära personers argument, såsom Dawkins eller Hitchens. Det finns även mycket material på Youtube som en del lärare använder sig av där den nuvarande debatten visas utifrån flera olika perspektiv. Detta är visserligen en del av det som vi redan försökt besvara och undersöka, men det är fortfarande många aspekter av det som går att fortsätta forska i.
Ett annat intressant område att undersöka skulle vara att genomföra läromedelsanalyser för att granska vad som står i de olika läroböckerna gällande vetenskapens och religionens förhållande till varandra. Eftersom många skolor inte har haft möjlighet att köpa in uppdaterat material till alla sina klasser så kan det även vara intressant att se vilka läromedel som används, där relationen mellan vetenskapen och religionens inte alltid finns med, för att undersöka vilken påverkan läromedlen har på undervisningen om ämnesområdet.