I detta kapitel för jag en diskussion om resultatet. Därefter görs det en kritisk reflektion kring undersökningen. Kapitlet avslutas med förslag till vidare forskning.
6.1 Reflektion över resultatet
Jag har fått en klarare bild av hur pedagoger arbetar med barns inflytande och delaktighet under samlingen. Med hjälp av informanterna har jag besvarat mina tre frågeställningar. Dock medges att materialet är förhållandevis tunt och inte tillåter några som helst generaliseringar.
Jag har kommit fram till att syftet med samlingen är att skapa gruppkänsla, gemenskap och respekt i barngruppen. Detta syfte stämmer med vad forskningen om samlingar visar. Rubinstein Reich (1996), Olofsson (2010) och Granberg (1999) är överens när det gäller samlingens roll i förskolan. De menar att genom samlingen stärks barnens identitet och grupptillhörighet. Olofsson (2010) och Johansson (2003) menar att samling kan vara en lärandesituation där barnen kan tillägna sig olika lärandeobjekt och utveckla sin språkförmåga. Detta har dock inte kunnat visas med säkerhet i denna studie.
Det har visat sig att det är viktigt med en god organisation både för pedagoger och för barn. Precis som Olofson (2010) menar ska man ha ett syfte med samlingen och veta varför man gör det man gör och inte bara har det som en rutin. En samling som är intressant för barn når längre i att vara tillfälle för lärande än den så kallade traditionella samlingen som enbart inriktas på ett förbestämt innehåll. Till viss del har studien bekräftat att ett genomtänkt syfte som relateras till barnens egna intressen befrämjar ett mer genuint deltagande.
Under samlingarna finns det möjlighet att utveckla normer och värderingar genom att pedagogerna tar upp kamratskap och hur vi ska förhålla oss till varandra.
37 Kommunicera med baren är oerhört viktigt eftersom kommunikation är viktigt för demokrati. Att vara lyhörd och lyssna på barnen, låta dem tänka och komma med egna synpunkter, är viktigt för barns självförtroende och utveckling inom demokrati. Framför allt är det Kastanjens pedagoger som uttalar sig om barnens egna perspektiv. Detta kopplar jag till Dewey som menar att skolan är ett medel för kommunikation där man formar attityder hos barn.
Skillnaderna mellan de två förskolorna kan i någon mån ses som att Kastanjen arbetar med ett mer demokratiskt arbetsätt medan Maskrosen arbetar mer med konkreta kunskapsmål. Kastanjens förskola utgår från en bestämd pedagogik medan den andra inte har någon specifik pedagogik. Båda förskolorna arbetar enligt pedagogerna med det som är det bästa för barnen och håller sig till Läroplanen. Jag menar därför att en utgångspunkt i barnens intressen är enväsentligare premiss för demokratiarbete i samlingen än en inriktning på upprepande rutiner.
6.2 Kritisk granskring kring studien
I studien har jag besvarat mina frågeställningar även om jag är medveten om att resultatet blev tunnare än jag avsett. Jag är nöjd med genomförandet av min studie. Jag valde att intervjua olika pedagoger på olika förskolor för att se om det fanns skillnader i deras arbetsätt. Det skulle varit bra med fler intervjuer så att materialet hade utökats. Jag skulle även vilja observera för att få en djupare förståelse för hur pedagoger arbetar med barns inflytande och delaktighet. Tyvärr var det ont om tid och personalen hann inte filma och det var svårt att få medgivande ifrån barns föräldrar. Jag tror att om jag under en längre period fått följa förskolorna hade jag fått en bättre bild av samlingen, så även om jag hade observerat fler förskolor än dessa två.
6.3 Vidare forskning
I min undersökning var det främst kvinnor jag intervjuade, det hade varit intressant om man hade kunnat intervjua även manliga pedagoger för att se om det finns någon skillnad i tankar kring arbetssätt eller pedagogik.
38
Referenslista
Arnér, E. (2009). Barnens inflytande i förskolan – en fråga om demokrati. Studentlitteratur AB, Lund
Backman, J. (1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur
Colliander, M-A, Stråhle, L &Wehner-C (2010). ”Om värden och omvärlden Pedagogik i praktik
och teori med inspiration från Reggio Emilia”.
Denk, T. (2002). Komparativ metod – förståelse genom jämförelse. Studentlitteratur: Lund. Granberg, A. (1999). Småbarnsmetodik- omsorg, lek och ramsor. Stockholm: Liber AB.
Hartman, S. Roth, K. & Rönnström, N. (2003). John Dewey- om reflektivt lärande i skola och
samhälle. Stockholm: HLS Förlag.
Ekelund, G. (2011). Jakten på demokrati i förskolan. Malmö: Sveriges Utbildningsradio AB. Ekström, K. (2007). Förskolans pedagogiska praktik- ett verksamhetsperspektiv. Umeå: Universitet.
Emilson, A. (2008). Det önskvärda barnet. Fostran uttryckt i vardagliga kommunikationshandlingar mellan lärare och barn i förskolan. Göteborg: Acta Universitatis
Gothoburgensis.
Johansson, Eva (2003). Möten för lärande. Forskning i fokus, nr 6. Stockholm: Skolverket
Johannesen, N. & Sandvik, N. (2010). Små barns delaktighet och inflytande- några perspektiv. Stockholm: Liber.
Johansson, J-E (1994). Svensk förskolepedagogik under 1900-talet. Lund: Studentlitteratur Johansson, B. & Svender O.P. (2006). Examensarbetet i lärareutbildningen
Jonstoij, Å. Tolgraven (1965). ”Hundra sätt att tänka om Reggio Emilias pedagogiska filosofi”. Stockholm Ur 2001.
Larsen, A. (2009) Metod helt enkelt: En introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Malmö: Gleerups..
Lökken, G. & Söbstad, F. (1995). Observation och intervju i förskolan. Lund. Studentlitteratur Markström, A-M. (2005) Förskolan som normaliserat praktik. En etnografisk studie. Linköping: Linköpings universitet, Department of Education Science
Olofsson, B. (2010). Meningsfull samling i förskolan. Stockholm: Lärarförbundets förlag Pramling Samuelsson, I. & Lindahl, M. (1999). Att förstå det lilla barnets värld
39
– med videons hjälp. Stockholm: Liber.
Rubinstein Reich, L. (1993). Samling i förskolan. Stockholm Almqvist & Wiksell International. Rubinstein Reich, L. (1996). Samling i förskolan. Studentlitteratur, Lund.
Sandels, S. & Moberg M. (1944) Barnträdgården – En handbok. Stockholm.. Bokförlaget Natur och Kultur
Simmons-Christenson, G.(1993) Förskolepedagogikens historia. Malmö.. Natur och kultur Simeonsdotter Svensson, A. (2009). Den pedagogiska samlingen i förskoleklassen: barns olika
sätt att erfara och hantera svårigheter. Göteborgs universitet Akademisk avhandling.
Skolverket (2000). Med demokrati som uppdrag- en temabild om värdegrunden. Stockholm: Statens skolverk.
Skolverket (2005) Kvalitet i förskolan. Allmänna råd och kommentarer. Stockholm. Frittzes SOU(1972:26). Förskolan del 1. Betinkande avgivet av 1968 års barnstugeutredning. Stockholm. Liber förlag
SOU(1996:22). Inflytande påriktigt. Om elevsn rätt till inflytande, delaktighet och ansvar. Stockholm.. Fritzes
Sjödén, N (1997) Demokrati och utbildning, Göteborg
Schlytter, A. (1999). Se Gunnaessons, E & Schylytter, A. (1999)
Smidt, S. (2010). Vygotskij och de små och yngre barnens lärande. Lund: Studentlitteratur AB. Trost, J. (2010) Kvalitativa intervjuer. Lund. Student litteratur
Vetenskapsrådet (2002) Forsknings etiskaprinciper inom humanistisk – och samhälls
vetenskaplig forskning. Stockholm.. Vetenskapsrådet
Walch, J. (1987). Förskolan – Demokratins vaga? Lund.. Student litteratur
Åberg, A. & Lenz Taguchi, H. (2005). ”Lyssnandets pedagogik- etik och demokrati i
40
Bilaga 1
Intervjufrågor
Hur arbetar ni med samlingens innehåll på förskolan?
Beskriv ert syfte och mål som ni har för samlingar?
Vad tycker du är viktigt med samlingen. Varför tycker du detta?
Hur ofta har ni samling på avdelningen och hur länge håller ni på med samlingen?
Tycker du att barnen visar intresse för samlingen och i så fall hur visar de det?
På vilket sätt ger ni barn inflytande i samlingen? Hur har ni kommit fram till det och varför?
Har era samlingar förändrats på något sätt?