Resultaten av de utförda experimenten spretar något, men det har ändå fungerat att med hjälp av teorin om KT få ihop en någorlunda samlad bild av hur BI kan fungera som en garanti för minskad fattigdom. Som Perkiö (2014, s. 10) skriver behövs det ytterligare forskning som mer systematiskt kan jämföra olika länders resultat, och det är inte uteslutet att det går att få fram en sådan
systematisk forskning av redan utförda experiment som exemplen från Kanada visar (Forget, 2012; Calnitsky, 2016). Men framtida experiment skulle också behöva vara mer permanenta för att förståelsen ska öka för hur människor verkligen beter sig i en situation där ekonomin är tryggad för framtiden.
Teorin om KT stämmer ganska väl överens med de visioner om det svenska välfärdssamhället som ställs upp i lagboken. Kanske även rätten till arbete, som nämns i Regeringsformen, lättare skulle kunna infrias i ett samhälle med BI. Det största hotet som BI kan anses utgöra mot samhället är nedgången i arbetstid som medföljer. Att arbetstiden verkligen går ner kunde visas i studier från både USA och Kanada. I Indien och Namibia gick arbetstiden visserligen upp, men där måste man komma ihåg att BI var för låg för att överleva på. I de nordamerikanska studierna uppvisades en nedgång i arbetstid på mellan ½ och 4 timmar i veckan (Widerquist, 2005, s. 61). Även om de experiment som gjordes i Nordamerika sträckte sig över flera år går det inte att dra slutsatsen att antalet arbetade timmar inte skulle gå ner ännu mer vid en permanent utbetalning av BI i Sverige. Men det går ju också att se det som en positiv effekt, som skulle kunna bereda fler människor att få riktiga jobb, jobb som behövs för att samhället ska fungera, inte aktiveringsåtgärder som i vissa fall får människor att känna sig maktlösa. Förutsatt att målet att avskaffa fattigdomen har samma tyngd som arbete åt alla menar Janson (2003, s. 129) att en BI bättre skulle kunna tillfredsställa målet med full sysselsättning än den nuvarande arbetslinjen.
En BI som inte ställer några krav på motprestation och som går att leva på kan ju också antas leda till att en del väljer att inte jobba överhuvudtaget. Birnbaum (2005, s. 343) menar att det inte är ett problem sett ur perspektivet att målet är att uppnå en full ekonomisk täckning av hela befolkningen så att ingen ska behöva leva i fattigdom, och behöva uppleva stigmatiserande kontroller av sin livsföring. Samtidigt skulle det här sättet att se på en tryggad försörjning för alla antagligen vara alltför långt ifrån den allmänna hållningen i den svenska välfärdsdebatten, att försörjningsstöd inte kan ges utan någon form av villkor.
Men ur perspektivet från den arbetslösa och fattiga människan skulle en annorlunda betydelse av arbetslinjen kunna ge henne en stärkt position, där arbetsgivare lockas att göra arbeten och arbetsmiljö mer attraktiva, och därmed kunna erbjuda jobb som stödjer den anställdas personliga utveckling och självförverkligande (Birnbaum, 2005, s. 344; Gorz, 1982, s. 7-23). Här ska också påminnas om att de resultat som framkommit i experimenten om BI visar mer på aktivering än passivisering av människor som mottar någon form av BI. Framförallt kunde det påvisas i experimenten i Namibia och Indien där småföretagandet satte fart.
Det kan noteras att samstämmigheten mellan resultaten från de olika experimenten, som redovisats i denna studie, har varit ganska stor. Brasilien utmärkte sig något i fråga om en avsaknad av tillit från
bidragstagarna till att utbetalningarna verkligen skulle fortsätta att komma. Det kan tyckas lite märkligt med tanke på att det finns lagstöd för Bolsa Família. Möjligen kan det ha att göra med det kontrollsystem som ändå medföljer för dem som deltar, vilket skulle kunna orsaka en viss
osäkerhet. Den granskning som svenska bidragstagare har för att kunna få ta del av ekonomiskt bistånd ger osäkerhetskänslor och upplevs av många som skamfyllt etc.
Den motsättning som verkar finnas mellan arbetslinjen och avskaffande av fattigdomen kan vara en god grund för framtida forskning. Den teori som använts i den här studien svarar till stor del på upplevelsen från deltagarnas sida och hur BI påverkat deras handlingar, men den svarar inte på frågor om hur samhällsekonomin påverkas. BI verkar vara effektiv i fattigdomsbekämpning men leder den också till ett för stort antal minskade arbetstimmar? Har samhället i så fall råd med BI? Ska arbetslinjen eller fattigdomsbekämpningen prioriteras? Har samhället råd med samhällsmed-borgare som lever i skam och känsla av underlägsenhet, och går det att ekonomiskt mäta hur mycket det kostar samhället? Skulle arbetslinjens och fattigdomsbekämpningens visioner kunna samexistera i linje med den samhällsvision som Gorz (1992, s. 183-184) målar upp där BI och förkortad arbetstid kombineras med utbildningsinsatser och omskolningsmöjligheter så att både jobb och arbetskraft kan tryggas?
Det här är stora frågor som skulle kräva experiment av den typ som gjordes i Nordamerika för fyra decennier sedan. En typ av experiment likt det kanadensiska i Dauphin med både kvantitativ och kvalitativ utvärdering skulle kunna ge svar, om inte på alla, så i alla fall på en del av dessa frågor, men i slutändan kommer ändå frågan om vilket samhälle vi verkligen vill ha att vara den avgörande.
Referenser
Alfakassan (2016). https://www.alfakassan.se/Ersattning
Angelin, A. (2009). Den dubbla vanmaktens logik. En studie om långvarig arbetslöshet och
socialbidragstagande bland unga vuxna (Doctoral dissertation, Lund University).
Atkinson, Anthony B. (1998)., Social exclusion, poverty and unemployment. i Atkinson, Anthony B & John Hills (red.) Exclusion, employment and opportunity 4. (s. 1-20) London: Centre for
Analysis of Social Exclusion, London School of Economics
http://eprints.lse.ac.uk/5489/1/exclusion,_employment_and_opportunity.P DF
Baker, J. (1992). An Egalitarian Case For Basic Income. i P. van Parijs (Red.) Arguing for basic
income: ethical foundations for a radical reform. (s. 101-127). London: Verso.
Barry, B. (1992). Equality Yes, Basic Income No. i P. van Parijs (Red.) Arguing for basic income:
ethical foundations for a radical reform. (s. 128-140). London: Verso.
Beck, S., Pulkki-Brännström, A. M., & San Sebastián, M. (2015). Basic income–healthy outcome? Effects on health of an Indian basic income pilot project: a cluster randomised trial. Journal of
Development Effectiveness, 7(1), 111-126.
Bengtsson, N., Edin, P. A., & Holmlund, B. (2014). Löner, sysselsättning och inkomster–ökar
klyftorna i Sverige. Studier i finanspolitik, 1.
https://scholar-google-se.ezp.sub.su.se/scholar?q=Bengtsson%2C+Edin+ %26+Holmlund+2014&btnG=&hl=sv&as_sdt=0%2C5
BIEN (2016). http://www.basicincome.org/
Birnbaum, S. (2005). Universell grundinkomst och den svenska välfärdsstaten: Mot en ny generation av inkomsträttigheter. Statsvetenskaplig tidskrift, 107(4).
Bither‐Terry, R. (2014). Reducing Poverty Intensity: What Alternative Poverty Measures Reveal About the Impact of Brazil's Bolsa Família. Latin American Politics and Society, 56(4), 143-158. Bohn, S., Veiga, L. F., Dalt, S. D., Brandão, A. A. P., & Gouvêa, V. H. D. C. (2014). Can conditional cash transfer programs generate equality of opportunity in highly unequal societies? Evidence from Brazil. Revista de Sociologia e Política, 22(51), 111-133.
Britto, T., & Soares, F. V. (2011). Bolsa família and the citizen's basic income: A misstep? (No. 77). Working Paper, International Policy Centre for Inclusive Growth.
Cain, G. G., & Wissoker, D. A. (1990). A Reanalysis of Marital Stability in the Seattle-Denver Income-Maintenance Experiment. American Journal of Sociology, 1235-1269.
Calnitsky, D. (2016). “More Normal than Welfare”: The Mincome Experiment, Stigma, and
Community Experience. Canadian Review of Sociology/Revue canadienne de sociologie, 53(1), 26-71
Chioda, L., De Mello, J. M., & Soares, R. R. (2012). Spillovers from conditional cash transfer programs: Bolsa Família and crime in Urban Brazil. Discussion Paper series, Forschungsinstitut
zur Zukunft der Arbeit, No. 6371.
http://hdl.handle.net/10419/58595
Council of the European Union. (2010). Council Declaration on The European Year for Combating
Poverty and Social Exclusion: Working together to fight poverty in 2010 and beyond. Brussels:
Council meeting
http://www.consilium.europa.eu/uedocs/cms_data/docs/pressdata/en/lsa/118250.pdf.
dos Santos, F. P. C., De Vitta, F. C. F., De Conti, M. H. S., Marta, S. N., Gatti, M. A. N., Sime, S. F. D. A. P., & De Vitta, A. (2015). Nutritional Conditin of Children Who Benefit from the “Bolsa Família” Programme in a City of Nortwestern São Paulo State, Brazil. Journal of Human Growth
and Development, 25(3), 313-318.
de Brauw, A., Gilligan, D. O., Hoddinott, J., & Roy, S. (2014). The impact of Bolsa Família on women’s decision-making power. World Development, 59, 487-504.
de Brauw, A., Gilligan, D. O., Hoddinott, J., & Roy, S. (2015a). Bolsa Família and household labor supply. Economic Development and Cultural Change, 63(3), 423-457.
de Brauw, A., Gilligan, D. O., Hoddinott, J., & Roy, S. (2015b). The Impact of Bolsa Família on Schooling. World Development, 70, 303-316.
Eger, T. J., & Damo, A. S. (2014). Money and morality in the Bolsa Família. Vibrant: Virtual
Brazilian Anthropology, 11(1), 250-284.
Elesh, D., & Lefcowitz, M. J. (1977). The effects of the New Jersey-Pennsylvania Negative Income Tax Experiment on health and health care utilization. Journal of Health and Social Behavior, 391-405.
EU (2016). eurostat http://ec.europa.eu/eurostat/tgm/refreshTableAction.do? tab=table&plugin=1&pcode=tipslc30&language=en
Ferrario, M. N. (2014). The impacts on family consumption of the Bolsa Família subsidy programme. CEPAL Review.
Forget, E. L. (2011). The town with no poverty: the health effects of a Canadian Guaranteed Annual Income Field Experiment. Canadian Public Policy, 37(3), 283-305.
Forget, E. L. (2012). Canada: The Case for Basic Income. i M.C. Murray & C. Pateman (Red.)
Basic income worldwide: horizons of reform. (s. 81-101). Basingstoke: Palgrave Macmillan.
Forget, E. L., Peden, A. D., & Strobel, S. B. (2013). Cash Transfers, Basic Income and Community Building. Social Inclusion, 1(2).
Forget, E. L. (2013). New questions, new data, old interventions: The health effects of a guaranteed annual income. Preventive medicine, 57(6), 925-928.
Försäkringskassan (2015). Socialförsäkringen i siffror.
https://www.forsakringskassan.se/omfk/vart_uppdrag/om_socialforsakringen
Glewwe, P., & Kassouf, A. L. (2012). The impact of the Bolsa Escola/Familia conditional cash transfer program on enrollment, dropout rates and grade promotion in Brazil. Journal of
Development Economics, 97(2), 505-517.
Gorz, A. (1982). Farväl till proletariatet bortom socialismen. Stockholm: Bokomotivs Förlags AB. Gorz, A. (1992). On the Difference between Society and Community, and Why Basic Income Cannot by Itself Confer Full Membership of Either. i P. van Parijs (Red.) Arguing for basic income:
ethical foundations for a radical reform. (s. 178-184). London: Verso.
Haarman C & Haarman D. (2012). Namibia: Seeing the Sun Rise – The Realities and Hopes of the Basic Income Grant Pilot Project. i M. C. Murray, & C. Pateman (Red.) Basic income worldwide
[Elektronisk resurs] : Horizons of reform. (s. 33-58) Basingstoke: Palgrave Macmillan
Hannan, M. T., Tuma, N. B., & Groeneveld, L. P. (1977). Income and marital events: Evidence from an income-maintenance experiment. American Journal of Sociology, 1186-1211.
Hum, D. & Simpson, W. (1993). Whatever happened to Canada's guaranteed income project?.
Canadian Public Administration, 36(3), 442-450.
I. M. F. (2006). Namibia: Selected Issues and Statistical Appendix. Washington DC: International
Monetary Fund, Publcation Services.
Janson, P. (2000). Basic Income and the Swedish Welfare State. paper apresentado, (8), 6-7. Janson, P. (2003). Den huvudlösa idén: medborgarlön, välfärdspolitik och en blockerad debatt. Diss. Lund : Univ., 2003. Lund.
Jesson, J., Matheson, L. & Lacey, F. M. (2011). Doing your literature review: traditional and
systematic techniques. London: SAGE.
Johansson, H. (2010). Aktiva medborgare i den svenska välfärdsstaten. i T. Hjort, P. Lalander, & R. Nilsson (Red.) Den ifrågasatte medborgaren - om utsatta gruppers relation till välfärdssystemen. (20-30) Växjö: MiV, Linnéuniversitetet
Jordan, B. (1992). Basic Income and the Common Good. i P. van Parijs (Red.) Arguing for basic
income: ethical foundations for a radical reform. (s. 155-177) London: Verso.
Kehrer, B. H., & Wolin, C. M. (1979). Impact of income maintenance on low birth weight: evidence from the Gary Experiment. Journal of Human Resources, 434-462.
Klocke-Daffa, S. (2012). Is BIG big enough? Basic income grant in Namibia. An anthropological
inquiry. Tübingen: University of Tübingen
Maynard, R. A. & Murnane, R. J. (1979). The effects of a negative income tax on school performance: Results of an experiment. Journal of Human Resources, 463-476.
Morton, G. D. (2015). Managing transience: Bolsa Família and its subjects in an MST landless settlement. The Journal of Peasant Studies, 42(6), 1283-1305.
Müller, W. (2014). Does an unconditional basic income provide higher effectiveness and efficiency?
An Analysis of the social security systems of Germany, Sweden and the United Kingdom. Anchor
Academic Publishing (aap_verlag).
Offe, Claus, (1992)., A Non-Productivist Design for Social Policies. i P. van Parijs (Red.) Arguing
for basic income: ethical foundations for a radical reform. (s. 61-78) London: Verso.
Osterkamp, R. (2013). The basic income grant pilot project in Namibia: a critical assessment. Basic
income studies, 8(1), 71-91.
Paine, Thomas. (1974). Agrarian justice. Alex Catalogue.
http://schalkenbach.org/library/henry-george/grundskyld/pdf/p_agrarian-justice.pdf
Parijs, P. van (1995). Real freedom for all: what (if anything) can justify capitalism?. Oxford: Clarendon Press.
Paulsen, R. (2010). Arbetssamhället: hur arbetet överlevde teknologin (1. uppl.) Malmö: Gleerups. Pereira, A. W. (2015). Bolsa Família and democracy in Brazil. Third World Quarterly, 36(9), 1682-1699.
Perkiö, J. (2014). Universal Basic Income A New Tool for Development Policy?. Ministry for foreign affaires of Finland.
http://kvsolidaarisuustyo.fi/universal-basic-income-a-new-tool-for-development-policy/
Pires, F. F. (2014). Child as family sponsor: An unforeseen effect of Programa Bolsa Familia in northeastern Brazil. Childhood, 21(1), 134-147.
Regeringen (2015).
http://www.regeringen.se/regeringens-politik/hallbar-utvecklingspolitik/mal-1.-utrota-all-form-av-fattigdom-overallt/
Ryberg-Welander, L. (2008). Ersättning vid sjukdom: en socialförsäkringsrättslig introduktion. Stockholm: Norstedts juridik.
Salonen, T. (2013). Det nödvändiga uppbrottet–reformera det ekonomiska biståndet. Stockholm:
Arena Idé. SFS (1974). Regeringsformen. http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/kungorelse-1974152-om-beslutad-ny-regeringsform_sfs-1974-152 SFS (2001). Socialtjänstlagen http://riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453
Shei, A., Costa, F., Reis, M. G., & Ko, A. I. (2014). The impact of Brazil’s Bolsa Família
conditional cash transfer program on children’s health care utilization and health outcomes. BMC
international health and human rights, 14(1), 1.
Simoes, A. A., & Sabates, R. (2014). The Contribution of Bolsa Família to the educational achievement of economically disadvantaged children in Brazil. International Journal of
Educational Development, 39, 151-166.
Socialstyrelsen. (2010). Social rapport 2010.
http://www .socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/17957/2010-3-11.pdf Socialstyrelsen (2016). https://www.socialstyrelsen.se/ekonomisktbistand/riksnormen
Standing, G. (2015). Why Basic Income’s Emancipatory Value Exceeds Its Monetary Value. Basic
Income Studies, 10(2), 193-223.
Starrin, B. & Kalander Blomqvist, M. (2001). "Det är den där skammen- skammen att inte klara sig
själv": en studie om socialbidragstagares ekonomiska, sociala och hälsomässiga förhållande : [arbetsrapport]. Karlstad: Inst. för samhällsvetenskap, Karlstads univ..
Statistics Canada. (2015). Low income cut-offs.
http://www.statcan.gc.ca/pub/75f0002m/2009002/s2-eng.htm
Suzuki, M. (2011). Would they be lazier or work harder given free money?: The Namibia BIG Pilot Project and the possibility of basic income as a strategy of social cooperation. Journal of political
science and sociology, 14, 53-80.Sid 72/21
United States Census Bureau. (2014)
http://www.census.gov/hhes/www/poverty/data/historical/thresholds.html
Widerquist, K. (2005). A failure to communicate: What (if anything) can we learn from the negative income tax experiments?. The Journal of Socio-Economics, 34(1), 49-81.
Widerquist, K. & Howard, M. W. (2012). Preface. i K. Widerquist & M. W. Howard (Red.)
Alaska's permanent fund dividend [Elektronisk resurs] : Examining its suitability as a model. (s.
xi-xvi) Basingstoke: Palgrave Macmillan
Widerquist, K. & Sheahen A. (2012). The United States: The Basic Income Guarantee – Past Experience, Current Proposals i M.C. Murray & C. Pateman (Red.) Basic income worldwide
[Elektronisk resurs] : Horizons of reform. (s. 11-32) Basingstoke: Palgrave Macmillan. World Bank (2015) Bolsa Família: Changing the Lives of Millions in Brazil.
http://web.worldbank.org/WBSITE/EXTERNAL/NEWS/0,,contentMDK:21447054~menuPK:141310 ~pagePK:34370~piPK:34424~theSitePK:4607~isCURL:Y,00.html
Yamamori, T. (2014). A Feminist Way to Unconditional Basic Income: Claimants Unions and