Jag har, i likhet med Pettersson (2010), fått uppfattningen om att bedömning innebär att värdera om något är bra eller dåligt. Vidare menar Pettersson att det i skolsammanhang ofta handlar om en prestation uppfyller mål och kriterier. I föreliggande studie tycker jag mig förstå att bedömning innebär både om en prestation är bra eller dålig men också om eleverna når målen. Lärarna värderar det eleverna utför under lektionerna, om det är bra eller dåligt. Det handlar i en förlängning om att eleverna ska uppfylla mål och kriterier. Läroplanen, Lgr 11, som trädde i kraft 2011 har inneburit flera förändringar. Kursplanerna innehåller ämneskunskaper som ska bedömas och kunskapskrav har införts i lägre åldrar. Lärarna ska samla in information så att de kan värdera elevernas förmågor och kunskaper. De ska även främja elevernas kunskapsutveckling. Genom att skapa mig en god förförståelse och se bedömning ur ett helhetsperspektiv genom
27
styrdokument, teorier och forskningsläge valde jag att studera bedömning ur ett lärarperspektiv. Jag anser att vi på lärarutbildningen inte har fått undervisning om bedömning i så stor utsträckning som jag önskat och att det nu fanns en möjlighet att studera det. Jag ser mina insikter och kunskaper från denna studie som användbara i min kommande yrkesutövning. Tidigare forskning av bland annat Törnvall (2001) och Lindkvist (2003) visar att lärare använder sig av summerande prov vilket lärarna i föreliggande studie också gör. Jag har dock sett att bedömningen tenderar att främja kunskapsutveckling då fler och olika bedömningsunderlag används. Shepherd (2000) anser att ett bredare spektrum av bedömningsverktyg är nödvändigt. Skolverket (2011d) erbjuder diverse bedömningsstöd för lärare. I matematik finns Diamant som är ett diagnosmaterial tänkt att användas för att kartlägga elevernas kunskaper och för att utvärdera undervisning. Bedömningsstöd för lärande (Skolverket, 2011d) är framtaget av PRIM-gruppen och är tänkt att stödja och strukturera lärarens kontinuerliga bedömning av elevens kunskapsutveckling och materialet Utveckla din bedömarkompetens (Skolverket, 2011d) kan i stora delar användas för utveckling av
lärares bedömarkompetens. Jag har i mitt resultat av undersökningen funnit att lärarna använder Diamant för att kartlägga elevernas kunskaper, vad som däremot inte framkommit i intervjuerna är om lärarna använder bedömningsstöd som är avsedda för att utveckla lärarnas bedömarkompetens. Ur ett sociokulturellt perspektiv tolkar jag det som att bedömningsstöden kan användas i formativt syfte och liksom Dysthe (2003) menar utförs bedömningen då fortlöpande och kan bidra till en del av lärandet. I min kommande yrkesutövning tar jag med mig resultatet av denna undersökning, både det jag har funnit men även det jag inte funnit. Jag kan med dessa insikter konstatera att det är viktigt att redan vid planering av undervisning att planera för bedömning utifrån gällande styrdokument. Dokumentation och underlag för bedömning bör integreras i undervisningen för att bedömning ska kunna vara en pågående process och främja kunskapsutveckling hos eleven.
Jag hade en viss förförståelse om bedömning innan undersökningen, men detta har fördjupats än mer efter studien. Kvalitativ metod har inneburit att jag fått ett djup och en helhetsförståelse. Det empiriska materialet består av kvalitativa intervjuer som jag har tolkat och analyserat utifrån en innehållsanalys. Detta har gjort att jag kunnat identifiera mönster, se samband och gemensamma drag men även skillnader i intervjuerna. En svårighet vid analysen av det insamlade materialet har varit att skilja på det som varit väsentligt och oväsentligt för undersökningen. Kategorierna i resultatet underlättade
28
arbetet och en helhetsanalys, för att undersöka om bedömning var en pågående process, kunde utföras..
Problemet med kvalitativ metod, kan ha varit, att jag själv utbildar mig till lärare och under intervjuerna ha haft svårt för att hålla distans till informanterna och till ämnet eftersom det är något som ligger nära mig. Det gällde att vara objektiv och inta en roll som forskare, inte som lärare. Jag tycker mig ha haft detta förfarande under intervjuerna. Det som också delvis var en svårighet under någon intervju var att ställa följdfrågor och få så uttömande svar som möjligt utan att för den sakens skull tappa fokus på huvudfrågan. Om jag skulle gjort samma studie igen skulle jag även ha observerat lärarna under lektioner. Det kan vara en sak hur lärare talar om bedömning men en annan sak hur de praktiserar det. Genom att både intervjua och observera hade jag eventuellt fått en mer omfattande uppfattning.
Relevant för vidare forskning är att göra en studie som sträcker sig över en längre period. Detta för att se eventuella effekter av skilda undervisningsstilar i kombination med bedömning som en pågående process.
29
8 Referenser
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber ekonomi. Dysthe, Olga (2003). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur. Halvorsen, Knut (1992). Samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.
Häggkvist, Kristin (2010). Det är väl det vi sysslat med i alla år? - Att förstå sig på
formativ bedömning. Högskolan i Borås. Institutionen för pedagogik.
Jönsson, Anders (2012). Lärande bedömning. Malmö: Gleerup.
Korp, Helena (2003). Kunskapsbedömning – hur, vad och varför. Stockholm: Skolverket.
Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Lindqvist, Susanna (2003). Elevers uppfattningar och upplevelser av bedömning i
matematik i skolår 5. Stockholm: PRIM-gruppen, Lärarhögskolan.
Morgan, Candia (2000). Better Assessment in Mathematics Education? A Social Perspective. I Jo Boaler (red.) Multiple Perspectives on Mathematics teaching and
learning (s.225-242). London: Ablex Publishing.
Palmér, Hanna (2012). Assessment as a tool in the profession identity development
ofnovice mathematics teachers. Konferensbidrag. Tillgänglig på internet.
http://swepub.kb.se/bib/swepub:oai:DiVA.org:lnu-19783 (3.6.2013)
Pettersson, Astrid (2013). Bedömning av kunskap för lärande och undervisning i
matematik. Skolverket. Tillgänglig för internet:
http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.159128!/Menu/article/attachment/Om%20b d%C3B6mning%20i%20matematik_Astrid%20Pettersson.pdf (4.6.2013).
Pettersson, Astrid (2010). Bedömning av kunskap för lärande och undervisning. I Eklund, Solweig (red.) Forskning om undervisning och lärande. Bedömning för
30
Shepard, Lorrie (2000). The role of assessment in a learning culture. Educational
Researcher, 29(7),4-14.Tillgänglig på internet.
http://nepc.colorado.edu/files/TheRoleofAssessmentinaLearningCulture.pdf
(3.6.2013)
Skolinspektionen (2010). Rektors ledarskap. En granskning av hur rektorer leder
skolans arbete mot ökad måluppfyllelse. Tillgänglig för internet:
http://www.skolinspektionen.se/documents/kvalitetsgranskning/rektor/kvalgr-rektor- slutrapport.pdf (10.10.2013)
Skolinspektionen (2012). Vi har inte satt ord på det. En kvalitetsgranskning av kunskapsbedömning i grundskolans årskurs 1-3. Tillgänglig för internet:
http://www.skolinspektionen.se/Documents/Kvalitetsgranskning/kunskapsbed/kvalg -kunsk-slutrapport.pdf (10.10.2013).
Skolverket (2010). Matematiklyftet. Tillgänglig för internet:
http://www.skolverket.se/kompetens-och-fortbildning/matematiklyftet (16.10.2013) Skolverket (2011a) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.
Tillgänglig för internet:
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575 (2.6.2013) Skolverket (2011b). Bedömning. Tillgänglig för internet:
http://www.skolverket.se/bedomning/bedomning-1.195715(2.6.2013)
Skolverket (2011c). Kunskapsbedömning i skolan – praxis, begrepp, problem och
möjligheter. Tillgänglig för internet:
http://www.skolverket.se/om-skolverket/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fsk olbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2660 (8.8.2013).
Skolverket (2011d). Bedömning Matematik. Tillgänglig för internet:
http://www.skolverket.se/bedomning/nationella-prov-
bedomningsstod/grundskoleutbildning/arskurs-1-3/bedomningsstod-i-arskurs-1- 3/matematik (8.8.2013)
31
Törnvall, Maj (2001). Uppfattningar och upplevelser av bedömning i grundskola. Malmö högskola: Institutionen för pedagogik.
Vetenskapsrådet (2011). Forskningsetiska principer inom humanistisk
samhällsvetenskaplig forskning. Tillgänglig för internet:
Bilaga 1
Intervjuguide – enskilda intervjuer
Varför har du valt att undervisa i matematik? Vad är det viktigaste med ämnet?
Vad har eleverna svårt att förstå? Hur undervisar du i matematik?
Skiljer sig bedömning i matematik från bedömning i andra ämnen? Känner du till begreppen formativ och summativ bedömning? Vad tycker du om kursplanen?
Använder du dig av stöd vi bedömning?
Finns det mallar du använder? Egna eller från skola/ledning? Hur följer du upp bedömningen?
Hur gör du återkoppling till eleverna? Diskuterar ni bedömning i lärarlaget? Får du stöttning från ledningen?
Har det skett någon förändring med läroplansreformen? Hur är ditt intresse för utveckling när det gäller bedömning? Får du möjlighet till fortbildning i bedömning?
Bilaga 2
Intervjuguide – skolledare
Vad har skolan för instruktioner till lärarna när det gäller bedömning? Har skolan några instruktioner på undervisningen?
Ges lärarna möjlighet till fortbildning? Hur jobbar lärarna med bedömning? Finns det några riktlinjer/mallar/matriser?