I följande kapitel för vi en avslutande diskussion om studiens resultat i relation till tidigare forskning. Kapitlet avslutas med förslag till vidare forskning inom ämnesområdet.
7.1 Reflektion och diskussion
Syftet med denna studie var att undersöka hur digitaliseringen påverkar relationen mellan arbete och privatliv. I studien har vi fått svar på våra frågeställningar och därmed fått en bild av hur digitalisering påverkar relationen mellan arbete och privatliv för den undersökta yrkesgruppen. Vi har också fått en information om huruvida en gränsdragning mellan arbete och privatliv är önskvärd. Vi har funnit att studiens teoretiska ramverk som bygger på Greenhaus och Beutells (1985) tre konfliktteoretiska nivåer, varit effektiv för att analysera hur digitaliseringen påverkar relationen mellan arbetet och privatliv. Utifrån ramverket har vi även kunnat skapa en större förståelse kring hur digitaliseringen påverkar dessa tre konfliktnivåer.
Den mest intresseväckande upptäckten studien visade på är kopplingen mellan individernas nära relation och passion för sina yrken och att en tydlig gränsdragning inte var önskvärd. Våra resultat visar således att ett nära integrerat arbete och privatliv kan leda till minskade negativa reaktioner när dessa domäner går in i varandra. Våra resultat visar även på likt tidigare forskning att digitaliseringen ökar integreringen av rollerna i arbete och privatliv. Detta är inte något häpnadsväckande, dock bidrar vår studie i detta avseende med att vi har kunnat identifiera en strategi som utgörs av valet att använda samma mobil och dator i arbetet som i privatlivet. Detta var ett medvetet val som ytterligare bidrog till att rollerna integrerades med varandra och som bidrog till en rollsammanblandning (Ashforth et al., 2000).
Den dubbelsidighet av digitaliseringen som vi sett i denna studie är överensstämmande med resultat från tidigare forskning (se Diaz et al., 2011). Den ständiga uppkopplingen och tillgängligheten kan innebära att individer ägnar mer tid och uppmärksamhet till sina arbeten, vilket därigenom kan påverka privatlivet negativt. Vidare visade resultaten på att individerna själva i högre grad måste hantera och definiera sin arbetstid, när digitaliseringen förändrar dess förutsättningar, vilket både denna studie och Allvin et al. (2006) belyser. Utifrån Leonardis et al. (2010) begrepp uppkopplingens paradox, visar vår studie att respondenterna inte var bundna till någon särskild plats eller tid men att de alltid var uppkopplade. Vi ställer oss själva frågan om det överhuvudtaget kommer finnas ett behov av en i geografin definierad arbetsplats eller en bestämd tidsrymd för arbetet. Det är en fråga som bör lyftas i vidare forskning också i andra
Vi vill avslutningsvis lyfta en viss kritik mot vår egen studie. En anledning till att flertalet av våra respondenter inte upplevde flexibiliteten som något problematiskt ha att göra med vilken arbetsbelastning de har, vilket företagsklimat som råder och vilka arbetsvillkor de har. Vi har inte heller lyft några eventuella könsskillnader i respondenternas upplevelser om digitaliseringens påverkan på relationen mellan arbete och privatliv.
7.2 Förslag till vidare forskning
Under studiens gång har vi upptäckt en rad andra tänkbara och intressanta frågeställningar som kan ge förslag till vidare forskning. I den yrkesgrupp vi undersökte är den ständiga uppkopplingen en förutsättning för arbetets genomförande och därmed inkomst. Genom detta förhållande är det inte osannolikt att man har större acceptans för att låta arbetslivet göra intrång på det privata. Det är inte otänkbart att motsvarande studier på andra typer av yrkesroller kommer till helt andra resultat. En annan aspekt som vi inte berört i denna studie är om rollerna som arbetsgivare eller arbetstagare medför skillnader i svar på de frågeställningar som vi undersökte.
Det empiriska materialet visade på att arbetet med sociala medier som kommunikationsplattform fått en allt större betydelse inom PR-branschen på senaste tiden. Med användningen av sociala medier som utgångspunkt, skulle det vara intressant att undersöka individers agerade på sociala medier som privatperson och som representant för den organisation de är verksamma inom, dvs undersöka individers privata och professionella användande av sociala medier ur ett konfliktteoretiskt perspektiv. Vi tror att detta är ett forskningsområde som är intressant att titta på generellt i samhället, i och med att den bild som vi sänder ut av oss själva via sociala medier har fått en allt större betydelse för vårat arbete och privatliv.
Referenslista
Allvin, M., Aronsson, G., Hagström, T., Johansson, G., & Lundberg, U. (2006) Gränslöst arbete: socialpsykologiska perspektiv på det nya arbetslivet. Malmö: Liber AB.
Ashforth, B., Kreiner, G., & Fugate, M. (2000) All in a day’s work: Boundaries and micro role transitions. Academy of management. The academy management review. 3 (25), 1-472
Bryman, A. (2011) Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber AB.
Diaz, I., Chiaburu, D., Zimmerman, R., & Boswell, W. (2011) Communication technology: Pros and cons of constant connection to work. Journal of Vocational Behavior. 80, 500-507
Falk, M., & Ottosson, J. (2013) Kunskapssammanställning under luppen - genusperspektiv på arbetsmiljö och arbetsorganisation. Arbetsmiljöverket.
Fejes, A., & Thornberg, R. (2015) Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber AB.
Greenhaus, j., & Beutell, N. (1985) Sources of conflict between work and family roles. Academy of management. The academy of management review. 1 (10).
Hjerm, M., Lindgren, S., & Nilsson, M. (2014) Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. Malmö: Gleerups utbildning AB.
Leonardi, P., Treem, J., & Jackson, M. (2010) The Connectivity Paradox: Using Technology to Both Decrease and Increase Perceptions of Distance in Distributed Work Arrangements. Journal of applied communication research. 1 (38), 1-86
Ninaus, K., Diehl, S., Terlutter, R., Chan, K., & Huang, A. (2015) Benefits and stressors – Perceived effects of ICT use on employee health and work stress: An exploratory study from Austria and Hong Kong. International journal of qualitative studies on health and well-being. (10), 1
Olson-Buchanan, J., & Boswell, W. (2005) Blurring boundaries: correlates of intergration and segmentation between work and non-work. Journal of vocational behavior. 68, 432-442
Widerberg, K. (2002) Kvalitativ forskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur
Winkel, D., & Clayton, R. (2010) Transitioning between work and family roles as a function of boundary flexibility and role salience. Journal of vocational behavior. 76, 336-340