Inte bunden men alltid uppkopplad : En kvalitativ studie om digitaliseringens inverkan på relationen mellan arbete och privatliv

Örebro Universitet

Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap Personalvetarprogrammet

Inte bunden men alltid uppkopplad

En kvalitativ studie om digitaliseringens inverkan på relationen mellan arbete och privatliv

Sociologi C, inriktning organisation och arbetsliv Kandidatuppsats 15 HP, VT16

Författare: Victor Pettersson och Anton Hänni Handledare: Berit Åberg

Förord

Vi vill först och främst rikta ett stort tack till vår handledare Berit Åberg. Du har kommit med mycket värdefull och konstruktiv kritik som har bidragit till studiens framväxt och fördjupning. Vi vill även rikta ett varmt tack till Steffi Siegert vid Neoma Business School i Frankrike. Din kunskap inom vårt forskningsområde och dina ovärderliga tips har betytt oerhört mycket för denna studie. Vi ber även att få tacka våra respondenter för att ni valde att ställa upp på våra intervjuer, utan er hade inte denna studie varit genomförbar. Sist men inte minst vill vi tacka alla som läst uppsatsen och gett oss ovärderlig feedback.

Örebro Universitet, maj 2016

Örebro University

School of Humanities, Education and Social Sciences Sociology, Organisation and working life, Advanced Course Essay, 15 HP, Spring 2016

Title: Not bound, but always connected Authors: Victor Pettersson & Anton Hänni

Abstract

Background: Technological advances have made it possible for individuals to work any time at any place with laptop and cell phone. This has contributed to the new flexible working conditions that characterize employment today. For the individual, these working conditions imply a freedom but can also create demands for being continuously available at work.

Purpose: The primary purpose of this study is to examine how digitalization affects the relationship between work and private life. The study also aims to understand if a separation between work and private life is desirable for these individuals.

Method: For the present study, we employed a qualitative research design with semi-structured interviews. They were conducted on individuals working with public relations.

Results and Conclusion: The study results show a partially two-sided picture of the impact of digitization on the relationship between work and private life. The study shows that the importance of time and space in the work procedure has changed with digitalization. We have also found that the digitalization contributed to that roles in work and personal life has become more integrated with each other. This study also shows that the respondents experienced work as a hobby which probably contributed to that it was seen as not necessary to make a distinction between work and privacy.

Sammanfattning

Bakgrund: Den tekniska utvecklingen har möjliggjort för individer att arbeta var och när som helst med hjälp av bärbar dator och mobiltelefon. Detta har bidragit till nya flexibla arbetsvillkor för vissa yrkesgrupper. För individen kan dessa nya arbetsvillkor innebära en frihet men samtidigt skapa krav på att vara ständigt tillgänglig för arbetet.

Syfte: Det primära syftet med denna studie är att förstå hur digitaliseringen påverkar relationen mellan arbete och privatliv. Ett andra syfte med studien är att förstå om individerna ser en gränsdragning mellan arbete och privatliv som önskvärd.

Metod: Studien bygger på en kvalitativ forskningsdesign där semistrukturerade intervjuer ligger till grund för den empiriska datainsamlingen. Intervjuerna utfördes med individer som arbetade med public relations.

Resultat och slutsats: Studiens resultat visar på en delvis dubbelsidig bild av digitaliseringens inverkan på relationen mellan arbete och privatliv. Studien visar att betydelsen av tid och rum i arbetets genomförande har förändrats med digitaliseringen. Vi har också funnit att digitaliseringen bidragit till att roller i arbete och privatliv blivit allt mer integrerade med varandra. Studien visar också att respondenterna hade ett stort intresse för arbetet, vilket sannolikt bidrog till att individerna inte såg det som nödvändigt att göra en gränsdragning mellan arbete och privatliv.

Innehållsförteckning

2.2DIGITALISERINGENS PÅVERKAN PÅ RELATIONEN MELLAN ARBETE OCH PRIVATLIV ... 5

2.2ROLLKONFLIKT MELLAN ARBETE OCH PRIVATLIV ... 7

2.3SAMMANFATTNING AV TIDIGARE FORSKNING ... 9

3. TEORETISKT RAMVERK ... 10

3.1ORSAKER TILL KONFLIKT MELLAN ARBETE OCH FAMILJELIV ... 10

3.1.1 Tidsbaserad konflikt ... 10

3.1.2 Ansträngningsbaserad konflikt ... 11

3.1.3 Handlingsbaserad konflikt ... 12

3.2MOTIVERING TILL VALDA TEORETISKA BEGREPP ... 13

4. METOD ... 14

4.1KVALITATIV FORSKNINGSSTRATEGI ... 14

4.2URVAL AV ORGANISATIONER OCH INTERVJUPERSONER ... 15

4.3GENOMFÖRANDE AV INTERVJUER ... 15

4.4ANALYS OCH KODNING ... 16

4.5RELIABILITET, VALIDITET OCH GENERALISERBARHET ... 17

4.6FORSKNINGSETISKA FÖRHÅLLNINGSSÄTT ... 18

5. RESULTAT OCH ANALYS ... 20

5.1DIGITALISERINGENS INVERKAN PÅ DET FLEXIBLA ARBETSLIVET ... 20

5.2TID OCH RUM ... 21

5.3UPPKOPPLINGENS PARADOX ... 22

5.4IDENTIFIKATION OCH PASSION ... 24

5.5ROLLSAMMANBLANDNING ... 27

6. SLUTSATSER ... 29

6.1PÅ VILKA SÄTT PÅVERKAR DIGITALISERING RELATIONEN MELLAN ARBETE OCH PRIVATLIV? ... 29

6.2UPPLEVER INDIVIDER EN GRÄNSDRAGNING MELLAN ARBETE OCH PRIVATLIV SOM ÖNSKVÄRD? ... 30

7. SLUTDISKUSSION ... 31

7.1REFLEKTION OCH DISKUSSION ... 31

7.2FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING... 32

REFERENSLISTA ... 33

Bilaga 1. Intervjuguide... 35

1. Inledning

1.1 Bakgrund

Den tekniska utvecklingen har medfört helt nya kommunikationsmöjligheter, vilket innebär att individer har möjlighet att ständigt vara uppkopplade. Dessa nya möjligheter borde också kunna påverka förutsättningarna i yrken där kommunikation ingår i eller är en del av arbetet. En rapport av Arbetsmiljöverket (2013) visar att den tekniska utvecklingen har medfört att man inte längre är bunden till en viss plats eller en viss tid för att kunna kommunicera i arbetslivet. Detta medför att arbetstagare blir mer flexibla i var och när arbete kan utföras, med hjälp av bärbara datorer och telefoner. Av samma orsak kan de ökade kommunikationsmöjligheterna ge ökade möjligheter för arbetsgivaren att kontrollera och ställa krav på arbetstagarnas närvaro. Dessa flexibla möjligheter och villkor kan således innebära att det blir svårare att göra en tydlig separation mellan arbete och privatliv (Arbetsmiljöverket, 2013:6).

Utifrån dagens nya flexibla arbetsmöjligheter, genomförde Allvin, Aronsson, Hagström, Johansson och Lundberg (2006:37) en studie som omfattade konsulter, ledarskaps- och systemutvecklare. Denna studie visade på flera aspekter i arbetslivet som kunde karaktäriseras som flexibla. Den arbetsrelaterade verksamheten kunde utföras vid obestämda tidpunkter och varierande platser. Det fanns inte heller någon formell ansvarsfördelning inom de respektive organisationerna och dessutom saknades det konkret vägledning om vad som skulle göras och hur det skulle utföras. Hos dessa yrkespersoner förekom det till synes inga traditionella begränsningar eller regleringar av arbetet. Undersökningsresultaten visar att arbetet inom vissa yrkesgrupper har blivit mer flexibelt.

Det nya flexibla arbetslivet är dock inte helt oproblematiskt. Frånvaron av den traditionella arbetsorganisationens formella regelverk möts istället av en mer individuell reglering av arbetet. Istället för traditionella fasta arbetstider och en given arbetsplats måste individen själv bestämma och kunna motivera när, var och hur mycket han eller hon ska arbeta. (Allvin et al., 2006:38).

Det nya flexibla arbetslivet kan ge upphov till en paradoxal situation. De nya arbetsvillkoren som skapar möjligheter för individer till ett friare arbete, kan samtidigt skapa en press på individer att arbeta mer. Denna press behöver inte komma utifrån utan kan bero på individens egen drift att arbeta mer (Allvin et al., 2006:150).

Att arbetet blir allt mer flexibelt, kan också innebära att arbetets avgränsning gentemot det övriga livet blir mer otydligt. Att fler människor kan arbeta på oregelbundna tider och har möjlighet att arbeta hemma eller på resande fot, bidrar till att gränsen mellan arbete och privatliv luckras upp (Allvin et al., 2006:104). De individer som har möjlighet till ett flexibelt arbete får inte bara organisera sitt arbete, utan de får även organisera relationen mellan sitt arbete och privatliv i allt högre grad. Arbetet låter sig inte längre avgränsas i tid och rum som en följd av den tekniska utvecklingen, vilket innebär att det ges möjlighet att arbeta var och när som helst via mobiltelefoner och datorer (Se Allvin et al., 2006:131).

Den oklara gränsdragningen mellan arbete och privatliv kan ge upphov till konflikter. Allvin et al. (2006:128) menar att konflikter kan uppstå när krav och förväntningar från arbete och privatliv blir oförenliga med varandra. Konflikten mellan arbete och privatliv kan resultera i stress, frånvaro och ohälsa. En balans mellan arbete och privatliv kan istället skapa en upplevelse av tillfredställelse, och fungera som ett skydd mot ohälsa. En balans mellan arbete och privatliv, där arbete och privatlivet ömsesidigt gynnar varandra på olika sätt kan bidra till individens välbefinnande (Allvin et al., 2006:108). Det är dock mycket svårt att definiera vad som är en konflikt och vad som uppfattas som balans. Vad en individ kan uppleva som en konflikt, kan en annan uppleva som balans mellan arbete och privatliv. Individuella faktorer som individens relation till arbetet och hur man lever utanför arbetslivet kan spela stor roll för var riskgränsen går (Allvin et al., 2006:128).

En gemensam föreställning inom forskning på området är synen på arbete och privatliv som två helt skilda domäner. Det kan följaktligen leda till att konflikter uppstår när dessa domäner inkräktar på varandra på ett oförenligt sätt (Allvin et al., 2006:105). Därav har det mest förekommande forskningsperspektivet gällande gränsdragningen mellan arbete och privatliv, utgått ifrån en konfliktteoretisk ståndpunkt (Allvin et al., 2006:107).

Mot bakgrund av ovanstående beskrivning av detta problemområde avser vi med denna studie, utifrån Greenhaus och Beutells (1985) tre konfliktteoretiska nivåer, undersöka hur digitaliseringen påverkar relationen mellan arbete och privatliv.

1.2 Syfte

Studien avser att belysa hur digitaliseringen påverkar relationen mellan arbete och privatliv utifrån en konfliktteoretisk utgångspunkt. Studien avser också att förstå om individer anser att en gränsdragning mellan arbete och privatliv är önskvärd. Syftet med studien kan brytas ned i följande frågeställningar.

1.3 Frågeställningar

1. På vilka sätt påverkar digitaliseringen relationen mellan arbete och privatliv? 2. Upplever individer en gränsdragning mellan arbetsliv och privatliv som önskvärd?

1.4 Avgränsning

Studien avgränsas genom att analysera en aspekt av de flexibla arbetsvillkoren, nämligen digitaliseringsmedierad flexibilitet i arbetet. Alltså flexibilitet som digitaliseringen gett upphov till. Vidare har en avgränsning gjorts till att undersöka en specifik bransch i Sverige som aktivt arbetar digitalt.

1.5 Disposition

Uppsatsen består av totalt sju kapitel. Efter det inledande kapitlet redogör vi i kapitel två för tidigare forskning inom det aktuella området. Inledningsvis redogör vi för forskning kring digitaliseringens inverkan på relationen mellan arbete och privatliv. Därefter presenterar vi konfliktteoretisk forskning kring relationen mellan roller i arbete och privatliv.

I det tredje kapitlet presenterar vi studiens teoretiska ramverk. Kapitlet är uppbyggt med referens till Greenhaus och Beutells (1985) tre konfliktteoretiska nivåer kring arbete och privatliv. Dessa teoretiska begrepp tillämpar vi i det följande analysarbetet av vårt empiriska material.

I det fjärde kapitlet redogör vi för studiens metodval. Där redogör vi för valet av den kvalitativa forskningsmetoden, datainsamlingsmetod, urval av organisationer och intervjupersoner, genomförande av intervjuer, analys och kodning av det empiriska materialet samt för en diskussion om studiens reliabilitet, validitet och generaliseringsbarhet. Kapitlet avslutas med studiens etiska förhållningssätt och en kort metoddiskussion.

I kapitel fem redogör vi för vår analys av det insamlade empiriska materialet med hjälp av fem teman: Digitaliseringens inverkan på det flexibla arbetslivet, Tid och rum, Uppkopplingens paradox, Identifikation och passion samt Rollsammanblandning.

I det sjätte kapitlet presenterar vi våra slutsatser genom att besvara våra frågeställningar utifrån resultat- och analyskapitlet.

I det sjunde och sista kapitlet för vi en diskussion om studiens resultat i relation till den tidigare forskningen och teoretiska utgångspunkter. Kapitlet avslutas med förslag till framtida forskning.

2. Tidigare forskning

I följande avsnitt presenteras tidigare forskning under två teman, i syfte att positionera vårt problemområde mot relevant forskning. Redogörelsen börjar om hur digitaliseringen påverkar relationen mellan arbete och privatliv. Därefter presenteras tidigare forskning om hur rollkonflikter kan uppstå hos individer som upplever en svårighet att växla mellan de krav och förväntningar som ryms inom domänerna arbete och privatliv. Avslutningsvis sammanfattar vi den tidigare forskningen och hur denna studie ställer sig i relation till den.

2.1 Forskningsbakgrund

De vetenskapliga artiklarna hämtades ifrån databaserna: Sociological Abstract, Sage, Pro Quest och Google Scholar. De aktuella sökorden utgjordes av: work-life balance, boundary work, work-life conflict och ICT (Information- and Communication Technologies). De vetenskapliga artiklar som vi presenterar valdes ut efter deras innehåll, relevans och citeringsfrekvens.

2.2 Digitaliseringens påverkan på relationen mellan arbete och privatliv

Digitaliseringen spelar en betydande roll för hur individer kan hantera olika krav och förväntningar som finns i arbetet och privatlivet. Diaz, Chiaburu, Zimmerman och Boswell (2011:504) har genomfört en kvantitativ studie baserad på 221 enkäter som besvarades av anställda på ett större universitet i USA. Studien syftade till att undersöka för- och nackdelar med användandet av datorer och mobiltelefoner hos de anställda.

Användningen av digitala verktyg i form av bärbara datorer och mobiltelefoner har kommit att bli konstant närvarande i organisationer, men även i andra sammanhang utanför arbetet. Det har resulterat i nya flexibla förutsättningar för de anställda, att förbli uppkopplad med sitt jobb både under och efter den formella arbetsdagen. Denna teknologi ger anställda alternativet att utföra arbetsrelaterade uppgifter utanför gränserna för den traditionella kontorsmiljön och arbetstiden. Detta kan innebära en positiv inverkan på de anställdas produktivitet menar Diaz et al. (2011:500).

Diaz et. al (2011:500) menar att användningen av digitala verktyg också kan innebära en rad nackdelar genom att anställda med hjälp av bärbara datorer och mobiltelefoner kan arbeta utanför den formella arbetsplatsen. Detta kan skapa upplevelser av att ständigt vara bunden till sin dator och mobiltelefon. Kraven på att vara tillgänglig och uppkopplad kan dessutom innebära att individen ägnar mer tid och uppmärksamhet åt jobbet. Digitaliseringen kan bli det

som tidigare forskare benämnt som ett elektroniskt koppel som binder anställda till deras arbete (Diaz et. al, 2011:500).

Att använda digitala verktyg utanför de formella arbetstiderna kan innebära att det specifika konceptet om den traditionella arbetsdagen går förlorad. Det kan innebära att gränsen mellan arbetstid och fritid blir allt mer otydlig i och med att människor arbetar mer utanför de ordinarie arbetstiderna. Därför blir idén om att arbete och privatliv är separerade mer och mer tvetydig (Diaz et al., 2011:500).

Diaz et al. (2011:507) fann en dubbelsidighet med användandet av bärbara datorer och mobiltelefoner. Digitaliseringen kan innebära en betydelsefull tillgång för användarna eftersom den ger möjlighet att arbeta utanför den traditionella arbetsplatsen, vilket underlättar för individen att balansera arbete och privatliv. Samtidigt kan den innebära en stor press på individen att ständigt vara tillgänglig gentemot sin arbetsgivare. Sammanfattningsvis visar resultaten från Diaz et al. (2011) studie att det digitala användandet bidrar till en ökad arbetstillfredsställelse, men det bidrar också till en mer problematiserad relation mellan arbete och privatliv.

Den tekniska utvecklingens påverkan på arbetet har även fått allt större uppmärksamhet i debatten om arbetsrelaterad stress. Ninaus, Diehl, Terlutter, Chan och Huang (2015:1) har med hjälp av kvalitativa intervjuer studerat för- och nackdelar med användningen av digitala verktyg i Public Relations (PR)- och journalistbranschen i Hong Kong och Österrike. Resultatet från studien visade på både för- och nackdelar med användningen av digitala verktyg i form av bärbara datorer och mobiltelefoner. Fördelarna bestod i att individerna enklare kunde få det så kallade livspusslet att gå ihop. Detta förklarades av att individerna lättare kunde arbeta flexibelt genom den digitala användningen. Studien visade även på en rad nackdelar. Det skapade en upplevd press hos individer att alltid vara tillgängliga, vilket upplevdes som en stor orsak till arbetsrelaterad stress (Ninaus et al., 2015:1).

Även Leonardi, Treem och Jackson (2010) har studerat denna dubbelsidighet som de valt att benämna uppkopplingens paradox. Begreppet innebär att digitaliseringen gör det möjligt att inte vara bunden till en särskild plats eller tid. Samtidigt kan det även skapa förväntningar på individer att ständigt vara uppkopplade. Uppkopplingens paradox innebär således att man inte är bunden men alltid uppkopplad (Leonardi et al., 2010:86). Utifrån denna paradox ska vi nu presentera forskning om de rollkonflikter som kan uppstå mellan arbete och privatliv.

2.2 Rollkonflikt mellan arbete och privatliv

Om individer upplever en svårighet att växla mellan de krav och förväntningar som ryms inom domänerna arbete och privatliv kan det uppstå en konflikt. Winkel och Clayton (2010) har studerat på vilka sätt individers relationer till domänerna arbete och privatliv påverkar eventuella rollkonflikter. Studiens metod är baserad på en kvantitativ enkätundersökning, som sändes ut till 657 respondenter i slumpmässigt utvalda branscher i USA (Winkel & Clayton, 2010:338).

Winkel och Clayton (2010: 336) menar att varje domän innefattar en specifik rolluppsättning. Arbete och privatliv är exempel på domäner som rymmer olika rolluppsättningar. En rolluppsättning omfattar den roll som individer går in i inom olika domäner. Individer kan exempelvis gå in i sin yrkesroll när vederbörande befinner sig på arbetet, och motsatt kan individer gå in i en familjeroll när vederbörande befinner sig i hemmet. Att växla mellan dessa olika rolluppsättningar, som arbetet och privatlivet rymmer, benämner författarna rollövergång. Rollövergångar kan ske på mikro- och makronivå. En rollövergång som sker på mikronivå handlar om de vardagliga rollövergångarna, att till exempel växla mellan yrkesrollen och den privata rollen. Ett exempel på en rollövergång på mikronivå är när den privata rollen gör intrång i yrkesrollen, genom att individen svarar på ett privat samtal på kontoret. Det motsatta kan bestå i att svara på arbetsrelaterad e-post eller samtal hemma. Övergångar mellan domängränser kan skapa svårigheter för individen att växla mellan de roller som finns i arbete och privatliv. Rollövergångar som sker på makronivå handlar om att individer går in i nya roller vid stora livsförändringar såsom att bli förälder för första gången, eller börja på ett helt nytt jobb. I vår egen studie kommer vi utifrån Winkels och Claytons (2010) studie fokusera på rollövergångarna som sker på mikronivå.

Resultaten från Winkel och Clayton (2010:340) visar att det är individers förmåga och vilja att göra roller mer flexibla utan tydliga avgränsningar, som viktiga kännetecken för att de ska kunna lyckas med rollövergångar. Således försvåras rollövergångarna om individer har en rigid och begränsad syn på sina respektive roller, vilket skapar svårigheter att ha en flexibel relation dem emellan. Detta kan kopplas samman med individers upplevelse av relationen mellan arbete och privatliv. Om individen önskar att göra tydliga avgränsningar mellan de två domänerna, kan det upplevas som problematiskt om roller från arbete och privatliv inkräktar på varandra.

Ashforth, Kreiner och Fugate (2000:472) har också genomfört en studie som syftade till att undersöka individers vardagliga rollövergångar. För att besvara studiens syfte har författarna använt sig av en litteraturgenomgång. Ashforths et al. (2000:472) gör en distinktion mellan roller med en hög grad av segmentering och roller med hög grad av integrering. Roller som präglas av en hög grad av segmentering innebär att rollerna är olika varandra, vilket leder till en minskad risk för rollsammanblandning. Detta innebär att det kan vara lättare för individen att skilja mellan rollerna. Rollövergångar mellan roller som är präglade av hög grad av segmentering, ställer dock högre krav på förändring och anpassning hos individen. Detta eftersom kontrasterna mellan rollerna kan vara stora. Dessa höga krav på förändring och anpassning kan dock innebära en ökad risk för att individer hamnar i en rollkonflikt, om individen frekvent måste växla mellan dessa olika roller. Detta teoretiska resonemang innebär förenklat att om två roller, låt oss säga arbete och privatliv, skiljer sig markant från varandra gällande krav och förväntningar, kan det leda till att det upplevs som problematiskt att behöva växla mellan dessa roller.

Roller som är präglade av en hög grad av integration har däremot en nära koppling till varandra. Förenklat uttryckt innebär det roller som en individ identifierar sig väldigt nära med. Dessa roller med hög grad av integration ställer inte lika stora krav på förändring hos individen som rollerna med hög grad av segmentering. Istället ökar risken för rollsammanblandning om rollerna ligger så nära varandra, eftersom det är svårt att skilja dem åt. Vissa typer av arbete och privatliv är exempel på domäner vars roller kan vara integrerade med varandra och därmed kan det finnas en risk för rollsammanblandning mellan dessa (Ashforth et al., 2000:472). Olson-Buchanan och Boswell (2005:432) har genomfört en kvantitativ studie i syfte att förstå upplevelser kring rollövergångar som präglas av olika grad av integration och segmentering. Olson-Buchanan och Boswell (2005) hänvisar till Ashforths et al. (2000) begreppsdefinition av integration och segmentering. Studien syftade till att undersöka individers upplevelser och reaktioner på störningar mellan olika roller. Studien syftade även till att belysa individers erfarenhet av relationen mellan arbetsliv och privatliv. Metoden utgjordes av en enkätundersökning, som skickades ut till 938 anställda utan akademisk utbildning, administrativ personal och IT-support, vid ett universitet i USA (Olson-Buchanan, et al. 2005:437). Studiens resultat visade att roller som är nära integrerade är relaterat med mindre negativa reaktioner på störningar mellan dessa roller. Ett exempel på detta är när familjerollen blir störd av arbetsrollen. Då tenderar individens reaktioner på störningar att bli mindre negativa om rollerna i arbete och privatliv är nära integrerade med varandra. Med andra ord, om en

individ identifierar sig nära med sin yrkesroll blir alltså reaktionerna mindre negativa om det uppstår störningar från arbetet när personen befinner sig i den privata rollen. Studiens resultat visar även att integrerade roller i arbete och privatliv möjliggörs och underlättas med hjälp av det digitala användandet i form av bärbara datorer och mobiltelefoner. Det innebär exempelvis att individers digitala användning kan leda till att det är lättare att växla till arbetsrollen när individen befinner sig i sin familjeroll. Detta leder till att arbetsrollen och familjerollen ytterligare integreras med varandra, eftersom den digitala användningen suddar ut gränsen mellan (Olson-Buchanan & Boswell, 2005:442).

2.3 Sammanfattning av tidigare forskning

Sammantaget ger tidigare forskning en delvis dubbelsidig bild av det forskningsområde vi avser att undersöka. Dels utgör digitaliseringen en förutsättning för individen att arbeta flexibelt vad gäller tid och rum, vilket skulle kunna göra det enklare för individer att balansera förväntningar och krav som finns i arbete och privatliv. Dels skapar digitaliseringen upplevda förväntningar på att ständigt vara uppkopplad och tillgänglig för arbetet. Det första temat redovisade forskning om digitaliseringens påverkan på individers förmåga att hantera relationen mellan arbetsliv och privatliv. Forskningen visar på en dubbelsidig bild. Det innebär att digitaliseringen möjliggör i många fall för individer att enklare få ihop livspusslet mellan arbete och privatliv. Samtidigt kan det skapa upplevelser att arbetet alltid är närvarande och kräver ständig tillgänglighet. Forskningen har visat på att detta kan vara en stor orsak till arbetsrelaterad stress. I det andra temat redovisades forskning om hur individer kan uppleva rollkonflikter som kan uppstå i samband med individers rollövergångar mellan arbete och privatliv. Forskningen visar att individer som har de två rollerna arbete och privatliv nära integrerade med varandra, löper en minskad risk för att hamna i rollkonflikter. Istället ökar risken för rollsammanblandning, vilket innebär att det kan vara svårt att definiera en tydlig gräns mellan de olika rollerna. Den tidigare forskningen kring rollkonflikter visar också att digitaliseringen spelar en stor roll för relationen mellan arbete och privat, eftersom individens roller blir allt mer integrerade med varandra med hjälp av den digitala användningen. Således kan användningen av datorer och mobiltelefoner bidra till att roller i arbetet och privatlivet lättare kan integreras med varandra. Detta kan leda till minskade negativa reaktioner hos individerna när rollerna korsas, således minskad risk för rollkonflikt mellan arbete och privatliv. Avslutningsvis så visar forskningen att individer vars roller är nära integrerade löper minskad risk för upplevda rollkonflikter. Den tidigare forskning som vi presenterat bidrar till en djupare förståelse i vår studie av individers upplevelser av

3. Teoretiskt ramverk

Det teoretiska ramverket bygger på Greenhaus och Beutells (1985) konfliktteori mellan arbete och privatliv. Inledningsvis presenterar vi teorin övergripande. Därefter följer en djupare genomgång av teorins tre konfliktnivåer, vilka utgörs av tidsbaserad-, ansträngnings-, och handlingsbaserad konfliktnivå. Vi har skapat denna teoretiska referensram i syfte att fånga en så mångsidig bild som möjligt av individens upplevelse av relationen mellan arbete och privatliv. Kapitlet avslutas med en motivering och diskussion till teorin.

3.1 Orsaker till konflikt mellan arbete och familjeliv

Greenhaus och Beutells (1985:76) konfliktteori försöker förklara tänkbara orsaker till varför en konflikt mellan arbete och familjeliv kan uppstå. Teoretikerna gör en tydlig separation mellan arbetsdomänen och familjedomänen. Dessa två olika domäner består av särskilda rolluppsättningar som i sin tur är präglade av särskilda krav och förväntningar. Familjedomänens rolluppsättning innebär särskilda krav och förväntningar från familje- och privatlivet. Arbetsdomänens rolluppsättning innebär särskilda krav och förväntningar från arbetet. Teoretikerna menar att det finns tydliga normer och förväntningar på arbets- och familjerollerna som kan vara oförenliga med varandra och därmed kan ge upphov till en konflikt. Således gör teoretikerna en distinktion mellan arbete och familjeliv (Greenhaus & Beutell, 1985:77).

Greenhaus och Beutell (1985:76) menar att det kan uppstå konflikter för individer mellan arbete och familjeliv vid tre olika konfliktnivåer, vilka är baserade på tid, ansträngning och handling. 3.1.1 Tidsbaserad konflikt

Tidsbaserad konflikt innebär att arbets- och familjedomänerna konkurrerar om individens begränsade tid. Den tidsbaserade konflikten kan anta två olika former: Den första formen utgörs av när individen befinner sig rent fysiskt i en roll, vilket gör det fysiskt omöjligt att möta de krav och förväntningar från den andra rollen. Konflikten som uppstår här beror helt enkelt på svårigheten att få tillräckligt mycket tid till de två olika domänerna. Den andra formen av tidsbaserad konflikt handlar om att påfrestning och press från en domän, kan göra det svårt att möta krav och förväntningar från en annan domän, även då individen är fysiskt närvarande. Dessa orsaker kan komma både ifrån arbets- och familjedomänen. (Greenhaus & Beutell, 1985:77-78).

Greenhaus och Beutell (1985:78) menar att risken för en tidsbaserad konflikt ökar i takt med antalet arbetade timmar per vecka. Utifrån de arbetsrelaterade orsakerna till att en konflikt kan

uppstå, pekar författarna på att övertid i arbetet är den största källan till konflikt. Att behöva arbeta övertid kan innebära att individen måste spendera tid på den fysiska arbetsdomänen, som egentligen borde ha spenderats i familjedomänen. Således kan det uppstå en tidsbaserad konflikt, när individen inte kan befinna sig i de två domänerna samtidigt. Individen förväntas möta oförenliga krav från arbetsdomänen och familjedomänen samtidigt, vilket blir orsaken till att en konflikt kan uppstå.

Greenhaus och Beutell (1985:78) redogör vidare för att fasta arbetsscheman kan vara en bidragande orsak till att en tidsbaserad konflikt kan uppstå. Författarna lyfter istället påståendet att flexibla arbetsscheman kan främja balansen mellan arbete och privatliv, och därigenom minska risken för att en konflikt ska uppstå. Förklaringen till att flexibla scheman blir mer främjande till balansen mellan arbete och privatliv är att individen själv kan anpassa hur tiden ska fördelas mellan arbetet respektive privatlivet. Således kan individen lättare möta och hantera krav från de två domänerna.

Greenhaus och Beutell (1985:80) redogör även för ett antal familjerelaterade orsaker till att en tidsbaserad konflikt kan uppstå. En roll i familjedomänen som är omfattande och kräver mycket tid av individen till familjeaktiviteter, kan orsaka en konflikt mellan arbete och privatliv. Individer som lever i samborelation med en partner eller i en familj, kan erfara en större konflikt mellan arbete och privatliv än människor utan partner eller familj. Det kan förklaras genom att människor med partner och familj förväntas möta högre krav på tidsbaserad närvaro i hemmet. Att bli tilldelad rollen med huvudansvar för familjens barnomsorg ses vara en bidragande faktor till en konflikt mellan arbete och privatliv

Sammanfattningsvis visar Greenhaus och Beutell (1985:80) att det finns krav och förväntningar från både arbetsdomänen och familjedomänen på att vara närvarande. Individer kan uppleva en konflikt när tidskraven blir oförenliga mellan de två domänerna.

3.1.2 Ansträngningsbaserad konflikt

En annan form av konflikt mellan arbete och familjeliv involverar en ansträngningsaspekt. Det innebär att en roll i en domän kan vara utsatt för stress och överansträngning. Ansträngningsbaserad konflikt uppstår när individen upplever att en roll är präglad av så pass hög grad av påfrestning, att det påverkar hur individen presterar i sin roll i den andra domänen.

krav och förväntningar i den andra. Exempelvis kan arbetsrelaterad stress skapa ansträngning i form av utmattning, ångest, påfrestning och irritation, vilket sedan kan påverka prestationen i privatlivet (Greenhaus & Beutell, 1985:80).

Greenhaus och Beutell (1985:80–81) pekar på flera faktorer inom arbetsdomänen som kan orsaka att en ansträngningsbaserad konflikt uppstår. Dessa faktorer kan bestå av att individer måste hantera otydliga arbetsuppgifter, orimliga prestationskrav, frekvent byte av arbetsmiljö och en stressande kommunikation i arbetet. En stressande kommunikation kan innebära att individen ständigt förväntas vara tillgänglig av sin arbetsgivare. En hög grad av självständighet i arbetet kan också vara en bidragande faktor till överbelastning och ansträngning i arbetet eftersom individen själv måste ta ansvar för att lösa sina arbetsuppgifter. En hög grad av självständighet har dock visat sig vara associerat med många positiva utfall, såsom ökad tillfredställelse till yrket och organisationen. Vidare lyfter Greenhaus och Beutell (1985:81) att händelser i arbetsdomänen kan ”rinna över” på privatlivet. Det kan handla om pressen i att behöva hantera och klara av ett nytt jobb, motgångar, påfrestande kollegor eller stress, vilket i sig kan vara bidragande faktorer till att det blir svårare att hantera privatlivet. Detta kan i sin tur leda till att en ansträngningsbaserad konflikt uppstår mellan de två domänerna.

Greenhaus och Beutell (1985:81) redogör även för de familjerelaterade orsakerna till att en ansträngningsbaserad konflikt kan uppstå. Konflikter inom familjedomänen kan orsaka konflikt mellan arbete och privatliv. Meningsskiljaktigheter inom familjen gällande ansvarstagande i hemmet kan vara både påfrestande och utmattande. Likaså oenighet inom familjen gällande grundläggande värderingar kan också upplevas som påfrestande och stressande. En stöttande familj kan däremot förebygga att en ansträngningsbaserad konflikt uppstår. Individen kan exempelvis finna tröst hos en stöttande familj om individen upplever en hög grad av ansträngning i arbetet. Sammanfattningsvis menar teoretikerna att ansträngning och konflikt i den ena domänen kan bidra till att en ansträngningsbaserad konflikt kan uppstå mellan arbete- och privatliv.

3.1.3 Handlingsbaserad konflikt

Greenhaus och Beutell (1985:81) beskriver att specifika rollbeteenden kan vara oförenliga med krav och förväntningar från en annan roll, vilket benämns som en handlingsbaserad konflikt. Det innebär att olika roller innefattar särskilda krav och förväntningar på individens agerande och beteende. Arbetsdomänens rolluppsättning liksom familjedomänens rolluppsättning rymmer olika krav och förväntningar på individens beteende. En roll i arbetsdomänen kan

innefatta förväntningar på klassiskt formulerade ledaregenskaper, såsom självförtroende, känslomässig stabilitet och objektivitet. Samtidigt har familjedomänen förväntningar på att samma individ ska vara varm, omhändertagande och känslosam i interaktionen med familjen (Greenhaus & Beutell, 1985:82). Om en individ upplever det som problematiskt att förändra och anpassa sitt agerande efter de förväntningar som de olika rollerna är förknippade med i de olika domänerna, kan det uppstå konflikter mellan rollerna (Greenhaus & Beutell, 1985:82). Greenhaus och Beutell (1985:82) pekar på att just unga manliga chefer kan uppleva denna konflikt allra tydligast. Detta på grund av att den stereotypa manliga ledarstilen är förknippad med opersonlighet, logik, makt och auktoritet. Dessa förväntade egenskaper kan därav vara oförenliga med de förväntningar som finns på samma individ i familjedomänen. Således kan det uppstå en konflikt när dessa förväntningar blir oförenliga.

3.2 Motivering till valda teoretiska begrepp

Greenhaus och Beutells (1985) söker förklara relationen mellan arbete och privatliv utifrån ett konfliktteoretiskt perspektiv. Vi anser att en konfliktteoretisk utgångspunkt är lämpligt att utgå ifrån, i syfte att försöka förstå hur individer upplever relationen mellan arbete och privatliv. Teoretikerna Greenhaus och Beutell (1985) har konstruerat tre teoretiska begrepp, vilka belyser konflikten mellan arbete och privatliv utifrån tre viktiga perspektiv. Detta kan hjälpa oss att skapa förståelse för individernas upplevelser av relationen mellan arbetsliv och privatliv, i fråga om tid, ansträngning och agerande. Greenhaus och Beutells (1985) begreppsapparat konstruerades under en tid som på många sätt skiljer sig från den starkt digitaliserade värld vi lever i idag. Därför sker tillämpningen av Greenhaus och Beutells (1985) begreppsapparat i förhållande till den nutida digitaliseringen som präglar vår urvalsgrupp. På detta sätt kan vi möjligtvis bidra till en utveckling av deras teori genom att sätta den i relation till det nutida arbetets moderna förutsättningar. I analysen av vårt empiriska material kommer detta konfliktteoretiska perspektiv tillämpas tillsammans med vissa teoretiska resonemang från tidigare forskning.

4. Metod

I följande kapitel presenteras studiens metodval. Inledningsvis redogör vi för den kvalitativa forskningsstrategin, därefter redovisar vi studiens datainsamlingsmetod, urvalsprocess, genomförande av intervjuer samt analysmetoden. Därefter diskuterar vi hur denna studie förhåller sig till olika kvalitetsmått som är relevanta för kvalitativ forskning. Kapitlet avslutas med en redogörelse och diskussion av de etiska aspekterna som vi har förhållit oss till.

4.1 Kvalitativ forskningsstrategi

Vi har valt att utgå från en hermeneutisk metodansats. Den hermeneutiska metodansatsen handlar om att tolka, skapa förståelse och förmedla individers subjektiva upplevelser. Metodansatsen är lämplig att tillämpa när syftet är att förmedla upplevelser av olika fenomen. Detta val baserades på att vår studie ämnar tolka, förmedla och skapa förståelse om individers upplevelser av relationen mellan arbete och privatliv (Se Fejes & Thornberg, 2015:71).

En kvalitativ forskningsstrategi innebär att tonvikten ligger mer på ord än på kvantifiering vid insamling och analys av data. Vi vill visa en känslighet till våra empiriska data, och inte heller vara bundna till att enbart bevisa våra teoretiska begrepp (Se Fejes & Thornberg, 2015:24). Således utgår vår studie från ett abduktivt synsätt, vilket innebär att vi har ett öppet och växelverkande förhållningssätt mellan vårt empiriska material och vår teoretiska referensram, samt tidigare forskning i analysarbetet (Se Fejes & Thornberg, 2015:27).

Den kunskapsteoretiska ståndpunkten i denna studie utgår från ett tolkningsinriktat perspektiv. Det innebär att vikten ligger på en förståelse av den sociala verkligheten och hur deltagare i en viss miljö tolkar denna verklighet. Denna studie är tolkningsinriktad eftersom den avser att tolka och skapa förståelse av individers subjektiva upplevelser. Den ontologiska ståndpunkten kan beskrivas som konstruktionistisk. Denna ståndpunkt innebär att sociala egenskaper anses vara resultatet av samspelet mellan individer, och således inte av företeelser som är åtskilda från dem (Se Bryman, 2011:341).

4.2 Urval av organisationer och intervjupersoner

Det första steget i studiens urvalsprocess bestod av en genomgång av aktuella organisationer. Det gjorde vi med hjälp av ett målstyrt urval, i avsikt att åstadkomma ett urval av organisationer relevanta för studiens övergripande syfte. Bryman (2011:434) beskriver målstyrt urval som en ambition från forskarens sida att intervjua personer som har erfarenhet och kunskap som är relevanta för forskningsfrågorna. Det målstyrda urvalet resulterade i att två organisationer valdes på grundval av att de var renodlade PR-byråer. Till valet av undersökningsobjekt bidrog en tidigare studie, Ninaus, Diehl, Terlutter, Chan och Huangs (2015:1) som undersökte för- och nackdelar med användandet av digitala verktyg i PR-branschen, i form av bärbara datorer och mobiltelefoner. Vi valde just PR-byråer eftersom att de arbetar aktivt med digitala verktyg såsom dator och mobiltelefon. Utifrån de två organisationer som hade valts ut, kunde vi välja ut studiens intervjupersoner. Ett tillvägagångsätt inom ett målstyrt urval är snöbollsurval. Snöbollsurvalet i vår studie innebar att vi tog kontakt med en person på respektive PR-byrå. Dessa personer frågade därefter kollegor i sin omgivning om även de kunde medverka i studien. Snöbollsurvalet resulterade i totalt sex respondenter, jämnt fördelat mellan företagen.

4.3 Genomförande av intervjuer

Studiens datainsamlingsmetod bygger på kvalitativa intervjuer. Detta val gjordes på grund av studiens forskningsansats och vårt övergripande syfte, som är att förstå individers upplevelser. Widerberg (2002:16) beskriver att vid kvalitativa intervjuer är intentionen att utnyttja det unika samtalet som uppstår i den aktuella kontexten, i syfte att skapa förståelse av respondenternas upplevelser och förståelse om olika fenomen. Vi valde att genomföra intervjuer som var av semistrukturerad karaktär. Bryman (2011:415) beskriver den semistrukturerade intervjuformen som att forskaren har ett antal specifika teman vilka ska beröras under intervjuerna. Vår intervjuguide innehöll fyra teman: tidsbaserad konflikt, flexibilitetens paradox, ansträngningsbaserad konflikt och handlingsbaserad konflikt. Till varje tema skapades en uppsättning specifika frågor (Se bilaga 1). Dessa teman och frågor är strukturerade och förankrade utifrån det teoretiska ramverket och tidigare forskning. Frågorna i intervjuguiden har en öppen karaktär, i syfte att fånga breda och djupa resonemang kring respondenternas upplevelser.

Inför genomförandet av intervjuerna mottog respondenterna ett bekräftelsemejl om tid, plats och beräknad tidsåtgång för intervjun. Därtill följde en kort redogörelse med kort bakgrundsinformation om studiens syfte (Se bilaga 2). Samtliga intervjuer ägde rum på arbetsplatserna och under arbetstid. Intervjuerna genomfördes avskilt med en intervjuperson i taget. Som undersökare medverkade vi tillsammans under alla intervjuer. Detta gjorde vi för att intervjuerna skulle bli så lika som möjligt i utformningen.

Vid intervjutillfället gavs en inledande information om studiens syfte. Därefter gavs information om de etiska aspekter som vi har att förhålla oss till i denna studie. Samtliga respondenter upplystes om deras rättighet att hoppa över frågor eller att avbryta intervjuerna när som helst. Under intervjuerna användes intervjuguiden relativt kronologiskt efter dess utformning, med vissa undantag och anpassning av frågor och följdfrågor. Intervjuerna spelades in med diktafon. Vi upplevde att alla respondenter förstod vårt syfte och våra frågor.

4.4 Analys och kodning

Efter genomförandet av intervjuerna, lyssnade vi igenom samtliga intervjuer igen. Detta gjorde vi för att göra en första granskning av materialet genom att lyssna på intervjupersonernas svar och resonemang. Vi skapade på så sätt en övergripande bild av vad som sades under intervjuerna. Därefter genomfördes en ordagrann transkribering av respektive intervju, för att skapa en noggrann och fullständig redogörelse av vad som sades under intervjuerna. Detta steg är ytterst viktigt för den kvalitativa analysprocessen och således även för vår studie som avser att fånga individers upplevelser (Se Hjerm, Lindgren & Nilsson, 2014:31).

Efter genomläsning av det transkriberade materialet påbörjades en första kodning. Hjerm et. al. (2011:37) beskriver kodning som det första steget i analysen för att leta efter viktiga mönster i texten. Syftet med kodningen är således att reducera den stora transkriberade textmassan till betydelsefulla beståndsdelar. Vi kunde i det här stadiet identifiera en rad betydelsefulla delar och resonemang som vi kunde tillskriva olika koder. Dessa koder kategoriserades och resulterade i en uppsättning av olika teman som analysen bygger på. De teman vi konstruerade utifrån koderna och kategorierna är digitaliseringens inverkan på relationen mellan arbete och privatliv, tid och rum, uppkopplingens paradox, identifikation och passion samt rollsammanblandning.

4.5 Reliabilitet, validitet och generaliserbarhet

Med utgångspunkt i LeCompte och Goetz (i Bryman, 2014:352) och Fejes och Thornberg (2015:270–272) har vi tagit hänsyn till följande kriterier för att bedöma kvaliteten av denna kvalitativa undersökning. Vi har utgått från en ståndpunkt som går ut på att assimilera kvalitetsmåtten reliabilitet och validitet i kvalitativ forskning utan att ändra begreppens faktiska betydelse i grunden. Däremot lägger vi mindre vikt vid de frågor som berör mätning (Se Bryman, 2011:352).

Inledningsvis innebär extern reliabilitet i vilken utsträckning vår studie kan upprepas och replikeras. Studien bygger på kvalitativa intervjuer vilket kan innebära en viss problematik för den externa reliabiliteten. Den sociala kontexten som respondenterna lever i är ständigt föränderlig och därmed också omöjlig att ”frysa in”. Av denna anledning kan svaren från de utvalda respondenterna variera beroende av undersökningstillfälle. Det kan innebära ett annat resultat för andra undersökare som är intresserade av att replikera denna undersökning (Se LeCompte & Goetz i Bryman, 2011:352).

Intern reliabilitet innebär att vi som undersökare bör vara överens om hur vi ska tolka det som framkommer vid intervjuerna (Se LeCompte & Goetz i Bryman, 2011:352). För att uppnå en god intern reliabilitet har vi genomfört de kvalitativa intervjuerna tillsammans. Genom vår intervjuguide har vi också ställt samma frågor till samtliga respondenter som medverkade i studien. Därefter lyssnade vi igenom alla intervjuer tillsammans. Därefter transkriberades intervjuerna, och sedan diskuterade vi det transkriberade materialet för att säkerställa att våra tolkningar stämmer överens med varandra.

Intern validitet innebär att det ska finnas en god överensstämmelse mellan våra observationer och den teoretiska referensramen (LeCompte & Goetz i Bryman, 2011:352). För att stärka den interna validiteten valde vi tidigare forskning och en teoretisk referensram som vi fann relevanta till studiens syfte och frågeställningar. Vi skapade och använde oss sedan av en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuguiden innehöll frågor med förankring i den teoretiska referensramen och tidigare forskning och syftade därmed till att generera svar på studiens syfte och frågeställningar. Med dessa teoretiska och metodologiska val har vi försökt uppnå en god överenstämmelse mellan insamlat material, teori och metod.

Extern validitet hänvisar till den utsträckning i vilken denna studies resultat kan generaliseras (Se LeCompte & Goetz i Bryman, 2011:352). Generalisering innebär i vilken utsträckning

studien (Fejes & Thornberg, 2015:270). Fejes och Thornberg (2015:272) diskuterar möjligheterna om generalisering inom kvalitativ forskning. De menar att man som kvalitativ undersökare kan välja att göra en analytisk generalisering, vilket innebär att resultaten betraktas som hypoteser. Hypoteserna tar hänsyn till lokala förutsättningar och består av försiktiga spekulationer om rimlig tillämpbarhet på andra situationer med liknande förutsättningar som den situation som studerats. Studiens resultat kan därför fungera som ett perspektiv för framtida studier (Fejes & Thornberg, 2015:272). Vår tes är att det flexibla arbetet och den eventuella gränsdragningen mellan arbete och privatliv som det medför förekommer inom fler sociala miljöer än just den vi valt att fokusera på. Därmed bedömer vi att resultaten från denna studie kan fungera som ett perspektiv, vilket kan appliceras på andra sociala miljöer med liknande förutsättningar som den sociala miljö vi har studerat.

4.6 Forskningsetiska förhållningssätt

Vi har under studiens gång tillämpat fyra grundläggande etiska principer. Dessa gäller frivillighet, integritet, konfidentialitet och anonymitet för de personer som deltar i undersökningen. Vid samtliga intervjutillfällen har respondenterna erhållit information om dessa etiska principer.

Principen om informationskrav innebär att vi som undersökare ska informera de berörda respondenterna om undersökningens syfte, alla i studien ingående moment liksom att deltagandet är frivilligt och att de har rätt att avsluta deltagandet om de så önskar när som helst utan att ge någon motivering (Se Bryman, 2011:131). I studien har vi behandlat informationskravet genom att ge denna information individuellt till samtliga både skriftligt genom e-post och i muntlig form i anslutning till intervjuerna. Respondenterna har också blivit informerade om att uppgifterna de lämnar inte kommer att användas i annat syfte än för undersökningen. Därutöver har vi lämnat uppgifter om hur och var undersökningsresultaten kommer att offentliggöras.

Samtyckeskravet innebär att deltagarna i undersökningen har egen rätt att bestämma över sin medverkan (Bryman, 2011:132). Samtycke har inhämtats före och under intervjutillfällen. Samtliga respondenter har varit myndiga. Därutöver har vi erhållit samtycke om att spela in intervjun.

Konfidentialitetskravet innebär att alla uppgifter om deltagarna i undersökningen ska behandlas med största möjliga konfidentialitet. Det innebär dessutom att samtliga personuppgifter måste förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan få tillgång till dem (Bryman, 2011:132). Studien har behandlat principen genom att enbart göra uppgifterna tillgängliga för de som är inblandade i undersökningen. Eftersom urvalsgruppen bestått av mindre organisationer har därmed risken att enskilda individer oavsiktligt kan identifieras tagits under beaktande. Därför har vi gjort vårt yttersta för att deltagarna inte ska kunna identifieras av utomstående eller andra deltagare.

Nyttjandekravet innebär att de uppgifter som samlas in om enskilda deltagare endast får användas för undersökningens ändamål (Bryman, 2011:132). De uppgifter som vi samlat in under denna undersökning har enbart nyttjats för undersökningens syfte.

5. Resultat och analys

I detta kapitel redogör vi för analysen av det empiriska materialet. Analysen utgörs av följande fem teman: digitaliseringens inverkan på det flexibla arbetslivet, tid och rum, uppkopplingens paradox, identifikation och passion samt rollsammanblandning.

5.1 Digitaliseringens inverkan på det flexibla arbetslivet

Utifrån våra intervjuer kan vi konstatera att användningen av bärbara datorer och mobiltelefoner utgör en grundläggande förutsättning för att våra respondenter ska kunna arbeta flexibelt. Digitaliseringen ger respondenterna en möjlighet till att arbeta bortom en förutbestämd och avgränsad arbetsplats, liksom utanför en fixerad tidsram. Samtliga respondenter redogjorde att de använde bärbar dator och mobiltelefon som sitt främsta arbetsverktyg.

Ja, jag använder både mobil och dator väldigt, väldigt mycket i mitt arbete. Datorn är ju mitt redskap, det är den jag gör mitt arbete med. Jag kan sitta var som helst egentligen. Vi har allting uppkopplat mot internet, så jag kommer åt allt vart jag än är. Och mobil använder jag mer och mer i och med att jag jobbar mot sociala medier och hemsidor allt mer. Så det blir en jätteviktig del, just med bilder, foto och klipp och så. Datorn använder man ju till allt som ni vet.

Resonemanget belyser hur den digitala användningen präglar arbetet i denna typ av yrke. En respondent ger en redogörelse om den ökade betydelsen av användningen av mobiltelefoner inom PR-yrket.

Ja, vi har ju bara mobiler som telefoner, vi har inga fasta telefoner, bara mobiler som gäller och vi använder dem rätt frekvent både till att ringa och sms men också till arbete, research eller surfa runt på saker. Om vi hanterar sociala medier till en kund kan vi göra det via mobiler osv. Det är rätt mycket vi använder mobilen till. Respondenternas redogörelser ger en bild av att användningen av datorer och mobiltelefoner är konstant närvarande i deras arbetsliv. Det digitala användandet utgör således grundbulten till möjligheten att vara uppkopplad mot arbetet efter den formella arbetsdagen.

5.2 Tid och rum

Respondenternas uttalanden vittnar om att tid och rum inte längre har samma betydelse i arbetslivet. Respondenterna kan arbeta var och när de vill, oavsett om det är före, under eller efter vad som enligt anställningsavtalet avses vara den ordinarie arbetstiden och arbetsplatsen. Således finns möjlighet att arbeta utanför de traditionella gränserna för arbetets genomförande. Diaz (2011) menar att den ökade användningen av datorer och mobiltelefoner i arbetslivet medför att grundtanken om den traditionella arbetsplatsen och arbetstiden går förlorad. Det innebär att gränsen mellan arbetstid och privatliv blivit allt mer otydlig i och med att människor arbetar mer bortom de ordinarie arbetstiderna.

Respondenterna beskrev att digitaliseringen gör att arbetsdagen i praktiken inte tar slut efter den ordinarie arbetstiden. Det digitala användandet skapade en möjlighet att anpassa sina arbetstider efter sina egna behov, något som betraktades som övervägande positivt. Respondenterna gav en bild av att den traditionella arbetsplatsen med skrivbord och fast telefoni, inte längre var den enda fysiska basen för arbetet. Arbetsplatsen bestämdes i stället av tillgången till bärbar dator och mobiltelefon.

Det är för ca 5 år sedan jag haft möjlighet att börja arbeta med en bärbar dator och det har ju gjort att det blivit lättare att ta med sig jobbet hem eftersom att jag behöver ha datorn […]. I och med att jag har allt jag behöver på min bärbara har det blivit mycket lättare att jobba hemifrån än tidigare. Då hade övertid betytt att jag var på jobbet så att säga, men nu kan jag göra det hemifrån.

Uttalandet förstår vi i relation med Greenhaus och Beutells (1985) begrepp tidsbaserad konflikt. Denna konfliktnivå handlar om att det hos individen kan uppstå en konflikt mellan roller i arbetes- respektive familjedomänen, när tidsbaserade krav i de olika domänerna konkurrerar om individens tid på ett oförenligt sätt.

Respondentens uttalande ovan tyder på att flexibiliteten som är kopplat till det digitala användandet, kan verka som en lösning för att undgå att en tidsbaserad konflikt ska uppstå. Digitaliseringen möjliggör för respondenterna att möta olika tidsbaserade krav på ett lättare sätt. Genom att ha möjlighet att kunna arbeta hemifrån, istället för att behöva vara låst att utföra övertidsarbetet på den ordinarie arbetsplatsen, upplevs det lättare att balansera de tidsbaserade kraven från de olika domänerna.

Övertid i traditionell mening innebär att individen måste spendera mer tid på den fysiska arbetsplatsen, tid som egentligen skulle behövt spenderats i privatlivet. Digitaliseringen gör det möjligt att inte behöva vara bunden till den fysiska arbetsplatsen under givna arbetstimmar, vilket gör det möjligt att på ett enklare sätt kunna hantera och förena de tidsbaserade kraven från familjen och arbetet. Därmed möjliggör digitaliseringen att individen kan arbeta hemifrån och därigenom befinna sig i båda domänerna samtidigt, vilket kan göra det enklare för individen att undgå att en tidsbaserad konflikt mellan arbete och privatliv kan uppstå.

5.3 Uppkopplingens paradox

Flera av våra respondenter gav en delvis dubbelsidig bild av det digitala användandet. Gällande digitaliseringens påverkan på tid och rum som vi redogjort för ovan, var respondenterna inte längre bundna till en särskild plats eller tid, vilket merparten uppleva som en yrkesförmån. Parallellt vid den positiva bilden framkom en negativ sida av den digitala flexibiliteten. Yrkesrollen inkräktade stundom på rollen i familjedomänen. Det skedde på ett oförenligt sätt som betraktades kunde störa fritidsaktiviteter

Ja, ibland skulle det vara skönt att inte ha möjligheten att kunna göra något hemifrån. Då får man en tydlig gränsdragning, samtidigt som man inte får samma stress på arbetsplatsen när man vet att man har en möjlighet att göra klart det man inte hann under arbetsdagen. Så det är både och, men där tror jag man måste hitta personliga strategier, att jobba effektivt på jobbet och inte ta nödlösningen att ta det hemma sen. Att man, ja vad ska man säga ”sätta det i system” att hela tiden ta med sig arbetet hem. För då tror jag det blir jobbigt över tid.

Konceptet om uppkopplingens paradox (Leonardi et al., 2010) skapar förståelse om det paradoxala förhållandet som digitaliseringen medför. Vi fastställer att digitaliseringen och flexibiliteten medför nya förutsättningar för respondenterna att på ett förenligt sätt, lättare kan balansera och få ihop arbete och privatliv. Det kan dock vara destruktivt för privatlivet om respondenten är konstant uppkopplad mot sitt arbete, vilket kan påverka prestationen i privatlivet på ett negativt sätt. Flexibilitetens paradox visar sig vidare i följande redogörelse.

Hade jag inte kunnat kolla mailen eller göra de här enklare grejerna, då hade det ju varit jobbigare att sluta lite tidigare för att hämta på dagis. För då hade man behövt stressa tillbaka till jobbet sen för att kolla att allt är okej.

[…]Samtidigt som det är jätteskönt, är det samtidigt ibland jobbigt att få de där mailen där man inser att vi fått in massa synpunkter som man måste ta tag i. Då blir det kanske ett avbrott i något som annars var en fritidsaktivitet.

Utifrån den ansträngningsbaserade konfliktnivån (Greenhaus & Beutell, 1985) kan vi belysa respondenternas upplevelser när arbetet inkräktar i privatlivet. Möjligheten att ta med sig arbetet hem upplevdes stundom som stressande, vilket kunde störa fritidsaktiviteter i privatlivet. Att få tillgång till meddelanden från arbetet som påkallade deras uppmärksamhet, visade störa deras rollprestation i familjedomänen. Resonemangen vittnar således om en ansträngningsbaserad konflikt. En ansträngningsbaserad konflikt uppstår när individen upplever påfrestning och stress i en roll i en domän, vilket därmed påverkar vederbörandes förmåga att prestera i en annan roll i en annan domän. Arbetsrelaterad stress kan exempelvis skapa ansträngning i form av utmattning, ångest och irritation, vilket sedan kan påverka individens prestation i sin familjeroll i familjedomänen. En stressande kommunikation från arbetsplatsen som citatet exemplifierar, kan vara en orsak till varför respondenterna upplever ansträngning och press i sina yrkesroller som sedan påverkar deras roller i familjedomänen. Ovanstående redogörelse från respondenten ger en bild av att vederbörande upplever det som påfrestande när hen läser stressande arbetsrelaterad e-post på fritiden. Det kan därigenom påverka hur respondenten presterar i privatlivet. Det exemplifierar hur digitaliseringen kan göra att individen blir utsatt för krav från arbetet och privatlivet samtidigt, vilket kan leda till att en ansträngningsbaserad konflikt.

Samtliga respondenter befann sig i en samborelation och hälften befann sig i en familjesituation med barn. Att behöva växla och möta olika förväntningar i yrkesrollen och i familjerollen, kan upplevas som oförenligt och problematiskt, vilket kan leda till att en handlingsbaserad konflikt (Greenhaus & Beutell, 1985) uppstår. En handlingsbaserad konflikt innebär att det finns olika förväntningar på individers agerande i deras roller i arbetet respektive familjedomänen. Därigenom kan det leda fram till att krav ställs på olika typer av handlande, vilket gör det svårt för individerna att förena dessa förväntningar. Följande redogörelse ger snarast en motsatt bild av att befinna sig i olika roller och att behöva växla mellan olika krav och förväntningar.

Det är lite som att röra sig mellan två olika världar. I en hemmamiljö, kan man vara en privatperson, medan det är kul att gå in i en yrkesroll och sväva iväg i mina ambitioner och så. Men jag tror man behöver båda för att inte bli utbränd och jag behöver den här drivande biten för att inte bli uttråkad.

Uttalandet ger en metaforisk bild av att pendla mellan roller i arbetet och familjelivet, likt att röra sig mellan två olika världar. I yrkesrollen kan ambitioner levas ut till sin fulla potential, och den privata rollen fyller en återhämtande funktion för att personen inte ska bli utbränd. Vi tolkar det som att respondenterna inte upplever det som problematiskt att behöva växla mellan olika beteenden, utan snarast det motsatta förhållandet framkommer. Resonemanget antyder att de inte upplever det som svårt att växla mellan olika roller när de frivilligt pendlar mellan arbete- respektive familjedomänen. En respondent vittnar om en känsla av påfrestning när familjerollen oväntat och plötsligt konkurrerar om samma tid som yrkesrollen. Respondenten berättar om vad vederbörande upplever när sambon ringer hen på arbetstid.

Just nu är det nog att min sambo är föräldraledig och har tid hela dagarna och vill ringa mig för att prata om någonting på arbetstid. Där hen förväntar sig att jag har tid och för att jag är egenföretagare och kan styra min egen tid. Så då förväntar hen sig att jag kan ta 20 minuter när som helst under dagen, men när jag går in i arbetsrollen vill jag ha fokus där.

Respondenten upplever ett behov av att ta avstånd från sin yrkesroll i denna situation och möta förväntningarna från sin sambo. Samtalet påverkar respondentens förmåga att prestera i sitt arbete. Privata samtal bidrar här till en viss påfrestning och ansträngning för respondenten i arbetet. När respondenten agerar i sin yrkesroll i arbetsdomänen, blir det påfrestande när vederbörande plötsligt tvingas växla till familjerollen.

Därmed kan respondentens berättelse av situationen ses som en konflikt mellan arbete och privatliv. Citatet belyser hur det digitala användandet i arbetslivet även kan möjliggöra för privatlivet att göra intrång i arbetslivet. Den digitala användningen ger plats åt nya möjligheter för de olika konfliktnivåerna att uppstå. Digitaliseringen kan således öppna upp nya vägar för arbetsdomänen och familjedomänen att integreras.

5.4 Identifikation och passion

I respondenternas beskrivningar av relationen till sina arbeten, framkom det att samtliga uppger att de känner en stor passion och glädje inför sina jobb. Vi konstaterar att det är en bidragande orsak till den positiva upplevelsen av relationen mellan arbetet och privatlivet.

Om jag är inne i en utmaning, som till exempel igår gick jag och lade mig klockan två på natten för att jag satt och jobba hemma, bara självmant för att det är spännande. Mitt jobb är ju en hobby, så då blir det ju lätt att man gör det hemma

för att det är kul. Det är intressant att lära sig nya saker. Igår satt jag 21-02 och bara googlade saker för att lära mig, och det är ju typ en arbetsdag.

Respondenternas roller i arbetets- och familjedomänen är väldigt nära integrerade med varandra. Enligt Olson-Buchanan och Boswell (2005) kan nära integrerade roller i arbets- och familjedomänen leda till minskade negativa reaktioner för individen när rollerna går in i varandra. Upplevelsen av att behöva sitta på kvällar och helger för att arbeta var övervägande positiv, som en följd av den passionerade synen på arbetet som en hobby.

En passion, det tror jag ingår i det kreativa yrket. Någon slags passion för marknadsföring. Alla som jobbar här brinner för det här […].

[…]Mitt jobb har ju varit, det kanske låter klyschigt men det har ju varit som en hobby. Jag har tyckt att det varit kul så det mycket av det jag gjort efter det som är arbetstid för en vanlig anställd, låt oss säga 8 – 17, har ju varit självvalt eftersom att jag tycker att det är kul och har svårt att sluta. Jag har tagit på mig massa andra projekt av liknande karaktär av kompisar.

Den nära relation till arbetet ser vi som en bidragande orsak till den positiva upplevelsen till att ha möjlighet att kunna arbeta flexibelt, när och var som helst genom det digitala användandet. Passionen och intresset respondenterna har för sina jobb minskar således den negativa sidan av att ta med sig arbetet hem.

Vi kan dock se en problematisk bild av respondenternas nära relation till sina arbeten. Respondenterna uppger att det är svårt att sluta arbeta, vilket sannolikt leder till en hög arbetsbelastning. Det finns då sannolikt en risk för att ansträngningsbaserad konflikt ska uppstå. Respondenternas konstanta uppkoppling till arbetet kan på så sätt skapa en konflikt mellan arbetet och privatlivet, genom att arbetsbelastning blir för omfattande att det sedermera påverkar prestationen i privatlivet. Att respondenterna tar på sig för många projekt i arbetet, kan eventuellt leda till att deras privatliv blir lidande i form av att förväntningar och krav från familjedomänen åsidosätts då arbetet utgör en så pass stor del i deras liv.

Som vi har redovisat ovan identifierar sig respondenterna väldigt starkt med sina arbeten. En respondent ger följande resonemang på följdfrågan om en gränsdragning mellan arbete och privatliv är önskvärd.

Nej, just i det här yrket som jag har valt nu och fått en roll som jag verkligen vill ha. Ett jobb som jag verkligen uppskattar, och att få vara i den här miljön varje dag. Där ser det jag inte som ett lika stort problem, som om vi tar exempel ett säsongsjobb eller ett sommarjobb, innan man får sitt riktiga drömjobb. Men jobbar man som jag i sitt drömyrke, eller vad man ska säga så blir det inte lika viktigt att göra en avgränsning, framförallt inte inom den bransch jag är verksam inom. För det handlar ju mycket om sociala medier, och det ingår ju i ens vanliga liv också. Det är ju inte så att man gör något ”praktiskt”, typ snickare, under dagen sen går man hem… förstår ni vad jag menar? Sådana slags jobb.

Det går att tolka respondentens nära relation till sin yrkesroll som en bidragande orsak till varför en tydlig gränsdragning inte är eftersträvansvärd. Ashforth et al. (2000) menar att risken för negativa reaktioner på störningar mellan rollerna i domänerna minskar om individen har nära integrerat arbete och privatliv. När respondenterna arbetar med sitt drömyrke upplever de inte att en gränsdragning mellan arbete och privatliv är lika viktig att göra. Respondenten i citatet ovan lyfter även fram en aspekt i resonemanget som grundar sig i att arbetet inom PR-branschen handlar mycket om användning av sociala medier och andra typer av kommunikation som är vanligt förekommande i de flesta människors vardag. Därför framkommer jämförelsen av att det skulle vara svårare att ta med arbetet hem om man jobbar som snickare, eller något annat yrke.

Vi fastställer att respondenternas nära relation till sitt yrke leder fram till att en tydlig gränsdragning mellan arbete och privatliv inte är önskvärt och det digitala användandet bidrar till att domänerna ytterligare integreras med varandra.

Ja alltså, jag kan knappt se det som jobb då jag ser det mer som en hobby som jag kunnat. Det har varit en stor förmån för mig att kunna jobba mer hemifrån efter arbetstid. Så det kanske inte är så många som haft det så, där har jag alltid känt mig lyckligt lottad.

Passionen för arbetet leder till att arbetsdomänen med familjedomänen integreras, genom att yrkesrollen integreras med familjerollen. Att domänerna och rollerna integreras med varandra bör sannolikt innebära att individen allt oftare behöver växla mellan dem. Om individen utför sitt arbete i familjedomänen, är vederbörande också utsatt för förväntningar och krav från både arbetet och familjen samtidigt.