Jämställdhet är ett komplext begrepp som innefattar många frågor. Genom denna studie har vi fått svar på vissa frågor, men många nya frågor har också uppstått. De frågeställningar som formulerades inför studien, kan till viss del ses som be- svarade. Den första frågeställningen handlade om hur jämställdheten ser ut i för- hållanden där minst den ena av parterna studerar vid Malmö högskola. Denna frå- geställning kan å ena sidan anses besvarad genom de frågeformulär som fyllts i av 180 studerande vid Malmö högskola och som gett oss en bra inblick i hur jäm- ställdheten ser ut bland dessa par. Å andra sidan finns många andra aspekter av jämställdhet som hade varit intressanta att studera för att ge en mer heltäckande bild av hur jämställdheten ser ut, men som i denna studie varit omöjliga att titta på med hänsyn till de begränsade resurser, i form av tid och pengar, som vi haft till vårt förfogande. Vi tror dock att vi fått en bra inblick i jämställdheten i dessa par och de resultat som framkommit i studien är i allra högsta grad intressanta. Vad gäller de arbetsuppgifter som utförs i hemmet är resultaten föga förvånande ef- tersom de stämmer väl överens med åtskilliga andra studier som gjorts i ämnet jämställdhet. I likhet med dessa visar vår studie att kvinnan utför den största delen av hushållsarbetet. Gällande maktaspekten och de beslut som fattas i hemmet, visar vår studie ett resultat som i högre grad är förvånande och därför värt att fun- dera vidare kring.
Avseende de beslut som fattas i hemmet, visar vår studie att de flesta respondenter svarar att de har lika stort inflytande över de beslut som fattas i hemmet och i res- terande fall visar resultaten att kvinnorna har större inflytande över de beslut som fattas i hemmet. Detta resultat kan möjligtvis tyda på att kvinnor faktiskt har större makt i hemmet än män, och en förklaring kan vara att hemmet under lång tid har setts som kvinnas sfär (Ahrne, Roman & Franzèn, 1996). Genom att kvin- norna har makt i hemmet har de möjlighet att bestämma över det som påverkar deras liv, eftersom resultaten i denna studie också visar att kvinnorna är de som utför största delen av hushållsarbetet. Dessa resultat skulle kunna tänkas vara sammankopplade, att kvinnorna utför största delen av arbetet i hemmet skulle
kunna medföra att de därför också har störst inflytande över de beslut som fattas i hemmet. En intressant fråga är om denna makt innebär en egentlig makt, eller om resultaten i denna studie i själva verket istället visar att kvinnorna har störst ansvar för hemmet. Det är en omöjlighet att avgöra om de frågor som ställts i frågefor- muläret är ett mått på makt eller ansvar, men många av frågorna handlar om att få saker och ting gjorda i hemmet och kan därmed rimligtvis tolkas som frågor gäl- lande ansvar. Denna tolkning av resultatet stämmer i högre grad överens med de rådande maktstrukturer som finns i samhället som leder till att mannen är över- ordnad kvinnan.
Om resultaten istället tyder på att kvinnorna verkligen har större makt i hemmet än männen, uppkommer frågan om denna makt är positiv eller negativ. Å ena si- dan är makten positiv då den innebär att kvinnorna inte agerar i enlighet med könsmaktsystemet, vilket i sin tur kan leda till att detta system utplånas och vidare att kvinnor och män kan leva i samhället på samma villkor med lika stor makt. Å andra sidan kan denna makt i hemmet tänkas vara till kvinnornas nackdel. En risk finns att den makt som kvinnorna besitter i hemmet kan används för att argumen- tera för att vi lever i ett jämställt samhälle genom att kvinnor faktiskt förfogar över makten på hemmaplan och att det därför ses som mer legitimt att män förfo- gar över störst makt på andra sociala arenor. Vi menar dock att dessa olika arenor inte kan jämföras med varandra då de innebär olika typer av makt. Det ultimata alternativet torde istället vara delad makt och delat ansvar mellan män och kvin- nor på samtliga arenor i samhället.
Resultatet i studien visar emellertid en intressant aspekt som innebär att kvinnorna menar att de har störst inflytande över de beslut som fattas i hemmet, medan män- nen uttrycker att de själv har störst inflytande. Med hänsyn till detta är det en möj- lighet att orsaken till att studien visar att kvinnorna har störst inflytande över de beslut som fattas i hemmet är att största delen av respondenterna var kvinnor. Ef- tersom männen i studien enligt sin egen mening har större inflytande över de be- slut som fattas i hemmet än kvinnorna, skulle möjligtvis en studie bestående av lika många män som kvinnor kunna leda till ett annorlunda resultat. Detta är dock enbart spekulationer, men kan vara viktigt att ha i åtanke när resultaten diskuteras.
Den frågeställning som handlar om huruvida föräldraskap påverkar graden av jämställdhet i de studerade paren blev till viss del möjlig att besvara genom att studien innefattar såväl par med barn som par utan barn. En jämförelse mellan de båda grupperna visar att föräldraskapet inte utgör någon viktig påverkansfaktor på jämställdheten i paren eftersom samtliga kvinnor i studien utför mer hemarbete än männen, oavsett om de har barn eller inte. Inte heller någon skillnad syns mellan de båda grupperna avseende de beslut som fattas i hemmet. Viktigt att tänka på är dock att denna skillnad kan existera i andra grupper i samhället trots att den inte syns i denna studie.
Jämställdhet kan som sagt definieras på många olika sätt. Man kan hävda att ett förhållande är jämställt under den avskilda förutsättningen att arbetsdelningen i hemmet är jämn sett utifrån arbetsbördan, men faktum är att traditionell arbetsdel- ning tyder på ojämställdhet i förhållandet. Detta eftersom parterna i förhållandet sannolikt inte utifrån egna personliga intressen fått välja vilka sysslor i hemmet de vill utföra, utan att ”valen” gjorts med hänsyn till kön. Detta menar vi pekar på ojämställdhet i förhållandet, då den definition av jämställdhet som vi utgår ifrån innebär att det kön man har inte får påverka hur man väljer och vad man gör i
olika sammanhang. Svaret på den frågeställning som ämnade besvara huruvida de tillfrågade respondenterna delar upp hushållsuppgifter på ett könstraditionellt sätt eller ett könsneutralt sätt kunde besvaras genom att titta på vilket kön som oftast utför vilken av de aktuella arbetsuppgifterna.
Studien visar att de tillfrågade paren delar upp hushållsuppgifterna på ett i allra högsta grad traditionellt sätt där kvinnorna utför exempelvis dammsugning, dammtorkning och städning av toaletten, medan männen utför de arbetsuppgifter som innebär skötsel av bilen och gräsklippning. Detta är ett intressant resultat som även det styrks av tidigare forskning och som kan förklaras genom de starka nor- mer som finns i samhället som talar om hur en kvinna, respektive man ska bete sig. Studier visar att även de par som själv utrycker att de är jämställda i verklig- heten lever i förhållanden som är könstraditionella (Holmberg, 1993, Björnberg & Kollind, 2003 m.fl.) Studier visar även att par som delar upp arbetsdelningen i hemmet könstraditionellt ofta ser denna arbetsdelning som ett medvetet val för att uppnå stabilitet och rationalitet (Bäck-Wiklund & Bergsten, 1997). Eftersom båda parter i dessa förhållanden medger förluster till följd av valet frågar vi oss om det verkligen är så att rationalitet tillåts gå före exempelvis kontakten med de egna barnen i de förhållanden där det mest rationella innebär att mamman har huvudan- svaret för barnen. Detta skulle också kunna ses som en bortförklaring som paret ger sig själv och omvärlden för att inte behöva erkänna jämställdhetsproblem i förhållandet.
Detta sätt att dölja den brist på jämställdhet som finns i förhållanden kan tänkas bero på en ständigt närvarande jämställdhetsdebatt, i kombination med att många par ser jämställdhet som ett ideal (Björnberg & Kollind, 2003) och därför fram- håller att de är jämställda trots att de inte är det. Ett alternativ till denna tes är att paren faktiskt ser sig som jämställda genom sin definition av jämställdhet, och därför inte arbetar för att förändra sin vardag. Detta kan vi se innebär en fara ge- nom att dessa par ständigt efterlever de normer och strukturer som finns i sam- hället, vilket i allra högsta grad motverkar en förändring av dessa. En intressant fråga i de enkäter som delats ut till respondenterna i denna studie skulle, med hän- syn till dessa resonemang, vara huruvida de själva ser sig som en del av ett jäm- ställt förhållande och vidare om de ser jämställdhet som ett eftersträvansvärt till- stånd.
Under studiens gång har nyfikenhet funnits om huruvida Malmö högskolas ge- nusperspektiv påverkar jämställdheten i de studerade paren. Eftersom våra resultat stämmer väl överens med flertalet tidigare studier kan dessvärre någon sådan slut- sats varken bekräftas eller förkastas.
Syftet med uppsatsen kan ses som uppfyllt, men viktigt är att ständigt ha i åtanke att studiens resultat inte speglar en definitiv sanning, utan endast hur just dessa respondenter framställer att deras förhållanden ser ut. Den bild som vi fått av de studerade paren tyder på låg grad av jämställdhet, både gällande arbetsdelningen i hemmet och gällande hur inflytandet över beslut fördelas mellan parterna i förhål- landet. Studien visar att föräldraskap, respondentens ålder och förhållandets längd spelar liten roll för jämställdheten i förhållandet. Större roll spelar, enligt denna studie, vem av parterna som besvarar frågorna och eventuellt det faktum att re- spondenterna är studenter och därmed spenderar stor del av sin tid i sina hem. Med utgångspunkt i dessa resultat utgör denna pilotstudie en lämplig grund för fortsatta studier om exempelvis hur män respektive kvinnor upplever jämställd-
heten i sina förhållanden, för att möjliggöra eventuella slutsatser om huruvida män och kvinnor ser på och upplever jämställdhet i det egna förhållandet på olika sätt.
Vi ser att det finns en stor vikt av att ständigt diskutera och debattera ämnet jäm- ställdhet. Studier i ämnet öppnar på ett naturligt sätt upp för diskussioner och vid studier av jämställdhet uppstår också ständigt nya frågeställningar som kan leda till vidare forskning. På detta sätt synliggörs de problem som finns i samhället i form av normer, strukturer och könsmaktsystem som inordnar män och kvinnor i två grupper där männen är överordnade kvinnorna. Utan forskning och diskuss- ioner i ämnet är det lätt att problemet osynliggörs och därmed också fortskrider. Vår önskan är att såväl kvinnor som män fortsätter att synliggöra de problem som finns, eftersom vi är övertygade om att alla i samhället vinner på ett mer jämställt samhälle där personliga egenskaper, och inte det kön vi har, avgör hur vi väljer att leva våra liv.